Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 juni Finansdepartementet

Relevanta dokument
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Höstbudget för Presentation av budgetpropositionen för 2020 Finansminister Magdalena Andersson 18 september Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Sveriges äldre har rätt till välfärd av hög kvalitet

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget Investera för framtiden

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Vi vill och vi behöver prioritera välfärden

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Konjunkturrådets rapport 2018

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Ekonomiska förutsättningar

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Samhällsbygget Investera för framtiden

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Inledning om penningpolitiken

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Inledning om penningpolitiken

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Bettina Kashefi Augusti 2017

Möjligheter och framtidsutmaningar

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Ett Sverige som håller ihop

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Ekonomiska bedömningar

Globala Arbetskraftskostnader

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Samhällsbygget ansvar för Sverige

Svensk finanspolitik 2013

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Arbetskraftens rörlighet i det

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Inledning om penningpolitiken

Samhällsbygget ansvar för Sverige

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Budgetförutsättningar Budgetdagen maj Annika Wallenskog, chefsekonom Niclas Johansson chef ekonomisk analys

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Ekonomiska läget i omvärlden Utvecklingen av offentliga finanser Stort reformbehov kommande år

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Vårbudget för Finansminister Magdalena Andersson 10 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Samverkansarenan för svensk livsmedel (2018)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

OKTOBER Konkurrenskraft för välstånd och jobb

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Inledning om penningpolitiken

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Kapitel 2: Makroekonomisk utveckling och konkurrenskraft

Stockholms besöksnäring. April 2015

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Sveriges handel på den inre marknaden

Lägst arbetslöshet i EU Magdalena Andersson

Bättre utveckling i euroländerna

Transkript:

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 juni 2018 Finansdepartementet 1

Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Stabil tillväxt Starka offentliga finanser Risker både i omvärlden och nationellt men Sverige står väl rustat Den demografiska förändringen kräver stora resurser framåt Högsta försörjningskvoten på 100 år Det är fullt möjligt att klara den demografiska utmaningen om vi prioriterar 2

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Maskot / Folio 3

Högsta sysselsättningsgraden sedan början på 90-talet och den högsta som EU någonsin uppmätt Sysselsättningsgrad Andel av befolkningen, 20-64 år, procent 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sysselsättningsgrad Andel av befolkningen, 20-64 år, procent Sverige Sverige Tyskland Tjeckien Estland Nederländerna Storbritannien Danmark Litauen Österrike Lettland Finland Portugal Ungern Slovenien Irland Bulgarien Luxemburg Slovakien Cypern Malta Polen Frankrike Rumänien Belgien Spanien Kroatien Italien Grekland 58,2 79,3 78,8 78,3 78,2 78,2 77,1 75,9 75,3 74,9 74,0 73,7 73,5 73,4 73,1 71,9 71,9 71,2 71,1 71,1 71,1 70,9 69,0 68,4 65,9 63,9 62,5 81,9 Källor: SCB, Eurostat. 4

Lägsta ungdomsarbetslösheten sen 2002 Arbetslöshet Andel av arbetskraften, 15-24 år, procent 28,0 26,0 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 Källor: SCB. 5

Snabbare väg till etablering Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna 2007-2015 Fördelat efter antal år efter mottagande 60 50 40 43,8 48,5 51,0 55,2 2007 2008 2009 2010 Procent 30 2011 20 2012 2013 10 2014 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal år efter mottagande 2015 * Kommunmottagna flyktingar avser flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Notera: Senaste redovisningsår 2016. Källa: SCB, registerdata för integration. 6

I år: Den lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen 20-64 år, procent 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Källa: Finansdepartementet. 7

Statsskulden ned med 10 procentenheter under mandatperioden på sin lägsta nivå sen 1977 Statsskuld, okonsoliderad Andel av BNP, procent 85,0 75,0 65,0 55,0 45,0 35,0 25,0 15,0 35,4 25,4 Källa: Finansdepartementet, ESV. 8

