Lokalresursplan för Ale kommun År

Lokalresursplan för Ale kommun År 2016-2026 Förslag 2016-03-08 1

Innehåll Lokalresursplan för Ale kommun... 1 Lokalresursplan för Ale kommun... 4 Inledning... 4 Vision... 4 Kostnader och ytor... 4 Befolkningsprognoser... 6 Processen för lokalresursplanering... 7 Behovsanalys för lokaler... 8 Sektor UKF 2016 2019 och framåt... 8 Innehåll och arbetssätt... 8 Mål och inriktning... 8 Befolkningsutveckling... 8 Beräknat behov av utbyggnad... 8 Förskola per ort... 9 Grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg... 11 Grundsärskola... 13 Gymnasieskola... 13 Vuxenutbildning... 14 Kultur och fritid... 15 Behov av lokaler/anläggningar... 15 Sektor arbete, trygghet och omsorg 2016 2026... 16 Allmänna utgångspunkter... 16 Mål och inriktning... 17 Beskrivning av olika boendeformer och lokaler, framtida behov samt plan för genomförande... 17 Köken på särskilda boenden... 19 Korttidsboende... 19 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning... 24 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning... 26 Korttidsvistelse och korttidstillsyn... 26 IFO individ och familjeomsorg... 27 Flyktingar och ensamkommande barn... 27 Verksamhetslokaler... 28 Behovsanalys för lokaler... 30 Sektor kommunstyrelsen 2016-2026... 30 Förvaltningslokaler... 30 2

Utredning av centralkök... 30 Bilaga 1.... 31 Planering 2016 2026 sammanställning... 31 Bilaga 2... 32 Planerad bostadbebygglese och invånarutveckling I Ale till 2026.. 32 3

Lokalresursplan för Ale kommun År 2016-2026 Ale är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal ser vice kommer att öka under kommande år. Genom god framförhållning och planering kan rätt lokal levereras i rätt tid. Lokalresursplanen är kommunens verktyg för att arbeta strategiskt och strukturerat med lokalfrågor. Därför är det angeläget att ständigt se över kommunens lokalbehov och att arbeta strategiskt och strukturerat med hjälp av lokalresursplanen. Inledning Den här är den första lokalresursplanen för Ale kommun. Planen syfte är att få fram ett tydligt underlag över nuvarande och kommande lokalbehov. Här redogörs för kommunens lokaler och framtida investeringar. Kommande år kommer varje nämnd att årligen besluta om lokalbehovet för fem år fram i tiden kompletterat med en övergripande planering för 10 år. Kommunens alla olika behov sammanställs och är ett underlag för lokalresursplan som i sin tur bereds av förvaltningsledningen och beslutas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Lokalresursplanen har tagits fram gemensamt i kommunen med lokalsamordningsgruppen som arbetsgrupp. Underlaget är sektorernas lokalbehov, relevanta nyckeltal och befolkningsprognoser. Planen kommer att revideras årligen i samband med budgetprocessen och det innebär att projekt kan komma att flyttas mellan år om förutsättningar av någon anledning förändras. Vision Lokalplaneringen ska arbeta för en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet. Kommunens lokaler ska användas effektivt och den negativa miljöpåverkan ska vara låg. Kostnader och ytor Kommunens totala kostnader för lokaler beräknas till 157 mkr för budgetåret 2016. I summan ingår alla lokaler varav kommunen äger 62 % och hyr in övriga 38 %. För den kommunala verksamheten finns en total lokalyta på 167 364 m². Tabell 1. Totala lokalytor och lokalkostnader för 2016. Tkr m² Internhyra 97 269 124 531 Externhyra 59 918 42 833 Summa 157 187 167 364 4

LOKALKOSTNADER OCH YTOR Internhyra Externhyra 59918 97269 42833 124531 Figur 1. Lokalkostnader och ytor. T K R M² Utbildningsnämnden använder 68 % av de interna lokaler och är därmed den största användaren därefter kommer kultur och fritid som brukar 21 % av de interna lokalerna. Övriga nämnder nyttjar egna lokaler i mindre omfattning. Kultur o fritid 21% Internhyra 2016 SB KS ATO 5% 3% 3% Utbildning 68% Utbildning Kultur o fritid ATO SB KS Figur 2. Procentuell fördelning av lokalkostnader för egna lokaler. Sektor ATO är med 77 % störst användare av externa lokaler. Därefter kommer utbildning som utnyttjar 17 % av inhyrda lokaler. Övrigt brukande av inhyrda lokaler fördelas över flera sektorer och i mindre omfattning. Externa lokaler SB KS 2% 2% Utbildning 17% Kultur o fritid 2% Figur 3. Procentuell fördelning av extern hyra. ATO 77% Utbildning Kultur o fritid ATO SB KS 5

Den största lokalanvändaren är utbildningsnämnden och merparten av lokalerna ägs av kommunen. ATO har också stort behov av lokaler och större delen hyrs in. Den tredje största lokalanvändaren är kultur och fritid och där är de flesta lokalerna kommunens egna. Samhällsbyggnad och kommunstyrelsen använder lokaler i mindre omfattning och i huvudsak kommunala ytor. Lokalkostnader per sektor i tkr 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Utbildnin Kultur o ATO SB KS g fritid Externhyra 9 768 841 43 577 1 224 1 160 Internhyra 67 472 20 371 3 466 4 613 3 295 Internhyra Externhyra Figur. 4. Storlek och fördelning av lokalkostnader per sektor i tkr. Befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används statistikunderlag utifrån SCB:s senaste befolkningsstatistik. Hänsyn tas också till pågående utbyggnader och exploateringar samt fruktsamhetstal, in- och utflyttning och dödsrisker. Säkerheten i prognosen är störst de närmaste åren och blir mer osäker längre fram i tiden. Totalt beräknas befolkningen öka från 29 330 personer år 2016 till 34 602 personer år 2026. Befolkningsprognos Antal personer 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 År Figur 5. Befolkningsutveckling från 2014 till 2026. Antal personer 6

