Psykisk hälsa Vänersborg 2017.05-04
Det såg ut att bli en fantastisk dag, och så blev det. Förste föreläsare ut var Rickard Bracken som företrädde SKL. Han började med att berätta en historia om sig och sin mamma, den var uppdelad i korta episoder från hans uppväxt. Hans första arbete var projektledare under psykiatrireformen, han blev mycket engagerad, men förstod inte varför. Han var med och drog igång ett brukarråd där han själv var ordförande, men som på många ställen så var brukarna nöjda och så mycket kom inte upp. När sedan en brukare föreslog att han skulle ta över ordförandeposten började det hända saker och rådet blev mer aktivt och engagerat. Personal blev ifrågasatt av brukare och personalen började undra vad som egentligen sas på brukarråden. Man behöver skapa förutsättningar för att brukarna skall kunna interagera och dela med sig av sina er farenheter. Psykisk ohälsa är den största orsaken till sjukfrånvaro idag. 40% av de sjukskrivna idag är det på grund av psykisk ohälsa, detta kostar samhället idag cirka 70 miljarder. Förutsättningarna för att leva gott minskar med ekonomin och man får mindre sociala nätverk. 75% av Sveriges befolkning har erfarenhet av psykisk ohälsa. Man har utbildat människor som ville berätta om sina problem och intresset för att göra detta var mycket större än vad man trott när man planerade utbildningen. När utbildningen startade skapades samtidigt nya sociala nätverk som sedan ledde till arbeten och nya företag. Rickard berättade att stigma består av tre delar: kunskapsproblem/brist, attitydproblem och beteendeproblem. Idag är det så illa att var 5:e diskrimineras på arbetsmarknaden. Psykisk hälsa innefattar hela samhället och det är viktigt att vi förebygger. På hemsidan finns bloggar, filmer, nyhetsbrev och massa bra information: https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/
Rättvis teater Rättvis teater börjar med att framför en kort pjäs där någon blir utslängd från en lokal, men inte har någonstans att ta vägen. På Rättvis teater arbetar de med Forum teater och har tre olika grupper. Deltagarna undersöker sin egen situation och lär sig att hitta lösningar på ett kreativt sätt, samtidigt får de en gemenskap som många hemlösa saknar. Det är ett Arvsfondsprojekt och därmed tidsbegränsat. Forum Teater går till så att de spelar upp en situation inför publik, sedan uppförs den igen och publiken kan nu gå in i pjäsen och göra skillnad. Detta arbetssätt gör att publiken blir engagerad och har lättare att förstå problematiken. Vi fick berättat för oss att det brukar fungera bra med socialtjänstpersonal (detta sades med glimten i ögat). Alla som arbetar på Rättvis teater har samma lön oberoende erfarenhet och utbildning. Deltagarna väljer själva vilka ställen de vill uppträda på. Man belyser vikten av ett inkluderande samhälle och vid ett tillfälle lät man chefer spela rollerna som hemlösa och personal, detta blev en stark upplevelse för alla. Rättvis Teater är ett projekt som ägs av Räddningsmissionen i Göteborg. Vi passade på att ställa lite frågor till Kenneth Johansson som var med från Rättvis Teater. Hur kändes det att gå till Räddningsmissionen? Det var inte så konstigt, jag hade inget val, men jag hade som vanligt min misstänksamhet påslagen och det tog tid innan jag öppnade mig. Hur blev du mottagen? Det kändes som om de såg mig, de ställde undan de hundra böckernas kunskap och lyssnade på mig, min bok ställdes in i hyllan. Det är viktigt att man försöker se in under all bröte, för det finns guldkorn hos alla.
Träffens gruppbostad, Trollhättan Huvudrollen i mitt eget liv. Träffen är ett boende i Trapphusmodell och där bor nio personer. Man har ett socialpedagogiskt förhållningssätt som innebär att man vägleder och stödjer i sociala situationer. Målet är att de boende skall känna meningsfullhet, hög känsla av sammanhang, empowerment, brukaren är experten i sitt liv. Relationen är det viktigaste verktyget och det krävs en fin balans mellan att vara personlig och professionell. Man har lära känna samtal där brukaren styr samtalet och genomförandeplanerna genomförs i jagform. Man har både husmöten och individuella samtal samt olika forum med diverse inriktningar. Efter denna information bjöds vi på en film där Maria 21 år presenterade sig. Hon hade en jobbig skolgång där hon blev mobbad, hon blev väldigt ensam, ingen vågade umgås med henne med rädsla för att själva bli mobbade, först i sjuan fick hon en vän. Hon bodde i fosterhem och fick sin diagnos när hon var 15 år. På kortis kände hon att hon fråntogs sin identitet och blev en diagnos. När hon kom till Träffen kände hon att hon sågs som en människa igen och hennes psykiska hälsa byggdes upp och hon kände att hon kunde styra sitt eget liv igen. Idag drömmer hon om att bli föreläsare och att kunna hjälpa andra, hon avslutade med orden: - Det tycker jag betyder något.
