Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 3 Syftet med granskningen... 4 4 Granskningens omfattning... 5 5 Kommunens ekonomiska resultat och ställning... 5 6 Årsredovisning 2016... 7 6.1 Förvaltningsberättelse... 7 6.2 Stadsbackenkoncernen, kommunens företag... 12 6.3 Resultaträkningen... 12 6.4 Balansräkning... 13 6.5 Kassaflödesanalys... 18 7 Kommunens sammanställda redovisning... 19 8 Noterade avvikelser... 19 8.1 Kommunens bokslutsprocess... 19 Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016
1 Sammanfattning I denna rapport redogör vi för våra iakttagelser och synpunkter från granskningen av Sundsvalls kommuns bokslut och årsredovisning för 2016. I granskningen har vi beaktat att god redovisningssed har efterföljts. Vid granskningen har inga väsentliga felaktigheter eller avvikelser från gällande lagstiftning eller från god redovisningssed noterats. Vår bedömning är att årsredovisningen är, i allt väsentligt, upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed, så som den definieras av Rådet för kommunal redovisning. De mest väsentliga slutsatserna i 2016 års granskning sammanfattas enligt följande: För 2016 uppnår kommunen inte fullt ut målet om god ekonomisk hushållning enligt de kriterier som kommunfullmäktige fastställt. Framförallt krävs bättre resultat avseende verksamhetsmålen och trots att de finansiella målens måluppfyllnad är bättre än föregående år, bedöms det inte vara tillräckligt för att kommunen skall anses ha god ekonomisk hushållning som helhet. Styrelse och nämnder redovisar för 2016 sammantaget en negativ budgetavvikelse för verksamheten som uppgår till -36,8 mkr (f å -90,6 mkr). Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 165,7 mkr (f å 110,5 mkr). Barn- och Utbildningsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -54,1 mkr (f å -2,3 mkr) och Socialnämnden en negativ budgetavvikelse med -155,0 mkr (f å -213,8 mkr). Överförmyndarnämnden Mitt redovisar en negativ budgetavvikelse på -3,7 mkr (f å -0,3 mkr). Revisionen avser att följa utvecklingen av verksamhetsresultat och ekonomistyrningen inom de nämnder som redovisar underskott det kommande året. Vi vill också påtala att det är viktigt med en aktiv ekonomistyrning mot bakgrund av redovisade underskott. Av kommunens avstämning av det lagstadgade balanskravet framgår att kommunen klarar balanskravet för 2016. Vi rekommenderar att säkringsdokumentationen utvecklas gällande gränsvärden i scenarioanalysen för bedömning av om de huvudsakliga villkoren i allt väsentligt överensstämmer. Vår samlade bedömning efter utförd granskning är att kommunen bedöms ha en tillräcklig bokslutsprocess, men där kvaliteten på underlagen bör utvecklas. Medlem i Ernst & Young Global Limited
2 Inledning Vi har på uppdrag av revisorerna i Sundsvalls kommun granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2016. Vår rapport innehåller iakttagelser från bokslutsgranskningen med avseende på väsentliga poster, och för övriga poster endast om det ansetts nödvändigt mot bakgrund av gjorda noteringar, i samband med granskningsarbetet. Alla belopp är angivna i miljoner kronor (mkr) om inte annat anges. 3 Syftet med granskningen Granskningens syfte är att pröva om årsredovisningen är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen, att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ställning samt att beskrivningen av verksamhetens resultat/måluppfyllelse är tillfyllest. Med rättvisande bild avses bland annat: att tillgångar och skulder existerar och avser kommunen, att tillgångar och skulder värderats och klassificerats rätt, att Sundsvalls kommuns samtliga tillgångar och skulder medtagits, att inkomster och utgifter i allt väsentligt periodiserats korrekt, d.v.s. avser verksamhetsåret. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 4 av 18
4 Granskningens omfattning Revisionen har utförts i enlighet med kommunallag, kommunala redovisningslagen, god revisionssed för kommunal verksamhet, samt kommunens regler och anvisningar avseende upprättande av bokslut. Vår granskning av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning, med fokus på o Resultaträkning o Balansräkning o Tilläggsupplysningar presenterade i notform o Kassaflödesanalys o Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Granskningen av årsredovisningen har inriktats mot väsentliga poster och avvikelser samt omfattar även bedömning av kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Vi har även granskat att kommunen beaktat ny lagstiftning och nya redovisningsprinciper i förekommande fall. Granskningen omfattar såväl analytisk granskning som substansgranskning av verifierande underlag. 