Processen för lokalresursplanering Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen finns hos förvaltningsledningen och till sin hjälp finns arbetsgruppen för lokalberedning, och lokalsamordningsgruppen. Lokalsamordningsgruppens huvudsakliga arbetsuppgift är att följa upp lokalbehoven och utifrån det utarbeta ett förslag till lokalresursplanen som sedan bereds av förvaltningsledning och beslutas av kommunstyrelse och kommunfullmäktige i samband med investeringsbudgeten. Investeringar i nya lokaler kan göras om det finns ett långsiktigt lokalbehov som efter en behovsanalys inte går att lösa inom befintligt fastighetsbestånd. 7

Behovsanalys för lokaler Sektor UKF 2016 2019 och framåt Innehåll och arbetssätt I behovsanalysen för UKF beskrivs behovet av lokaler under framförallt perioden 2016-2019 men med ett strategiskt långsiktigt perspektiv. Planen kommer att revideras årligen i samband med budgetprocessen vilket innebär att projekt kan komma att omprövas, tillkomma eller flyttas mellan år om förutsättningar ändras. I behovsanalysen finns projekt som har anknytning till lokaler och övriga investeringsbehov redovisas i investeringsbudgeten. Utgångsläget i behovsanalysen är dagens organisation kopplat till befolkningsprognosens utveckling samt övriga kända förutsättningar som exempelvis status på vissa byggnader. I viss mån tas även hänsyn till bostadsprojekt som sträcker sig utanför den beskrivna perioden men som är av sådan art att den bedöms ha en kraftig inverkan på sektorns långsiktiga lokalbehov. Mål och inriktning Kommunfullmäktige har antagit politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Inriktningsmålen har konkretiserats av kommunstyrelsen som antagit verksamhetsmål. Utifrån målen och de nationella dokumenten utarbetar sektorsledningen en övergripande planering för kommande läsår. En viktig del i den planeringen är lokalresurserna som redovisas i lokalresursplanen. Befolkningsutveckling Behoven utgår från faktiska barn- och elevtal, befolkningsprognoser, kösituation inom förskola samt övriga underlag, erfarenheter, ställningstagande, övervägande och bedömningar från sektorn. Befolkningsutvecklingen kommer att följas noggrant för att kontinuerligt göra de justeringar som kan behövas för lokalplanen. Med anledning av att Ale kommuns befolkningsprognos endast finns på ortsnivå fram till 2019 har avvägningen gjorts att det är denna period som sektorn i första hand fokuserar på. Det skall dock mynna ut i en fortsatt hållbar och långsiktig lösning för efterföljande år i linje med Ale kommuns tillväxtprognos. Den uppkomna flyktingsituationen är inte med i beräkningarna nedan då det är för tidigt att sia om något faktiskt antal samt vilka orter som kommer bli berörda. Den kommer dock att få en tydlig inverkan på lokalbehovet för i princip samtliga av sektorns verksamhetsområden de kommande åren. Beräknat behov av utbyggnad Förskola Förskoleverksamheten är reglerad i skollag och andra övergripande styrdokument som läroplan och allmänna råd samt kommunala måldokument. Förskoleverksamhet bedrivs i 8

form av förskola och pedagogisk omsorg/familjedaghem. Förskola skall erbjudas alla barn från 1 års ålder där föräldrar är förvärvsarbetande, aktivt arbetssökande, föräldralediga eller studerar. I vissa fall är det enligt skollagen barnets egna behov som styr omsorgsbehovet. Avgift utgår från hushållens sammanlagda inkomst upp till ett maxbelopp. Allmän förskola skall erbjudas från och med 3 års ålder och är frivillig upp till 525 timmar om året. Förskolans kapacitet är uppskattad utifrån dagens funktion. Faktorer som åldersstruktur, barn i behov av särskilt stöd, personalens kompetens, lokalernas utformning och beskaffenhet mm har alla inverkan på hur gruppstorleken ser ut för det aktuella läsåret. I diagrammet nedan visas en prognos över utvecklingen av antalet barn i åldrarna 1-5 år fram till 2019. Prognosen för antalet barn 2014 var ca 40 barn färre än vad det faktiska utfallet blev. Trots det visar 2015 års befolkningsprognos en lägre ökningstakt än prognosen året innan. Totalt för perioden är ökningen 165 barn varav merparten av ökningen sker de sista 2 åren. Största ökningen sker i de södra delarna där Surte och Bohus ihop ökar med ca 110 barn, därefter kommer Älvängen med ökning på drygt 80 barn. Totalt antal barn 1-5 år Antal barn 2100 2050 2000 1950 1900 1886 1896 1923 1929 2008 2051 1850 1800 2014 2015 2016 2017 2018 2019 År Figur 6. Utveckling av antal barn mellan 1-5 år i Ale kommun. Förskola per ort Surte I Surte ökar antalet barn i åldern 1-5 år med 65 barn under perioden 2014-2019. Det finns idag 2 förskolor i Surte där den totala kapaciteten för antalet barn ligger mellan 120-130 barn. Det pågår dessutom ett arbete med att etablera en tillfällig förskola på 4 avdelningar i Green Village i södra Surte med färdigställande under våren 2016. När den tas i bruk kommer det att finnas en överkapacitet i Surte utifrån dagens situation. De behov som finns att ta ställning till i Surte är Nordgärdets framtid samt att planera in ett byte av ventilation på Surte förskola. Samtidigt behövs en långsiktig strategi för ortens förskolor då förskolan i Green Village kommer att uppföras med tillfälligt bygglov. Bohus I Bohus visar prognosen en ökning med knappt 50 barn under perioden. Det finns idag 2 kommunala förskolor i Bohus varav 1 är av en mer tillfällig karaktär. Total kapacitet för de kommunala förskolorna är mellan 150-160 barn. Utöver detta finns en fristående enhet som har en kapacitet på ca 30 barn. Utifrån ett Bohusperspektiv så bör platserna 9

