Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

Relevanta dokument
Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Linus Hammar PhD Miljösystemanalys Chalmers Tekniska Högskola

SGUs arbete med havsplanering

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

Östersjön Problemen och lösningarna

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

SeaGIS en översikt. Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projektperiod 6/ /2014

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Marint centrum. där havet är en tillgång

Nationell havsplanering så funkar det och vad händer just nu?

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Integrerad havsförvaltning vägen framåt? Dansk selskab for marinbiologi, 5 november 2009 Åsa Andersson, Världsnaturfonden WWF

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

Östersjön och Mälaren? L Gladh Gröna liberaler sep 10

YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.

Förslag till Havsplan Östersjön, granskningshandling

Forum Östersjön 23 juni 2012

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

Symphony bakgrund för metodutveckling

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Östersjön. Samrådshandling

Vad gör Länsstyrelsen?

3 svenska havsplaner

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Datum Kommunstyrelsen kallas till sammanträde, temadag T1 Datum och tid: kl. 08:30 Plats: Nämndhus

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Västerhavet Samrådshandling

JIIL Stockholms läns landsting i (G)

Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till Havsplan Bottniska viken. Samrådshandling

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Samråd om gränsöverskridande miljöpåverkan enligt Esbokonventionen för bolaget Nord Stream 2 AG:s planerade gasledningsprojekt

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,

Havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 26 maj 2014

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Många ska samsas om havet Dialog om framtida havsplan för Västerhavet. Västra Götaland, Halland & Skåne

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

MÅLSTYRNING PÅ NATURVÅRDS- VERKET

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

VILKEN SJÖMAT ÄTER VI I FRAMTIDEN?

Interkommunal havsplan för Blekinge

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Synpunkter på förslag för uppföljning av den maritima strategin

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Handlingsplan för marint områdesskydd

Havs- och vattenmyndigheten

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter

Miljökonsekvensbeskrivning Havsplan Östersjön

Sofia Brockmark

Potential att vara med och lösa samhällsutmaningar!

Grön infrastruktur från källa till hav

På väg mot hållbarhet?

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU

HaV på stabil grund. Jakob Granit, Generaldirektör. Miljöchefsmötet 2017

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Framtidens översvämningsrisker

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

Till lunch kommer ni att veta

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Kompensation vid förlust av ålgräsängar

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Samrådet om Sveriges första havsplaner 15 februari 15 augusti, 2018

Agenda. Del 1 Allmänt Del 2 Sjöfart Del 3 Luftfart Del 4 Frågor

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

Trafikverket och miljö

KARTBILAGA. Förteckning över kartor. Timrå Kommun Miljö & Byggkontoret MARKANVÄNDNING

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Transkript:

Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt?

Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging turbidity Aquaculture nutrients Industry pollution Hunt of seabirds Military pollution Marine infrastructure Boating noise Aquaculture habitat loss Harbor pollution Shipping oil spill Marine mining turbidity Dumping habitat loss Ocean acidification Trawl fishing catches Dredging abrasion Wreck oil leak Wind power noise Shipping noise Military explosions Trawl fishing turbidity Pelagic fishing catches Net fishing catches Toxic munition Trawl fishing abrasion Land runoff nutrients Coastal exploitation habitat loss Anoxia

Shipping turbidity Marine infrastructure Electric fields Boating noise Aquaculture habitat loss Climate change temperature rise Harbor pollution Shipping oil spill Boating pollution Marine mining habitat loss Marine mining turbidity Dumping habitat loss Ocean acidification Dredging turbidity Trawl fishing catches Aquaculture nutrients Soft bottom habitats Mussel reefs Dredging abrasion Industry pollution Plankton Spawning grounds Wreck oil leak Hunt of seabirds Oyster beds Hard bottom habitats Coral reefs Wind power noise Military pollution Vendace Crabs Eel Sprat Seagrass Shipping noise Seabird wintering grounds Military explosions Cod Deep reefs Rivermouth habitats Net fishing catches Sand bottom habitats Grey seal Trawl fishing turbidity Toxic munition Harbour seal Porpoise Herring Trawl fishing abrasion Pelagic fishing catches Seabirds Land runoff nutrients Coastal exploitation habitat loss Anoxia

Metod för kumulativ miljöbedömning Halpern et al Science vol 319 2008

Symphony möjliggör planering utifrån en ekosystemansats

Equation n m P sum = B i E j K i,j i=1 j=1 Metod Cumulative impact (P) is calculated as the sum of the product of all pressures (B) effects on all ecosystem components (E), given the particular sensitivity (K) of every ecosystem component to every pressure. Kartor över miljöbelastningar från mänskliga aktiviteter Kartor över ekosystemkomponenter Känslighetsmatris Resultat =

Resultat Alla resultat bygger på data med viss osäkerhet Alla resultat ska betraktas som fingervisningar, inte skarpa siffror All tolkning ska ske med försiktighet Resultatet är en rumslig analys, skiljer sig mot många andra analyser

Gröna kartan Visar aggregationer av ekologiska värden på en grov skala Normaliserat per havsplanområde (Västerhavet, Östersjön, Bottniska viken)

Resultat Västerhavet (prel) Bidrag av miljöbelastningar per sektor Västerhavet Fiske 34 % Övergödning 25 % Föroreningar 12 % Försvar 11 % Sjöfart 9 % Industriutsläpp 4 % Rekreation 3 % Kustexploatering 2 % Energi 0 %

Resultat Östersjön (prel) Bidrag av miljöbelastningar per sektor Östersjön Övergödning 53 % Föroreningar 25 % Sjöfart 8 % Försvar 7 % Fiske 3 % Industriutsläpp 1 % Kustexploatering 1 % Sandutvinning 0.02 % Energi 0.02 %

Resultat Öresund (prel) Bidrag av miljöbelastningar per sektor Östersjön Övergödning 29 % Sjöfart 18 % Fiske 16 % Kustexploatering 15 % Rekreation 8 % Industriutsläpp 7 % Föroreningar 6 % Energi 0.3 % Försvar 0 %

Hur används resultatet i planeringen? Gröna kartan indikerar ekologiska värden Kumulativa analysen visar var påverkan är hög, samt vilka belastningar som är bidragande Tolkning Om värden är höga och påverkan låg kan det vara skäl att använda området för naturhänsyn eller för allmän användning Om värdena är höga och påverkan är hög är det ett underlag för att eventuellt söka lösningar för att minska påverkan Andra underlag och konsekvensbedömningar kan anses viktigare Efter första planeringsrundan så skapas scenarier baserat på planens rekommendationer, underlag till fortsatt planering och miljökonsekvensbedömning

Utvärdering av ny användning

Hypotetiskt exempel Nutid ingen vindkraft Jämför olika användningar Nutid Lillgrund vindkraft

Hypotetiskt exempel Framtida vindkraft +4.5% påverkan i området Jämför olika användningar Framtid utan vindkraft -2.5% påverkan i området

Havs- och vattenmyndigheten linus.hammar@havochvatten.se