Literacitet och läsningi ett språkutvecklande förhållningssätt
I sin principiella tro på möjligheten av en objektiv framställning genom ett transparant språk är marxismen, inklusive den feministiska marxismen, ett barn av den moderna vetenskapen. Den poststrukturalistiska könskonstruktionismen betonar därmed att vår tillgång till verkligheten alltid förmedlas genom det filter som språk och diskurser utgör. I förlängningen av postmodern filosofi och språkteori betraktas språket principiellt som ett icke-transparant medium. Genusforskning- en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Lykke
Läs- & skrivutveckling och framgång påverkas av pedagogers motivation, självkänsla och tidigare läserfarenheter. Afflerbach, 2007
Det är vanligt att barn som inte tror på sina förmågor undviker att använda hela den kompetens de faktiskt har. Hur påverkar min självbild min språkoch kunskapsutveckling? Bjar & Frylmark 2009
Akademisk självkänsla Barnen möter text från den första dagen i förskolan till den sista dagen i skolan. Hur dessa möten utvecklas beror på om och hur undervisningen stöttar, bekräftar och utmanar barnen till samtal. Det är genom undervisningen barnen ges möjlighet att erövra språket, såväl ett vardagsspråk som ett akademiskt språk. Våra pedagogiska och didaktiska intentioner förutsätter att barnen och eleverna är intresserade, motiverade och förstår syftet med och har förutsättningarna för att med att läsa och skriva.
Barnets självbild Självbilden är inlärd- inte medfödd! Samtidigt som barn kämpar med att lära sig läsa lär de sig snabbt hur bra de är på detta! Påverkar självbilden prestationerna eller påverkar prestationerna självbilden? Hur påverkar det er undervisning?
ATT alla förskolor och skolor arbetar språk-, läs- och skrivutvecklande är en självklarhet. Vi måste dock ställa oss frågan HUR vi gör det och vilken skillnad det gör i barnets/elevens/pedagogens lärande? "Vi vet vad vi gör, vi vet vanligen varför vi gör vad vi gör, men vad vi inte vet är vad det vi gör, gör M. Foucault
I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livlånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan.
Lust och nyfikenhet till lärande
Literacy Förmågan att kunna läs och skriva. Emergent literacy Sambandet mellan det barn gör med böcker innan de själva kan läsa och hur förmågan att lära sig läsa och skriva utvecklas (emerges).
Vidgat literacy-begrepp innefattar: skapande, förståelse och tolkning av texter Berättande, symboler och bilder Fokus på meningsskapande- dvs hur barn bearbetar, tolkar, och använder text och bild. Vad innebär det i vår undervisning i förskolan?
Högläsning i hemmen minskar 1984 läste 80 % av föräldrarna för sina barn ca 30 minuter/dag 2003 läste 74 % av föräldrarna för sina barn. Lästiden hade dock halverats till ca 15 minuter/dag. 2012 är siffran nere ca 35 % föräldrar som läser dagligen för sina barn
Läs- och lärmiljöer Vilka språk-, läs-, skriv- och lärmiljöer erbjuder vi? När språkar/läser/berättar vi? Vilket syfte har det vi gör? Vilka rutiner och ritualer använder vi? Vad vill vi utveckla?
Redan spädbarn tolkar de intryck de får, och barn exponeras tidigt för texter och bilder av olika slag i exempelvis böcker, reklam, tidningar, tv, skyltar, och digitala hjälpmedel som läsplattor och mobiltelefoner. Även om de yngsta barnen inte använder text för att lära sig läsa eller skriva, är det under de första åren som grunden läggs för deras fortsatta utveckling vad gäller att kommunicera genom olika typer av text. Björklund, 2008
Stöttning (Scaffolding): Tillfällig - men nödvändig Ge verktyg (hur) inte färdiga svar (vad) Framtidsorienterad
Family literacy De aktiviteter av literacy-karaktär som familjer ägnar sig åt vardagligen. En literacitetspraxis är specifik för ett samhälle eller en kulturell grupp. Beroende av: Kultur Tradition Mod och självkänsla Utbildning
Trädets rötter påverkas av den jord där de bildas. Det är inom familjen som barn lär sig allra först. Det betyder att barn får olika upplevelser av skriftspråket beroende på vilken kulturell, social och religiös miljö som de växer upp i. Vilka intressen finns i familjen? Vilket språk talar barnet hemma? Har barnet läsande och skrivande förebilder runt omkring sig? Växer barnet upp i en stad eller på landsbygden? I Sverige eller i ett annat land? Har barnet ryckts upp från en plats och flyttats till en annan? Allt detta påverkar ett barns läs- och skrivutvecklingsträd.