5 Kommunens ekonomiska resultat och ställning Nedan redovisas ett antal nyckeltal för Sundsvalls kommun. Nyckeltal 2016 2015 2014 2013 2012 Årets resultat, mkr 130,8 33,2 29,5 100,8 109,8 Eget kapital, mkr 2 781,5 2 650,7 2 573,0 2 555,9 2 455,1 Verksamhetens nettokostnader (inkl exploateringsintäkter) i procent av skatteintäkter/statsbidrag samt utjämning 98,1 99,9 99,8 97,8 97,6 Investeringar, mkr 603,4 631,7 905,1 397,4 177,9 Skattesats, (procent) 22,59 22,59 22,59 22,29 22,29 Soliditet 1.) (procent) 24,1 23,9 26,1 27,7 27,3 Soliditet 2.) (procent) 0,8-1,2 1,3-0,1 0,1 Soliditet 1: exklusive ansvarsförbindelser för pensioner Soliditet 2: inklusive totalt pensionsåtagande Sundsvalls kommun redovisar ett positivt resultat uppgående till 130,8 mkr (f å 33,2 mkr) för år 2016. I årets Mål- och resursplan beslutad av kommunfullmäktige per 2015-09-28 har årets resultat budgeterats till 118,3 mkr och därmed finns en positiv avvikelse om 12,5 mkr mot budget. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 5 av 18
Årets positiva resultat förklaras i stor utsträckning av ökade intäkter i form av skatter och bidrag bland annat genom en stor ökning i den allmänna kommunalskatten. Kommunens befolkning har under året ökat mer än under 2015, vilket medfört en ökning i den allmänna kommunalskatten om 209 mkr. En stor ökning i intäkterna finns även kopplad till flyktingmottagandet samtidigt som också ökade kostnader finns kopplat till samma område. Styrelse och nämnder redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse för verksamheten som uppgår till -36,8 mkr (f å -90,6 mkr). Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 165,7 mkr (f å 110,5 mkr). Barn- och Utbildningsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -54,1 mkr (f å -2,3 mkr) och Socialnämnden en negativ budgetavvikelse med -155,0 mkr (f å -213,8 mkr). Överförmyndarnämnden Mitt redovisar en negativ budgetavvikelse på -3,7 mkr (f å -0,3 mkr). Kommentarer till de finansiella målens måluppfyllelse återfinns i avsnitt 6.1.1 nedan. Den totala bedömningen enligt årsredovisningen är att kommunen inte fullt ut uppnår målet om god ekonomisk hushållning enligt de kriterier som kommunfullmäktige fastställt. Framförallt krävs bättre resultat avseende verksamhetsmålen och trots att de finansiella målens måluppfyllnad är bättre än föregående år, bedöms det inte vara tillräckligt för att kommunen skall anses ha god ekonomisk hushållning som helhet. Av kommunens avstämning av det lagstadgade balanskravet framgår att kommunen klarar balanskravet för 2016. I avstämningen har en justering skett avseende redovisade resultat för realisationsvinster om 10,7 mkr hänförliga till försäljning av tillgångar. Kommunens resultat vid avstämning av balanskravet uppgår därmed till + 120,1 mkr. Kommunen har inga underskott att återställa från tidigare år. Ett vanligt nyckeltal för att bedöma det ekonomiska läget i kommuner är verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag. Om måttet överstiger 100 procent måste den löpande verksamheten finansieras på annat sätt än genom skatter och verksamhetsintäkter, t.ex. genom försäljning av tillgångar. För Sundsvalls kommun uppgår detta nyckeltal år 2016 till 98,0% (f å 100,0 %). Detta innebär att skatteintäkter och statsbidrag år 2016 klarar av att finansiera den löpande driften i kommunens olika verksamheter. Kommunens investeringar uppgår för år 2016 till ca 564 mkr (f å ca 612 mkr). De största enskilda investeringsprojekten som genomförts under 2016 utgörs av ny, till och ombyggnationer av två nya äldreboenden (Norra kajen och Granlunda), vilka beräknas vara klara 2017 (Norra kajen) respektive 2018 (Granlunda). I övrigt utgör reinvesteringar i verksamhetsfastigheter en stor investering under året. Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 818,3, vilket för året innebär en budgetavvikelse med -254,2 mkr. Den huvudsakliga orsaken till avvikelsen gentemot budget är förseningar av olika slag inom ett antal större projekt samt att vissa projekt tar längre tid att genomföra än planerat. Sundsvalls kommuns soliditet har ökat med 0,2 procentenheter i jämförelse med tidigare år. När hänsyn tas till pensionsförpliktelser, vilket torde vara naturligt då dessa pensionsåtaganden i praktiken utgör en skuld för kommunen, uppgår soliditeten endast till 0,8 procent, vilket är en förbättring med 2,0 procentenheter jämfört med fjolåret. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 6 av 18
