Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll KOMMUNFULLMÄKTIGE Plats och tid Fors Folkets hus, klockan 17:00 19:00 Vid sammanträdets inledning framför fullmäktigeledamoten Lis Linnberg (L) dikten Sommardikt av Pär Lagerkvist Beslutande Lennart Palm (S), ordförande Övriga beslutande, se bilagd närvarolista Övriga deltagande Anders Friberg, kommundirektör Göran Johansson, administrativ chef, sekreterare Utses att justera Johan Thomasson (M) och Filip Djupenström (PO) med Karin Perers (C) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunkansliet onsdag 25 maj 2016 kl 09:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 72-93 Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp 2016-05-25 Anslag tas ner 2016-06-16 Protokollets förvaring Kommunkansliet Christina Hardyson

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 72 Inriktningsbeslut för Markusskolans idrottshall 3 73 Godkännande Program för Koppardalens utveckling 18 74 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen 20 75 Taxe- och avgiftspolicy 22 76 Kundfakturering och inkassopolicy 23 77 Årsredovisning 2015 för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund 24 78 Årsredovisning 2015 för Västmanland-Dalarna Lönenämnd 29 79 Markregleringar i Avesta kommun 33 80 Hjälpmedelsnämnden i Dalarna verksamhetsberättelse och bokslut för 2015 35 81 Fyllnadsval efter Susanne Berger (S) 37 82 Fyllnadsval efter Jan-Åke Andersson (S) 38 83 Fyllnadsval efter Blerta Krenzi (S) 39 84 Fyllnadsval efter Fredrik Wohlfart (M) 41 85 Fyllnadsval efter Eila Söderberg (MP) 42 86 Fyllnadsval efter Filip Djupenström (PO) 43 87 Besvarande av Anneli Karlsson (KL) interpellation om IT-strategi för skolan i Avesta kommun 44 88 Redovisning av delegationsbeslut 46 89 Remiss Margareta Sandbergs medborgarförslag om småstugor för äldre vid Lönngränd i Krylbo samt att Gamla Byn AB köper Fridhemsgatans och Vintervägens fastigheter i Krylbo 47 90 Överlämnande Louise Gabrielssons medborgarförslag om en multisportanläggning vid Bergsnässkolan 48 91 Remiss - Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C), Karl-Johan Peterssons (C) och Sara Persson (C) motion om samlat utvecklingsarbete för Horndal 50 92 Fråga Gunilla Berglunds (C) till bildningsstyrelsens ordförande Mikael Westberg (S) om SFI-undervisning i Avesta 53 93 Delgivningar 57 Närvaro- och omröstningslista 58

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 72 Inriktningsbeslut för Markusskolans idrottshall Dnr KK16/0084 821 Bildningschefen fick den 10 juni 2015 i uppdrag att tillsammans med Gamla Byn AB utreda om förutsättningar finns för en ny idrottshall vid Markusskolan. Utredare Sara Nordqvist lämnar följande utredning: Bakgrund Höstterminen 2015 togs beslutet att inte använda Markusskolans idrottshall för undervisning i idrott av rektor Marie-Ann Eklund. Detta beslut föranleddes av att idrottslärarna upplevt luftrörsproblem i samband med vistelse i hallen och som även lett till kroniska besvär. All undervisning i idrott är därför tillsvidare förlagd till Kopparhallen. Detta innebär att barnen behöver transporteras till den hallen. Detta sker genom promenad i dagsläget vilket innebär trafikskaderisker, problem med schemaläggning och det kräver även ökade personella resurser. Kopparhallen är inte heller anpassad till att ha skolidrott i dagsläget, då syftet när hallen byggdes var att bygga en hall för evenemangsidrott. Varken rektor Marie-Ann Eklund eller huvudskyddsombudet Stefan Löf bedömer användning av Kopparhallen, för undervisning i idrott, som en hållbar permanent lösning. Markusskolans idrottshall utgörs idag av en idrottshall med ett förrådsutrymme samt 2 omklädningsrum med dusch och toalett på övervåningen samt en träslöjdsal, virkesförråd, målarrum och diverse biutrymmen på källare-/nedervåningen. På ovanvåningen finns ett arbetsrum, förråd, dusch och toalett. Idrottshallen är i dagsläget inte anpassad för att ta emot personer med funktionshinder. Dagtid är tanken att idrottshallen ska utnyttjas för skolidrott och kvällstid hyrs hallen ut till fritidsaktiviteter och föreningar. Markusskolans idrottshall ur ett kulturhistoriskt perspektiv Markusskolans idrottshall uppfördes 1931. Idrottshallen är delvis finansierad av Avesta Järnverk som ville ge tjänstemännen möjlighet att spela tennis även vintertid. Byggnaden är uppför av trä ovanpå en källarvåning av betong innehållande slöjdsalar. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 72 (forts) Taket är ett ganska flackt sadeltak klätt med eternitplattor. Fönstren är småglasade. Stilen är nyklassisk. Dekoren är sparsmakad och koncentrerad till listverk vid takfot samt markerade knutpelare med inspiration från klassisk tempelarkitektur. Mellan fönstren sattes dekorpanel upp. Idag finns denna endast kvar vid gavlarna. Markusskolans idrottshall samspelar arkitektoniskt med det närliggande stadshuset då även det är uppfört i nyklassicistisk stil samma år. Sammanfattningsvis är byggnaden en välbevarad karaktärsbyggnad i nyklassicistisk stil väl värd att bevara citat från skriften, Avesta Kulturhistoriskt intressant bebyggelse som är framtagen av Dalarnas Museum 1998. Provtagning och utvärdering av inomhusmiljön Med anledning av de besvär som personalen upplever kopplade till inomhusmiljön i Markusskolans idrottshall hyrde Gamla Byn den 8 juni 2015 in en konsulttjänst från Polygon Sverige AB för bedömning av inomhusmiljön. Tjänsten utfördes av Mikko Nieminen. Vidare har även en ScreenAir Indoorprovtagning utförts den 22 april. Den visade: Mikrobiell status Fuktmarkörer Kemiska emissioner Trafikavgaser Lukt från träskydd Effekt av ventilation Normal Normal Normal Normal Normal Normal Och följande provbedömning gjordes: Analysresultatet indikerar en normal luftkvalitet i den provtagna miljön. I kommentarerna till kontrollen utförd av Polygon går att utläsa att värmereglering inte fungerar optimalt med följd att temperaturen blir för hög och troligen något för torr vintertid. I personalutrymmet konstaterades att det lagras diverse redskap och bollar. Eftersom bl.a. utomhusfotbollar kan avge unken lukt/emissioner är det inte lämpligt att förvara dessa i innemiljö med undantag för speciella förråd. Även annat material så som plaster, bedöms kunna orsaka oönskade emissioner vilket ger negativ inverkan på inomhusmiljön. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 72 (forts) Vidare konstateras även att det i golvbrunnarna i duschrummen återfanns rikligt med smuts/hår och att en tydligt unken lukt kändes från golvbrunnarna. När dessa rengjordes och vatten fylldes på i vattenlåsen försvann doften. I rapporten ges även följande förslag till åtgärder: - Tilluftstemperaturen kontrolleras och justeras så att inomhustemperaturen under uppvärmningssäsongen i vistelsezonen inte överstiger för verksamheten avsedd termiskt klimat. - Möjligen kan de närmaste donen, räknat från avluften, tas bort så att större luftmängd ombesörjer hela salen. - Allt otillbörligt material i personalutrymmen tas bort och noggrann städning utföras av utrymmet. - Regelbunden rengöring av duscharnas golvbrunnar utförs så att ansamling av smuts/hår mm elimineras. - Utvärdering av utförda åtgärder inklusive loggermätning av luftfuktighet och temperatur i gymnastiksalen under kommande höst/vinter Den 18 december 2015 utfördes utökade undersökningar av byggnaden. Även denna gång utfördes mätningarna och undersökningen av byggnaden av Polygon AB. De utförda undersökningarna visar att fuktrelaterade problem förekommer i golv och ytterväggar i källarplan, och det konstaterades förhöjda fuktindikationer i både golv och väggar. Bristande fuktskydd på utsidan grundmurar och betongplatta har medfört alltför höga fukthalter i flertal ytterväggar samt betonggolv under ytskikt och i de uppreglade golvkonstruktionerna. Betongplattan saknar därtill underliggande värmeisolering och diffusionsbrytande skikt vilket gör att markfukt kan diffundera/vandra upp genom betongplattan med fuktrelaterade skador på golven såsom nedbrytning av mattlim och mikrobiella skador i de golv som består av trämaterial. Även organiskt byggspill under utlagd plastfolien i de uppreglade golven anses skadad med unken mikrobiell lukt, vilket kunde tydligt uppfattas från provplatser. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 72 (forts) Vidare finns ett äldre virkesförråd i källarplanet med kvarstående virke/organiskt material, som hade omfattande mikrobiella skador, där negativ inverkan på angränsande utrymmens innemiljö inte kan uteslutas. Ett rum i källaren hade försetts med ett mekaniskt undertrycksventilerat golv, vilket bedömdes ha god fuktbegränsande funktion gällande rådande källargolv. Utöver ovan noterades stora mängder damm längs väggarna i källarlokalerna men även i gymnastiksalen, vilket också kan påverka innemiljön negativt då dammet virvlar upp när man rör sig i lokalerna. De fuktkontroller som utfördes i dusch, omklädning och gymnastiksal visade inte några förhöjda värden. Det materialprov som togs från golvet i gymnastiksalen och skickades för analys visade inte på några avvikande ämnen som bedömdes påverka innemiljön negativt. På vinden utfördes fuktkvotsmätningar i takkonstruktionen och på ett 10-tal platser konstaterades att nederbördsinläckage föreligger, orsakat av otätheter i takbeläggningen. Det finns även spår av tidigare läckage och både rötskador och övriga mikrobiella skador konstaterades på råsponten på yttertaket. Det finns emellertid mikrobiella skador längs takfoten som tyder på att verksamhetsrelaterad fukt kan ha läckt upp på vinden och under de kalla årstiderna kondenserat mot det kalla yttertaket med fuktskador som följd. D v s en effekt av tidigare bristande inomhusventilation. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 72 (forts) Sammanfattningsvis har fukt och mikrobiella skador har således konstaterats i källarvåningen samt vindsbjälklaget samt dess sågspånsisolering. Eftersom byggnader allmänt inte är lufttäta kan oönskade emissioner från skadade byggnadskonstruktioner därmed ha spridit sig till angränsande utrymmen med negativ inverkan på dess innemiljö. Därtill kan förekommande dammförekomster (en följd av bristfälligstädning) ha bidragit till ytterligare negativ innemiljöpåverkan. Med det sagt kan kausalitet inte utesluta mellan brukares upplevda besvär samt konstaterade fuktrelaterade skador/brister och förekommande damm. Även riklig mängd lagrat material i personalutrymmen på övre plan bedöms, p.g.a. materialens egenemissioner mm, orsaka nedsatt luftkvalité samt hälsopåverkan hos känsliga brukare. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 72 (forts) Nuvarande förutsättningar på fastigheten: Den kommunomfattande översiktsplanen från 2007 har som rekommendation att stadsmässigheten i centrum ska höjas genom att ny bebyggelse utformas med slutna kvarter och i en skala som överensstämmer med omgivande centrum bebyggelse. 2010 togs ett program fram för stadsutveckling för Avesta centrum. Programmet bygger vidare på tankarna om stadsmässighet och för den gamla badhustomten föreslås bostäder samt centrumfunktioner. Nuvarande verksamhetsområde för Markusskolan är fastigheterna Boken 4 och Syrenen 19. På fastigheten Boken 4 gäller i dagsläget 2 detaljplaner varav den ena (S88) även omfattar Syrenen 19. Detaljplan S88 anger att maximal byggnadshöjd på 7,6 m respektive 13,6 m. Detaljplan S189 gäller för den del av fastigheten som i folkmun kallas gamla badhustomten och är planerad för bostäder eller centrumfunktioner. Detaljplan S189 har planerats så att byggrätterna ligger längs Markusgatan och Fredsgatan för att skapa stadsmässig gaturum i enlighet med program för stadsutveckling i Avesta centrum. Detaljplan S189 medger inte skol eller idrottsverksamhet. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 72 (forts) Behov från föreningslivet Det behov som, av fritidschefen Georgios Nielsen, har identifierats är behovet av en motorikhall i Avesta kommun. Alltså en hall för utövande av exempelvis gymnastik, rytmik och kampsport. Dessa hallar kan kompletteras av en klassisk bollhall men är svåra kombinera. Dessa idrotter fordrar att utrustning står framme och är därigenom svåra att bedriva i en klassisk bollhall där utrustningen behöver tas bort efter avslutad aktivitet. Behovet av idrottshallar för utövning av bollsporter har sedan tidigare tillgodosetts av kommunen, detta är enligt fritidschefen inte något som behöver prioriteras. Däremot bör prioritet istället läggas på de mindre sporterna exempelvis boxning, kampsport, gymnastik och dans. Möjlighet finns också för skolan att utnyttja dessa motorikhallar i sin idrottsundervisning. Förfrågningar om lokaler för bland annat gymnastik och kampsport har inkommit till fritidskontoret, tyvärr så har inte Avesta kommun några sådana hallar till förfogande för uthyrning. Detta motiverar byggnationen av en kombinerad motorik och bollhall i kommunal regi. Det finns i dagsläget inte heller något behov av ytterligare en evenemangshall. Vid etablering av en eventuell ny idrottshall är det också viktigt att tillgodose att det finns infartsvägar för ambulans och brandkår. Behovet från Markusskolan Höstterminen 2015 går det 300 elever på Markusskolan. Enligt en prognos, som endast tar hänsyn barn utanför skolåldern, så kommer Markusskolan att växa med mellan 20-30 elever/år de närmaste 5 åren och då har inte inflyttning räknats med i den prognosen. Det innebär att Markusskolan inom 5 år kommer att undervisa över 400 elever. För att möta det kommande behovet planeras en utbyggnad av matsalen och Musikskolans lokaler ska byggas om till klassrum. I dagsläget har eleverna 2*50 min idrottspass i veckan. Då forskningen visar på positiva studieresultat vid en ökad mängd idrott i skolan torde denna siffra inte minska utan snarare kommer att utökas i framtiden. Redan nu ligger ett förslag om att införa obligatorisk idrott i förskoleklass HT17. För att kunna erbjuda alla elever på Markusskolan idrott under nuvarande läsår hade de, om inte som i nuläget idrottslektionerna flyttats till Kopparhallen, ändå varit tvungna att flytta 7 lektioner/vecka till en annan hall p.g.a. att den nuvarande idrottshallen inte medger parallella lektioner. Utöver den obligatoriska skolidrotten har även Skol IF och fritids behov av idrottslokaler som ligger i anslutning till skolan. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 72 (forts) Idrottshallsbehov * Större idrottshall som medger avskärmning/avdelning/parallella lektioner * Arbetsrum för idrottslärarna (inklusive omklädningsrum, toalett och dusch) * 5 st omklädningsrum (två för tjejer och två för killar samt ett för barn med särskilda behov) * Avskilda duschar * Tillgång till skärm och kanon i idrottshallen * Musikanläggning i hallen * Förråd för bollar, klubbor m.m. * Ringar och bommar i taket m.m. Skolgårdsbehov Skolan jobbar mycket med trygghet och att skapa trygghetskänsla på skolgården. Det är viktigt att eleverna kan hållas under uppsikt men även att skolgården erbjuder avskildhet för de elever som är i behov av det. Vid en eventuell om/nybyggnation är det därför viktigt att även tillgodose Markusskolans behov av en funktionell och säker skolgård. Följande behov har hittills identifierats: *Lekområde för yngre barn *Allaktivitetsplan (är redan planerad) * Avskilda platser * Gungor * Bänkar att sitta på * Umgängesområden för de äldre barnen * Möjlighet att bedriva uteidrott på skolområdet (orientering ska bl.a. kunna bedrivas inom skolområdet och tidigare har även skolgården kunnat utnyttjas för längdskidåkning) * Eventuellt möjlighet att utnyttja Karlberg ytterligare *Tillräckligt stor skolgård för det ökade elevunderlaget Parkeringar Parkeringsplatser för motsvarande 60-70 i personalstyrka. Cykelparkering för elever och personal Slöjdsalar Vid en eventuell ny/tillbyggnation kan träslöjden behöva förläggas i andra lokaler än den befintliga. Önskvärt är också att syslöjdssal anordnas i anslutning till träslöjdsalen. Uppskattad behovsyta 120 kvm till slöjdsalarna och tillhörande förråd samt målarrum. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 11 72 (forts) Den nuvarande idrottshallens upprustningsbehov I det fall att undervisning även fortsättningsvis ska bedrivas i den befintliga idrottshallsbyggnaden har personalen identifierat ett antal brister som behöver åtgärdas: * Nuvarande belysning i hallen är undermålig * Ringar och bommar som tidigare har tagits bort men som inte ersatts behöver ersättas * Säkrare trapp upp till idrottslärarnas arbetsrum * Idrottslärarnas arbetsrum, omklädningsrum, dusch och toalett behöver ses över * Hängrännor repareras * Täta fönstren så att det inte läcker in vatten som rinner längs väggarna * Omklädningsrummen underhållas * Virkesförrådet behöver ses över *Kontroll och åtgärder av fuktskador under golvet Under den tid som personalen inte haft undervisning i idrottshallen har deras hälsa förbättrats och de besvär de känt tidigare minskat kraftigt. Den oro de känner inför att arbeta i idrottshallen är så pass kraftig att de vid flera tillfällen meddelat att de inte kommer att arbeta kvar på skolan om de behöver arbeta i den befintliga idrottshallen. En omfattande sanering och renovering av idrottshallen där man helt säkerställer arbetsmiljön och inomhusklimatet behöver göras innan personalen kan tänka sig att arbeta i lokalerna igen. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 12 72 (forts) Ska befintlig idrottshall användas? JA Komplementbyggnad S Komplementbyggnad M Komplementbyggnad L NEJ Riva och bygga nytt M Riva och bygga nytt L Grovt uppskattade kostnadsberäkningar 45000000 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 Komplement S Komplement M Komplement L Riva och bygga nytt M Riva och bygga nytt L Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 13 72 (forts) Komplementbyggnad S Tillbyggnation på befintlig idrottshall alternativt byggnation av en komplementbyggnad bestående av omklädningsrum, arbetsrum och förrådsutrymmen c:a 300 kvm samt 120 kvm slöjdsalar. C:a 420 kvm. Grovt uppskattad kostnadsberäkning: 7,6 milj + renoveringskostnaden vs 1 Mkr Konsekvensanalys Tillgodoser det identifierade behovet av fler omklädningsrum, förråd och nya arbetsrum för idrottslärarna. Behovet av att använda Kopparhallen för undervisning i idrott består till viss del. Tillgodoser inte behovet av parallella lektioner om inte dessa sker på allaktivitetsbanan eller utomhus. Tillgodoser inte det identifierade behovet av en