Literacitet Människor har attityder och känslor förknippade med literacitet varför vissa läs- och skrivaktiviteter kan ges högre status än andra, även på förskolan. Attityderna kan ta sig uttryck i engagemang eller avståndstagande från t.ex. personalens sida inför vissa texter, vilket kan påverka barnet som kommer till förskolan med sin unika läs- och skrivhistoria. Vad innebär det för förskolan i kontakten med barn och vårdnadshavare?
Critical literacy En syn på språket och språkutvecklande aktiviteter som inbegriper mycket mer än förmågan att kunna skriva och läsa. Språket hjälper oss att formulera våra framtidsvisioner hjälper oss beskriv och tolka våra erfarenheter och den värld vi lever i spelar en central roll i våra sociala interaktioner när vi kommunicerar med andra människor i t.ex. sociala medier, visuella texter, tal och skriftspråk ger andra människor en förståelse av oss är avgörande när vår identitet formeras. Våra identiteter och levnadsförhållanden formas av och i olika sociala sammanhang- språkbruk och språkutveckling handlarom maktrelationer och demokrati.
Vad är läsning?
Vad är läsning i förskolan? Läsfrämjande- att stimulera läsintresse och utveckla läsvanor med syfte att skapa förutsättningar för läsning, läsförståelse och skrivförmåga. Läsintresse och läsvanor är beroende av personliga förväntningar och erfarenheter hos barn, elever och pedagoger. Olika verksamheter med olika barngrupper, resurser och förskolekulturer kan behöva arbeta med läsning på olika sätt. Vad är läsning i förskolan?
Vägen till en god text-/läsförståelse & skrivförmåga Den viktigaste förklaringen till varför barn lyckas med sin läsning är att de ofta blir lästa för! En del barn kommer till skolan med 2000 timmars högläsning i bagaget och har därmed ett mycket större ordförråd än de som endast har 50 timmar i bagaget.
Det vidgade textbegreppet
Förskolan måste se sig som källan till ett rikt och nyanserat språk. Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av god läsförståelse är ordkunskap. (Lundberg) Mer än 80 % av barns och elevers ordförråd kommer från mötet med tryckta texter- oavsett genre. (Myrberg, Salo)
Det finns en utvecklingspotential i alla barns språkförmåga och det är förskolans och skolans uppgift att ge systematiskt och strukturerat stöd för barnens vidare utveckling av sin språkförmåga. (PIRLS 2006) De lässtrategier som eleverna så småningom själva ska använda när de läser, kan de utveckla muntligt redan i förskolan med lärarens stöd. (Westlund, 2010)
Vilket språk använder vi? Vi ska inte undvika att använda ord och begrepp som är ovanliga. Dock är balansgången viktig så att det inte blir för abstrakt för dem. Fast, 2011 Om pedagogerna lyckas höja nivån på sitt eget talade språk har betydelse för hur barnen kommunicerar. Anna Flyman-Mattsson Alla tror att de talar med fler och svårare ord och meningar än vad de faktiskt gör. Pedagogerna är så måna om att barnen ska förstå vad de säger, att de sänker sin språknivå Veli Tuomela
Läsningens betydelse för ordförrådsutveckling En barnbok innehåller mycket fler ord och begrepp än ett vanligt vuxensamtal Förebyggande arbete och tidiga insatser är avgörande Bokläsning är överlägset för att föra in nya sammanhang och begrepp. Caroline Liberg
Bokens fördelar i ordinlärningen Skillnad mellan talspråk och skriftspråk Tydlig röd tråd, inte så många avstickare som i samtal Visuellt stöd och långsamhet Möjlighet att stanna upp eller bläddra tillbaka Möjlighet till exakt repetition Närhet och trygghet öppnar sinnena för det nya Okända ord förstås med hjälp av kontexten.
