Barn i utsatta livssituationer

Relevanta dokument
Ungas möte med socialtjänsten

Ungas delaktighet i socialtjänsten. Maskrosbarn

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

/ ungdom Maskrosbarn. Jag behöver någon som finns där, lyssnar och förstår. Jag behöver få känna mig älskad, behövd och värdefull!

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Handledningsmaterial för skolpersonal

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Tidiga och samordnade insatser

Det handlar om närhet..

Sammanställning 1. Bakgrund

Barnperspektivet inom Beroendevården

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Fråga hur vi mår, inte hur det går.

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Barn som anhöriga - pyramiden

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Samordnade insatser för barn och unga

Med utgångspunkt i barnkonventionen

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken

Ärenden Föredragande kl

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Ett enda samtal kan förändra ett barns liv.

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Barn som är närstående

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön

Information om patientsäkerhetslagen

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Välkommen till kurator

Psykisk Hälsa en Livsresa

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Våld i nära relationer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Generated by Foxit PDF Creator Foxit Software For evaluation only.

Anhörigstöd - en skyldighet

Fråga man inget - får man inget veta

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Synvändan. Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Barn som riskerar att fara illa

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Det påverkar dig och andra

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Höstprogram 2019 på Anhörigcentrum

Frågar man inget - får man inget veta

Kurser föreläsningar & konferenser

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Depressioner hos barn

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen

Lokal arbetsplan för. En liten skola som skapar stora barn.

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Transkript:

Barn i utsatta livssituationer Vilka är det vi möter och hur Kan vi förstå dem bättre? Linn Englund

Schema för dagen Om Maskrosbarn Att leva med en sjuk förälder hur blir det för barnen? Barns konsekvenser att växa upp med en sjuk förälder Diskussion och frågor Ceremoni

Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade liknande bakgrund och upplevelser. Tillsammans bestämde vi oss för att starta organisationen Maskrosbarn för att försöka se till att inget barn ska behöva möta det bristande stöd som vi upplevt. Therése Jarland och Denise Madsen, grundare av Maskrosbarn

Maskrosbarns vision Alla barn ska ges förutsättningar att växa upp till att bli välmående individer, utan negativa konsekvenser av sin uppväxt.

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn Organisationen 12 års arbete med stöd till målgruppen, 13-19 år Föräldrar som har missbruk eller psykisk ohälsa 22 anställda och närmare 100 engagerade Kontor i Stockholm och Göteborg Stödverksamhet Möter 100 ungdomar i veckan 8 stödprogram Rikstäckande och lokalt stöd Påverkansarbete Föreläsningar och utbildningar Påverkan tillsammans med ungdomarna Rapporter Samarbete med kommuner och myndigheter Remissinstans

Maskrosbarns stödverksamhet Internetstöd Läger Coachprogram Barnombud Stödsamtal Ungdomsgård

Varför är det viktigt Ca 500 000 barn i Sverige har minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Vuxnas missbruk och ohälsa leder till att barn far illa. Barnen riskerar att ärva sina föräldrars ohälsa. Mycket utsatt grupp som behöver stöd. Vuxna bar till personer med missbruk/psykisk ohälsa kostar samhället 35 miljarder årligen. * * Källa: Nka Barn som anhöriga 2015:8

Att leva med en sjuk förälder Inte förstå vad som händer Oberäkneligt och otryggt Omsorgsgivare Skyddar sina föräldrar Det är mitt fel och mig det är fel på Ensamhet, isolering

Henrik 16 år

Att leva med en sjuk förälder Vilja vara som alla andra. Älska och hata sin förälder. Rädsla och oro/maktlöshet. Rädsla för att bli som sin förälder. Svårt med skolgången.

Vilka konsekvenser får barnen vi möter? Ont i magen och huvudet, oro Ångest och panikångest Depression Högpresterande Självskador

Linda 17 år

Vilka konsekvenser får barnen vi möter? Eget missbruk/riskbruk Aggressivitet/kriminalitet Relationella problem Destruktiva relationer Koncentrationssvårigheter Diagnoser

Fredrik 14 år

Nordangers toleransfönster Dag O Nordanger

Bemötande Ett varmt och medmänskligt intryck Verkligen lyssna genom att vara intresserad och fullständigt närvarande Vara flexibel och kunna gå utanför ramarna Ta på allvar och respektera Alliansen

Information och delaktighet Rak och tydlig information om: vilket stöd som finns att få vad har jag för rättigheter i mötet med dig hur vår kontakt kommer att se ut vilken tystnadsplikt/anmälningsplikt du har föräldrars sjukdom Kontakten med ungdomen Enkel utvärdering efter avslutad kontakt

Miljöns betydelse Musik och ungdomstidningar i väntrummet Hemmakänsla Bjud på fika Ingen insyn i samtalsrummet Alternativa platser för mötet Rum anpassat för mötet

Vad kan vi göra idag? Prata om problematiken tidigt minska tabun Information till barn Vuxna behöver finnas på barnens arenor Anmäla till socialtjänsten Internetstöd Möjlighet att prata anonymt Rutiner och samverkan Skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst Våga fråga och visa att du finns där

Frågor?

Några ord på vägen Glöm aldrig hur svårt det är för mig Gör något fast du inte måste, för att du bryr dig om mig Var alltid ärlig Fråga mig vad jag vill och vad jag tänker Fråga hur jag mår, många gånger! Sluta aldrig försöka hjälpa mig Tänk på att du kan vara den enda vuxna som jag vågar prata med Du kan bli den där viktiga personen! Jag vill ha rak och tydlig information om vad som händer

Ceremoni

Kontakta oss gärna! Linn Englund 070-4535097 Linn.e@maskrosbarn.org www.maskrosbarn.org