vara tillräckliga under perioden. Ortens förskolor har dock under några år använts för tillfälliga placeringar på grund av platsbrist i andra orter i kommunen. Skall detta fortgå kan det finnas behov av ytterligare platser. Behovet på sikt är att hitta en ny permanent lösnings för att ersätta Byvägens förskola vars livslängd begränsas av ett tillfälligt bygglov. Nytt bygglov söks under våren 2016 med förlängning till 2021. Nödinge Barnantalet i Nödinge minskar enligt prognosen med 30 barn beroende på att en ovanligt står årskull går till förskoleklass under 2016. Det finns 4 permanenta förskolor i Nödinge och 2 paviljonglösningar för att täcka behovet. Det senaste tillskottet av paviljongslösningarna är Nygårdens förskola på 4 avdelningar som används både för Nödinges behov men även för att täcka upp bristen på förskoleplatser i andra orter. Antalet förskoleplatser är under perioden tillräckligt för Nödinges behov. Det behöver dock tas fram en plan för hur de tillfälliga paviljongerna på sikt skall ersättas med mer permanenta lösningar. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen kan på sikt ha inverkan på framtida lösningar. Nol/Alafors Utveckling för Nol/Alafors är för perioden en ökning med drygt 30 barn i förskoleåldern där merparten av ökningen sker i Nol. I Nol finns idag 3 befintliga förskolor medan Alafors inklusive Starrkärr har 2 stycken. Alafors har dessutom 2 stycken privata förskolor. Situationen i Nol är ytterst ansträngd och antalet platser räcker inte till. Arbetet med detaljplan för en ny förskola på 8 avdelningar i Nol pågår och tanken är att den skall ersätta Nolhagens förskola som rivs. Nol får genom detta en kapacitetsökning på 4 avdelningar i förhållande till dagens situation vilket klarar behovet fram till periodens slut. En planering för ytterligare utökning av antalet platser bör startas relativt omgående med tanke på den framtida exploateringen i norra Nol samt utökningen av Alebyggens fastighetsbestånd på Folketshusvägen/Mossvägen. I Alafors kommer säkerligen den planerade byggnationen inom och efter periodens slut medföra ett ökat behov av antalet barnomsorgsplatser. En framtida utredning får uppvisa om denna ökning skall hanteras i Alafors eller om det skall synkroniseras med Nols framtida behov. Älvängen Älvängen kommer enligt prognosen att öka med drygt 80 barn under perioden. Det finns i Älvängen idag 4 förskolor. En femte kommer att vara färdigställd till hösten 2016 när den nya skolan är i Älvängen står färdig. Detta skall om utfall och prognos överensstämmer för perioden hantera Älvängens behov av barnomsorgsplatser. Det finns dock anledning att fortsätta planeringen av nya förskoleplatser. Hövägens förskola har ett behov av en större upprustning och om inte detta sker inom kort måste denna ersättas med nya lokaler. Det är troligt att den nya skolan på sikt kommer att behöva ta över förskolans lokaler då elevunderlaget växer. Det bör därför omgående tas fram en plan för hur utfasning och övertagande skall ske samtidigt som nya lokaler för förskolan måste byggas. Skepplanda Skepplandas förändring under perioden är relativt blygsam och prognosen visar på en ökning med 6 barn. Det finns idag 3 förskolor i Skepplanda varav 2 av dem är mindre enheter med endast 2 avdelningar. Dagens förskolor kan inte idag hantera behovet av förskoleplatser vilket medför att föräldrarna fått erbjudande om plats på andra orter i kommunen. Det pågår en utredning om möjligheten att etablera en tillfällig förskola för att kunna erbjuda platser på orten. I verksamhetsplanen ligger ett uppdrag att se över organisationen för både förskola och skola i Skepplanda vilket på sikt förväntas ge fler förskoleplatser och en effektivare organisation. En beställning om en förstudie är skickad till kommunens verksamhet fastighet. Alvhem Enligt prognosen minskar behovet av förskoleplatser i och med att antalet barn i förskoleålder minskar med 14 stycken. Alvhems enda förskola är idag en liten enhet med 25-30 barn och med ett minskat behov enligt prognosen så bör frågan lyftas om hur små enheter kan bli innan de avvecklas. 10

Grundskola, förskoleklass och skolbarnomsorg Grundskola är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Förskoleklass är en egen skolform för alla 6-åringar och omfattar 525 timmar per år. Kommunen måste erbjuda alla 6-åringar en plats i förskoleklass och skolformen är frivillig. Fritidshem erbjuds alla förskolebarn i förskoleklass och skolbarn upp till 12 års ålder när föräldrarna arbetar, är arbetssökande eller studerar. Från årskurs 4-6 finns Öppen fritidsverksamhet. Grundskolans lokaler samutnyttjas för fritidshem och öppen fritidsverksamhet under skoldagen. Totalt antal barn 6-15 år Antal barn 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2616 2654 2733 2815 2858 2917 1042 1069 1059 1124 1146 1200 2014 2015 2016 2017 2018 2019 År 6-12 13-15 Figur 7. Totalt antal barn mellan 6 12 och 13-15 år. Surte Enligt befolkningsprognosen så kommer Surteskolan under perioden 2014-2019 ha ett ökat elevunderlag på 55 barn. Det kommer under våren 2016 ett lokaltillskott till Surteskolan i form av paviljonger vilket renderar i 2 extra klassrum med tillhörande grupprum, kapprum mm. Detta löser den mest akuta krisen för Surteskolans lokalbehov. Inom kort behöver en utredning göras kring hur Surteskolan kan utöka sitt lokalbestånd med mer permanenta lokaler för att hantera det ökade elevunderlaget. Med tanka på topografin i området så är en påbyggnad av huskroppen Borgen det som känns mest realistiskt. Bohus Bohusskolans ökning av elevunderlaget för perioden är enligt prognosen 46 barn. Bohusskolan har inför höstterminen utökat lokalerna med en paviljonglösning om 4 klassrum som står uppställd på skolgården. Detta var nödvändigt för att lösa ett akut lokalbehov. Bohusskolan har utöver detta 3 byggnader som inte är riktigt ändamålsenliga i sin utformning i förhållande till dagens krav på arbetsmiljö för både elever och lärare. Det behöver omgående göras en förstudie som tar fram förslag kring hur det framtida lokalbehovet skall tillgodoses med hänsyn till både elevunderlaget samt lokalernas utformning. Nödinge Nödingeskolans elevunderlag årskurs F-3 ökar under perioden med 40 barn enligt prognosen. Under 2016 kommer en ovanligt stor årskull från förskolan till förskoleklass vilket medför att några av Nödingeskolans klasser får gå i Kyrkbyskolans lokaler istället. Om prognosen stämmer borde periodens ökning kunna hanteras med hjälp av Kyrkbyskolans extra klassrum såvida inte Kyrkbyskolans egen ökning som beskrivs nedan medför att de åter behöver ta lokalerna i anspråk. 11

