EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB EMMA HÄRDMARK: Hösten och mörkret kom snabbt i år. Aldrig att jag vågar mig ut i den där skogen igen. GÄSTKRÖNIKÖR SID 17 VINTERLIGGARE I LULEÅ 1888 SID 16 Nr 3 SEPTEMBER 2017 Marknaden återhämtar sig LKAB. Järnmalmspriserna har nära fördubblats sedan slutet av 2015. Markus Petäjäniemi, försäljnings- och logistikdirektör på LKAB, pekar på ett land som den huvudsakliga regulatorn för hela världsmarknaden. LKAB står starkt idag. Vi har bra och efterfrågade produkter. Utmaningen för oss ligger i att behålla kvaliteten samtidigt som vi ökar produktionen vilket gör att vi inte kan slappna av, säger Markus Petäjäniemi. NYHETER SID 3 SAMHÄLLSOMVANDLING Byggrusch i Gällivare Många och stora byggprojekt är på gång i Gällivare. NYHETER SID 8-9 Fler än 1 000 bostäder byggs i Gällivare. Flytt av klocktornet Flytten av klocktornet från Kiruna stadshus finansieras av LKAB då det ingår i åtagandet gentemot Kiruna kommun i samband med bygget av ett nytt stadshus. Det här är en tydlig milstolpe i stadshusprojektet, säger Johan Mäkitaavola, LKAB:s projektledare för stadshusbygget. NYHETER SID 18 19 67 procent av norrbottningarna kan tänka sig att arbeta på LKAB enligt senaste SIFO-mätningen. Här rullar gruvstäderna FOTO: FREDRIC FOTO: ALM Hus på hjul är ingen ovanlig syn i Malmfälten. Sju byggnader har flyttats från Malmberget till Koskullskulle under sommaren. I Kiruna har Ingenjörsvillan precis fått sin nya adress. Det är onekligen en upplevelse utöver det vanliga, säger Tjabba Nordanfjäll, projektledare på LKAB. NYHETER SID 10 11
2 3 LEDARE 6,6 6 182 september. miljoner ton järnmalmsprodukter levererade LKAB under andra kvartalet 2017. följare har LKAB:s Facebooksida @lkabgroup i mitten av Vi känner så klart till problemet och utreder tillsammans med alla berörda parter. MARITHA MOSSBERG, KOMMUNIKATÖR PÅ LKAB, TILL NSD GÄLLANDE ATT MARKEN UNDER HUSEN PÅ REPISVAARA I GÄLLIVARE RÖR SIG. Jan Moström vd, LKAB Långsiktiga tankar från skogen Jag går med stamkvistsågen och motorsågen i skogen. Tar ner småtallar och björk där de står för tätt. Stamkvistning och gallring av skog är inte en syssla för snabba vinster. Det blir fint i skogen, förstås, men nyttan är störst för kommande generationer som ska skörda virket. Det leder mina tankar in på det långsiktiga perspektiv som är så viktigt för oss på LKAB. Samhällsomvandlingarna är ett område där framförhållning är avgörande. Vi måste ha processer som garanterar full ersättning till berörda men samtidigt inte riskerar att slå ut vår konkurrenskraft. LKAB är helt beroende av en korrekt och objektiv myndighetsutövning. Om LKAB inte är långsiktigt lönsamt drabbar det inte bara bolaget, utan hela samhällena där vi verkar. Det händer mycket nu inför våra ögon med nya hus som byggs, kulturfastigheter som flyttas och byggnader som rivs. Många år återstår för att omvandla våra samhällen, och samarbetet med kommunerna är fortsatt otroligt viktigt. LKAB är helt beroende av en korrekt och objektiv myndighetsutövning. När jag går där genom skogen tänker jag på Sveriges långa tradition av statsförvaltning med beslut som grundats på regler och lagstiftning. Det är mycket olyckligt om detaljplanearbetet ska användas som ett förhandlingsverktyg i ersättningsfrågor. Förhandling är förhandling och ska vara skiljt med vattentäta skott från den lagbundna och neutrala myndighetsutövning som är en grundsten i ett rättssamhälle. Jag hoppas att det förhållandet ska få råda även i våra processer. Med den senaste kvartalsrapporten fick vi på LKAB ett kvitto på att våra ansträngningar lönar sig. Vi har haft ett riktigt bekymmersamt läge när priserna sjönk och vi samtidigt hade både problem i produktionen och för höga kostnader. De senaste åren har vi gjort mycket i vår verksamhet. Vi har omorganiserat oss, vilket alltid är krävande för ett stort företag, och samtidigt effektiviserat vårt sätt att arbeta och försökt minimera störningar i gruvor, verk och logistikkedjan. LKAB tjänar pengar igen. Det ska vi glädja oss åt och jag vill tacka både medarbetare och entreprenörer som bidragit till detta. Vi ska också fortsätta ansträngningarna med att förbättra vår konkurrenskraft, för vi agerar i en ny marknadssituation. Stora rörelser både upp och ned i priserna på världsmarknaden är något vi måste anpassa oss efter. Det gör vi genom att bli mer flexibla. Så långt det går ska vi undvika stora och plötsliga neddragningar när det går dåligt. Vi ska heller inte göra alltför kraftiga och kortsiktiga satsningar bara för att det tillfälligt går bra. Långsiktig planering i kombination med förmågan till anpassning gör oss uthålliga. Då säkrar vi en god skörd även för kommande generationer. Marknadskommentarer LKAB : Hur går det för LKAB? MARKUS PETÄJÄNIEMI, FÖRSÄLJNINGS- OCH LOGISTIKDIREKTÖR: Bra efterfrågan och ett stärkt järnmalmspris är efterlängtat. Efter rekordleveranser i juli tappade LKAB leveransvolymer i augusti på grund av produktionsstörningar men nu går det bra igen. Trafikverket har lämnat in sitt förslag till ny nationell transportplan för infrastruktur. Tyvärr ser vi inte de nödvändiga satsningarna på Malmbanans norra omlopp med höjd axellast till 32,5 ton och början på dubbelspårsutbyggnad. Blir det faktum tvingas LKAB styra om mer produkter mot Luleå malmhamn vilket betyder dyrare sjöfrakter och minskad konkurrenskraft. Här krävs omprövning och en omprioritering. Marknaden återhämtar sig LKAB producerade 6,3 miljoner ton färdiga produkter under andra kvartalet i år. Johan Heyden, avdelningschef, norra Europa: Fram till och med augusti i år är tillväxten i industriproduktionen bland den högsta i Europa sedan 2011. Det medför att LKAB:s kunder i norra Europa utnyttjar kapaciteten i sina produktionsanläggningar för fullt och därtill försöker kompensera för den senaste tidens prishöjningar på råmaterial som järnmalm, kol och skrot. Just nu ser det alltså bra ut på marknaden för LKAB. Men trots stark marknadsutveckling, så läser vi om konflikter runt om i världen som snabbt kan komma att förändra hela den globala världsekonomin. Roger Hahne, försäljningschef Mellanöstern och Nordafrika: Bedömningen är att efterfrågan på DR-pellets, direktreduktionspellets, håller i sig och kommer att öka kontinuerligt de kommande åren. Samtliga LKAB:s nuvarande kunder i Mellanöstern och Nordafrika (MENA) frågar efter extra volymer, både på kort och på lång sikt. I dagsläget är det ett fåtal pelletsleverantörer i världen som kan producera det som anses vara ämnad för de så kallade direktreduktionprocesser och LKAB är en av dem. En konsekvens av den akuta bristen är att vissa kunder tvingas använda en del lågvärdigt material. Även om det här innebär att produktiviteten sjunker är det ett bättre alternativ än att dra ner produktionstakten drastiskt på grund av att man saknar DR-pellets. Göran Ottosson, försäljningschef, Kontinentaleuropa och Nordamerika: Tyska stålverk producerar för fullt, stålpriserna är bra och våra kunder redovisar goda resultat. Samtidigt är trycket högt på att LKAB levererar fulla kontraktsvolymer och enligt plan. Även södra EU-området visar en positiv utveckling och generellt inom EU är konjunkturen god för närvarande. I USA har våra kunder drabbats av både stormar och tekniska problem. Kundernas produktionsstörningar har lett till små justeringar i våra leveransplaner. Sammanfattningsvis tyder allt på fortsatt stark efterfrågan i både Europa och USA under de kommande månaderna. ANSVARIG UTGIVARE Bo Krogvig REDAKTION Anders Lindberg, Mauritz Magnusson, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT Ack 2016 Senaste nytt hittar du på www.lkab.com 12 10 8 6 4 2 0 jan 17,9 ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro 2016 2017 feb LEVERANSER Ack. t.o.m. augusti Miljoner ton 18,1 mars Ack 2017 apr 27,0 Totalt 2016 maj juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack. t.o.m. augusti 2017: 92,5% Ack. 2016: 96,9 %. 