Vår bedömning För 2016 uppnår kommunen inte fullt ut målet om god ekonomisk hushållning enligt de kriterier som kommunfullmäktige fastställt. Framförallt krävs bättre resultat avseende verksamhetsmålen och trots att de finansiella målens måluppfyllnad är bättre än föregående år, bedöms det inte vara tillräckligt för att kommunen skall anses ha god ekonomisk hushållning som helhet. I kommunstyrelsens årsredovisning beskrivs att kommunens resultat har varit positiva den senaste tioårsperioden, men samtidigt relativt låga. Om man tittar på nettokostnadernas andel av skatteintäkter uppgår de till 98,1% för 2016 och har åren dessförinnan legat på en hög nivå (2013-2015 99,3-100,7%). Genomsnittligt överskott beskrivs ha legat på en genomsnittlig nivå om 0,8% av skatteintäkter och statsbidrag. Detta beskrivs i årsredovisningen vara en för låg nivå för att kommunen ska kunna utvecklas och investera i den takt som behövs för att bedriva ändamålsenlig och effektiv verksamhet. Årsredovisningen pekar på att det är av största vikt att kostnadsökningarna, främst inom socialnämndens verksamhetsområde dämpas kraftigt för att kommunens ekonomi inte ska äventyras. Styrelse och nämnder redovisar för 2016 sammantaget en negativ budgetavvikelse för verksamheten som uppgår till -36,8 mkr (f å -90,6 mkr). Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse med 165,7 mkr (f å 110,5 mkr). Barn- och Utbildningsnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -54,1 mkr (f å -2,3 mkr) och Socialnämnden en negativ budgetavvikelse med -155,0 mkr (f å -213,8 mkr). Överförmyndarnämnden Mitt redovisar en negativ budgetavvikelse på -3,7 mkr (f å -0,3 mkr). Revisionen avser att följa utvecklingen av verksamhetsresultat och ekonomistyrningen inom de nämnder som redovisar underskott det kommande året. Vi vill också påtala att det är viktigt med en aktiv ekonomistyrning mot bakgrund av redovisade underskott. 6 Årsredovisning 2016 6.1 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska enligt den kommunala redovisningslagen (kap 4) ge en samlad bild över kommunens utveckling under året samt framtida utveckling. Vidare ska förvaltningsberättelsen innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för verksamheten samt ange på vilket sätt ett eventuellt underskott ska regleras. Sundsvalls kommuns förvaltningsberättelse och dess olika delar kommenteras kortfattat i följande avsnitt. 6.1.1 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljning verksamhetsmål I Mål- och resursplan 2016-2017 med plan för 2018-2019 (MRP 2016) har kommunfullmäktige fattat beslut om mål inom tre prioriterade områden, vilka är: Jobb och arbetsliv Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 7 av 18
En likvärdig skola för alla Sociala framtidsinvesteringar Nämnder och bolag beslutar om mål med bäring på dessa tre prioriterade områden. För kommunens huvudprocesser finns mål från kommunfullmäktige beslutade. Den uppföljning av fullmäktiges mål kopplat till nämndsverksamheten och som görs i årsredovisningen, redovisar bedömning av måluppfyllelse för verksamhetsmål kopplat till respektive huvudprocess samt kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Nedan återfinns en sammanfattning av utfallet för måluppfyllelse som återfinns i årsredovisningen per 2016-12-31. Huvudprocess Fullmäktigemål Måluppfyllelse helår Näringsliv och arbete Utbildning Vård och omsorg Fritid och kultur Samhällsbyggnad Lednings- och verksamhetsstöd Sundsvallsborna ska ha jobb och det är nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Utbildning till rätt kompetens och bra grundförutsättningar för näringslivet leder dit. Fler jobb är en förutsättning för att skapa hållbar tillväxt. Barn och ungdomar i Sundsvall ska i en sammanhållen skola lägga grunden för ett livslångt lärande och för att bli aktiva medborgare med många möjligheter i livet. Sundsvallsborna ska känna sig trygga i att de får det stöd som behövs, när det behövs och utifrån behov. Medborgarna ska ha inflytande över sin egen situation. Sundsvallsborna ska erbjudas idrotts-, fritids- och kulturutbud i en attraktiv och trygg miljö. Föreningslivet utgör navet i arbetet för en bättre folkhälsa i Sundsvall med fokus på barn och ungdomar. Sundsvall ska erbjuda goda livs- och verksamhetsmiljöer i hela kommunen med möjlighet till bra boenden och goda kommunikationer i ett tryggt och hållbart samhälle. Likvärdig och jämlik service erbjuds samtidigt som organisationen levererar ändamålsenlig och effektiv verksamhet Målet har delvis uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Målet har delvis uppnåtts. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 8 av 18
Huvudprocess Fullmäktigemål Måluppfyllelse helår med utgångspunkt i att kommunen finns till för medborgarna. Målet har delvis uppnåtts. Ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster och produkter levereras på ett sätt som stödjer uppdraget att erbjuda en god service och verksamhet med utgångspunkt ur medborgarnas behov. Av årsredovisningen framgår att endast ett av fullmäktiges sju mål för verksamheten uppnås. Övriga sex verksamhetsmål uppnås delvis. 