Kyrkbyskolans elevunderlag årskurs 4-6 ökar under perioden med 45 barn enligt prognosen. Det finns idag klassrum som inte används och som överlåtits till Nödingeskolan då deras behov av lokaler ökar under hösten 2016. Det finns en risk att ökningen av elevunderlaget medför att de klassrum som kommer att användas av Nödingeskolan behöver återtas för att få plats med alla egna elever. Da Vinciskolans elevunderlag för årskurs 7-9 kommer från Nödinge, Nol, Alafors och Starrkärr. I Alafors finns kommunens ända friskola vilket medför att det faktiska elevantalet på skolan avviker betänkligt från befolkningsprognosen. Utgångspunkten är dock att ökningen utifrån prognosen ända kan representera ökningen av elevunderlaget då friskolans platsantal är relativt konstant över åren. Utvecklingen av Da Vinciskolans elevunderlag under perioden innebär en ökning med drygt 90 elever. Da Vinciskolan är idag relativt fullbelagd och nya lokaler kommer med stor sannolikhet att behövas för att klara undervisningen. Det pågår ett arbete med projektering av en ny byggnad för Da Vinciskolan som skall innehålla kök, matsal, praktiska ämnen som slöjd och hemkunskap. Förhoppningen är att ytterligare ämnen kan inrymmas i de nya lokalerna för att frigöra ytor inne i huvudbyggnaden. Arbete pågår just nu med den fördjupade översiktsplanen för Nödinge där målet är en fördubblad befolkning fram till 2030. Detta medför självfallet ett ökat elevunderlag som redan nu måste planeras för. Det mest troliga är att elevunderlaget byggs på underifrån från förskola och uppåt men en viss ökning av elevunderlaget i skolåldern bör ändå anses rimlig. Utöver detta kommer den nuvarande skolvägen för Nödinges högstadium att på sikt medföra en kraftig ökning av antalet elever. Utöver den fördubblade befolkningen i Nödinge så planeras det även för nya bostadsområden i Nol och Alafors med upp till 3000 nya invånare. För att hantera kommande ökningar bör de yngre eleverna beredas plats i nya skolor, dels på den redan detaljplanelagda tomten på Norra Kilandavägen och även i det planerade exploateringsområdet i Södra Backa. Till skolan på Norra Kilandavägen finns även möjligheten att knyta an södra Nol som upptagningsområde vilket får följdeffekter för andra skolor. Detta frigör ytor för de äldre eleverna i samband med att befolkningen ökar. Nödinge- och Kyrkbyskolan bör hantera eleverna i årskurs 4-6 och Da Vinciskolan fortsatt eleverna i årskurs 7-9. Dock behöver Da Vinciskolan ytterligare lokaltillskott för att kunna hantera detta och förslagsvis avsätt mark för detta på den plats där nuvarande c-hus i Ale kulturrum står. För att kunna hantera ökningen av eleverna i framförallt årskurs 7-9 bör en översyn göras inom kort där alternativa framtida skolvägar tas fram med huvudsyfte att skapa en jämnare fördelning mellan de tre kommunala högstadieskolorna och framförallt mellan Aroseniusskolan i Älvängen och Da Vinciskolan i Nödinge. Nol/Alafors Nolskolans förväntas enligt prognosen att ha ett ökat elevunderlag i årskurs F-6 med 38 elever under perioden. Antalet nya elever är inte dramatiskt men Nolskolan har redan idag svårt att få plats med befintligt elevunderlag. Behov av extra lokaler kan definitivt uppstå under perioden. Delar av skolan behöver även rustas upp för att lokalerna skall uppfylla kravet på ändamålsenlighet. Det finns dessutom ett kraftigt behov av att hitta en långsiktig lösning för skolan i Nol innan den tänkta exploateringen i Nol påbörjas. I detta arbete bör även Alafors inkluderas då detta påverkar de framtida skolvägarna. Himlaskolans elevunderlag är mer svårtolkat då den enda friskolan i kommunen finns i just Alafors. Antagandet görs med att förändringen i befolkningsprognosen är representativ med Himlaskolans elevunderlag då friskolans möjlighet att utöka antalet platser på skolan är begränsade. För perioden ökar elevunderlaget i årskurs F-6 för Himlaskolan med drygt 25 elever. Tilläggas bör att när den nya skolan i Älvängen är klar till hösten 2016 kan detta medföra att elever från Starrkärr med omnejd väljer sin skolgång där istället för den anvisade Himlaskolan. Detta kan medföra konsekvenser för båda enheterna. Himlaskolan har under ett antal år varit föremål för diskussion på grund av byggnadernas status. Det finns ett omfattande upprustningsbehov och merparten av detta behöver åtgärdas inom kort. 12