Att enbart läsa högt för barnen, utan att bearbeta textinnehållet, ger emellertid inte några större effekter, varken för barnens ordförråd, tidiga litteracitetsutveckling, medvetenhet om narrativa strukturer eller tillägnande av skriftspråkets mer komplexa grammatiska strukturer. Damber, 2014
Läsandets & språkandets cirkelsambandet mellan kvaliteten på läsmiljön och kvaliteten på samtalet om det lästa. Att välja (bokbestånd, åtkomlighet, tillgänglighet, skyltning och presentation) Vuxenstöd Att läsa (tid att läsa, högläsning, tyst läsning.) Reaktion och respons Jag tyckte om det. Jag vill göra det igen Organiserade boksamtal. Vardagsprat om böcker.
Lärarkompetensen är den viktigaste faktorn förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda resultat. Många gånger kan emellertid god undervisning kompensera fattig skriftspråklig miljö. McKinsey rapporten 2007
Förskolans språkkultur Aktuell forskning, både i Sverige och internationellt, visar att barn som är i farozonen för att inte få en god läsutveckling blir hjälpta av en medveten strukturell pedagogik redan i förskolan. Lundberg 2007
Behovet av strategier Ofta kastas våra elever in i olika uppgifter där de ska söka, välja och bearbeta information eller vara källkritiska utan att vi ger dem möjlighet att lära sig hur de gör detta tillsammans. Hur ofta modellar vi strategier nödvändiga för t ex grupparbete, skrivandet av en reflekterande text eller strategier för läsförståelse i matematik/no/so m.fl? Lika mycket som jag behöver en språklig förmåga behöver jag strategier för att använda mitt språk. (Körling)
Strategier för interaktion och stöttning Strategier för läsutveckling Pedagogik & didaktik Strategier för skrivutveckling Strategier för förståelse och begreppsutveckling
Vad vill vi förmedla? Alla som engagerar sig i att förmedla texter till barn och unga drivs av en önskan att påverka, upplysa, underhålla eller stimulera på något sätt. Intentionen bakom den förmedlande handlingen är en produkt av förmedlarens personliga värderingar, erfarenheter och motiv samt det sociokulturella sammanhanget.
Tre utmaningar ur ett didaktiskt perspektiv Böcker och andra medier- läskultur, läsmod Läsning och sociala grupper- identifikation, inkludering Föreställningar om läsning byggs upp i samspel med olika sociala faktorer och identiteter Frihet och krav- delaktighet Olika läskulturer är en resurs att använda för att ge förskolans barn möjlighet att genom läsning blicka in i andras villkor och erfarenheter. (Dolatkhah, Hultgren & Johansson 2015)
Språk- och kunskapsmiljöer Hur vill vi att den språk- och kunskapsutvecklande miljön ska se ut med utgångspunkt i de barn som finns på förskolan just nu?
Med pedagogens positiva förväntningar blir det inte alltid goda resultat (det är mycket annat som spelar in), men utan pedagogens positiva förväntningar blir det nästan aldrig goda resultat. Jenner
Är den nedåtgående spiralen rätt metod? Pedagogen förklarar men minskar också antalet svåra ord förenklar och förkortar texter ger lösryckta fakta i stället för sammanhang och djupare förståelse (Hajer 2004) har låga krav och utmaningar i barnens/ elevernas muntliga och skriftliga produktion
Läsande förebilder
Länkar 17 skäl för barnboken Barnboksakademin Julkalendrar: Barnens bibliotek Natur & Kultur