större bollhall som kan avskärmas/avdelas. Tillgodoser inte fritids identifierade behov av en motorikhall. Eftersom befintlig hall är mindre energieffektiv än en ny hall så ger detta alternativ en högre energiförbrukning. Komplementbyggnad M Tillbyggnation på befintlig idrottshall alternativt byggnation av en komplementbyggnad bestående av omklädningsrum, arbetsrum och förrådsutrymmen c:a 300 kvm+ 120 kvm slöjdsalar samt en motorikhall c:a 500 kvm. Totalt c:a 920 kvm. Grovt uppskattad kostnadsberäkning 16,5 miljoner + ombyggnad/renoveringskostnad ca 1 Mkr Konsekvensanalys Tillgodoser det identifierade behovet av fler omklädningsrum, förråd och nya arbetsrum för idrottslärarna. Tillgodoser fritids identifierade behov av en motorikhall. Tillgodoser behovet av att ha parallella lektioner i den mån att den ena klassen använder motorikhallen för undervisning i idrott. Tillgodoser inte det identifierade behovet av en större bollhall som kan avskärmas/avdelas. Eftersom befintlig hall är mindre energieffektiv än en ny hall så ger detta alternativ en högre energiförbrukning. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 72 (forts) Gymnastikhall 400m2 Komplementbyggnad L Tillbyggnation på befintlig idrottshall alternativt byggnation av en komplementbyggnad bestående av omklädningsrum, arbetsrum, slöjdsalar och förrådsutrymmen samt en fullstor bollhall. Den befintliga hallen renoveras om till motorikhall. Totalt 1320 kvm. Grovt uppskattad kostnadsberäkning: 23,7 milj+renoveringskostnad.ca 1 Mkr. Konsekvensanalys Tillgodoser det identifierade behovet av fler omklädningsrum, förråd och nya arbetsrum för idrottslärarna. Tillgodoser behovet av parallella idrottslektioner. Tillgodoser det identifierade behovet av en större bollhall som kan avskärmas/avdelas. Tillgodoser fritids identifierade behov av en motorikhall. Eftersom befintlig hall är mindre energieffektiv än en ny hall så ger detta alternativ en högre energiförbrukning. Riva och bygga nytt M Riva befintlig byggnad och bygga en ny fullstor delbar bollhall. Rivningskostnad uppskattas grovt till 5-6 miljoner. En ny fullstorbollhall med omklädningsrum, slöjdsalar och förråd, 1320 m2 motsvarande Skogsbo Skolas gymnastikhall. Grovt uppskattad kostnadsberäkning: 29,7 milj. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 72 (forts) Konsekvensanalys Tillgodoser det identifierade behovet av fler omklädningsrum, förråd och nya arbetsrum för idrottslärarna. Tillgodoser behovet av parallella idrottslektioner. Tillgodoser det identifierade behovet av en större bollhall som kan avskärmas/avdelas. Tillgodoser inte fritids identifierade behov av en motorikhall. En av få kvarvarande karaktärsbyggnader raderas från Avestas stadsbild. Riva och bygga nytt L Riva befintlig byggnad och bygga en ny fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum, totalt c:a 1900 m2. Grovt uppskattad kostnadsberäkning: 40 miljoner. Konsekvensanalys Tillgodoser det identifierade behovet av fler omklädningsrum, förråd och nya arbetsrum för idrottslärarna. Tillgodoser behovet av parallella idrottslektioner. Tillgodoser det identifierade behovet av en större bollhall som kan avskärmas/avdelas. Tillgodoser fritids identifierade behov av en motorikhall. En av få kvarvarande karaktärsbyggnader raderas från Avestas stadsbild. NCC-totalentreprenad Ovanstående kostnadsberäkningar utgår ifrån en skrift som heter Bygganalys som räknar på en kostnad på 18000 kr/m2 för byggnation av idrottshall. Dock går det att bygga idrottshallar betydligt mer kostnadseffektivt. T.ex. NCC erbjuder fullgoda idrottshallslösningar på mellan 8-16 miljoner kr i totalentreprenadskostnad. Dessa kostnadseffektiva idrottshallar är av mer industribyggnadstyp och det är osäkert om bygglov skulle ges till en sådan lösning då Markusskolan är centralt belägen. En ny idrottshallsbyggnad behöver ta hänsyn till stadsutvecklingsplanen och närliggande grannar. Det är därför tveksamt att dessa hallar skulle kunna vara ett alternativ. http://www.ncc.se/globalassets/public-spaces/arenas/hedens.pdf Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 72 (forts) Utredarens förslag: - Bildningsstyrelsen föreslår till kommunfullmäktige att den befintliga idrottshallen inte ska användas i framtiden och istället bygga en ny fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum. Bildningsstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktig att den befintliga idrottshallen inte ska användas i framtiden utan att istället riva befintlig hall och bygga en ny fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum, enligt alternativ Riva och bygga nytt L. Länsstyrelsen Dalarnas län har informerat om de lämnat beslut till Lantmäterimyndigheten i Dalarnas län om att fråga om byggnadsminnesförklaring väckts för Markusskolans idrottshall på fastigheten Boken 4 i Avesta kommun. På prioritetslistan för planarbetsprogram för Avesta kommun finns ett pågående utredningsuppdrag för Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning. Utredningen gäller Boken, Syrenen med omgivning (området kring Markusskolan och gamla badhus tomten)inför tillbyggnad av skola, bostäder m.m. Beredning - Bildningsförvaltningens skrivelse 14 januari 2016. - Bildningsstyrelsen 9 mars 2016 27. - Länsstyrelsen Dalarnas län 17 mars 2016. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 18 april 2016 25. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 73. Vid kommunfullmäktiges behandling yrkar Mikael Westberg (S, Susanne Berger (S), Lars Isacsson (S), Kurt Kvarnström (S), Henrik Öhrn (MP), Martti Hopponen (SD), Blerta Krenzi (S), Maria Andersson (S) och Pia Aronsson (V) bifall till kommunstyrelsens, tillika bildningsstyrelsens förslag att den befintliga idrottshallen inte ska användas i framtiden utan att istället riva befintlig hall och bygga en ny fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum, enligt alternativ Riva och bygga nytt L. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 72 (forts) Johan Thomasson (M), Gunilla Berglund (C), Lis Linnberg (L) och Curt-Åke Larsson (KD), yrkar bifall till förslaget: Tillbyggnation på befintlig idrottshall alternativt byggnation av en komplementbyggnad bestående av omklädningsrum, arbetsrum och förrådsutrymmen ca 300 kvm + 120 kvm slöjdsalar samt en motorikhall ca 500 kvm. Totalt ca 920 kvm, enligt alternativ Komplementbyggnad M. Efter fastställd proposition beslutar kommunfullmäktige enligt kommunstyrelsens förslag. s beslut - Den befintliga idrottshallen ska inte användas i framtiden utan istället rivs befintlig hall och en ny fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum byggs, enligt alternativ Riva och bygga nytt, enligt förslag L. Reservationer Johan Thomasson (M), Karin Perers (C), Maarit Hessling (M), Ulf Berg (M), Henrik Hästbacka (M), Lis Linnberg (L), Gunilla Berglund (C), Curt-Åke Larsson (KD) och Johannes Kotschy (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johan Thomassons (M) förslag. Bildningsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 18 73 Godkännande Program för Koppardalens utveckling Dnr KK13/0316 214 Peter Granqvist, planingenjör och projektledare, anför följande: En kommunal projektgrupp har, i samarbete med Nyréns Arkitektkontor, upprättat ett förslag till Program för Koppardalens utveckling. Programmet har arbetats fram för att enas kring en sammanvägd bild av hur hela Koppardalsområdet ska utvecklas, och samverka med övriga delar av staden, på såväl kort som lång sikt. Under hösten 2014 genomfördes en tidig medborgardialog inför programarbetets uppstart och mycket av det som då framfördes har vävts in i programförslaget. Ett första programförslag var ute för samråd under tiden 21 september till 2 november 2015. Under samrådstiden hölls en del olika möten kring förslaget och den 8 oktober hölls en öppen utställning för allmänheten. De synpunkter som framfördes under samrådet, och hur dessa har hanterats, redovisas i en samrådsredogörelse. Ett omarbetat programförslag har nu varit utställt under tiden 25 januari 7 mars 2016. Synpunkter som framförts under utställningen har rört förtydligande av hur transporter av farligt gods på järnvägen och eventuellt trafikbuller ska hanteras fortsättningsvis, förekomst av otillåtna passager över järnväggspåret samt en förlängning av Salomonsån genom området. Framförda synpunkter, och hur de har hanterats, redovisas i ett utlåtande. Planingenjörens/projektledarens förslag: - Upprättat utlåtande, daterat 31 mars 2016, godkänns. - Upprättad handling Program för Koppardalens utveckling, daterad april 2016, godkänns som strategiskt styrdokument. Beredning - Plan- och byggenhetens tjänsteskrivelse 4 april 2016. - Godkännandeversion av programmet, daterad april 2016. - Utlåtande, daterat 31 mars 2016. - Samrådsredogörelse, daterad 30 november 2015. - Kommunstyrelsens plan- och näringslivsutskott 18 april 2016 27. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 74. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 19 73 (forts) s beslut - Upprättat utlåtande, daterat 31 mars 2016, godkänns. - Upprättad handling Program för Koppardalens utveckling, daterad april 2016, godkänns som strategiskt styrdokument. Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 20 74 Höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen Dnr KK16/0096 739 Omsorgsstyrelsen överlämnar ärende om höjt avgiftstak för avgift enligt socialtjänstlagen till kommunfullmäktige för beslut. Riksdagen beslutade i december 2015 om höjning av högkostnadsskydden i 8 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Bakgrunden till beslutet är att hemtjänstavgifternas bidrag till kostnadstäckning inom äldreomsorgen har minskat. För tio år sedan täckte hemtjänstavgifterna ca fem procent av kommunernas kostnader för hemtjänst. År 2012 var hemtjänstavgifternas bidrag till kostnadstäckning under fyra procent. Regeringen avser också, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen, att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning från och med 2016 minskas med 148 miljoner kronor per år vilket motsvarar kommunernas möjlighet till höjning av högkostnadsskydden. Kommunerna ges möjlighet enligt beslutet att höja sina avgifter med upp till 220 kronor per månad för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak. Avgiftstaket uttrycks i socialtjänstlagen som en andel av prisbasbeloppet. Beslutet regleras som en ändring i socialtjänstförordningen 8 kap. 5-6. Den enskildes avgifter får - För hemtjänst och dagverksamhet tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016. Vid kommunstyrelsens beredning av ärendet medverkade resultatenhetschef Anna Nurmilehto och Lena Norlin, omsorgsförvaltningen och redogjorde för ärendet och besvarade frågor. Omsorgsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 21 74 (forts) Beredning - Omsorgsförvaltningens skrivelse 23 februari 2016. - Omsorgsstyrelsen 15 mars 2016 38. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 april 2016 52. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 75. s beslut - Höjning av avgiftstaket för avgift enligt socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 med 220 kronor från och med 1 juli 2016 fastställs. Omsorgsstyrelsen

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 75 Taxe- och avgiftspolicy Dnr KK16/0080 040 Ekonomichef Siw Karlsson överlämnar ärende om taxe- och avgiftspolicy och anför följande: Taxe- och avgiftspolicyn är fastställd av kommunfullmäktige 2005. 2011 genomfördes en omorganisation i vilken fritid- och teknikstyrelsen upphörde och Avesta Vatten AB bildades. Sedan några år tillbaka har debiteringen av de avgifter som överfördes till bolaget, VA och renhållning, samfakturerats kvartalsvis. Ekonomichefens förslag: - Att befintlig policy revideras utifrån omorganisation och förändrad debiteringsperiod inom bolaget Beredning - Kommunkansliets skrivelse 11 mars 2016. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 april 2016 53. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 76. s beslut - Taxe- och avgiftspolicy för Avesta kommun revideras utifrån omorganisation och förändrad debiteringsperiod inom Avesta Vatten och Avfall AB. Ekonomichefen Intranätet

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 76 Kundfakturering och inkassopolicy Dnr KK16/0079 049 Ekonomichef Siw Karlsson överlämnar ärende om kundfakturering och inkassopolicy och anför följande: Krav och inkassopolicyn är beslutad av kommunfullmäktige 2005. Under 2015 har inkassoverksamheten lagts ut på externt företag via avtal. I och med att verksamheten inte längre hanteras i kommunen har policyn reviderats utifrån förändrade rutiner och även utökats till att omfatta kundfaktureringen. Ekonomichefens förslag: - Att befintlig policy revideras utifrån att verksamhet lagts ut på externt inkassoföretag och att arbetsuppgifterna därmed förändrats. Policyn omfattar även kundfaktureringen. - Att policyn gäller för Avesta kommun och Avesta Vatten AB Beredning - Kommunkansliets skrivelse 11 mars 2016. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 april 2016 54. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 77. s beslut - Krav- och inkassopolicy (inklusive kundfakturering) för Avesta kommun revideras utifrån att verksamhet lagts ut på externt inkassoföretag och att arbetsuppgifterna därmed förändrats. - Krav- och inkassopolicyn gäller för Avesta kommun och Avesta Vatten och Avfall AB. Ekonomichefen Intranätet