Det bör omgående göras en utredning där Himlaskolans roll i en framtida skolstruktur tydliggörs. Denna utredning bör inkludera Nols behov av skollokaler och även ta hänsyn till de kommande exploateringen i de båda orterna. Älvängen Till höstterminen 2016 står den nya skolan i Älvängen klar som skall inrymma samtliga elever i Älvängen från årskurs F-6. Dessutom kommer särskolans elever för samma åldersgrupp att finnas på skolan samt förskoleverksamhet. Enligt befolkningsprognosen ökar målgruppen med knappt 40 barn under perioden. Ökningen i sig är inte så dramatisk men med tanke på att det finns begränsat med utrymme att växa i framöver så kan en utveckling enligt prognosen medföra komplikationer. På sikt kan det bli aktuellt att skolan övertar lokalerna från förskolan för att kunna erbjuda alla elever i upptagningsområdet plats på skolan. Det bör redan kommande år tas fram en plan på hur ett scenario enligt ovan skall hanteras, framförallt med tanke på att befolkningsprognosen endast räknar med att 50 % av den planerade byggnationen blir av 2016-2019. Signalerna är att Kronogårdens område är attraktivt och att planerade bostäder säljs enligt plan vilket då kan leda till fler barn och elever än beräknat. Aroseniusskolans årskurs 7-9 kommer enligt prognosen att få ett tillskott på drygt 40 elever under perioden. Även Aroseniusskolan är trångbodd och kommer inom kort att behöva utöka sitt lokalbestånd. I Älvängen kommer det efter att den nya skolan tas i bruk finnas 2 skolor som är tomställda på verksamhet. Under 2016 bör det göras en genomlysning av hur de kan användas i framtiden. Den första analysen bör inrikta sig på sektor UKF och om lokalerna behövs utifrån andra behov än dagens användningsområde. I andra hand bör även andra användningsområden diskuteras. Även Älvängen kommer att få en fördjupad översiktsplan likt den som tagits fram i Nödinge. Detta medför en vision om en ökad befolkning vilket ställer större krav på den offentliga servicen inom sektorns område. Det är viktigt att detta finns med i grundförutsättningarna när arbetet med den fördjupade översiktsplanen i Älvängen inleds så att det finns utrymme för sektorns verksamheter att växa. Skepplanda Garnvindeskolan kommer enligt prognosen att för perioden få ett ökat elevunderlag med drygt 30 st barn i årskurs F-3. Alboskolans prognos för samma period och för årskurs 4-6 är en blygsam ökning på 5 elever. Garnvindeskolans ökning är den mest problematiska då de saknar utrymme att växa. En ogynnsam åldersfördelning kan medföra att nya lokaler måste tillföras inom perioden. Alboskolan bör dock kunna hantera sitt elevunderlag i befintliga lokaler. Det ligger en beställning hos kommunens verksamhet fastighet där uppdraget består i att slå samman Garnvindeskolan och Alboskolan till en enhet och förslagsvis bör detta göras genom en utbyggnad av Alboskolan. I samband med detta skall även utredning påvisa möjligheten att effektivisera lokalutnyttjandet av förskolans lokaler i Skepplanda genom att samlokalisera så mycket som möjligt i Garnvindeskolans lokaler. Utredningen är dock ännu inte påbörjad. Grundsärskola För barn med funktionshinder finns grundsärskola som är ett alternativ till grundskolan. Grundsärskolan är nioårig och omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden eller en kombination av dessa. Grundsärskolan kommer från höstterminen att bedrivas helt åldersadekvat då lokaler finns på den nya skolan i Älvängen för årskurs F-6. Årskurs 7-9 kommer liksom tidigare att finnas på Aroseniusskolan. Bedömningen är att lokalerna är tillräckliga för en längre tid framöver. Gymnasieskola Ale gymnasium bedriver Introduktionsprogrammen Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Undervisning och praktik för elever som står långt från skola och arbetsmarknad. Målet är behörighet för fortsatta studier eller direkt etablering på arbetsmarknaden. Verksamheten har höga krav på anpassningar för enskilda elever vad gäller 13

tider, uppgifter, arbets-/studiemiljö och relationer etc. Ett flertal har psyko-sociala, kognitiva, stress- eller krisreaktioner vi har att förhålla oss till. Elevhälsan och det förebyggande hälsoarbetet har en central roll Studerandeutveckling Individuellt alternativ startade läsåret 2015/2016 med 30 elever. Det mesta tyder dock på att elevunderlaget till kommande läsår ökar betydligt men ett exakt antal går ej att säkerställa i ett så tidigt skede som vi är i skrivande stund. Språkintroduktion startade höstterminen 2015 med ca 35 elever och behovet av ytterligare platser ökar stadigt och den uppkomna flyktingsituationen kommer säkerligen medföra ytterligare krav på verksamheten. Båda inriktningarna är personalintensiva vilket medför ett ökat behov av personal i takt med att antalet elever blir fler. Lokalbehov Verksamheten kan idag hantera ett elevunderlag på ca 90 elever. Det finns idag ett starkt behov av att skapa erforderliga pausytor samt en anpassad utemiljö för eleverna på skolan. Med det ökade elevunderlaget i åtanke så skulle en ombyggnad kunna rendera i en kapacitetsökning på ytterligare 30 platser. Det finns även möjlighet att iordningställa ytor i källarplanet för ytterligare utöka kapaciteten med ca 30 platser. Fullt utbyggd har gymnasiets introduktionsprogram en kapacitet på ca 150 platser. En utredning bör göras omgående för att säkerställa att de framtida behoven av ytterligare lokaler sammanfaller med möjligheten till ombyggnad. I samband med detta bör även en mer långsiktig plan för verksamheten tas fram för att undvika framtida lokalförsörjningsproblem. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildning syftar till att ge vuxna de kunskaper och färdigheter som behövs för att delta i samhälls- och arbetsliv. Utbildningen ska även göra det möjligt att gå vidare till fortsatta studier. Studerandeutveckling Antalet elever inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial och grundläggande nivå kommer att ligga på ungefär samma nivå den närmsta tiden. Skulle det ske en ökning så ryms det i den befintliga verksamheten. Utifrån migrationsverkets prognoser kommeräremot antalet elever inom SFI fördubblas, det är dock svårt att säga om det inträffar redan 2016 eller något senare. Lokalbehov I dagsläget disponerar Komvux lokaler i Himlaskolan (6 lektionssalar och 3 små grupprum i A-huset samt två lektionssalar och en studiehall i den låga bygganden bakom A-huset). Kommer det att ske en fördubbling inom SFI så krävs det ytterligare en lektionssal. Lokalplaner Komvux behöver få lokaler i Nödinge. Det är viktigt att hela Komvux verksamhet placeras på ett och samma ställe. Elever på Komvux behöver lätt komma i kontakt med andra aktörer så som AF, AMF, Samhällsorientering mm. Det är även viktigt med bra kommunikation då elever läser kurser i andra kommuner (Kungälv, Göteborg). 14