1 Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning Kommunens bedömning avseende god ekonomisk hushållning kommenteras särskilt i årsredovisningen och det är positivt att kommunen beskriver bedömd måluppfyllelse för 2016 vad gäller de ekonomiska målen. Den måluppföljning av fullmäktiges mål för en långsiktig hållbar ekonomi för 2016, som görs i årsredovisningen, kommenteras nedan. Fullmäktigemål Årets resultat ska vara positivt. För att täcka in viss egenfinansiering av investeringar, värdesäkring av nettotillgångar samt budgetmarginal, ska resultatet uppgå till minst 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Måluppfyllelse helår Målet uppnått. Kommentar Utfallet för helåret enligt årsredovisningen är ett resultat på 131 mkr, vilket motsvarar 2,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att målet uppnås. 2 1 Vid granskningen av delårsrapporten per 2016-08-31 noterade vi att det för fyra mål inte kunde göras någon bedömning av måluppfyllelse och att två mål bedömdes nå nivån Målet kommer delvis att uppnås på helårsbasis. 2 Prognostiserat resultat enligt delårsrapporten var 38 mkr för 2016, vilket innebar ett resultat på 0,7% av skatteintäkter och statsbidrag utifrån lagd prognos. Lämnad prognos i delårsrapporten var att målet inte kommer att uppnås. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 9 av 18
Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Det egna kapitalet (nettotillgångarna) ska värdesäkras och växa minst i takt med inflationen(kpi). Den kortfristiga betalningsberedskapen ska motsvara 80% av de skulder som förfaller inom ett år. Prognossäkerheten och budgetföljsamheten ska vara god (högst 1% avvikelse). Målet uppnås inte. Målet uppnått. Målet uppnått. Målet uppnått. Utfallet är investeringar på 564 mkr och lånefinansiering har gjorts med 164 mkr, vilket gör att egenfinansieringen ligger på 70%. I årsredovisningen förklarar styrelsen att orsaken till att målet inte uppnås är att det krävs lånefinansiering till viss del för beslutade investeringar. Eget kapital har ökat med 4,7 procent medan inflationen har legat på 1 procent. Betalningsberedskapen i kommunen uppgår till 144 procent av de skulder som förfaller inom tolv månader mätt på balansdagen. I delårsrapporten lämnad prognos för verksamhetens nettokostnad för helåret, låg på en negativ budgetavvikelse om 89,5 mkr (1,7 procent). Utfallet för 2016 vad gäller verksamhetens nettokostnad innebär en negativ budgetavvikelse med 36,6 mkr (0,7 procent). Utfallet innebär en budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnad med 1 procentenhet. Vad gäller budgetföljsamheten visar årsredovisningen att verksamhetens nettokostnad hade en negativ avvikelse mot budget med 0,6 procent för 2016. Inom enskilda verksamhetsområden finns större budgetavvikelser, men det är utfall på kommunnivå som mäts. Vi kan konstatera att av fullmäktiges fem finansiella mål har fyra uppnåtts. Målet att nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel uppnås inte. Kommunstyrelsen bör i sitt beredningsansvar, mot bakgrund av fullmäktige beslutad investeringsbudget, bereda en revidering av detta mål inför fullmäktige. Enligt uppgift är nya finansiella mål beslutade för 2017. 6.1.2 Finansiell analys I förvaltningsberättelsen återfinns även en finansiell analys för kommunen och koncernens resultat och ställning, driftsredovisning, investeringsredovisning och exploateringsredovisning. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 10 av 18
I detta avsnitt beskrivs God ekonomisk hushållning samt att en balanskravsutredning görs, enligt gällande lagkrav. Med utgångspunkt från analys och uppföljning av gällande mål bedöms att god ekonomisk hushållning inte uppnås för verksamhetsåret 2016. I årsredovisningen beskriver kommunstyrelsen att Verksamhetsresultaten behöver bli bättre för att skapa en större måluppfyllnad i verksamheten, även om förbättringar har gjorts jämfört med tidigare år. De finansiella målens måluppfyllnad är bättre än 2015 men för låg för att kommunen ska anses ha god ekonomisk hushållning som helhet. Sammantaget är detta inte ett godkänt resultat för måluppfyllelse för kommunens verksamhet och ekonomiska stabilitet. Efter utförd granskning gör vi ingen annan bedömning än styrelsen vad gäller god ekonomisk hushållning för 2016. Kommunen klarar för 2016 att uppfylla det så kallade balanskravet, vilket är ett lagkrav. Årsredovisningen omfattar en övergripande analys avseende de enskilda nämndernas finansiella utfall (driftsredovisning), vilket presenteras i nedanstående tabell. Nämndernas budgetavvikelser mot föregående år (mkr) Verksamhet 2016 2015 Kommunstyrelsen 165,7 110,5 Barn- och utbildningsnämnden -54,1-2,3 Socialnämnden -155,0-213,8 Kultur- och fritidsnämnden 6,4 1,7 Stadsbyggnadsnämnden 5,1 7,2 Navi 11,6-2,8 Miljönämnden 1,1 0,2 Lantmäterinämnd 2,4 2,5 Överförmyndarnämnden Mitt -3,7-0,3 Kommunrevision 0,2 0,1 Valnämnd 0,0 0,0 Personalnämnd 0,2 - Totalt -20,1-97 Både positiva och negativa budgetavvikelser förklaras och analyseras på ett tillräckligt sätt i årsredovisningens finansiella analys. Vår bedömning - Det sätt som kommunen valt att presentera måluppfyllelsen på underlättar förståelsen rörande årets utfall. De beskrivningar och analyser som presenteras ger läsaren en god och utförlig bild av verksamheten som bedrivits under 2016. Förvaltningsberättelsen bedöms vidare uppfylla de krav som ställs enligt lagstiftning samt god redovisningssed för kommuner. Efterföljande avsnitt I de efterföljande avsnitten till förvaltningsberättelsen redogörs det för en mängd olika områden, exempelvis medarbetare, koncernens miljöarbete och hållbarhetsrapport, en Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 11 av 18