92,5% Mejla oss! fornamn.efternamn@lkab.com LKAB. Den globala konjunkturen är fortsatt mycket god och många av världens börser står på rekordhöga nivåer. Järnmalmspriserna har nära fördubblats sedan slutet av 2015. Markus Petäjäniemi, försäljnings- och logistikdirektör på LKAB, pekar på ett land som den huvudsakliga regulatorn för hela världsmarknaden. Under 2015 började järnmalmspriserna rasa från rekordnivåer åren innan. På senhösten samma år stod priserna på nivåer runt hälften av vad de är idag och priset bottnade på under 40 dollar per ton. Det ledde till ett behov av stora omställningar för LKAB men läget var inte så mycket bättre för andra stora järnmalmsproducenter även om lågkostnadsproducenterna hade större andrum. Det finns idag inga tecken på att vi i närtid kommer hamna kring de extremt låga prisnivåer som rådde då. Flertalet lågkostnadsproducenter kom under 2015 igång med projekt i främst Australien och när volymerna började nå marknaden såg vi en kraftig rekyl nedåt samtidigt som Kinas import av järnmalm stagnerade, säger Markus Petäjäniemi. Det underliggande järnmalmspriset är lika med IODEX, iron ore index, eller järnmalmsindex på svenska, och indikerar ett pris för 62-procentig järnmalmsfines levererat till hamnarna i norra Kina. I skrivande stund står priset på 62 dollar per ton men har pendlat mellan 55 och 75 dollar per ton under de senaste månaderna. I början av året drevs priserna upp ordentligt, delvis på grund av presidentvalet i USA och Donald Trumps löften om stora infrastruktursatsningar. Dessa satsningar i USA har vi ju inte sett ännu men optimismen finns där. Fundamentala saker som också påverkat är att stålmarknaden är starkare nu än för ett år sedan. Miljökrav har också gjort att flertalet stålverk har tvingats Det råder stor efterfrågan på våra produkter idag stoppa produktionen i sina induktionsugnar och vissa sinterverk i Kina. Därför ökar också behovet av råjärn från masugnar lika de många av LKAB:s kunder använder. Kina står fortfarande för hälften av all stålproduktion i världen. Den kinesiska inhemska produktionen av järnmalm fungerar som en regulatorventil. När järnmalmspriserna går upp så ökar man produktionen och när de blir låga är det för Kina mer värt att importera, främst från Australien. LKAB processar huvudsakligen järnmalmen till kulsinter, även kallat pellets, och många av kunderna har varit med bolaget i decennier. Idag säljs allt som produceras. Det råder stor brist på våra produkter idag. Särskilt efter den tragiska dammolyckan i Brasilien vilket helt har stoppat bolaget Samarcos pelletsproduktion och det ser inte ut att komma igång på åtminstone ett år. Även pelletspremierna har gått upp avsevärt, 30-45 procent, sedan i våras. Det finns inte mycket som tyder på att detta kommer att ändras på kort sikt. Brasilianska Vale kommer starta några gamla pelletsverk men de flesta konkurrenter satsar i huvudsak på fines. LKAB står starkt idag. Vi har bra och efterfrågade produkter. Utmaningen för oss ligger i att behålla kvaliteten och öka produktionen, det är det enda sättet att motverka den svajiga marknaden. Vi har fått mer andrum i vårt omställningsarbete för framtiden. Markus Petäjäniemi, försäljningsoch logistikdirektör, LKAB. FREDRIK BJÖRKENWALL
4 5 Spräckningen av berget gjordes med tryck Luossavaara växer med fler bostäder MALMBERGET. Nu har Printzsköld fått sina sprickor. Försöket med hydraulisk spräckning av takskivan är avslutat. Arbetet har gått mycket bra och försöket utvärderas nu, säger Kristna Jonsson, 1:e forskningsingenjör på LKAB i Malmberget. Printzsköld är en av de stora malmreserverna i LKAB:s gruva i Malmberget. Men brytningen har hämmats av hänsyn till samhället. Printzsköldmalmen finns norr om Norrbottensvägen innanför LKAB:s industriområde, under det före detta Bolagsområdet. Ovanför malmbrytningen finns ett hålrum. Ovanför hålrummet finns i sin tur en tjock takskiva som är mellan 200 och 600 meter tjock. Takskivan innehåller partier av hård Linagranit som behöver spräckas. De seismiska händelserna i takskivan har givit för många och för stora vibrationer som stört de boende. Vattenhydraulisk förspräckning av berget i takskivan prövas som ett sätt att minska och dämpa vibrationerna. Därför togs drygt 500 meter långa borrhål upp i takskivan. Borrhålen har sedan trycksatts med vatten med upp till 600 kilos tryck, steg för steg i borrhålen. När trycket stiger spricker berget. Totalt har ett hundratal sprickor skapats under sommaren. Spräckningen genomfördes med hjälp av utrustning och personal från Australien. Förhoppningen är att vibrationer från seismiska händelser från Printzsköld avtar eftersom bergmassans förmåga att lagra energi minskar och därmed risken för större seis- Arbete med spräckning av takskivan vid Printzsköldmalmen nära centrala Malmberget. Dane Kasperczyk, Csiro, Australien. miska händelser. Målet är att minska störningarna i samhället. Spräckningen påbörjades i juni och avslutades i augusti. Projektet ser ut att ha gått bra. En utlastning av malm har redan genomförts på prov. Flera provsalvor har också skjutits i Printzsköld. Den seismiska aktiviteten i området har varit lugn under proven. Det är ett mycket spännande projekt, säger Kristina Jonsson. Printzsköld är en av våra tre viktigaste malmreserver i Malmberget. Därför är det viktigt att vi får igång full produktion här. Produktionsbegränsningen infördes uteslutande av hänsyn till de boende. Malmproduktionen fortsätter nu, och planen är att bryta i full skala inom drygt ett år, säger Elias Engman, gruvchef på LKAB i Malmberget. En utvärdering av proven görs för att få kunskap om metoden fungerar i stor skala. Till det behövs egna fakta från Malmberget. MAURITZ MAGNUSSON Geomätare med 3D-teknik bevakar Malmberget MALMBERGET. Europas första geomätare med 3D-teknik har installerats på Österlånggatan i Malmberget. En vit container täcker ett 50 meter djupt borrhål. I borrhålet har en lång flexibel lans med sensorer sänkts ned. Sensorerna kan mäta förändringar i berget i tre riktningar; på längden, på bredden och på djupet. Övervakningsutrustningen sänder mätdata kontinuerligt. Systemet är till för att ge oss en tidig varning om förändringar i berget, horisontellt och vertikalt. Här får vi mätdata varje ögonblick och kan Printzsköld är en av LKAB:s viktigaste malmkroppar i Malmberget. Malmen började brytas 1998 från 780-metersnivån. Därför har ett hålrum uppstått efter den malm som brutits ut. Idag bryts malmen på 945-970-metersnivån. Takskivan ovanför hålrummet är ett par hundra meter tjock. mäta förändringar varje meter i det 50 meter djupa hålet, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker. Utrustningen kommer från ett företag i norra Italien som utvecklar utrustning för att mäta förändringar i mark, berg, vägar och broar. Tidigare har man levererat utrustning som kan mäta två dimensioner. Det här är den första utrustningen i Europa som kan mäta i tre riktningar, på djupet också, säger Mario Lovisolo från Ricaldone i norra Italien. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON ILLUSTRATION: GUNVOR EKSTRÖM MEDIAGRAFIK Smartmarkers håller koll MALMBERGET. LKAB har ökat kontrollen över takskivan ovan Printzsköldmalmen. Inte mindre än 700 sensorer som ska indikera takskivans framtida uppblockning har gjutits in i ett antal 350 meter långa borrhål i sommar, så kallade smartmarkers. Markörerna har försetts med ett Rfid datachip på varannan meter. Markörerna gjuts sedan fast i hålen med betong. Vartefter takskivan senare blockar upp runt hålrummet kommer sensorerna att lossna och falla ned i en kontinuerligt pågående process. På så sätt kan man mäta förloppet, få kännedom om takskivans återstående tjocklek och ge indikationer Takskivan ovan Printzsköldmalmen övervakas nu med närmare 700 sensorer.på bilderna Victor Eriksson och Robin E, Maskintjhänst, samt Siv Nilsson och Kristina Jonsson, LKAB. på när en uppblockning till dagen är nära förestående. MAURITZ MAGNUSSON 3D-utrustningen mäter förändringar i berget via sensorer. Fr.v. Zlatko Cekov, Mario Lovisolo, Luigi Foglino, Rainer Lux, gruvmätare, knästående. T.h. Peter Nilsson gruvmätare, Thomas Savilahti bergmekaniker, Frida Isaksson Sande gruvmätare. Mattias Westerlund, ej på bild, har också deltagit i projektet. KIRUNA. LKAB äger mark vid foten av Luossavaara och utvecklar ett helt nytt område under några år framöver. Kulturbyggnader får ny adress, nya bostäder byggs och ny sträckning av väg E10 dras. Området är indelat i tre etapper som alla blir klara vid olika tidpunkter- Den första etappen är det nya bolagsområdet som växer fram. Vissa byggnader är kulturminnesmärkta och andra historiskt värdefulla för LKAB. Totalt ska sju kulturbyggnader flyttas till området, varav sex redan är flyttade. Vi har redan flyttat Hjalmar Lundbohmsgården, tre bläckhornshus, arbetarbostaden B5 samt Ingenjörsvillan. Tidplanen för Bolagshotellet är förändrad på grund av byggnadstekniska skäl, ny tidpunkt för hotellet är inte bestämt, säger Tjabba Nordanfjäll, ansvarig för flytten av kulturbyggnader på LKAB. Första etappen kommer att vara färdig 2019, då ska kulturbyggnaderna stå klara för inflyttning efter att de renoverats. Bostadshusen innehåller 11 hyreslägenheter och Ingenjörsvillan byggs om till övernattnings- och konferensanläggning. I den andra etappen byggs bostäder. LKAB har sålt mark till Riksbyggen så att de kan bygga nya bostadsrätter i Malmfälten under en tioårsperiod. Markarbetena som LKAB gjort på området slutbesiktas i september så att Riksbyggen kan få tillträde till marken i oktober. Först ut byggs 47 bostadsrätter i bostadsrättsföreningen Fjällvyn intill LKAB:s nya bolagsområde. Planen är att bostäderna ska stå inflyttningsklara år 2019. Intresset har varit stort för lägenheterna och allt talar för att vi håller KIRUNA. I planen för Kirunas nya centrum ingår tio kvarter, varav LKAB ska bygga i två av dem, kvarter fyra och nio. Uppdraget att bygga kvarter fyra går ut på upphandling under 2018. För kvarteren har LKAB och Kiruna kommun tecknat en avsiktsförklaring som innebär att LKAB åtagit sig att bygga upp dessa två kvarter. Marken ska framförallt användas till att erbjuda ersättningshus åt de fastighetsägare som väljer hus istället för pengar. Det ska även möjliggöra erbjudande om nya lokaler till dem som har verksamhet i dagens centrum. Beslutade byggnationer Beslutade