Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Relevanta dokument
Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Biogas från många bioråvaror

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Förgasningsforskning, utgångspunkt

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Södras drivmedelsresa. Från fossil konsument till fossilfri producent

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Grön energi till kraft och processindustrier

INFO från projektet 45

Strategisk Innovationsagenda

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Dalkia Facture biobränslepanna

Hur Valmet hanterar risker i konstruktionsarbetet. Peder Elden

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Förnybarenergiproduktion

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Bioenergi idag och i framtiden...

Bioenergin i EUs 2020-mål

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

TJÄNSTER. Olje-/Gasbrännare Olje-/gaspannor Fastbränslepannor Träpulverbrännare Flamvaktsystem O2/CO mätutrustning Brännarstyrning

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

Produktutveckling nu och i framtiden. Sören Eriksson

Lagring av överskottsel

Pyrolysoljeanläggning i Norrland

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Bio2G Biogas genom förgasning

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

Drivmedel från skogsindustrins restprodukter via förgasning Resultat från tekno-ekonomiska utvärderingar. 10 maj 2016 Elisabeth Wetterlund

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Köparens krav på bränsleflis?

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Falu Energi & Vatten

Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Vår bild av svensk biogasmarknad. Gasdagarna, 30 maj 2018 Erik Woode

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Bioenergikombinat Status och Framtid

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Program och hålltider

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Industriellspillvärme

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Förnybara drivmedel framtidens raffinaderi. Sören Eriksson

FÖRÄDLING AV SKOGENS BIPRODUKTER TILL PELLETS, TORREFIERAT BRÄNSLE OCH PYROLYSOLJA

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Klimatmål. Sveriges mål EU Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Det gröna Göteborg Hållbara system & innovationer. Bernt Svensén Affärsdriven miljöutveckling Business Region Göteborg AB

INFO från projektet 04

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

Transkript:

Produktion av bioolja i pannanläggningar erfarenheter och nästa steg Margareta Lundberg R&D Manager Service, Energy and Environment Joakim Autio R&D Program Manager, Environmental systems

Innehåll 1 2 3 Valmets lösningar Nya teknologier för bränsleomvandling Resurseffektivitet med integrering 4 Fortums biooljeanläggning i Joensuu 5 Nästa utvecklingssteg 6 Summering

Valmets pannverksamhet - historia 1841 Keillers Werkstad 1979 Götaverken Ångteknik AB förvärvar Svenska Maskinverken 1996 Kvaerner förvärvar Tampella Power 1851 Ångpannetillverkningen startar 1985 Generator går in i Götaverken Energy Systems 2013 Valmet knoppas av från Metso 1906 Telegramadress: Götaverken 1991 Götaverken Energy Systems säljs till norska Kvaerner A/S 1994 Götaverken byter namn till Kvaerner Pulping 1996 Kvaerner Pulping byter namn till Kvaerner Power 2006 Metso förvärvar pannverksamheten från AkerKvaerner 3 22 October, 2015 Valmet Margareta Lundberg

Valmet Leading global developer and supplier of Process technologies, Automation and Services for the Pulp, Paper and Energy industries Converting renewable resources into sustainable results

Key figures in 2017 Orders received EUR 3,272 million Orders received by business line Orders received by area 10% 21% Net sales EUR 3,058 million 32% 38% 17% Comparable EBITA EUR 218 million 6% Comparable EBITA margin 7.1% Employees (on Dec 31, 2017) 12,268 21% Services Automation Pulp and Energy Paper 10% 46% North America South America EMEA China Asia-Pacific 5 Valmet General presentation 2018

Vår utbud inom energi- och bioteknologisektorn Teknologier 1 Bränslehantering 2 Förgasning 3 Pannor och rökgasrening 4 Biooljeproduktion 5 Modulariserade kraftverk 6 Förhydrolys - Biobränslen - Biomaterial & kemikaler - Biokolproduktion Service Anläggningsuppgraderingar Konverteringar Prestandaservice Service inom miljöteknik Komponenter & reservdelar Utbildning Automation Automationssystem Prestandalösningar Analysatorer och mätningar Industrial internetlösningar Service inom automation 2 4 6 1 5 3 6 Valmet