beskrivning av nämnder, bolag och kommunalförbund, resultat- och balansräkningar, budgetjämförelser, kassaflödesanalys, noter, redovisningsprinciper etc. För varje delavsnitt redovisas årets verksamhet samt kommunledningens analyser, kommentarer och slutsatser. Vår bedömning De analyser och beskrivningar som lämnas för de olika delavsnitten är omfattande, informationsrika och bedöms ge en tillräcklig bild av den verksamhet som bedrivits inom kommunen under år 2016. 6.2 Stadsbackenkoncernen, kommunens företag I förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt som behandlar årets verksamhet för de företag där kommunen har ett väsentligt inflytande, och därmed ingår i den sammanställda redovisningen. Redogörelser ges för företagens verksamhet som bedrivits under år 2016 samt utsikterna för framtiden. För vår granskning av den sammanställda redovisningen se avsnitt 7 nedan. Vår bedömning - Redogörelsen för kommunens dotter- och intresseföretag bedöms ge en tillräcklig bild av resultat och ställning med avseende på årsboksluten för 2016. I avsnittet finns beskrivningar och redogörelser för de omständigheter och faktorer som förklarar det positiva resultat som Stadsbackenkoncernen redovisar totalt. 6.3 Resultaträkningen Nedan redogörs för våra iakttagelser i samband med granskningen av kommunens resultaträkning. Sundsvalls kommuns resultaträkning år 2016 Resultaträkning (mkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Verksamhetens intäkter 1 231,7 1 100,0 1 137,8 Verksamhetens kostnader -6 328,8-6 158,2-6 128,7 Jämförelsestörande poster 40,1 Avskrivningar -264,7-267,0-263,8 Verksamhetens nettokostnader -5 361,8-5 325,2-5 214,6 Skatteintäkter 4 782 4 863,8 4 584,5 Generella statsbidrag och utjämning 686,0 579,4 631,0 Finansiella intäkter 129,9 132,3 144,6 Finansiella kostnader -105,3-132,0-112,3 Resultat före extraordinära poster 130,8 118,3 33,2 Extraordinära poster - - - Årets resultat 130,8 118,3 33,2 Verksamhetens intäkter Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 12 av 18
Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 4,7 procent och övriga intäkter har ökat med ca 7,6 procent i jämförelse med föregående år. Ökningen kopplad till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag går framförallt att härleda till en ökning i den allmänna kommunalskatten som beror på den ökade befolkningen i kommunen samt det statsbidrag kommunen erhållit för att stimulera ett ökat bostadsbyggande. De ökade verksamhetsintäkterna går framförallt att härleda till ökade riktade statsbidrag kopplade till flyktingmottagandet samt ökade erhållna medel från Migrationsverket. Samtidigt har en del intäkter utifrån avgifter minskat i samband med att Reko övertagit hanteringen av hushållsavfall och man ser även en minskning avseende intäkterna från återbetalda medel från AFA, vilket inte utgått under 2016. Verksamhetens kostnader Årets kostnader, inklusive avskrivningar har ökat med ca 2,5 procent vid jämförelse med föregående år. Kostnader för avskrivningar uppgår till 264,7 mkr jämfört med 263,8 mkr år 2015. Avskrivningarna har ökat något jämfört med föregående år och det är framförallt avskrivningarna avseende byggnader och anläggningar som ökat. Kommunen har under året gjort en del investeringar samtidigt som man inte genomfört försäljningar och utrangeringar av byggnader och anläggningar i samma omfattning som föregående år. En minskning har däremot skett gällande årets nedskrivning som i år uppgår till endast 4,1 mkr (f å 15,2 mkr). Personalkostnadsökningar uppgår till 114 mkr, vilket motsvarar en ökning om ca 3 procent. Ökning av antal årsarbetare har varit 44 årsarbetare under året (f å 368 årsarbetare). Kostnaderna för lämnade bidrag har minskat mot föregående om totalt ca 19 mkr vilket i stort kan förklaras av minskade bidrag till föreningar vilka kan variera utifrån antal inkomna ansökningar. Vi har i samband med granskningen av årsbokslutet genomfört en periodiseringskontroll av leverantörsfakturor som inkommit efter balansdagen. Granskningen syftar till att ge en bild av i vilken omfattning redovisningen speglar verkligheten genom en korrekt periodisering av kostnader. Vår periodiseringskontroll har inte medfört några noteringar om periodiseringsfel avseende redovisade kostnader. Vår bedömning Efter genomförda granskningsåtgärder kopplade till både intäkter och kostnader är det vår bedömning att kommunens resultaträkning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av kommunens intäkter och kostnader. 6.4 Balansräkning Balansräkningen har granskats utifrån följsamhet till Lagen om kommunal redovisning, givna rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt i enlighet med god redovisningssed för kommunal verksamhet. Vidare har på sedvanligt sätt respektive balanspost avstämts mot bokslutsdokumentation och underbilagor. Genom stickprov samt Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 13 av 18