garage/carport/förråd Planerade byggnationer Flyttade kulturbyggnader Ny dragning väg E10 Porfyrvägen LUOSSAVAARA 100 m Hjalmar Lundbohmsgården Ingenjörsvillan LKAB bygger nytt på Luossavaara. Planen är nytt bolagsområde med kulturbyggnader, Riksbyggens bostadsrätter samt fler nya bostäder, det ska ge en bra mix mellan gammalt och nytt. tidplanen att 50 procent av lägenheterna ska vara sålda under oktober, vilket innebär att vi påbörjar byggnationen. Byggstarten för bostadsrättsföreningen Fjällvyn är också startskottet för de cirka 250 bostäder vi avser bygga i Kiruna och Gällivare under de kommande 10 åren. Det gör det extra roligt att vi nu är så nära att "sätta spaden i backen", säger Lars Lundgren, marknadsområdeschef på Riksbyggen. Den tredje etappen innehåller också LKAB's Bolagshotell Luossabacken Etapp 1 Etapp 3 Ny dragning väg E10 Luossajärvi Nuvarande väg E10 Etapp 2 bostadsplaner. Planeringsarbetet för området pågår just nu och ambitionen är att LKAB ska börja bygga i området under nästa år. Just nu så ser vi över hur den tredje etappen kan byggas, det vill säga hur många hus och vilken typ av hus som är lämpligt, dels utifrån vad detaljplanen tillåter men även utifrån de förutsättningar som finns i området, säger Susanne Roslin, projektledare på LKAB. Lokstallsområdet LKAB bygger i Kirunas nya centrum Nina Eliasson, arkitekt vid LKAB:s samhällsomvandling. Det ska byggas både bostäder, kontorsytor och handelslokaler, säger Nina Eliasson, arkitekt på LKAB:s samhällsomvandling. I kvarter fyra är planen att det ska byggas bostadshus med nya hyresrätter och ett mindre inslag av kommersiella lokaler som vetter mot kvarter fem, där Kirunas nya kulturhus ska byggas. I kvarter nio blir det övervägande handelslokaler och kontorsytor. Hela 4 500 kvadratmeter handel ska lokaliseras i bottenplanet på kvarteret. Det är otroligt viktigt att vi kan börja konkretisera var LKAB kan erbjuda nya fastigheter, lokaler och bostäder. På så sätt kan vi bland annat visa var framtida butiker kan vara lokaliserade, säger Therese Lindroth, projektledare på LKAB:s samhällsomvandling. Ambitionen är att en byggstart ska vara möjlig under 2019 i kvarter fyra. Planen för kvarter nio är ännu inte bestämd. N KIRUNA N TT Nyhetsbyrån Susanne Roslin, projektledare på LKAB, planerar LKAB:s nya områden i Kiruna kopplat till samhällsomvandlingen. LKAB ska bygga kvarter fyra och nio. Ambitionen är att byggstart ska äga rum 2019.
6 Laga din egen soppa på gruvsvampen! 7 Shiitakesvampsoppa, 4 portioner Under högsäsong levereras över 100 kilo shiitake i veckan till lokala restauranger och butiker. Hög kvalitet på gruvodlad svamp KIRUNA. En svamp med asiatiska rötter växer i LKAB:s gruva i Kiruna. Under högsäsong skördar företaget Spis över 100 kilo i veckan. Det handlar om shiitake, en uppskattad matsvamp som levereras direkt från gruvan till lokala restauranger och butiker. Det var Sven-Ivan Mella som under 1980-talet startade verksamheten i en nedlagd gruvort på 540- metersnivån. Krögarna och företag arna Johan Lans och Johan Stålnacke driver idag hotell och restaurang i Kiruna. Sedan i fjol kan de även titulera sig svampodlare. Vi har alltid köpt shiitake till våra restauranger och ville fortsätta med det. När dåvarande ägarna erbjöd oss att ta över tackade vi ja. Det känns riktigt bra att kunna leverera en lokalt odlad svamp, säger Johan Lans. På 540-metersnivån i Kirunagruvan trivs även basilika, persilja och dill. Tänk om vi skulle kunna förse alla Kirunas restauranger med färska örter i framtiden Efterfrågan på shiitakesvampen är stor från restauranger och butiker, men Spis säljer än så länge enbart till närområdet. Massproduktion är inte aktuell, hög kvalitet och leveranssäkerhet är viktigare. Dessutom vill Spis behålla den Kirunaodlade råvaran just i Kiruna. På det viset blir det en än mer unik produkt med en exklusiv prägel. Det är en premiumsvamp, som är fast i konsistensen och har en särskilt koncentrerad smak. Jag är övertygad om att den höga kvaliteten beror på gruvmiljön. Gruvan är perfekt för svampodling. Jämn och låg temperatur, utan yttre påverkan som insekter eller väderomslag, säger Johan Lans. Från det att stockarna av alspån med insprutat svampmycel flyttas från kylrummet, tar det ungefär en vecka innan det är dags att skörda. Värme och vatten är allt som krävs för att sätta igång växtprocessen. Varannan dag åker personal ner och tittar till odlingen. Spis testar även så kallad hydroponisk* odling i gruvan. Dill, persilja, basilika och salladssorter växer i stenull, där vatten blandas med tillsatt gödning. Enda ljuskällan är från LED-belysning i taket. Ett utmärkt sätt att odla inomhus och på liten yta. Vi för dialog med Tekniska Verken om att skapa utrymme för den här typen av odling i Kirunas nya centrum. Tänk om vi skulle kunna förse alla Kirunas restauranger med färska örter i framtiden, säger Johan Lans. Vad används då shiitakesvampen till? Till allt, menar Johan Lans. I soppa, i grytor och till kyckling men också i asiatiska rätter. Smaken gifter sig fint med både ingefära och soja. Skulle du, mot förmodan, vilja byta ut shiitakesvampen kan kantareller vara ett alternativ, säger Johan Lans. TEXT OCH FOTO: TINA BENSON * Hydroponisk odling: Att odla i vatten, med flytande näringslösning, helt utan jord. 400 g strimlad shiitakesvamp från Kiruna underjordsgruva, nivå 540 meter, 2 morötter, skalade och tärnade 1 palsternacka, skalad och tärnad 2 gula lökar, skalade och tärnade 4 dl god grönsaksbuljong, lagom stark 6 dl vispgrädde 1 tsk timjanblad 1/2 dl sherry salt och peppar efter behag 1 msk neutral rapsolja för stekningen Gör så här: Värm upp rapsolja i en gryta, tillsätt svampen, timjan och grönsakerna och låt fräsa i cirka 5 minuter med omrörning då och då så att det inte bränner fast i botten. Häll på grönsaksbuljongen och låt koka på medelvärme i cirka 15 minuter. Tillsätt grädden och koka upp och låt sjuda i cirka 10 minuter till. Häll i sherryn mot slutet och smaka av med salt och peppar. Servera soppan med ett gott surdegsbröd och en god lagrad ost, gärna en fin grottlagrad Greyére som finns i välsorterade delikatessbutiker. Krögaren Johan Lans kan sedan i fjol även titulera sig svampodlare. LKAB är ny huvudsponsor för BC Luleå som spelar i svenska elitserien och internationellt i Europa. FOTO: OLA NORÉN LKAB blir ny huvudsponsor för basketlaget BC Luleå LKAB. Från och med 2017/2018 är LKAB ny huvudsponsor till den åttafaldige, och regerande, svenska mästaren, BC Luleå. Vår sponsring av idrott och kultur i Norrbotten och Malmfälten syftar till att skapa attraktiva samhällen för våra nuvarande och kommande medarbetare, för medborgarna och för dem som söker sig hit. Det strategiska samarbetet med BC Luleå är en pusselbit i detta arbete, säger Bo Krogvig, kommunikationsdirektör på LKAB. Samarbetet skapar också goda förutsättningar för marknadsföring nationellt och internationellt. Parterna ingår i ett strategiskt samarbete som sträcker sig över tre säsonger och ska resultera i ömsesidig nytta. Vi är otroligt stolta att få länets Så sponsrar LKAB LKAB sponsrar idrott, kultur och evenemang lokalt, regionalt, nationellt och internationellt som möter vår strategi med tre huvudsyften. Sponsringen ska medverka till att skapa attraktiva samhällen för våra nuvarande och kommande medarbetare och för medborgarna på våra verksamhetsorter. Sponsringen ska medverka till att höja kännedomen om LKAB i hela landet eftersom svenska folket är våra ägare. Sponsringen ska medverka till att öka stödet och engagemanget för gruvbranschen i Sverige för att underlätta för oss och andra att utveckla hållbar gruvdrift. LKAB sponsrar utövare regionalt, nationellt och internationellt som möter vår strategi. I Malmfälten sponsrar LKAB ett 60-tal föreningar vars verksamheter spänner över ett vitt fält från ishockey till simning och konst. På regional nivå sponsrar LKAB lag på högsta nationella elitnivå. Luleå Hockeys elitlag för damer och herrar, Luleå Basket, dambasketlaget som tog SMguld i år och herrbasketens BC Luleå som tog SM-guld starkaste varumärke som huvudsponsor. Vi vill jobba mot hela länet och därför är det jätteviktigt att ha LKAB som partner, säger BC Luleås klubbdirektör Lars Mosesson. BC Luleå är sedan tidigare en av de starkaste varumärkena inom hela basket-norden och har med sina framgångar gjort Luleå samt Norrbotten till Sveriges ledande basketsäte. Föreningens framgångar bidrar i stor omfattning till att omvärlden fått en positiv bild av Norrbotten som en attraktiv region att leva i, skriver BC Luleå i sitt pressmeddelande. Vi är helt övertygade om att LKAB kommer kunna vara med och utveckla vår förening och se till att vi tar nästa steg, säger Lars Mosesson. MAURITZ MAGNUSSON i våras. Elitsatsningen räknar även in sponsringen av Charlotte Kalla och Markus Hellner liksom Malmbergets framgångsrika dambrottare. Därutöver sponsrar LKAB stora arrangemang på verksamhetsorter som Kiruna Festivalen och Gällivarepremiären, svenska längdskidåkningspremiären. På kulturområdet är LKAB huvudsponsor för Norrbottensteatern vars motprestation är att spela barn- och ungdomsteater i Kiruna och Gällivare. För att locka barn och ungdomar till utbildningar inom naturvetenskap och teknik deltar LKAB i Stiftelsen Teknikens Hus i Luleå och förnyelsen av gruvutställningen på Tekniska museet i Stockholm. På nationell och internationell nivå sponsrar LKAB vissa konferenser där gruvbranschen möter opinionsbildare och beslutsfattare. Sju av tio sponsorkronor, 70 procent, hamnar i Kiruna och Gällivare kommuner. Tre av tio sponsorkronor, 30 procent hamnar regionalt, nationellt eller internationellt. LKAB har utöver sponsringsbudgeten under senare år medverkat i finansieringen av stora projekt som Hellnerstadion i Gällivare, Fotbollshallen i Kiruna och Krigsmuseet i Narvik. BO KROGVIG