Kultur och fritid Kultur- och fritids verksamheter består i princip uteslutande av icke lagstadgad verksamhet. De fyller dock en viktig funktion för invånarna i Ale genom att erbjuda kommunens invånare ett vitt spektra av aktiviteter i allt från kulturupplevelser till mer sportsliga inslag. De olika verksamhetsområdena inom kultur- och fritidsnämndens ansvarsområden är kulturskola, bibliotek, föreningar och anläggningar samt den öppna fritidsverksamheten. Behov av lokaler/anläggningar Det har de senaste åren satsats ordentligt på nya anläggningar inom nämndens ansvarsområde som exempelvis nya konstgräsplaner, näridrottsplatser samt meröppna bibliotek. Det finns även beslut om ytterligare satsningar i form en helt ny ridanläggning på Jennylund, en friidrottsanläggning också den i Jennylund. Det pågår även arbete med att flytta biblioteket i Älvängen till resecentrum och genom meröppetfunktionen öka tillgången till biblioteket för framförallt Älvängens invånare. Satsningen på näridrottsplatser fortsätter och utöver pågående arbete med en nya näridrottsplats i Skepplanda så kommer även Surte och Nol de kommande åren att erhålla liknande funktion. Det finns ett uttalat behov av att se över funktionerna knutna till nämndens ansvar i Ale kulturrum för att få med detta till kommande investeringsplan. Utöver kända behov av att rusta upp teatern så behöver även nya funktioner tillskapas som försvann i samband med att C-huset i Ale kulturrum visade sig vara obrukbart ur hälsosynpunkt. I samband med att utredningen görs inom utbildningsnämndens ansvarsområde för en ny skola i Nol/Alafors skall även kultur- och fritids intressen vägas in. En växande befolkning i Nol/Alafors ökar också behovet av en fullstor idrottshall. Det pågår i skrivande stund en utredning som skall påvisa vilken status kommunens simhall har. Oavsett vad utredningen visar så kommer det inom några år att behöva avsättas medel för antingen upprustning av befintlig anläggning eller för att ersätta denna med en ny under förutsättning att Ale kommun skall ha en simhall i framtiden. 15

Behovsanalys för lokaler Sektor arbete, trygghet och omsorg 2016 2026 Allmänna utgångspunkter Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för verksamheterna funktionshinder, äldreomsorg, hälsa och sjukvård, individ- och familjeomsorg och arbetsmarknad. I nämndens ansvar ingår också kommunens tillsyn och tillståndsverksamhet enligt alkohollagen, tobakslagen, kommunens uppgifter enligt skuldsaneringslagen samt flyktingmottagande. I lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (1 ) anges att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs. Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden har det grundläggande ansvaret för att människor med särskilda behov får bra bostäder, anpassade efter deras behov Ansvaret är förtydligat i Socialtjänstlagen (SoL) och i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 3 kap 1 SoL. Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 3 kap 2 SoL. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 5 SoL. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. 16

5 kap 7 SoL. Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av ovan nämnda svårigheter behöver ett sådant boende. 9 LSS. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska tillförsäkras lämplig bostad med särskild service (för barn eller ungdomar samt för vuxna) eller annan särskilt anpassad bostad (för vuxna). Utöver ansvaret för bostäder ansvara nämnden för en mängd verksamhet som behöver ändamålsenliga lokaler för att kunna tillgodose medborgarnas behov på bästa sätt och för att tillförsäkra medarbetare en god arbetsmiljö. Till största del är de lokaler som omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden nyttjar för sina verksamheter externt ägda lokaler. Rikshem AB är den största fastighetsägaren, men även Alebyggen AB samt Svenska Stenhus äger några av nämndens verksamhetslokaler och boenden. Nämnden är även beroende av tillgången på framförallt hyresrätter i kommunen för exempelvis sociala kontrakt, flyktingfamiljer och äldre Mål och inriktning I denna behovsanalys beskrivs behovet av lokaler för omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter för perioden 2016-2026. Planen kommer att revideras årligen i samband med budgetprocessen vilket innebär att projekt kan komma att omprövas, tillkomma eller flyttas mellan år om förutsättningar ändras. Förutom nämndens lagstadgade ansvar enligt ovan anger kommunfullmäktige i verksamhetsplan med budget 2015-2018 följande: Många äldre upplever i dag ett stort glapp mellan bostaden i det ordinära boendet och vård och omsorgsboendet (kommunens särskilda boenden). Alternativa boendeformer behöver skapas där bostaden och dess omgivning är tillgänglig, där det är nära till service och där det finns möjlighet till meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Ett eller flera trygghetsboenden ska finnas i kommunen. Ett nytt särskilt boende ska byggas i Älvängens centrum. Beskrivning av olika boendeformer och lokaler, framtida behov samt plan för genomförande Särskilt boende för äldre Särskilt boende är en boendeform för den som har stora behov av omvårdnad och som inte längre kan bo kvar i sin vanliga bostad trots omfattande hjälp eller där behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Det finns två former av särskilda boenden i Ale kommun: Demensboende som är till för personer med demenssjukdom. Somatiskt boende som är till för personer med kroppslig sjukdom eller fysisk funktionsnedsättning. I särskilt boende ges tillsyn och omvårdnad dygnet runt. Den boende står själv för hyreskontrakt som skrivs med fastighetsägaren, betalar hyra samt har en egen hemförsäkring. Dessutom betalar den boende en avgift för kost och omvårdnad. I kommunen finns idag fem särskilda boenden: Fridhem, Surte, 30 bostäder Backavik, Nödinge, 40 bostäder Björkliden, Alafors, 32 bostäder Vikadamms boenden, Älvängen, 26 bostäder (varav några är växelvårdsplatser) 17

Klockareängen, Skepplanda, 48 bostäder Befolkningsutveckling Ale har en relativt ung befolkning men antalet äldre kommer att öka framgent. Antalet yngre äldre minskar medan antalet äldre över 80 år ökar under kommande år från dagens 1053 till 1693 personer år 2026. Förändring av av antal personer från 65 år 6000 4000 2000 0 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80 -Fårrån 65 år och uppåt År 2016 År 2021 År 2026 År 2026 År 2021 År 2016 Figur 8. Totalt antal äldre i kommunen. Det ökande antalet äldre resulterar i ett ökat behov av anpassade bostäder under överskådlig tid framöver. För att klara av den demografiska utvecklingen krävs att fler bostäder för äldre skapas. Framtida behov Förekomsten av tillgängliga lägenheter i flerbostadshus med rimlig boendekostnad, centralt belägna nära affärer, apotek och kommunikationer skulle kunna dämpa behovet av särskilt boende. Tillgänglighetsanpassningar i det befintliga bostadsbeståndet och nyproduktion av flerbostadshus vid förtätningar skulle även kunna vara förbättrande åtgärder. Utvecklingen av seniorbostäder, Äldrelägenheter och skapandet av trygghetsbostäder som ordinärt boende bör stimuleras. Sedan den 1 november 2012 finns reglering angående parboende. För den som har beviljats eller beviljas bistånd i form av boende i vård- och omsorgsboende/särskilt boende, ska det ingå i en skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make/maka eller sambo. Detta gäller under förutsättning att paret varaktigt har sammanbott eller, om den ena parten redan bor i ett sådant boende, att paret dessförinnan varaktigt sammanbott. Detta gäller oavsett om den andre maken eller sambon har behov av särskilt boende. Inom kommunens särskilda boenden är det svårt att tillgodose parboende, då det saknas bostäder som är lämpade för detta. I dag finns endast en anpassad lägenhet på Klockarängen. Därutöver finns det på Backavik möjligheter att öppna upp mellan rum på respektive enhet. I samband med att det nya boendet i Älvängen färdigställs kommer ytterligare en fastighet, precis intill, färdigställas med ordinära lägenheter. Intentionen är att kommunen ska kunna hyra vissa av dessa lägenheter för att kunna tillgodose behovet av parboende och att resterande lägenheter ska upplåtas i form av trygghetsbostäder. När det nya boendet står klart i Älvängen kommer det särskilda boendet på Vikadamm att avvecklas. Hur den framtida användningen av den delen av Vikadamm ska se ut och vilken verksamhet som ska nyttja den jobbar Utvecklingsledare lokaler med. 18