Sverige är även Delad tvåa i världen när det gäller kvinnors sysselsättningsgrad 1 Miljövänligast i världen och bäst i världen när det gäller klimatarbete 2 Tvåa i världen när det gäller innovation 3 I topp på medicinsk vård 4 1) OECD. Avser 15-64 år. Efter Island och på delad andraplats med Schweiz. 2) US News ranking av miljövänligast, Climate Change Performance Index ranking av klimatarbetet. 3) Bloombergs innovationsindex, Global Innovation Index (Cornell University, INSEAD, and the World Intellectual Property Organization (WIPO) as co-publishers, and their Knowledge Partners. 4) SKL, OECD. 9

Ett av världens mest konkurrenskraftiga länder Total konkurrenskraft Sverige år 2014: 10a i världen Sverige år 2017: 7a i världen Makroekonomisk miljö Sverige år 2014: 17e plats Sverige år 2017: 4e plats Källa: World Economic Forum. 10

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Världen Sverige Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Lars Thulin / Johnér 11

Fortsatt stark konjunktur i omvärlden BNP-tillväxt i utvalda regioner Procentuell förändring 3,2 2,2 3,8 3,9 3,9 3,8 3,8 2,8 2,8 2,5 2,2 2,1 Världen KIX-viktat 6,7 6,9 6,5 6,1 6,0 5,8 1,5 1,8 2,3 2,8 2,4 2,2 2,5 1,8 2,0 1,5 1,7 1,5 Kina USA Euroområdet 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: Macrobond och egna beräkningar. 12

Den handelsviktade tillväxten drivs främst av Euroområdet och Kina BNP-tillväxt världen (KIX-vägd) Procentuell förändring och bidrag 3 3 2 2,2 2,1 2,2 2,8 2,8 2,5 2,2 2,1 2 1 1 0 Euroområdet USA Kina Resten* Totalt * Resten avser de övriga (tiotal) länder som ingår i Finansdepartementets beräkning av KIX-BNP. Källa: Macrobond. 13

Starka förtroendeindikatorer och industriproduktion globalt Inköpschefsindex (PMI), industriproduktion Index samt procentuell årlig tillväxt 56,0 55,0 54,0 53,0 52,0 51,0 50,0 49,0 48,0 47,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sammansatt PMI (vä) Tillverknings-PMI (vä) Industriproduktion (hö) Källa: Macrobond. 14

Stabil svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, fasta priser VÅP-18 jun -18 4,5 2,6 3,2 1,2 2,3 2,6 2,1 2,1 1,8-0,3 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Not: Ej kalenderkorrigerade siffror. Källa: SCB och Finansdepartementet. 15

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Maskot / Folio 16

Fortsatt stark arbetsmarknad, 2018 beräknas 80 000 fler få jobb Antal sysselsatta, 15-74 år Tusental, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB18 5 300 5 200 5 100 5 000 4 900 4 800 4 772 4 837 4 910 5 022 5 103 5 137 5 167 5 195 4 700 4 600 4 500 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 VÅP18 jun-18 Källor: SCB, Finansdepartementet. 17

Oförändrad arbetslöshetsprognos Arbetslöshet % av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. VÄB18 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Prognos VÅP-18 Prognos jun-18 2,0 Prognos 16-64, gamla def. 1,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Källa: SCB, Finansdepartementet. 18

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Maskot / Folio 19

Från underskott till överskott Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 111 Regeringsskifte 96 64 52 60 36 44 57 8-24 -1-8 -36-51 -61 Källor: SCB, Finansdepartementet. 20

Klarar överskottsmålet Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 1,6 1,0 0,4 0,1 0,9 1,0 0,4 0,5 0,8 0,33% 0,0-0,7-0,8 Källor: SCB, Finansdepartementet. 21