8 9 Det planeras för cirka 120 villor på Repisvaara. Hittills har cirka 25 villor byggts. Husen är ersättningsbostäder för dem som påverkas av gruvbrytningen i Malmberget. FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Nu är Gällivare på gång GÄLLIVARE. Många och stora byggprojekt är på gång i Gällivare. Det råder en riktig byggrusch i samhällena. Det grävs och det schaktas. I centrala Gällivare öppnar sig en stor grop som ska bli underjordiskt garage under den nya skolbyggnaden, Kunskapens hus. De närmaste åren byggs fler än 1 000 bostäder i Gällivare och Koskullskulle. Bostäderna är direkta ersättningar för dem som påverkas av gruvbrytningen. Förutom bostäder tillkommer olika allmänna anläggningar som ska ersättas. Vi har tagit flera stora steg i byggandet av bostäder på Repisvaara. Markarbetena är i full gång på norra området. Repisvaara ska få en varierad bebyggelse på det stora området längst norrut. Det blir mindre och större hus, bostadsrätter och hyresrätter med ett omväxlande utbud, säger Dan Johansson, ansvarig för samhällsomvandlingen i Malmberget på LKAB. 450 bostäder enligt den beslutade detaljplanen. Områdena bebyggs i olika etapper, för att orsaka så lite störningar som möjligt när människorna börjar flytta in. Fjärrvärme ska ledas upp på berget. Inom kort startar arbetet med detta. Vid Vassaraälven bredvid sjukhuset byggs tre större femvåningshus. Ett par av dessa har börjat resas. Där, på Forsgatan byggs cirka 100 nya bostäder som ersättning för dem som försvinner i Malmberget. Kvarteret Dansaren som LKAB bygger för TOPbostäder med 22 lägenheter är snart klart för inflyttning. I Koskullskulle har andra etappen med att flytta kulturbyggnader med bostäder nyligen avslutats för i år. Nu har totalt 25 hus flyttats till Solbacken tillsammans med ett antal förråd. De första inflyttningarna kommer att ske i de hus som flyttades förra sommaren. Vid årsskiftet är det tänkt att hyresgästerna kan flytta in. Under året har husen renoverats och nyligen har arbetet med utemiljön skett. Gröna gräsmattor har rullats ut. Lekplats ska iordningställas, samt servicehus och motorvärmarplatser anslutas. Totalt flyttas 30 kulturbyggnader med 86 bostäder från Malmberget. MARITHA MOSSBERG På Genvägen i Koskullskulle byggs 40 lägenheter. FOTO: MARITHA MOSSBERG Högst upp på toppen av Repisvaara byggs småhus. I flera av villorna har familjer flyttat in. Nya hus tillkommer hela tiden. På Repisvaara är utsikten milsvid och det är nära till skidspår och strövområden. På norra området är hittills planerat för cirka På gång i Gällivare Repisvaara cirka 600-800 nya bostäder Forsgatan 102 lägenheter Genvägen, Koskullskulle 40 lägenheter Kulturbyggnader, 86 bostäder flyttas Kvarteret Dansaren 22 lägenheter snart klart Ny fjärrvärmeledning till Repisvaara Fjärrvärmeledning i Malmberget Kunskapens hus i Gällivare med p-garage Ishall Friidrottsarena Multiaktivitetshus i Gällivare Byggverksamheten går med full fart på Repisvaara just nu. Maskiner, transporter, febril byggaktivitet gör verklighet av byggplaner för cirka 1 000 bostäder på Repisvaraa. Arbetet på Repisvaara är igång. De första takstolarna kommer snart att resas för flerfamiljshusen.
10 11 Författaren Björn-Erik Höijer växte upp i det i dag 98 år gamla huset, därav namnet Höijershuset, som nu har ny adress i FOTO: DANIEL OLAUSSON Koskullskulle. har elva byggnader flyttas från Malmberget till LKAB:s utvecklingsområde på Solbacken i Koskullskulle. Totalt flyttas 30 kulturbyggnader under tre år i Malmberget, byggda mellan slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Det är sammanlagt 86 bostäder som får nya eller nygamla hyresgäster, säger Maritha Mossberg. usen i Malmberget flyttas för att säkra gruvans framtid. LKAB bryter inte malm under marken där människor bor eller vistas. LKAB vill bevara de kulturhistoriska byggnaderna H och samtidigt erbjuda bostäder med en lägre hyresavgift än i nybyggda hus. Husen på Östgötavägen är 22 meter långa, 10 meter breda, 11 meter höga och väger 180 ton. FOTO: DANIEL OLAUSSON, KENNETH STRÖMBERG/MEDIATALES Här rullar gruvstäderna MALMFÄLTEN. Hus på hjul är ingen ovanlig syn i Malmfälten. Hela sju byggnader har flyttats från Malmberget till Koskullskulle under sommaren. I Kiruna har Ingenjörsvillan precis fått sin nya adress. Samhällsomvandlingen är högst påtaglig på LKAB:s verksamhetsorter. Det händer otroligt mycket inom ramen för samhällsomvandlingen i Gällivare kommun. Det mest häpnadsväckande är så klart flytten av kulturbyggnaderna. Det finns ett stort intresse för det, inte bara från lokalbefolkningens sida utan också ett stort medialt intresse, nationellt och internationellt, säger Maritha Mossberg, kommunikatör på LKAB i Malmberget. En av kronjuvelerna, det 98 år gamla Höijershuset, har fått ta plats alldeles vid infarten till det nya bostadsområdet. Byggnaderna på Solbacken vittnar om en svunnen tid där mångfalden och livet mellan byggnaderna står i centrum. På bostadsområdet är hus från olika tidsepoker representerade som alla berättar en historia om Malmberget. För att gruvan ska kunna överleva måste mer mark tas i anspråk Ingenjörsvillan är det hittills största huset som flyttats i LKAB:s regi och väger 280 ton. FOTO: TJABBA NORDANFJÄLL genom att flytta kulturbyggnaderna, säger Maritha Mossberg. ta fyra hus den sju kilometer långa vägen till sin nya plats, säger Maritha Mossberg. Runt årsskiftet kommer de fjorton husen som flyttades hösten 2016 att vara inflyttningsklara. ovan jord. Med andra ord är samhällsomvandlingen nödvändig för fortsatt gruvbrytning. Däremot måste samhällsomvandlingen genomföras så att kulturen, minnena och historierna följer med när vi förändrar samhället. Det är möjligt Sommarens husflytt i Malmberget inleddes den 26 juli och pågick till sista veckan i september. Nyligen transporterades årets sis- JOSEFINE EJEMALM Liksom i Malmberget märks föränd- ringarna i Kiruna. Stadsbilden har förändrats rejält under sommarmånaderna där avveckling och kulturhusflyttar avlöst varandra. Under våren flyttades tre bläckhornshus och den så kallade Arbetarbostaden B5. Under juli månad hade vi ett litet uppehåll innan det blev dags för den hittills största byggnaden, den 280 ton tunga Ingenjörsvillan, att flytta, säger Tjabba Nordanfjäll, ansvarig för flytten av kulturbyggnaderna på LKAB i Kiruna. I Kiruna har totalt fem kulturbyggnader flyttats till LKAB:s utvecklingsområde vid foten av berget Luossavaara. Området är avsett för sju byggnader och det sista huset som ska flyttas dit är Bolagshotellet. Länsmansbostaden flyttas till den nya stadskärnan, öster om nuvarande centrum. Flytten av husen har hittills gått enligt plan men varje flytt är självklart helt unik. Man vänjer nog sig aldrig för det är onekligen en upplevelse utöver det vanliga, att få vara med och flytta byggnader. I Ingenjörsvillans fall var utmaningen att få till tyngdpunkten eftersom det finns två stora murstockar inne i huset. Dessutom var transporten över broarna tvungen att anpassas så att all vikt inte hamnade på de främre hjulen, säger Tjabba Nordanfjäll. I Malmberget är samhällsomvandfoto: DANIEL OLAUSSON Trailern med 18 axlar och 144 hjul transporterade husen den sju kilometer långa vägen från Malmberget till Koskullskulle. lingen än mer påtaglig, 25 byggnader har sedan hösten 2016 bytt adress. Under sommaren och hösten 2017 Bläckhornshusen väger 180 ton och är cirka 15 meter långa och 10 meter breda. FOTO: HANS-OLOF UTSI
