STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH20 Samhällskunskap 2 för gymnasielärare: Jämförande politik och ekonomi, 15 högskolepoäng Civics Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2012-06-08 och senast reviderad 2017-12-13 av Statsvetenskapliga institutionen. Den reviderade kursplanen gäller från och med 2018-03-22, vårterminen 2018. Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 100 % Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen Inplacering Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Huvudområde Samhällskunskap Fördjupning G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LGSH10, Samhällskunskap 1 för gymnasielärare: Grundläggande samhällsvetenskapliga perspektiv, 15 hp eller motsvarande. Lärandemål Kursen syftar till att ge grundläggande kunskap om hur samhället organiseras i en demokrati med särskild tonvikt på politiska och ekonomiska institutioner i Sverige och andra länder. Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
2/ 5 Kunskap och förståelse 1 redogöra för centrala begrepp inom den svenska parlamentarismen och kunna förklara den svenska välfärdsmodellens organisation. 2 återge huvuddragen i Sveriges politiska historia 3 redogöra för centrala begrepp, samband och modeller inom privat- och samhällsekonomin, samt förklara vilken roll centrala myndigheter och organisationer spelar för det makroekonomiska skeendet 4 återge huvuddragen i Sveriges ekonomska historia Färdigheter och förmåga 5 individuellt och självständigt kunna tillämpa begrepp bland demokratiinstitutionella modeller för att analysera och diskutera den svenska parlamentarismen och organisering av den svenska välfärdsstaten. 6 individuellt och självständigt välja och tillämpa ekonomiska begrepp, samband och modeller för att analysera och diskutera ekonomiska situationer, skeenden och förslag 7 använda och diskutera olika ämnesdidaktiska perspektiv för att utforma undervisningssituationer med särskild tonvikt på demokrati och samhällsekonomi Värderingsförmåga och förhållningssätt 8 identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom svensk demokrati och förvaltning. 9 identifiera sitt behov av ytterligare kunskap inom privat- och samhällsekonomi 10 förstå och reflektera över hur skolan kan arbeta med svensk demokrati och förvaltning samt med samhällsekonomi Innehåll Kursen är indelad i två delkurser; Delkurs 1 Svensk demokrati och förvaltning och Delkurs 2 Ekonomi och samhälle. Kursen ger genom de två delkurserna en introduktion till två centrala aspekter på samhällskunskap: politiska och ekonomiska förhållanden med fokus på såväl Sverige och andra länder. Delkurser 1. Svensk demokrati och förvaltning (Swedish Democracy and Administration), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) Delkursen problematiserar den svenska demokratin med hjälp av klassiska demokratiinstitutioner (t.ex. partier och partisystem, valsystem, enhetsstat och parlamentarism). Den svenska demokratins historiska framväxt relateras till samtida demokratiska institutioner. Delkursen problematiserar också
samtida demokratiska institutioner. Delkursen problematiserar också förutsättningar och konsekvenser för/av dessa demokratiinstitutioner för olika grupper, t.ex. klass, etnicitet, genus. Under delkursen tränas studenten i att använda samhällsdidaktiska teorier med målet att utveckla förståelsen för undervisningen i samhällsvetenskapliga ämnen. Det sker genom att studenterna, med hjälp av samhällsdidaktiska teorier och modeller, utformar undervisningssituationer kring begrepp kopplade till jämförande politik. 2. Ekonomi och samhälle (Economics and Society), 7,5 hp Betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U) Delkursen övergripande syfte är att studenterna skall uppnå en ökad förståelse för hur samhällsekonomin fungerar samt uppnå en förmåga att beskriva och förklara hur den fungerar för elever. Dessutom ska kursen ge en god förmåga att förstå och delta i samhällsdebatt. Delkursen ger en introduktion till i första hand svensk, och i andra hand internationell, samhällsekonomi och ekonomiskpolitisk debatt med hjälp av ekonomiska begrepp, samband och modeller. Centrala ekonomiska områden såsom exempelvis resursfördelningsproblem, offentlig ekonomi, marknadsekonomi, handelsteori, utvecklingsekonomi, privatekonomi, svenska samhällsekonomiska förhållanden, normativa utgångspunkter för ekonomisk analys, samt centrala myndigheter och organisationers roll diskuteras. Kursen ger även en grundläggande introduktion till svensk ekonomisk historia. Stort fokus ligger på att lära sig en mängd begrepp, samband och modeller som inte är lätt för en yrkesaktiv gymnasielärare att själv ta reda när det behövs i en framtida undervisningssituation. Stort fokus ligger även på att öva upp en förmåga att använda dessa kunskaper för att självständigt analysera, diskutera och kritiskt granska ekonomiska situationer, skeenden och förslag. Detta sker bl.a. genom att exempelvis analysera ekonomisk-politiska texter och förslag från myndigheter eller arbetsmarknadens parter. Eftersom studenterna i sin framtida lärargärning från elever kommer möta frågor som berör ett mycket brett spektrum av ekonomiska förseelser, så ska kursen ge en förmåga att resonera om de flesta ekonomiska frågor. Det betyder inte att kursen ger kunskaper om alla områden, utan att kursen ska ge en förmåga att närma sig en stor mängd frågor. 3/ 5 Former för undervisning Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråk: svenska
4/ 5 Former för bedömning Delkurs 1 och 2 tenteras dels genom salstentamen vid delkursens slut dels genom obligatoriska seminarier med diskussions- och skriftliga inslag. Lärandemålen 1-5 examineras genom obligatoriska seminarier med skriftliga och muntliga moment samt med skriftlig tentamen. Lärandemål 6 examineras genom obligatoriska integrerade ämnesdidaktiska seminarier med skriftliga och muntliga moment. Lärandemålen 7 och 8 examineras genom obligatoriska seminarier med skriftliga och muntliga moment samt med skriftlig tentamen. Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till kursansvarig institution och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (HF 6 kap 22). Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå prov för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs. (HF 6 kap 21 ) I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i normalfallet garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under en tid av åtminstone ett år med utgångspunkt i kursens tidigare uppläggning. I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska studenten i garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle). Detta får inte strida mot HF 6 kap 21. Betyg På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). För godkänt på hela kursen krävs godkänt på alla moment på de två delkurserna. För väl godkänt (VG) på hela kursen krävs väl godkänt på minst två av de tre momenten i första delkursen och väl godkänt på alla moment på andra delkursen. För betyget väl godkänt krävs att studenten uppvisar särskild teoretisk medvetenhet och särskild analytisk förmåga. Kursvärdering Kursvärdering sker anonymt via en webbenkät. Enkätmaterialet ska sammanställas och behandlas på kursnämnd, där eventuella kvalitetsbrister diskuteras och beslut om åtgärder fattas.
5/ 5