I boendeutredningen för äldreomsorgen som reviderades 2014 beräknades behovet av bostäder inom särskilt boende att uppgå till 234 år 2024 om korttidsplatser/tillfällig vistelse även fortsättningsvis ska verkställas inom ramen för de särskilda boendena. 1 I och med färdigställandet av det särskilda boendet i Älvängen och avveckling av boendet på Vikadamm kvarstår ett behov av uppskattningsvis 34 bostäder utifrån ovanstående bedömning. I dagsläget bedömer verksamheten dock att detta behov (av ytterligare 34 bostäder) kan hanteras inom ramen för det arbete som bedrivs med att möjliggöra för yngre äldre att bo kvar hemma längre än idag (inom ramen för trygghetsbostäder och Äldrelägenheter) samt att behovet av korttidsplatser/tillfällig vistelse bör minska i takt med att arbetet med Trygg Hemgång fortskrider. Plan 2017/2018 Särskilt boende Älvängen, 50 bostäder Köken på särskilda boenden Enligt uppgift från sektor utbildning, kultur och fritid (UKF) står Ale matservice inför stora investeringsbehov inom den närmsta femårsperioden och frågan om att rusta upp eller bygga nytt centralkök är högaktuell. Hur kommunen väljer att utforma centralköket får direkta konsekvenser för hur mathanteringen inom de särskilda boendena ska se ut framgent. Inom ramen för de medel som sektor ATO tilldelades från utvecklingsfonden för att utreda maten inom äldreomsorgen gjordes en mindre utredning kring kökens kapacitet på respektive särskilt boende. UKF och ATO har tillsammans diskuterat för-/och nackdelar med olika produktionsalternativ, hur status är för Ale matservice samt hur en god och näringsriktig mat som stimulerar de äldre till att äta och till att måltiden är ett positivt inslag i dagen kan kombineras med en effektiv, flexibel och kvalitetssäkrad produktion som även möjliggör en valfrihet för omsorgstagarna. Det alternativ som ATO och UKF förordar utifrån detta är mottagningskök där huvudkomponenten fisk eller kött levereras färdiglagad och kyld från Ale matservice och att tillbehören så som potatis, pasta, ris och sallad tillagas i ett kök på respektive boende. I så fall skulle mottagningskök behöva skapas på Klockareängen, Björkliden och det nya boendet i Älvängen. Köket på Backavik kan redan idag fungera som mottagningskök. Gällande Fridhem, där det egentligen inte finns plats för att skapa mottagningskök, skulle en möjlig lösning vara att med specialanpassade karotter och kärl ändå kunna möjliggöra mottagningskök. Enligt tidigare uppgift från Liljewalls arkitekter AB, som utrett kökens kapacitet etc, skulle en ombyggnad av nuvarande kök på Björkliden uppgå till ca 1,9 mkr och för Klockareängen till ca 1,5 mkr (detta avser ombyggnadskostnader och inventarier). Plan Ingen ombyggnad planerad i dagsläget Behov Ett beslut om hur centralköket ska utformas måste åtföljas av beslut om åtgärder för köken inom äldreomsorgen i motsvarande riktning. Korttidsboende Korttidsboende har som syfte att ta emot personer som har socialt och/eller somatiskt omvårdnadsbehov vilka är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i annat särskilt boende. 1 Tabell 9 med kommentarer, Översyn av boendeutredningen 2012 uppskattning av behov av boendeplatser i äldreomsorgen. 19

I dagsläget finns inget specifikt korttidsboende eller korttidsenhet. Alla beslut om korttidsboende (eller tillfällig vistelse som det också kallas) verkställs inom ramen för de bostäder som finns på särskilt boende. I och med utökningen av bostäder inom särskilt boende i Älvängen finns det ett större utrymme inom verksamheten att verkställa besluten om tillfällig vistelse. Det är i nuläget inte bestämt huruvida några bostäder i det nya boendet i Älvängen kommer användas enbart för tillfällig vistelse. Plan Ingen utbyggnad enligt plan Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns två former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning; gruppbostad och servicebostad. Utöver dessa boendeformer finns en insats inom LSS som benämns annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Syftet med gruppboendet är att vuxna personer med funktionshinder som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad ändå ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Gruppbostaden består av ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men till viss del klarar ett enskilt boende. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger ofta samlade i samma hus eller kringliggande hus. Där det finns flera servicebostäder ska det också finnas gemensamma utrymmen för service och gemenskap. I en servicebostad kan det bo fler personer än i en gruppbostad. I kommunen finns idag följande gruppboenden: Krokstorp, Älvängen, 10 lgh fördelade på två hus Björklövsvägen, Älvängen, 6 lgh Dessutom finns dessa servicebostäder: Fyrklövergatan, Nödinge, 5 lgh Klockarevägen, Nödinge, 9 lgh Klöverstigen, Nödinge, 11 lgh Kontakten, Älvängen, 9 lgh Änggatan, Älvängen, vån ett 7 lgh (SoL), vån två, 8 lgh (LSS), samt några ordinära lgh för personer som klarar ett mer självständigt boende. Fridhem, Surte, 7 lgh Framtida behov Per 100 inflyttade/tillkommande kommuninvånare finns statistiskt sett en person med behov av insats enligt LSS 2. Ofta har personen dessutom flera olika behov som måste tillgodoses så som exempelvis bostad med särskild service och daglig verksamhet. Enligt befolkningsprognosen för de närmsta fem åren beräknas Ales befolkning öka med i snitt ca 500 personer per år vilket genererar fem personer per år med olika behov av insatser enligt LSS. Bland de kommuninvånare som redan bor i kommunen uppkommer också löpande behov av insatser enligt LSS till följd av sjukdom eller förvärvad hjärnskada, Utöver dessa 2 Statistik är hämtat från Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2014, Socialstyrelsen 24