12 13 Skulle du kunna tänka dig att arbeta för LKAB? Bas: Inom parantes Norrbotten (500) 67% 26% 2% 5% Vi trivs bra nu, men det har varit många turer innan allt satt sig, säger Carina Johansson och Anders Jonsson. Kiruna (250) 65% 24% 8% 3% Idag spirar livet åter i det nya villaområdet för Lars-Erik och Birgitta Lindborg. De fick nya liv på Tallbacka MALMBERGET. Myråsen och Tallbacka har en historia som inte syns på ytan. 2003-2005 inleddes samhällsomvandlingen på Elevhemsområdet i Malmberget. Familjer i 160 villor måste flytta för att ge plats åt malmbrytningen. Idag går livet vidare. En ny villaidyll, Tallbacka, har vuxit fram. Där finns några flyttade hus och 49 nybyggda villor med uppvuxna trädgårdar på Mellanområdet. Vi har ett nytt och bra liv här. Det blev mycket bättre än man kunde tro, ett modernt hus i ett tryggt område nära centrum, säger Bertha och Rune Nordmark. "Det här blev vi bättre än vi kunde föreställa oss" säger Bertha och Rune Nordmark. Under markytan vid det gamla Elevhemsområdet i Malmberget ligger Fabianmalmen. Det före detta villaområdet har nu omvandlats till industriområde. Idag, 2017, bryts Fabianmalmen i full skala och bidrar till jobb och framtidstro i Malmberget. En ny ort till Fabian från den nya huvudnivån 1 250 meters avvägning under jord håller på att byggas. Ovan jord har vägarna dragits om. Det gamla området är bara ett minne. 160 villor berördes på Elevhemsområdet. Majoriteten valde att sälja till LKAB. Bland de övriga var oron stor. Ingen hade hanterat en så stor omflyttning tidigare. En strid om villkoren blossade upp mellan boende, som bildat en intresseförening, och LKAB. Men striden födde en lösning, och lösningen är nu modell för hela LKAB:s samhällsomvandling. Lösningen på flyttproblemet blev en fastighetsreglering och fastighetsvärdering av oberoende mäklare. Villaägare som bestämt sig för ett nytt hus fick välja mellan två husleverantörer och den valda leverantören byggde sedan nya hus på Mellanområdet. LKAB bytte därefter fastigheter med villaägarna, gruvområde mot villa med tomt. Sju sålde, 49 valde nya hus och en valde att flytta huset. Med en ny anda utvecklades ett samförstånd mellan LKAB och de berörda. Målet var att alla som berördes av förvandlingen i den gamla villaidyllen skulle känna sig nöjda, trots det alla fått utstå. Familjen Lindborgs hus var ett av de hus som sprack under den misslyckade delen av husflyttningarna. För dem väntade en oviss tid. Tio familjer hade flyttat till evakueringsbostäder under en beräknad tid på 6 8 veckor. Det blev ett år för vissa, för Lindborgs blev det ett och ett halvt år. I augusti 2009 kunde de emellertid flytta in i ett nytt hus på Tallbacka. Tomten är nu uppvuxen och Birgitta Lindborg jobbar med blommor och planteringar ute på tomten i sensommarkvällen. Lars-Erik putsar kanter med en grästrimmer. Vi hade det jobbigt under den sista tiden på Elevhemsområdet. Det satte spår som sitter i för alltid. Men vi har gått vidare och nu har vi ett fint och modernt hus med bra standard, säger Birgitta Lindborg. Familjens fem barn är nu vuxna och utflyttade. Tre bor i Gällivare och Malmberget, en i Luleå och en i Stockholm. Lars-Erik Lindborg är nöjd med livet idag. Vi bor ju kvar i Malmberget. Området ned till Mellanvägen räknas hit. Det känns skönt för en gammal malmbergare. Vi har det bra nu. Huset är fint och energisnålare än det gamla. Birgittas stora intresse är trädgården. Hararna är enda problemet, de vill gärna beta av buskar och nyplanterade träd. De verkar också trivas här, säger han. Det är lustigt. Nu bor vi i ett villaområde på Tallbacka. Men en gång var det här ett hyreshusområde. Vi bodde ett tag i en lägenhet på Granbacka, på andra sidan vägen, innan vi köpte hus på Elevhemsområdet. Nu är vi tillbaka igen, säger Lars-Erik. Anders Jonsson var aktiv i den intressegrupp som drev de boendes intressen. I början var motsättningarna skarpa. Nya hus LKAB:s bud i början var för låga. De första buden motsvarade inte kostnaderna för att flytta och bygga ett nytt hus, säger Anders Jonsson. För Anders Jonsson och hans familj byggdes efter förhandlingar ett nytt hus på Tallbacka. De kunde flytta in i augusti 2009 samtidigt med många av grannarna. Tyvärr hade det nya huset fel och brister som det tagit år att åtgärda. Men idag är de nöjda. Vi har det bra nu och har ett fint hus att bo i. Standarden är såklart högre än i det gamla huset. Nu saknar vi det inte säger Anders Jonsson och Carina Johansson. Många gamla grannar följde också med i omvandlingen till det nya området. Det bidrar till att vi kunnat behålla umgänge och sammanhållning i kvarteret, säger Anders. Bertha och Rune Nordmark trivs i sitt nya hus. Vi fick vänta i ett och ett halvt år, men nu mår vi inte illa här, säger de. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Gällivare (250) LKAB. Undersökningen bygger på 1 000 slumpvalda telefonintervjuer under juni månad med personer 18 år och äldre. Intervjupersonerna svarar bland annat på frågor som vilket värde LKAB har för länet och kommunen och om hur högt förtroende LKAB har och bolagets kommunikation och arbete med samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna. Sedan 2009 genomför opinionsinstitutet Sifo en årlig undersökning för LKAB:s räkning. Anledningen är att få kännedom om hur allmänheten upplever bolaget och dess verksamheter. De bästa siffrorna på de flesta områden har LKAB fått under 2013, men även i år står förtroendesiffrorna högt och förändringarna är små gentemot förra året. Vi hade några oerhört investeringsintensiva år med nya huvudtransportnivåer, nya gruvprojekt och utvecklingar av våra hamnar. Det har självklart spridit ringar på vattnet vad avser andra investeringar i samhällena och inte minst arbetstillfällen vilket rimligen har påverkat svaren hos intervjupersonerna i undersökningen under 68% Ja Nej Arbetar redan där Vet ej Höga förtroendesiffror i senaste Sifo-mätningen Tina Benson denna tid, säger Tina Benson, tillförordnad informationschef, och fortsätter: Vad vi idag kan se är att en mycket stor andel tycker att LKAB är en ganska eller mycket bra arbetsgivare, 80 procent, och det är också kul att se att så stor andel av de tillfrågade i Norrbotten kan tänka sig att jobba här hos oss 67 procent. Vidare tar undersökningen också upp förtroendet för bolaget som aktör i samhällsomvandlingen där cirka 80 procent beroende på ort har ett ganska eller mycket stort förtroende. Det är fortsatt också Butiksägare i Kiruna tycker till KIRUNA. Ett tiotal handlare i Kiruna bjöds in av Kiruna kommun och LKAB för att prata om vägen framåt. Hur kan alla aktörer tillsammans hjälpa till att skapa ett levande centrum under en tid med stora förändringar? Allt från hur tomma lokaler kan fyllas till evenemang som ger ökad trivsel. Förslagen handlar dels om åtgärder som butiksägarna kan göra själva men även tillsammans. Det talas också om underhåll och skötsel av själva centrum samt idéer på helt nya inslag i centrum, säger Therese Lindroth, projektledare på LKAB. Gruppen ska fortsättningvis träffas regelbundet. 20% 8% 4% störningar och miljöpåverkan som de tillfrågade anser är det mest negativa med LKAB där vibrationer och utsläpp anses som de största olägenheterna. Det är en oundviklig del av vår verksamhet och något vi ständigt arbetar med att förbättra. För inte länge sedan installerade vi bland annat rökgasrening i kulsinterverket i Svappavaara vilket kraftigt reducerade utsläppen. För att minska damningen planterar vi träd och bevattnar. Miljöfrågorna är högt prioriterade. En stor majoritet har också läst LKAB Framtid och över 30 procent vill även i framtiden få informationen via tidningen. Däremot har över hälften aldrig besökt webbplatserna. Idag finns ännu mer information att hämta digitalt, på webbplatserna och i sociala medier, än tidigare. Vi ser också ett behov av att marknadsföra dessa kanaler mer och samhällsomvandlingen har idag en helt egen webbplats på samhallsomvandling.lkab.com där man kan hämta mycket information, säger Tina Benson. FREDRIK BJÖRKENWALL ANSVAR Vill du hyra en lokal i Kirunas centrum? Kontakta LKAB Fastigheters lokalförmedlare Carina Niemi på carina.niemi@lkab.com eller ring 0980-531 60. 37
14 15 Gruvstadsparkerna växer fram KIRUNA. I takt med att LKAB:s gruvproduktion behöver ta mer mark i anspråk växer gruvstadsparkerna i omfattning. På samma sätt som utveckling och avveckling är en förutsättning för fortsatt gruvbrytning är gruvstadsparkerna en mjuk övergång mellan gruva och stad, en förutsättning för samhällsomvandlingen. Ingen ska behöva bo granne med ett gruvindustriområde. Därför har LKAB och Kiruna kommun tagit fram en gemensam strategi och enats om att anlägga parker i avvecklingsområdena. I avtal mellan LKAB och Kiruna kommun framgår det vilka områden som ska ingå i gruvstadsparksområdet. När områden avvecklas till förmån för gruvbrytningen återställs marken. Det är ett krav för avveckling, säger Niclas Svanelöv, projektledare med ansvar för avvecklingsområden på LKAB i Kiruna. Gruvstadsparkernas utformning utgår från tidplanen för avveckling och utveckling som bestämmer takten för när ett område ska omvandlas. När vi skapar parkområden beaktar vi bland annat livslängden för området. Det handlar initialt om att säkra funktion för fjärrvärme, vatten- och avloppsledningar som behöver bibehållas innan avvecklingen sker. Det är alltså det man inte ser med blotta ögat och det som finns i marken som påverkas först, säger Niclas Svanelöv. När ett område övergår till ett parkområde är det fortfarande säkert att vistas där. Därför är det viktigt att omgivningarna återställs, att gräsmattor, lekparker, grillplatser, gångstråk och belysning lämnas kvar för att ingå i parkmiljön. En stad under omvandling ska fortfarande vara en attraktiv plats att bo och vistas i. Att förändra områden ställer stora krav på oss och förändringarna Allvarligt talat: Therese Lindroth, ansvarig för dialogen med näringsidkare i Kiruna Många näringsidkare har flyttat i Malmberget. I Kiruna ser tidplanen annorlunda ut. Fram till 2022 kan näringsidkare i centrum vara kvar, därefter är ambitionen att en samlad flytt till Kirunas nya centrum ska äga rum. Therese Lindroth berör många, inte minst de som