Nya teknologier för bränsleomvandling

Fullskaliga referenser inom bränsleomvandling Förgasning av biomassa Avfallsförgasning Medium BFB < 20-100 MW Indirekt förgasning e av biomassa Vaskiluodon Voima, Vasa, Finland Lahti Energia, Lachtis, Finland GoBiGas, Göteborg, Sverige 140 MW biogas ersätter kol i en PC-panna 2*80 MW (SRF) 20 MW SNG Integrerad pyrolys Fortum Joensuu, Finland 30 MW bioolja Lignin Domtar Plymouth, NC, USA 25 000 ton/år lignin Lignin Stora Enso, Sunila, Finland 50 000 ton/år lignin 9 20.4.2018 Valmet

Resurseffektiv produktion av bioolja med integrerad pyrolys

FoU-samarbete mellan företag ger resultat Pyrolys som ett exempel 1980-talet VTT gör första studierna på pyrolys 2007 Teknologikonsortium mellan Valmet, UPM och VTT bildas Pilotkörningar hos VTT 2010 Förbränningsprov på pyrolysolja (1 MW) Konceptstudie för demoanläggning börjar 2013 - FoU-projekt på uppgraderad pyrolysolja startas 2014 - Pressmeddelande 10 april, 2018 Valmet, Fortum och Preem samarbetar i förädling av pyrolysolja till avancerat skogsbaserat bränsle Konsortiet utvecklar teknologi att producera advacerade biodrivmedel 1990-talet Första FoUprojekten med finska företag 2009 Fortum ansluter sig i utvecklingskonsortiet Pilotkörningar börjar på Valmet R&D Center i Tammerfors 2012 Fortum och Valmet skriver kontrakt på demoanläggningen i Joensuu 2013 Kommerciell drift börjar i Joensuu 2015 Anläggningen i Joensuu överlämnas åt Fortum 11 20.4.2018 Valmet

Integrerad pyrolys Valmet DCS Högtrycksånga Turbin Electricitet Okondenserbar gas Fjärrvärme Biomassa Torkning Kondensering Finkross Fluidbäddpanna Pyrolysenhet Bioolja 12 20.4.2018 Valmet

Resurseffektivt med integrerad pyrolys En symbios mellan två processer: Värme till pyrolysen tas i form av het sand från bädden Restkol och gas förbränns i pannan Även låga temperaturkällor kan användas till torken ökad verkningsgrad Existerande infrastruktur utnyttjas Energiverkningsgrad ~90% CO 2 -utsläpp minskar >90% jfr EO5 100% I pyrolysdrift producerar KVV*: 5% mera el, ökade värmelasten möjliggör extra last till turbinen 5% lägre bränslekonsumption, då resterna eldas i pannan *med konstant värmelast 0% Wood Liquid Char Gas 13 20.4.2018 Valmet

Integrering minskar på investeringskostnaden Ensamstående produktionsanläggning - Grön: Pyrolys - Blå: Koksförbränning och värmeåtervinning Produktion integrerat till KVV: Grön: Pyrolys Grå: Befintlig anläggning 14 20.4.2018 Valmet

Fortum Joensuu Pyrolyskraftverk

Integrerad pyrolys i Fortum, Joensuu Bränslen: flis, sågspån, skogsavfall Kapacitet: 30 MW th bioolja Produktionskapacitet 50 000 ton bioolja/år Minskar CO2-utsläpp med 59 000 ton/år Minskar svavelutsläpp med 320 ton/år Bränsletorkning / krossning Pyrolysreaktorn i pannhuset Kondensering av bioolja Lagringcisterner för bioolja 16

*jämfört med tung brännolja/eo5 Fortums KVV i Joensuu förändrades till ett bioraffinaderi med integrerad pyrolys Upp till 90% mindre utsläpp av växthusgaser* > 10,000 egnahemshus kan få sin värme från biooljan 50,000 ton bioolja/år 17 320 ton minskning i svavelutsläpp* 20.4.2018 Valmet 160 ton bioolja eldades vid E.ON Karlshamns kraftverk