avstämning mot sidoordnade system har kontroll skett att posterna värderats och periodiserats på ett korrekt sätt. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 14 av 18
Sundsvalls kommuns balansräkning år 2016 TILLGÅNGAR (mkr) 2016-12-31 2015-12-31 Immateriella anläggningstillgångar 1,4 2,8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 3 652,1 3 680,0 Maskiner och inventarier 178,9 168,4 Pågående investeringar 885,1 544,1 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 371,5 366,5 Bostadsrätter 13,1 3,4 Långfristiga fordringar 4 688,9 4 394,6 Summa anläggningstillgångar 9 791,0 9 159,8 Bidrag till statlig infrastruktur 18,4 20,7 Omsättningstillgångar förråd m.m. Exploateringsmark, övriga förråd och lager 228,8 240,1 Kundfordringar 41,7 60,0 Övriga kortfristiga fordringar 525,5 342,2 Kortfristiga placeringar 533,5 556,9 Kassa och bank 421,7 731,5 Summa omsättningstillgångar 1 751,1 1 930,7 SUMMA TILLGÅNGAR 11 560,5 11 111,2 Sundsvalls kommuns balansräkning år 2016 EGET KAPITAL OCH SKULDER (mkr) 2016-12-31 2015-12-31 Eget kapital 2 781,5 2 650,7 Varav årets resultat 130,8 33,2 Avsättningar och liknande förpliktelser 398,9 393,5 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 7 348,0 6 923,2 Övriga långfristiga skulder 28,4 18,8 Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 1 003,7 1 125,0 Summa skulder 8 380,1 8 067,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 11 560,5 11 111,2 Ansvarsförbindelser 3 021,2 3 120,9 Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 15 av 18
Nedan redogörs för våra iakttagelser i samband med granskningen av kommunens balansräkning. Materiella anläggningstillgångar och pågående projekt Årets investeringsvolym uppgår till 564,1 mkr, vilket understiger budget med 254,2 mkr. De största enskilda investeringsprojekten som slutförts under 2016 utgörs av takutbyten, reinvestering i Draghällans förskola och energieffektiviseringar avseende Bosvedjeskolan. De största pågående projekten avser bygget av Norra kajen etapp 3, projekt avseende äldreboenden samt ombyggnationen av Teaterkvarteren. Att investeringsvolymen understiger budget beror i huvudsak på en förskjutning i tidsplaner gällande ny till och ombyggnationer av fastigheter. Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, ska kommuner från och med 2014 tillämpa komponentavskrivningar. Av årsredovisningen framgår att samtliga anläggningstillgångar komponentindelats från och med 2015 och därmed tillämpas rekommendationen fullt ut. Avskrivningar är kontrollberäknade utan några noteringar. Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar har ökat netto med 309 mkr under året. Detta förklaras av en ökning i utlämnade lån till koncernföretag som hanteras via ett kommunens internbank. Därutöver har kommunen förvärvat 12 stycken bostadsrätter under året. Vi vill understryka vikten av marknadsmässiga villkor när det gäller finansiella transaktioner mellan kommunen och dess bolag. Skatteverkets bedömning avseende skattemässig avdragsrätt rörande koncerninterna räntekostnader, på bolagsnivå, är inte helt klarlagd. I den mån detta utgör en risk är den inte specifik för Sundsvalls kommunkoncern. Det är viktigt att fortsatt följa utvecklingen i denna fråga. Kortfristiga fordringar De kortfristiga fordringarna består av kundfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt övriga kortfristiga fordringar. Förändringen i posten består främst av en ökning på skattekontot om 148 mkr vilket beror på att man valt att sätta en utbetalningsspärr på kontot i och med ränteläget. Större poster har verifierats mot externa besked och underlag utan noteringar. Vår granskning av kortfristiga fordringar har inte föranlett några noteringar. Eget kapital Årets förändring av eget kapital (130,8 mkr) är hänförligt till årets resultat. Avsättningar Avsättning för pensioner sker i enlighet med Lagen om kommunal redovisning, vilket innebär att i kommunens balansräkning redovisas endast pensionsrätt intjänad efter 1998. Totalt uppgår avsättningen till 219 mkr exklusive löneskatt varav 210 mkr av utgående saldon stämts av mot specifikation från KPA, tillkommer gör 2 mkr för förtroendevalda politiker (så kallade fritidspolitiker). Vår rekommendation är att även dessa anmäls Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 16 av 18