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Maskot / Folio 22

Ökade handelshinder USA har infört tullar på stål (25%) och aluminium (10%) och hotat med att införa tullar på motorfordon En eskalerande handelskonflikt på global nivå kan få större påverkan Modellskattning. Effekter av ökade importpriser med 10% Källa: IMF 2016. 23

Oro i Mellanöstern USA har ensidigt sagt upp Iranavtalet Spänningar i regionen till följd av ambassadflytt Krig i Jemen och Syrien Råoljepris, Brent Dollar per fat 170 150 130 110 90 70 50 30 10 Källa: Macrobond. 24

Politisk osäkerhet i Europa Fortsatt osäkerhet kring utfallet av Brexitförhandlingarna Ny italiensk regeringskoalition med två populistiska partier Har aviserat reformer som kan innebära att Italiens redan höga skuldsättning ökar Greklands krisprogram löper ut i augusti, då en ny plan för att fortsätta arbetet med att förbättra statsfinanserna ska presenteras 25

Risker både globalt och nationellt RISKER Ökad protektionism Hårdlandning i Kina Stramare finansiella förhållanden Bostadsinvesteringar/priser utvecklas svagare än väntat i Sverige MÖJLIGHETER Starkare konjunkturuppgång än väntat Finansdepartementet 26

AGENDA Rekorden i svensk ekonomi Tillväxt Arbetsmarknad Offentliga finanser Risker Demografi Foto: Maskot / Folio 27

2030: Högsta försörjningskvoten på 100 år Befolkning som är 0-19 år eller 65+ år i andel av de som är 20-64 år Procent 120,0 100,0 Försörjningskvot Från yngre (0-19) Från äldre (+65) 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Källa: SCB:s befolkningsprognos. 28

Fler barn och äldre närmaste decennierna Förändring i folkmängd Procentuell förändring jämfört med 2018 Alla 80+ 65-79 20-64 0-19 0 10 20 30 40 50 60 2030 2026 2022 Källor: SCB:s befolkningsprognos. 29

driver högre kostnader för vård, skola och omsorg Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor 2015 500 Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Miljarder kronor 2018, 2016 års priser 90 450 400 350 300 250 200 Utbildning Barnomsorg Omsorg Sjukvård 80 70 60 50 40 Utbildning Barnomsorg Omsorg Sjukvård 150 30 100 20 50 10 0 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100+ 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 100+ Källor: SCB och egna beräkningar. 30

Investeringsbehov: Över 2 000 fler förskolor, skolor och äldreboenden Demografiskt betingat investeringsbehov Ökning i antal enheter till 2026 Verksamhet Förskolor 719 Grundskolor 398 Gymnasieskolor 278 Äldreboenden 700 Vårdcentraler 93 Källa: SCB, Egna beräkningar. 31

Personalbehov: Över 156 000 personer behöver anställas En allt större andel av befolkningen behöver arbeta i välfärden Demografiskt betingat behov av personal i kommunfinansierad verksamhet efter ändamål Ökning i antal personer jämfört med 2017 Verksamhet Till 2026 Barnomsorg 10 276 Utbildning 37 120 Sjukvård 37 981 Omsorg 55 237 Övrigt 15 593 Totalt 156 208 Källa: SCB, Egna beräkningar. 32

Stor skillnad i resurser till vård, skola och omsorg Reformer, sammanslaget alla lagda budgetar Miljarder kronor 60 40 20 0 60 10 26 11 12 15 13 13 5 13 31 10 12 10 6 11 11 16 21 7 2015 2016 2017 2018 2019 2020 35 40 46 40 20 0 19 11 17 14 16 20 32 5 14 4 1 3 5 6 7 1 3 0 8 3 0 2 5 5 6 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Generella bidrag Skola Vård och omsorg Källa: Egna beräkningar. 33

Över 100 000 fler jobbar i välfärden Kommunfinansierad sysselsättning Tusental 1 500 1 450 1 400 1 350 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 1 050 1 000 +26 000 +121 000 2006 2014 2018 Källa: SKL, personalstatistik. 34