Johanna Halvardsson Nästa föreläsare var Johanna Halvardsson från Hjärnkoll. Hon började berätta att tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa och att hon själv hade diagnoserna Asperger och Bipolär typ 2. Hon sågs som snäll och satt längst bak i klassrummet. Hon berättade att i tjejgäng måste det vara ett jämt antal. Hon gick in och stöttade en annan elev som blev mobbad, efter detta blev hon flyttad till en annan klass fast hon inte gjort något fel, hon fick nya kamrater i den nya klassen. Senare utvecklades ett självskadebeteende. Hon fick en pojkvän med Asperger och började undersöka Asperger och kunde tillslut diagnostisera sig själv. Ett år senare fick hon diagnosen på riktigt och hon tycker själv att det var avgörande för att få det stöd hon behövde. När hon diagnostiserade sig själv missade hon en diagnos eftersom hon såg symptomen som positiva, diagnosen var hypomani, som kan få henne att baka 200 muffins eller att göra flera veckors skolarbete på några dygn. Hon berättade att hon var speedwayfantast, detta i kombination med intresset för fotografering tog henna till Skottland där hon fotograferade och intervjuade vid speedwayarrangemang. Hon hade inget komplett betyg i gymnasiet och behövde en lista på vad som behövde göras. Med listan i handen satte hon igång och gjorde det som ingen trodde var möjligt, skolarbetena blev färdiga och betygen satta, hon var godkänd! Det intensiva arbetet tog ut sitt pris och hon brände ut sig fick en psykos. Hade man hjälpt henne planera studierna hade hon förmodligen undvikit psykosen. En resa mellan öppenvård psyk psykakut öppenvård osv startades och först när hon tog en överdos fick hon den hjälp hon behövde. När man sedan planerade in medicinering var hon tydlig med att hon inte ville ha någon stark medicinering, hon ville inte bli normal som för henne är lika med tråkig. Johanna kom även med ett förslag, hon tyckte att man skulle införa en obligatorisk funktionshinderutbildning i skolan där man fick lära sig hur människor kan fungera (funktionsvariationer). Hon började sedan folkhögskola, där kände hon sig för första gången välkommen och man hälsade på varandra och hon behövde nu bara en kontaktperson som stöd. Hon berättar att hon aldrig kommer klara sig helt utan stöd, hon behöver någon som startar och stoppar. Hon har många vänner på sociala medier, men väldigt få irl. Hon ville arbeta med media och fick kontakt med ett mediaprojekt i Karlstad. Hon har 50% aktivitetsersättning, men arbetar då 100%. Hon säger själv att hon aldrig kommer orka arbeta heltid. Hon har idag sitt eget företag Aspi Power media där hon bland annat jobbar med sina föreläsningar.
Godis Lunch Alla ingredienser för en god dag fanns samlade
Kent avslutade sin föreläsning med en bra formel: Problem + förklaring = insats Kent Hedevåg När mallen inte stämmer Kenth börjar med att ta upp svårigheterna med att ta emot de enorma mängder information som vi utsätts för idag och han omnämner informationsreglering som hjärnans viktigaste funktion idag, vi måste kunna bortse från ovidkommande information. Människan har gått från en värld där man har repeterat uppgifter till en där man bearbetar information vilket ställer helt andra krav. På 20 år har ökningen på BUP varit 400% Begriplighet hanterbarhet meningsfullhet, detta är tre saker som vi måste få känna, det är grundläggande. Detta har gjort att många ungdomar har flytt in i spelens värld där man faktiskt kan förstå, hantera situationen och känna att uppdraget är meningsfullt. Kenth tar upp ett annat viktigt ämne som de senaste åren tycks ha glömts bort. Relationsbanken, om man inte har gjort några insättningar i relationsbanken kan man faktiskt inte förvänta sig att få göra några uttag heller! Utan en fungerande relation så spelar det ingen roll vad vi har för titlar. Sedan kommer Kenth in på hjärnans två system som vi kan kalla ett och två. System ett är det som sköter saker och ting automatiskt och system två är nya saker där vi faktiskt måste tänka till. Många brukare lever helt i system 2 och hjärnan måste arbeta mycket hårdare och de blir snabbare slutkörda. Exempel: två personer står och pratar, en utav dem tittar hela tiden på klockan, med system 1 i funktion tänker vi hen har bråttom, men brukarna som är i system 2 måste resonera fram varför hen tittar på klockan. Detta gör att hjärnan måste arbetare hårdare och att mer energi går åt. Det finns många sociala regler som är svåra att förstå, de flesta känner bara att det är så man gör. Möter vi någon när vi är ute och går i skogen så hejar vi, men inte i stan. Kent hade någon gång ställt en fråga till en brukare: Hur kan du vara så bra på historia? Svaret var genialt: Det är ju enkelt, det har ju redan hänt! Stress uppkommer mellan krav och förmåga. Det är viktigt att hitta strategier för hur man skall göra när stressburken riskerar sprängas. Hjärnan vilar bäst vid en kravlös nära relation, det kan vara både en person eller ett djur. Det kan vara bra att göra en energiinventering, skriv en lista på var du kan få energi, aktiviteter, platser och personer. Hälsa på recept. Idag vet vi att pulsträning förbättrar även den psykiska hälsan mycket. Många av brukarna har också en perceptuell överkänslighet och kan även vara så kallade High Sensitive Persons HSP-personligheter.