till KPA. Avsättningar görs även för pensioner avseende Medelpads Räddningstjänstförbund om 55 mkr. Övriga pensionsåtaganden redovisas som ansvarsförbindelse, i enlighet med kommunala redovisningslagen. Sundsvalls kommuns totala pensionsåtagande (avsättningar för pensioner, ansvarsförbindelser samt löneskatt) uppgår till 2 603 mkr (2 692 mkr). Det är viktigt ur risksynpunkt att beakta även den del av pensionsskulden som redovisas som ansvarsförbindelse då finansiering av denna ska ske i framtiden. Aktualiseringsgraden i kommunens pensionsberäkningar uppgår till 98 procent (föregående år 98 procent). Aktualiseringsgraden innebär att 98 procent av de uppgifter som ligger till grund för beräkningen av kommunens pensionsåtagande är uppdaterade fullt ut. En låg aktualiseringsgrad kan innebära en viss risk då inte all information ingår i beräkningarna. 98 procent är att bedöma som ändamålsenligt utifrån kommunens storlek. Övriga avsättningar har granskats mot verifierande underlag utan anmärkningar. Långfristiga skulder Långfristiga skulder utgörs av långfristiga räntebärande skulder (7 348 mkr) samt en del mindre periodiserade långfristiga skulder och friköpsmedel parkering. De långfristiga räntebärande skulderna består i huvudsak av obligationslån (MTN) och Certifikatlån vilka tillsammans ökat med 466 mkr under året och i stort förklarar ökningen av de långfristiga skulderna. Utöver dessa lån tillkommer leasinglån vilka omfattas av amortering. Skulden har minskat med 42 mkr mot föregående år och den kortfristiga delen av leasinglånet uppgår till 51 mkr. Lån i banker och kreditinstitut har avstämts mot verifierande underlag från externa parter utan anmärkningar. Säkringsredovisning av ränteswappar Sundsvalls kommun tillämpar säkringsredovisning för ränteswappar mot låneportfölj bestående av certifikat och MTN lån (obligationslån). Kommunen lånar till rörlig ränta och binder räntan med hjälp av ränteswappar. I Sundsvalls kommuns MTN program finns inte räntegolv. Kommunen skulle kunna erhålla en negativ nettoränta bestående av negativ Stibor 3M och positiv kreditspread. Sundsvalls kommun har dock valt att inte kräva betalning på dessa MTN lån, utan räntan begränsas till 0%, dvs ett räntegolv tillämpas. MTN lån emitterade efter sommaren 2016 har en kreditspread överstigande Stibor 3M vilket innebär att kommunen erhåller kompensation motsvarande negativ Stibor 3M. Certifikaten i låneportföljen emitteras till negativ ränta i nivå med Stibor 3M. Enligt RKR 21 är ett säkringsförhållande effektivt om säkringsinstrumentet (ränteswapparna) i hög utsträckning motverkar förändringar i den säkrade postens (låneportföljens) värde eller kassaflöden, hänförliga till den säkrade risken (variabiliteten i de framtida räntebetalningarna). RKR 21 anger att under förutsättning att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda, görs ingen värdering av säkringsinstrumentet på det sätt som gäller för redovisning av derivatinstrument som inte kvalificerar för säkringsredovisning. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 17 av 18
Vid säkring av ränterisk genom ränteswappar, betyder räntegolvet i lånet vid negativ Stibor 3M, att Stibor-flödena i lån och swap inte fullt ut motverkar varandra. Kommunen betalar i ränteswappar både den fasta räntan och den negativa Stibor 3M, utan att fullt ut erhålla motsvarande kompensation i MTN lån från negativ Stibor. Andelen MTN lån som för närvarande har 0% ränta till följd av tillämpat räntegolv i låneportföljen som utgör säkrad post i säkringsredovisning är ca 60% av lånevolymen. Under 2016 har räntegolvet medfört att räntekostnaderna för denna portfölj är ca 4% högre än vad de skulle varit om inte räntegolvet tillämpats. Baserat på forwardkurvan förväntas cirka motsvarande effekt för nästkommande år, för att därefter minska. För att bedöma om säkringsförhållandet förväntas vara effektivt under den period för vilka säkringarna har identifierats, tillämpar Sundsvalls kommun den kvalitativa metoden att jämföra de huvudsakliga villkoren för räntewapparna med de huvudsakliga villkoren för låneportföljen, avseende den säkrade ränterisken i form av variabilitet i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i marknadsräntan. Räntegolvet och förhållandet mellan upplåning via certifikat och Stibor 3M kan medföra viss ineffektivitet och därmed behov av analys. Vi har tagit del av den scenarioanalys som Sundsvalls kommun genomför, som påvisar hur räntekostnaderna skulle variera vid olika räntenivåer baserade på forwardkurvan och avvikelser från denna. Sundsvalls kommun bedömer med stöd av scenarioanalysen att ingen väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren har skett och att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda. Vi bedömer det rimligt att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda. Vi rekommenderar att säkringsdokumentationen utvecklas gällande gränsvärden i scenarioanalysen för bedömning av om de huvudsakliga villkoren i allt väsentligt överensstämmer. Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder utgörs av personalrelaterade skulder så som semesterlöneskulder, skuld till banker, leverantörsskulder, övriga skulder samt interimsskulder. Att skulderna minskat jämfört med föregående år beror framförallt på att skulden till koncernföretag minskat. Av de kortfristiga skulderna utgörs 51 mkr (f å 52 mkr) av de lån som beräknas amorteras under det närmaste året. Större poster har granskats mot verifierande underlag. Granskningen har inte föranlett några anmärkningar. Vår bedömning - balansräkningen ger en, i allt väsentligt, rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning per 2016-12-31. Vi rekommenderar att säkringsdokumentationen utvecklas gällande gränsvärden i scenarioanalysen för bedömning av om de huvudsakliga villkoren i allt väsentligt överensstämmer. 6.5 Kassaflödesanalys Vi har granskat att kassaflödesanalysens innehåll i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vår bedömning - Kommunens kassaflödesanalys är upprättad i enlighet med övriga delar av årsredovisningen och ger en i allt väsentligt korrekt bild av likviditetsflöden under året. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 18 av 18
7 Kommunens sammanställda redovisning Sundsvalls kommun upprättar en sammanställd redovisning (koncernredovisning) för företag där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. I koncernredovisningen ingår således hel- eller delägda företag där ägarandelen uppgår till minst 20 procent av röster och kapital, undantaget mindre bolag med hänvisning till dessa bolags obetydliga storlek, vilket är i överensstämmelse med god sed för kommunal redovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt en beskrivning av de i koncernen ingående bolagen. Noter redovisas till väsentliga poster. Vi har granskat gjorda koncernjusteringar samt analyserat förändringen mellan ingående och utgående eget kapital. Då kommunens innehav av aktier och andelar i dotterbolag finns i moderbolaget Stadsbacken AB är det således Stadsbackens koncernredovisning som konsolideras med kommunen. Dessutom tillkommer konsolidering av Medelpads Räddningstjänstförbund, Scenkonst Västernorrland AB, Svenska Kommunförsäkrings AB och Norra Kajen Exploatering AB inklusive dotterbolag. Årets resultat, efter finansiella poster, i kommunkoncernen uppgår till 216,4 mkr (f å 135,1 mkr), vilket är 81,3 mkr bättre än föregående års resultat. Orsaken till förbättringen är främst att kommunen redovisar ett högre utfall på 130,8 mkr (f å 33,2 mkr). Stadsbackenkoncernens utfall före bokslutsdispositioner och skatt uppgår för 2016 till 160 mkr (f å 148 mkr), vilket är en ökning med 12 mkr vilket framförallt beror på resultatförbättring för Sundsvall Energi (53 mkr). Det är fortsatt av största vikt att kommunen har en kontinuerlig uppföljning rörande utvecklingen i Stadsbackenkoncernen, för att nogsamt följa och tidigt identifiera risker. Våra bedömningar Den sammanställda redovisningen bedöms i allt väsentligt ge en rättvisande bild av verksamheten och den ekonomiska ställningen för Sundsvalls kommun och dess koncern per den 31 december 2016. Det noteras att kommunens dotterbolag, inom Stadsbackenkoncernen, totalt redovisar ett positivt resultat för verksamhetsåret 2016 om 216 mkr (f å 135 mkr), vilket är positivt. Det är dock revisionens bedömning att det är av största vikt att kommunen fortsatt nogsamt följer utvecklingen i dotterbolagen i syfte att minimera risker kopplat till kommunens åtaganden gentemot bolagen. 8 Noterade avvikelser Vår bedömning är att det inte föreligger fel i kommunens årsbokslut av väsentlig karaktär. 8.1 Kommunens bokslutsprocess Vid den granskning som gjorts av årsbokslutet per 2016-12-31, har bokslutsbilagor med underlag erhållits i pärmar och digitalt. Kompletterande underlag har inhämtats från ansvarig för respektive bokslutsbilaga, då underlagen till bokslutsbilagor i vissa fall inte varit tillräckliga. Kvaliteten i årsbokslutet bedöms ha utvecklats sedan delårsbokslutet, även om den varierar mellan balansposterna. Vad gäller filer kan de med fördel lämnas digitalt. Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 19 av 18
Underlag till noter önskas erhållas tidigare under revisionen. I granskningens slutskede har vi erhållit kompletterande material kring ställda frågor. Vår samlade bedömning efter utförd granskning är att kommunen bedöms ha en tillräcklig bokslutsprocess, men där kvaliteten på underlagen bör utvecklas. Umeå den 15 mars 2017 Malin Westerberg Blom Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor Sandra Zingmark Sundsvalls kommun Granskning av årsredovisning 2016 Sidan 20 av 18