tillkommer de individer som har insatser inom SoL så som till exempel boendestöd eller psykiatriboende. Det senaste året har det fattats ca 20 beslut gällande bostad med särskild service enligt LSS och särskilt boende enligt SoL (inom funktionshinder). Då brukarna ofta bor hela sitt liv i denna typ av bostad har verksamheten en låg omsättning i det bostadsbestånd som verksamheten förfogar över. På sin höjd avslutas enstaka beslut per år. I takt med att brukarna blir äldre ökar dessutom behovet av stöd och hjälp. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under 2014/2015 genomfört en verksamhetstillsyn inom verksamhetsområde funktionshinder. I IVOs beslut framförs synpunkter gällande bland annat planeringen av nya bostäder inom ramen för LSS samt samlokalisering av verksamheter rörande framförallt Fridhem och Änggatan. Utifrån IVOs beslut och synpunkter har omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden för avsikt att successivt fasa ut LSS-boendet på Fridhem i den form det har idag. Tanken är att lägenheterna ska återgå till att vara ordinära lägenheter. Verksamheten kommer dock fortsätta hyra dessa för att kunna erbjuda dem till de brukare som klarar ett mer självständigt boende med endast boendestöd. Gällande Änggatan avser nämnden att minska verksamheten och den våning som idag rymmer LSS-boende kommer att kunna lokaliseras till något av de nya boendena som är under planering. I så fall kommer verksamheten istället att nyttja vån 2 på Änggatan för en utökning av SoL-verksamheten (som redan bedrivs på vån 1) samt även för ordinärt boende med boendestöd för de brukare som klarar det. I plan och enligt beslut i OAN 2014-10-16 106, ligger följande byggnation; 12 lgh fördelade på två servicebostäder i Skepplanda färdigt 2017 (förstudie klar) 15 lgh färdigt 2018 Totalt 27 lgh. Fr.o.m. 2019 och framåt uppskattas att 0,2 % av befolkningsökningen har behov av bostad med särskild service för vuxna enligt LSS det vill säga en person per år om befolkningsökningen är 500 personer. Utifrån detta skulle en servicebostad à 6 lägenheter vart femte år behövas. Utöver detta finns behov av särskilda boenden för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta, sannolikt någon lägenhet per år. Förutom dessa åtgärder jobbar verksamheten konstruktivt med att hitta alternativa lösningar till boenden med särskild service, till exempel att möjliggöra för brukare att kunna göra boendekarriär för att till slut kunna bo i ordinär bostad med boendestöd. Plan 12 lgh fördelade på två servicebostäder i Skepplanda färdigt 2017 (förstudie klar) 15 lgh, färdigt 2018 Behov (utöver det som finns i plan) 6 lgh i form av servicebostad vart femte år Löpande utökning av lägenheter för psykiskt funktionsnedsatta (SoL) 25

Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Insatsen daglig verksamhet är en av LSS-lagens tio insatser och riktar sig till personer som omfattas av personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS, är 18-65 år och som inte redan arbetar eller studerar. Syftet med LSS är att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra och tillsammans med andra, detta gäller inte minst inom området arbete och sysselsättning. Daglig verksamhet ska bidra till att stärka individens personliga utveckling och skapa möjligheter för en ökad delaktighet i samhället. Det övergripande målet är att utveckla individens möjligheter att få en anställning. Därför är det en fördel om verksamheten kan utformas att efterlikna en anställning så att individen lättare kan anpassa sig till en ny arbetsplats. Utifrån individens egna förutsättningar erbjuds en tydlig, förutsägbar och strukturerad arbetsdag. Stor del av daglig verksamhet bedrivs på uppdrag av kommunens övriga verksamheter i deras lokaler. Vid behov anpassas något grupprum för lunch/rast samt kontor för personalen. De målgrupper som medför ett lokalbehov är grav kognitiv funktionsnedsatta, omfattande fysisk funktionsnedsättning, personer med grav autism och personer med förvärvad hjärnskada. Dessa personer finns idag på Vikadamm och AME Gården Krokstorp. På 1-5 års sikt kommer nämnden att behöva ytterligare en verksamhet för 10 personer ur dessa målgrupper. Lokalerna bör vara väl tilltagna då många personer behöver avskild arbetsplats (eget rum) och kan ha skrymmande hjälpmedel såsom permobiler med mera. På 6-10 års sikt är det verksamhetens uppskattning att ytterligare 10 platser kommer att behövas. Plan Ingen utbyggnad planerad Behov År 1-5 Väl anpassade lokaler för 10 personer (ur ovan beskrivna målgrupper) År 6-10 ytterligare en utökning för 10 personer Korttidsvistelse och korttidstillsyn På korttidsverksamheten inom Ale kommun finns det möjlighet för barn och ungdomar med funktionshinder att få korttidstillsyn, korttids- och lägervistelser. Insatsen kan erbjudas både som rekreation och miljöombyte eller som avlastning för anhöriga. Syftet med vistelsen är att barnen/ungdomarna ska ges möjlighet till aktiviteter och kompiskontakter samt att familjen ska ges avlastning. Korttidsverksamheten finns på Korttidshemmet i Nödinge samt på Aktiviteten i Nol. Lägervistelser anordnas på lägergården i Häljered. På 1-5 års sikt kommer verksamheten behöva ytterligare utrymme och lokaler för lägerverksamheten eftersom den målgruppen växer. Detsamma gäller för korttidsverksamheten som redan idag har svårt att verkställa alla beslut. Plan Ingen utbyggnad planerad Behov Ca 10 platser för korttidsvistelse, inom 5 år Ca 10 platser för lägerverksamhet, inom 5 år 26