Ökning också per capita Kommunfinansierad sysselsättning Per 1 000 invånare 140 138 136 134 132 130 128 126 124 122 120 1994-1997 Från 130 till 125 sysselsatta i välfärden per 1 000 invånare Från 134 till 128 sysselsatta i välfärden per 1 000 invånare och upp till 134 per 1 000 invånare under denna regering Källa: Finansdepartementet, BP18. 35

Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Stabil tillväxt Starka offentliga finanser Risker både i omvärlden och nationellt men Sverige står väl rustat Den demografiska förändringen kräver stora resurser framåt Högsta försörjningskvoten på 100 år Det är fullt möjligt att klara den demografiska utmaningen om vi prioriterar 36

Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 juni 2018 Finansdepartementet 37

Nyckeltal Ny prognos* (prognos från VÅP18, i kursivt) Procentuell förändring om inte annat anges 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 2,3 2,4 2,6 2,8 2,1 2,2 2,1 2,1 1,8 1,8 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 2,7 2,7 2,9 2,1 2,2 1,8 1,9 1,7 1,7 BNP per invånare 0,9 1,1 1,4 1,9 1,1 1,3 1,1 1,3 0,9 0,9 Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,5 2,5 2,4 2,6 2,6 2,6 2,8 2,8 Offentlig konsumtion 0,4 0,4 1,6 1,9 0,7 0,8 0,9 1,0-0,3-0,3 Fasta bruttoinvesteringar 5,9 6,0 4,2 4,3 1,1 2,0 1,7 2,1 1,8 2,0 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1-0,1-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,6 3,7 4,1 4,9 4,4 3,7 3,6 3,6 3,4 3,4 Import 4,8 5,0 4,0 4,8 3,3 3,3 3,5 3,6 3,3 3,4 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten -0,3-0,3 0,2 0,3 0,7 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,9 1,9 1,4 1,7 1,0 0,8 0,5 0,4 0,2 0,1 Produktivitet, näringslivet 1,3 1,5 1,8 1,2 1,0 1,5 1,5 1,8 1,5 1,7 Sysselsättningsgrad, % av befolkningen 15 74 år 67,8 67,8 68,4 68,4 68,4 68,5 68,5 68,6 68,5 68,6 Sysselsättning, 15 74 år 2,3 2,3 1,6 1,4 0,7 0,6 0,6 0,5 0,5 0,3 Arbetslöshet, % av arbetskraften 15 74 år 6,7 6,7 6,2 6,2 6,2 6,2 6,1 6,1 6,1 6,1 KPI, årsgenomsnitt 1,8 1,8 1,9 1,6 1,9 1,9 2,9 2,8 3,5 3,4 KPIF, årsgenomsnitt 2,0 2,0 2,0 1,7 1,8 1,7 2,0 2,0 2,1 2,1 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 1,3 1,1 0,7 1,0 0,9 1,0 1,1 1,3 1,8 1,9 Strukturellt finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 1,0 0,7 0,4 0,5 0,5 0,5 0,8 0,8 1,6 1,7 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 40,7 40,3 37,8 37,3 34,8 34,2 32,8 31,6 30,5 29,0 BNP-gap** 0,6 0,7 1,2 1,4 1,1 1,3 0,7 1,0 0,2 0,5 BNP, euroområdet 2,4 2,4 2,2 2,3 1,8 1,9 1,5 1,7 1,5 1,6 BNP, omvärlden KIX-vägt medelvärde 2,8 2,8 2,8 2,7 2,5 2,5 2,2 2,3 2,1 2,2 Reporänta -0,5-0,5-0,5-0,5-0,1 0,0 0,4 0,5 1,0 1,2 *Givet regeringens reformer t.o.m. VÄB18. **Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. *** Gini-koefficient för ekvivalerad disponibel inkomst exklusive kapitalvinst. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar. 38