bott i området. Därför är det viktigt att vi verkar för att våra gemensamma ytor utformas på ett sätt som skapar mervärde trots att bostadshusen är avvecklade, säger Victoria Aidanpää, sektionschef för projekt vid samhällsomvandlingsenheten på LKAB i Kiruna. Finns det möjlighet att önska läget för den nya lokalen? Ja, LKAB ersätter funktion och läget för lokalen. Det innebär att vi eftersträvar att erbjuda ett likvärdigt läge. Vi försöker tillmötesgå önskemål från berörda verksamheter. Hur kommer flytten att gå till? LKAB anlitar en flyttfirma som hjälper dig och din verksamhet med att packa, flytta och packa upp. Flyttstädning ingår. Vad blir hyran i de nya lokalerna? I dagsläget kan vi inte svara på den frågan. Detta kommer vi först kunna besvara när projekteringen för de nya fastigheterna är klar samt när uthyrningen av lokalerna påbörjas. Kommer verkligen en samlad flytt av alla affärsverksamheter att ske? LKAB och näringsidkare har allt att vinna på en samlad flytt. Därför eftersträvar vi att så många som möjligt flyttar samtidigt. Kommer alla att få dubbla hyror när man står med två lokaler i samband med flytt? Nej. När LKAB väl äger fastigheten som du har din nuvarande lokal i kommer LKAB låta dig flytta från din nuvarande lokal direkt till din nya lokal, även om du är mitt inne i en hyresperiod. Vad händer om resultatet kraftigt minskar på den nya platsen, ersätter LKAB detta? Resultatbortfallet kommer att beräknas, under flytt- och etableringsfasen. Ersättning för resultatbortfall kan fås Av den anledningen är det just medborgarnas förslag som tas hänsyn till när det är dags att utforma miljön i nästa etapp av gruvstadsparken, det vill säga; det andra området som avvecklas till förmån för fortsatt gruvbrytning. Det är ett stort område som påverkar stora delar av nuvarande centrum. Vi har ett antal medborgarförslag som vi tittar på just nu. Det gör det extra roligt att skapa parkområdena, när vi vet att det är något som Kirunaborna själva har önskat, säger Victoria Aidanpää. Skateboardpark och hundrastgård är några av flera kreativa idéer som kommit in till projektet. Redan under nästa sommar sätts spaden i backen för att förverkliga några av medborgarförslagen. Även om det kanske inte syns har mycket hänt i gruvstadsparkerna. Från och med 2019 kommer större förändringar att göras och parallellt med det börjar parkerna att ta form, säger Victoria Aidanpää. JOSEFINE EJEMALM under en period om maximalt fem år beroende på vilken påverkan verksamheten fått till följd av flytten till nya lokaler. I analysen av resultatbortfall ingår också allmänna faktorer som påverkar företagets marknad. Exempelvis förändringar i konjunkturen. Om jag själv hittar en lämplig lokal utanför det påverkade området, kan LKAB ersätta mig i förtid? Ja, om du på egen hand redan nu har hittat en ersättningslokal utanför det påverkade området och inom Kiruna tätort får du redan nu rätt till LKAB:s ersättningsmodeller. Snart är rivningen av det gamla järnvägsstationsområdet avslutad. För att gruvan ska fortleva blir marken sedan industriområde. Victoria Aidanpää, sektionschef för projekt vid samhällsomvandlingsenheten på LKAB i Kiruna. Jag vill inte flytta med till nya centrum, vad finns det då för alternativ? Ni vet vilken lokalisering som är bäst för just er verksamhet. LKAB:s ersättningsmodeller gäller oavsett var er nya lokalisering blir under förutsättning att den ligger belägen utanför påverkansområdet och inom Kiruna tätort. LKAB:s ersättningsmodeller gäller oberoende av vem som blir din nya hyresvärd. Vad ska LKAB göra åt alla tomma lokaler i nuvarande centrum? LKAB kommer bland annat möjliggöra för en omflyttning inom avvecklingsområdet som innebär att nuvarande centrum kan förtätas och de lokaler som nu är tomma kan fyllas med verksamheter. En referensgrupp med handlare, Kiruna kommun och LKAB är även igång för att identifiera vilka åtgärder som behöver göras i befintligt centrum under avvecklingstiden fram till flytt. Företagare från Malmberget flyttar till Gällivare, som stärker sitt näringsliv. Flera företag utvecklar verksamheten med nystarten. Tony Ömalm, Malmens Friskola och Victor Eriksson, restaurang Capris. Malmbergets företagare flyttar till Gällivare MALMBERGET. Närmare 75 procent av företagen i Malmberget har valt att flytta verksamheten och börja om på nytt i Gällivare. Två av företagen har flyttat tillsammans, Malmens Friskola och restaurangföretaget Capris. Det nya läget är kanon. Nu utvidgar vi verksamheten, säger Tony Ömalm, Malmens Friskola. Jag räknar med att fördubbla verksamheten. Kanske kan jag snart göra min första nyanställning, säger Victor Eriksson, ägare till Capris. Mari Johansson, Clippt & Scuret på Järnvägsgatan, flyttade till Lasarettsgatan under sommaren. Jag köpte en egen lokal i Gällivare, säger hon. Framtidsjobben i gruvan har stora konsekvenser. Centrala Malmberget påverkas, och en stor del måste avvecklas. Därmed berörs också större delen av det privata näringslivet i Malmberget, inte bara bostäder, skola och vården. Ulf Hansson på LKAB:s samhällsomvandling har diskuterat och förhand- Jag har köpt en egen lokal i Gällivare. Det blir min framtidssatsning, säger Mari Johansson, Clippt & Scuret. lat med de flesta av Malmbergets småföretagare. Det har varit ett gott diskussionsklimat överlag, trots att det ofta är svårt att flytta företag. Vi har haft LKAB:s ersättningsregler som grund. Dessutom har vi tagit in en företagsanalytiker som gått igenom respektive företag och letat efter utvecklingsmöjligheter. Därefter har vi kunnat föra mycket positiva diskussioner, säger Ulf Hansson. Det är 27 företag som har flyttat eller håller på att flytta. De nio företagare som har valt att avveckla verksamheten har tagit pension, haft familjeskäl eller andra särskilda orsaker. De har fått sin ersättning och sedan gått vidare, säger Ulf Hansson. Flyttföretagen har blivit utvecklingsföretag. Malmens Friskola fanns till och med examensdagen i våras i en gammal hotellbyggnad vid torget i Malmberget. Där har företaget redan tidigare haft utbyggnadsplaner. Men det gick inte att bygga om lokalerna där så att fler klasser och elever kunde få plats. Nu har Tony Ömalm köpt före detta Blå Skolan vid Sjöparksområdet i centrala Gällivare. Där har en modern skola inretts med allt som behövs av skolsalar, matsal, scen, utrymmen för gymnastik och slöjd, kontor och personalutrymmen med högsta standard. Ytan är på totalt 1 500 kvadratmeter. Hösten 2018 utvidgar vi med två nya skolklasser i årskurserna 4 5. Elevantalet ökar då från 86 till 140. Vi har idag omkring 12 lärare på heloch deltid i verksamheten. Lärartjänsterna måste kanske också ökas när Malmens Friskola ökar. Hittills har vi haft årskurserna 6 9. Det är de nya lokalerna som gjort utvecklingen möjlig. Ansökningarna till hösten strömmade in. Nu är undervisningen i full gång och det mesta av ombyggnaden klar, säger Tony Ömalm. Friskolans utveckling smittar av sig Mari Johansson lämnade Malmberget och har flyttat sin frisering till Gällivare. Victor Eriksson flyttar restaurang Capris till nya Malmens Friskola i Gällivare. Det blir en utveckling för mig, hoppas på en fördubbling, säger han. på restaurangföretaget Capris. Företaget lagar och serverar alla måltider till Malmens Friskola. Catering är företagets andra utvecklingsområde. Bara friskolans nya elever innebär en ökning med över 60 procent. Jag hoppas att catering också kan öka, även om konkurrensen är hård. Hittills har tillväxten varit god. Då kanske jag måste anställa en person till i köket. Vi får se, säger Victor Eriksson. Flytten har inte varit gratis. Tony Ömalm har investerat mellan 16 och 18 miljoner kronor i den nya Friskolan. Dels har jag haft egna sparade pengar, dels ställer banken upp med lån. Dessutom får ersättningen från LKAB gå in i investeringen och vi har också fått investeringsstöd av Norrlandsfonden, säger Tony Ömalm. Victor Eriksson gör också en delinvestering i det nya, toppmoderna köket med några hundratusen, men Capris hyr lokalerna och en stor del av utrustningen av Malmens Friskola. Framtiden ser mycket ljus ut, säger Victor Eriksson. Tony Ömalm bygger ut Malmens Friskola och investerar närmare 18 miljoner i Gällivare. Samhällsomvandlingen gav mig en knuff framåt, säger han. Mari Johansson har haft sin frisering Clippt & Scuret i Fokushuset på Järnvägsgatan i fem år. Adressen var en gång i tiden så centralt man kunde komma i det köpstarka Malmberget. Nu finns hon på en ny adress i Gällivare. Förhandlingarna med LKAB:s samhällsomvandlare gick bra. Jag känner mig väl bemött. Nu har jag köpt en lokal nära centrum. I Malmberget hyrde jag. Eget ägande blir min utveckling, säger Mari Johansson. Jag tror att centrumområdet i Gällivare stärks av samhällsomvandlingen. Här får man ju ett bra tillskott av malmbergsföretagare, säger Ulf Hansson. TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Så många företagare flyttar: 35 företagsförhandlingar har genomförts 26 företag flyttar till Gällivare. 9 företagare har valt att avveckla 6 företag pågår/återstår förhandlingar med Företag och organisationer ersätts enligt LKABs ersättningsmodell för samhällsomvandlingen.