Bioolja kan användas i stor skala Exempel på slutanvändare Fortum, Joensuu, Finland 10 MW th Savon Voima, Iisalmi, Finland 10 MW th Fortum, Vermo, Finland 50 MW th E.ON, Karlshamn, Sweden 174 MW th E.On Karlshamn, photo courtesy of E.On 18 20.4.2018 Valmet

Hurdant är Fortum Otso? Svavelhalt < 0,05 m-% (torrsubstans), ASTM D4208 Kvävehalt 0,1 0,5 m-% (torrsubstans) ASTM D5291 Askhalt < 0,3 wt-%, EN ISO 6245 Värmevärde (LHV) 13 18 MJ/kg (AR) Vattenhalt 20 35 m-%, ASTM E203 Flampunkt (uppehåller ej förbränning): 33 71 C Självantändningstemperatur > 600 C ph 2,5 3,5 Säkerhetsdatablad tillgänglig 19 Källa: Fortum

Vermo värmecentral i Esbo Erfarenheter och rökgasdata 49 MW HFO => 46 MW bioolja Rökgasrening med ESP, krav även med HFO Rörsystem & pumpar utbytta Cistern i syrafast stål konstruerad inne i en befintlig HFO cistern Modifieringar från naturgas till bioolja: Modifiering av brännaren Flamdetektor Tändare Ventilgrupp Inget behov av stödbränsle Rökgasdata (vid 3% O 2 ): * Effekt 41-45 MW NO x 300-350 mg/m 3 CO 9-10 mg/m 3 SO 2 16-21 mg/m 3 O 2 3,3-3,4 % Partiklar 2-3 mg/m3 (efter ESP) 20 20.4.2018 Valmet Källa: Fortum

Framgångsfaktorer för ett lyckat projekt och biooljeframställning Bränsle Tillgång till kvalitativ råvara Biomassan bör helst ha hög andel flyktiga ämnen, låg askhalt (flis, sågspån ypperliga) Fluidbäddpanna Driftsresurser Lång årlig drifts/produktionstid Layout både internt och externt pannhuset som möjliggör ny utrustning Tillgång till sekundärvärme Tillgång till kylkapacitet (tex vattendrag) Marknad för slutprodukterna Åtgång för bio-olja under stora delar av året Värmeunderlag Logistik för bio-oljan 21 20.4.2018 Valmet

Nästa steg med pyrolys

Alternativa väg till transportbränslen via pyrolys Fast pyrolysis Fortum Otso bio-oil Heavy fuel oil Photo: Fortum Light fuel oil Catalytic pyrolysis Biocrude Upgrading in biorefinery Conventional oil refinery 23 20.4.2018 Valmet

Summering Valmet har lång erfarenhet och referenser i konvertering av biomassa i olika former. Att kommercialisera nya teknologier kräver hela värdekedjan är med i utvecklingen Pyrolys ger möjligheten att integrera nya processer till befintliga resurser effektivt Pyrolys av biomassa bygger på tiotals år av forskning samtidigt som man forsätter utveckla nya tillämpningar och nya slutprodukter Nyformat utvecklingssamarbete mellan Valmet, Fortum och Preem 24 20.4.2018 Valmet

Pressmeddelande 10.4 Valmet och Fortum samarbetar med Preem för att ta utvecklingen av bioolja till drivmedel till en ny nivå Valmet och Fortum utvecklar teknik för att producera avancerade, högvärdiga lignocellulosabaserade bränslen, till exempel drivmedel eller högvärdiga biovätskor. Tekniken anses vara en av de mest konkurrenskraftiga och effektiva metoderna för att producera avancerade biobränslen för att svara mot de europeiska målen för minskade utsläpp av växthusgaser. Fortums och Valmets roll är att utveckla och kommersialisera produktionsteknik för uppgraderad pyrolysolja som lämpar sig som till exempel samprocessering i raffinaderi, och baserat på en termisk pyrolysteknikplattform lik den som finns på Fortums biooljeanläggning i Joensuu, och som har levererats av Valmet. Preem kommer att fokusera på behandling av den uppgraderade pyrolysoljan till drivmedel under raffinaderiförhållanden med lämplig teknik. 25 20.4.2018 Valmet

26 20 April 2018 Valmet Author / Title