16 forntid Vinterliggare år 1888 D en 3 mars 1888 var rälsläggningen klar till gruvan i Malmberget och samma dag lastades de första malmvagnarna. Premiärtåget anlände till Luleå den 12 mars och var det tyngsta som rullat på en järnväg med sina 40 vagnar lastade med 1 000 ton malm. Ett engelskt ångfartyg, som hette Newcastle, skeppade sommaren 1888 ut lapplandsmalmen från den då nybyggda malmhamnen på Svartön i Luleå. Destinationen var Rotterdam. Ett annat fartyg lossade samma år lok och vagnar till den färdigbyggda järnvägen. Fartyget Fairfield, även det en engelsk ångare, fylldes sedan med malm för att återvända till England. Ångfartyget lastades med godset i början av november 1888. Till följd av den stränga kylan låg dock isen ända ut till Rödkallen detta år. Fairfield sprang läck ute på fjärden där isen var tjock och fartyget var tvungen att vända tillbaka till den inre hamnen. Skeppet låg hela vintern utanför Svartöstaden och kunde först följande vår lämna Luleå. Fartyget Fairfield var alltså malmhamnens första vinterliggare. EVA SELIN 17 Inspark på Välkommagymnasiet LKAB Profil MALMBERGET. Elever, lärare och LKAB samlades för terminsstart för Välkommagymnasiet LKAB Profil 2017 vid Vassaraträsk med grillning och inspark. Det är viktigt att vi lär känna varandra, säger Stefan Aspemo, skolansvarig på LKAB. I år finns elva nya elever antagna till fem olika program. Vi har fullt antal sökande till programmen, säger Kjell Karlsson, LKABsamordnare på Välkommaskolan. Vi valde LKAB-gymnasiet, för här får man ju jobb och praktik, säger IdaMarie Örtstam och Emma Klippmark. LKAB Profil ger bra start för framtiden, säger Kjell Karlsson. Eleverna går industriprogram, fordon och transport, naturvetenskapligt program samt el och vvs. Jag valde fordon och transport. Där får vi lära oss att både meka med fordonen och köra. Det blir fint med sommarjobb på LKAB, säger Emma Klippmark. Gustafsson och Ida-Marie Örtstam valde naturvetenskapligt program. Det ger både jobb och behörighet direkt till högskola och universitet, säger Ida-Marie. Kjell Karlsson är imponerad av eleverna. Betygssnittet vid antagningen ligger mycket högt. Flera elever är i topp. Till nästa år finns plats för fler på LKAB-Profil, säger han. Joel TEXT OCH FOTO: MAURITZ MAGNUSSON Gymnasieprogrammet LKAB Profil 2017. Fr. v. André Oskarsson, Emil Hjerpe-Engman, Emma Klippmark, Joel Gustafsson, Axel Andersson, Stefan Aspemo, LKAB, Zac Lindahl, Ida-Marie Örtstam, Kjell Karlsson, Välkommaskolan och Simon Kuhmunen. Till gruppen hör även Melinda Georgio, Johannes Fahlgren och Tilde Petterson, ej på bild. GÄSTKRÖNIKÖR Så botas rädslan för mörkret i spåret ö Bulls 492. verfallsvåldtäkt i motionsspår. Flashen från kvällstidningen swipar jag bort direkt, tänker det kan ju vara var som helst i Sverige. Men den här gången visade det sig ha hänt i mitt motionsspår. I min skog. Min fina skog där jag följer årstiderna, hittar nya stigar och svettas för att klara superbranta backen. Skogen där jag tvingar ut min ovilliga familj för korvgrillning och kojbyggen. En ovanligt skönt skogig skog för att vara så nära storstan. Men hösten och mörkret kom snabbt i år. Aldrig att jag vågar mig ut i den där skogen igen, tänker jag och känner mig skärrad och stympad på frihet. kanske är det då man ska utnyttja sina kontakter i den svenska gruvnäringen? 1 365 meter under jord finns säkert något litet bortglömt hörn där vi kan bo. Räcker det inte med allt mer frekventa terrorattack- upp där. Tjejer som springer långt, kort, trail och extreme, alla hittar någon att träna med vid en tid som passar. En tjej ordnade med speciella reflexvästar till alla och en annan pratade med lokala polisen om vårt initiativ. Polisen gillade engagemanget så mycket att de ordnade med trygghetslöpningar, det vill säga att de förlägger sina egna träningspass till vår skog så på vissa tider kan man få sällskap av en joggande konstapel i spåret. Men så tänds hoppet en nystartad lokal Facebook- sida dyker upp, speciellt för tjejer som springer i skogen. En sida som dragits igång av en tjej här i bostadsområdet som precis som jag blivit ledsen och arg över att rädslan nu hindrar henne från att träna i hennes skog. Vår skog, ska det visa sig. För på 12 timmar är vi 125 medlemmar i gruppen. Varje dag sedan dess har mängder av aktiviteter lagts er, främlingsfientlighet och idel lättkränkta män med megalomani som tycker sig ha tolkningsföreträde för hur världen ska styras? Dessutom en rekordsvag regering här hemma och politiska analyser som visar det mycket väl kan bli ännu kärvare efter nästa val. Lägg till det ett försvar så nedrustat att de till och med sålt ut sina skyddsrum och hemliga sambandscentraler till eventföretag. De enda det går riktigt bra för är prepperstrenden. Jag skriver en lista för min bug-out-bag: vattendunk, konserver, vevradio 72 timmar ska vi klara oss på egen hand, säger Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Jag fyller på med tändstickor och tandkräm. Herregud! Vi kanske måste räkna med 72 månader! Lägger till en punkt till på min lista: hus med egen brunn och jordkällare, långt från strategiska landmärken. Nu måste jag bara övertyga min svårt friluftsskeptiska familj om de investeringar som krävs för att vi ska klara oss när ondskan är över oss. Eller Emma Härdmark Utbildad berggrundsgeolog som jobbat tio år som nyhetsreporter. Kommer från Örebro, numera bosatt i Stockholm. Är kommunikationsansvarig på Svemin, branchorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. När hon tillträdde tjänsten fick hon Sara Lidmans bok Gruva av sin sambo. Nu har medlemmarna mer än fördubblats i gruppen, i morse var jag ute med 13 andra tjejer och körde backintervaller så leran stänkte. Jobbigt, men väldigt kul! Och en fantastisk känsla av själva kraften i att stå enade mot det som skrämmer. Tillsammans är vi starka i den här världen. Och allt snabbare. Gillar: Att plocka svamp. Gillar inte: Att äta svamp.
18 19 JUST NU Norge har redan sagt att de är beredda att sätta igång, så fort Sverige gör det också. Det finns inget projekt som har högre samhällsnytta än en utbyggnad av Malmbanan BO KROGVIG, KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR PÅ LKAB I NORRBOTTENSKURIREN MED ANLEDNING AV ATT TRAFIKVERKETS FÖRSLAG PÅ NATIONELL TRANSPORTPLAN INTE OMFATTAR DUBBELSPÅR PÅ MALMBANAN. Vi måste undersöka byggnaden lite mer på djupet TJABBA NORDANFJÄLL, PROJEKTLEDARE LKAB, TILL P4 NORRBOTTEN ANGÅENDE ATT FLYTTEN AV BOLAGSHOTELLET I KIRUNA SKJUTS PÅ FRAMTIDEN. Det är jättebra! Dels kan vi planera förarkåren bättre, vid inställda tåg kan förarna jobba på terminalen och vi kan styra allt själva ANDERS BJÖRNSTRÖM, VD LKAB MALMTRAFIK TILL NSD MED ANLEDNING AV ATT LKAB TAR ÖVER LOKFÖRARE FRÅN GREEN CARGO. Tävla & vinn Boken om LKAB I detta nummer av LKAB Framtid kan du bland annat lösa om sommarens husflyttningar, om att spräcka berg, att det är byggrusch i Gälllivare, om Kirunas klocktorn som monterats ned, om ett positivt marknadläge, om att LKAB har ett högt förtroende, om LIs-Marie Dagbro som köper hus och om människor som flyttar på grund av gruvbrytningen. I tävlingen har du chansen att vinna "Boken om LKAB". 1 Hur många ton färdiga produkter levererades från LKAB under årets andra kvartal? 1 6,3 miljoner ton X 6,6 miljoner ton 2 8,1 miljoner ton 2 Hur många sensorer övervakar Printzsköldmalmen i Malmberget? 1 350 sensorer X 700 sensorer 2 500 sensorer 3 På vilken nivå i Kirunagruvan odlas shiitakesvampen? 1 1 365 metersnivån X 715 metersnivån 2 540 metersnivån 4 Hur många kulturbyggnader ska sammanlagt flyttas i Kiruna? 1 30 kulturbyggnader X 7 kulturbyggnader 2 11 kulturbyggnader 5 Hur många bultar är klocktornet i Kiruna ihopskruvat med? 1 Cirka 2 300 bultar X Cirka 2 700 bultar Svarar gör du 2 Bultarna är inte på www.lkab.com räknade /tavling Vinnare i tävlingen från förra numret, nr 2 2017 LKAB Framtid. Jeanette Snöfall, Kiruna Rätt rad: 1, 2, 1, x, 2 Lyckad flytt av klocktornet i Kiruna KIRUNA. Tidigt den dimmiga morgonen den 1 augusti lyftes första biten av det 26 meter höga klocktornet ned från stadshustaket i Kiruna. Just nu repareras strukturen och stålet. Urverket blir helt nytt. Det var flera hundra personer som var nyfikna att se när den första biten av klocktornet lyftes av stadshustaket, men åskådarna fick vänta och många gav upp innan första lyftet var klart. Demonteringen genomfördes i sex delar under första veckan i augusti varav den första delen tog längst tid. Det första lyftet var mest komplicerat. Den översta sektionen av klocktornet innehöll just klockorna. Det var 23 stycken i olika storlekar som tillsammans vägde 8,2 ton, men allt gick bra, säger Mats Helin, projektledare LTH Traktor. I samband med besiktningen som gjordes i våras konstaterades att vissa delar var i sämre skick än förväntat. Det är framförallt den konstnärliga utsmyckningen som behöver restaureras och repareras. Just nu finns klocktornets sex delar på Nybergs mekaniska verkstad där de plockas isär bit för bit. Tornet är ihopskruvat med cirka 2 700 bultar som varje del ska skruvas loss och fraktas till LKAB Kiruna stadshus med klocktornet invigdes 1963. Bror Marklund som under 1900-talet var en av Sveriges mest kända skulptörer har gjutit skulpturerna till klocktornet. Mekaniska där de ska blästras och målas om, säger Mats Helin. Klocktornet ska placeras på marken framför Kirunas nya stadshus på ett sju meter högt fundament. Det ska stå i samma väderstreck som tidigare och den här gången är ambitionen att klockorna ska gå rätt och spela. Urverket blir helt nytt och ska tillverkas av samma företag som för 50 år sedan, Westerstrand & Söner AB. En ny klockspelsstyrning ska installeras med elektronisk styrning och en synt där man kan programmera in melodierna. Styrningen innefattar ett huvudur med GPS-synkronisering för det nya urverket, säger Mattias Ejnestrand, ansvarig för installationerna på nya stadshuset. Totalt väger tornet 153 ton och planen är att det ska stå på sin nya plats innan årsskiftet. Vi ska börja återmontera tornet under oktober och om vi inte stöter på oförutsedda hinder så ska hela klocktornet stå klart på sin nya plats under november, säger Mats Helin. Flytten av klocktornet finansieras av LKAB då det ingår i åtagandet gentemot Kiruna kommun i samband med byg - get av ett nytt stadshus. Det här är en tydlig milstolpe i stadshusprojektet. Nu har projektet knappt ett år kvar, stadshuset ska stå klart för inflyttning efter sommaren 2018. Just nu kläs både interiören invändigt och taket in med guldfärgad plåt, säger, säger Johan Mäkitaavola, projektledare för stadshusbygget på LKAB. FRÅGAN Plockar du svamp? Tidigt på morgonen den första augusti transporterades den översta delen av klocktornet. Malmfältsbor svarar Ingrid Mikko, pensionär, Kiruna: Nej, jag har aldrig provat och det finns i affären. Man måste kunna en del om svamp för att kunna plocka. Karin Vassara, egenföretagare, Kiruna Nej, och jag kan inget om svampplockning. Jag äter inte svamp för jag tycker inte om det. Zemichael Tekle Emaha, jobbar på äldreboende, Kiruna Nej, men jag lagar mat med svamp. Jag kommer från Eritrea och där lagar vi ibland maträtter med tre till fyra olika svampar. Jag äter mycket svamp. framtid Det händer i Malmfälten oktober-november 29 sept 8 oktober Gällivare kulturfestival med teater, utställningar och filmvisningar 30 september Vernissage - Eva Ek Shaeffer, Gällivare museum 5 oktober Konsert Gryning. Tid för goda nyheter, Blå Forell, Gällivare 14 oktober Kiruna bokmässa, Folkets Hus Kiruna 14 och 15 oktober Teater Pippi Långstrump på de sju haven, Folkets Hus Gällivare samt Folkets Hus Kiruna 17 19 oktober Kiruna Bokfestival, Folkets Hus Kiruna 24 oktober Teater Den lyckliga pessimisten, Folkets Hus Kiruna 24 oktober Allt du måste veta om pop, Blå Forell, Gällivare 8 november Janne Schaffer Music Story, Kiruna kyrka 9 november Janne Schaffer Music Story, Folkets Hus Kiruna 10 18 november Arctic Filmfestival, Folkets Hus Kiruna 21 november Musikteater Bläck eller blod, Folkets Hus Kiruna
20 SISTA ORDET Lis-Marie Dagbro projektledare på LKAB. Jag ser till att vi tillsammans hittar en lösning som fungerar. Berätta om ditt arbete och vad du arbetar med just nu. Jag arbetar på LKAB:s samhällsomvandling med ansvar för att köpa de fastigheter som påverkas av LKAB:s gruvbrytning i Malmberget. Just nu arbetar jag mycket med att lämna huserbjudande till framförallt villaägare som behöver flytta under 2018. Det innebär att jag tar kontakt med fastighetsägare som berörs och lotsar dem genom hela försäljningen till LKAB. Jag ser till att vi tillsammans hittar en lösning som fungerar. I samarbete med LKAB:s kommunikationsavdelning håller jag också som bäst på att införa en Mina sidor-lösning för alla som ska sälja sitt hus till LKAB. En digital plattform helt enkelt där vi kan presentera huserbjudande via nätet. Vad är mest spännande i din roll med att köpa fastigheter i Malmberget? Mest spännande är att få vara med om hela processen där vi faktiskt flyttar hus och skapar nytt boende för dem som måste flytta på grund av gruvans utbredning. Jag träffar många som är berörda på ett eller annat sätt och får ta del av deras Namn: Lis-Marie Dagbro Bor: Malmberget Bakgrund: Jobbat 15 år på LKAB. Arbetat med samhällsomvandlingen sedan 2011. Aktuell: Köper fastigheter i Malmberget för LKAB:s samhällsomvandling. Senast lästa bok: Kaninjägaren av Lars Kepler. Fritidsintressen: Vinteraktivitet skidåkning med två huskyhundar. Sommaraktivitet mc-körning och fjällvandring. ENGAGERAD önskemål för att kunna ersätta dem med nya hus som de kan känna sig nöjda med. Vad är den största utmaningen i ditt jobb? Den största utmaningen är att matcha ett nytt boende med det som ska ersättas. Vi kan inte erbjuda ett identiskt hus, men vi kan erbjuda ett hus som är likvärdigt med det befintliga. Det innebär att huset inte kommer att vara en kopia av det gamla, vare sig vad gäller arkitektur eller material. Men det ska vara jämförbart, och det är inte alltid så enkelt. Både tomt och husmodell ska passa fastighetsägarna som alla har olika önskningar och krav på ersättningen från LKAB. Vad tycker du är viktigast att tänka på när det gäller samhällsomvandlingen? Det viktigaste är att ha framförhållning så att vi i god tid kan presentera våra tidplaner kopplat till gruvbrytningen. Vi behöver skapa utrymme för att kunna göra ett bra jobb så att alla kan känna sig trygga under förändringen. Hur spenderar du helst en fin hösthelg? Då är jag gärna utomhus, helst på Dundret eller liknande. Följ oss i sociala medier! LKAB finns på Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Här publicerar vi senaste nytt om vår verksamhet och du kan enkelt ställa frågor och kommentera inläggen.