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 24 77 Årsredovisning 2015 för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Dnr KK16/0103 042 Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund överlämnar årsredovisning för 2015. Förbundet styrs av en förbundsdirektion vars representanter utses av respektive medlemskommuns fullmäktige. Den politiska organisationen har bestått av tre ledamöter från Avesta, två ledamöter från Hedemora, två ledamöter från Norberg och två ledamöter från Fagersta kommun. Vidare finns ett arbetsutskott med fyra ledamöter. Under året har hållits 8 protokollförda möten för direktionen och 4 för arbetsutskottet. Ordförande Teemu Sulin (V) anför följande i årsredovisningen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) består idag av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norberg. Den viktigaste uppgiften för räddningstjänsten är att på olika sätt förebygga så att bränder och olyckor inte inträffar. Vi har under detta första verksamhetsår i mandatperioden processat fram ett nytt handlingsprogram som ska gälla för åren 2015-2018. Handlingsprogrammet har varit ute på samråd hos våra medlemskommuner, myndigheter och organisationer som är berörda. Den 17 december fastställde direktionen programmet. Undertecknad inledde mandatperioden genom att träffa och samtala med olika personalgrupper i förbundet. Ambitionen är att jag varje verksamhetsår ska genomföra en aktivitet som ger mig möjlighet att öka kunskap och förståelse för hur organisationen och vardagen ter sig på våra arbetsplatser. Direktionen har också under året inlett en diskussion hur övriga ledamöter i direktionen ska få en beröring med vardagen och personalen på våra arbetsplatser. Således är förhoppningen att vi ska nå en växelverkan där förståelsen mellan organisation och direktion ökar. Direktionen har fokuserat på jämställdhetsarbetet och tagit fram en ny jämställdhetspolicy och -plan. Det finns nu ett uttalat mål att vid utgången av 2018 bör minst 10 % av personalen i utryckande tjänst vara kvinnor. Under hösten 2015 har 3 kvinnor anställts. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 25 77 (forts) Förbundet har haft svårt att rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap (RIB) till Långshyttan. Direktionen har fattat beslut om acceptans att driva stationen med reducerad styrka under 2016. Ambitionen är dock alltjämt att under 2016 rekrytera personal så att vi åter kan komma upp i ordinarie styrka 1+4. Under några sommarveckor hade vi en konflikt mellan arbetsgivarparten och Brandmännens riksförbund. Konflikten medförde en viss påfrestning när det gällde bemanningen främst av stationerna i Fagersta och Långshyttan. Sammantaget klarade förbundet konfliktveckorna bra. Den 17 december fastställde direktionen budgeten för 2016-2018. Enligt beslutet i förbundets medlemskommuner uppräknades budgeten med 2.5 % för 2016. För verksamhetsåret 2015 noteras ett överskott på 157 tkr. Vi har mycket att vara stolta över i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Till samtliga anställda inom förbundet vill jag härmed rikta ett stort och ödmjukt tack för ett föredömligt genomfört arbete under 2015. Räddningschef Mats Jansson anför följande i årsredovisningen: Flyktingsituationen Under hösten 2015 kom fler flyktingar till Sverige än vad som tidigare skett något år under efterkrigstiden. Denna situation har påverkat räddningstjänstens verksamhet på vissa områden. Utbildning- och informationsinsatser vid flytkingboenden har genomförts. Synen på skydd och säkerhet varierar mycket beroende på de nyanländas bakgrund. Ett bra brandskydd kan vara helt avgörande vid en nödsituation. Granskning av brandskyddet mm i samband med etableringar av nya flyktingboenden har utförts i stor omfattning. Förebyggande Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan. Flyktingsituationen har dock inneburit en viss omprioritering med bl a betydligt fler tillsynsbesök på flyktingboenden än planerat. Volymen extern utbildning riktat till kommunala förvaltningar, skolor, föreningar, företag och övriga kommuninnevånare har varit större 2015 jämfört med de senaste åren. Många utbildningar genomförs idag i samarbete med Brandskyddsföreningen utifrån ett avtal som tecknades 2014. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 26 77 (forts) Räddningstjänst Under 2015 genomförde räddningstjänsten totalt 1 227 utryckningar. Detta är ungefär lika många som genomfördes 2014, men ur ett historiskt perspektiv färre än normalt. Antalet trafikolyckor 2015 har tyvärr varit betydligt fler än 2014. Ökningen av trafikolyckor kom efter flera år i rad av minskningar. Antalet bränder i skog och mark har varit relativt få beroende på sommarens väderförhållanden. Generellt har antalet bränder i byggnader varit på en normal nivå. Några större och mer uppmärksammade bränder har dock inträffat under 2015. Bland dessa kan nämnas branden i Elsa Anderssons Konditori i Norberg 2015-08-21 och branden i Franzéns Klädaffär i Krylbo 2015-10-12. Sjukvårdslarm i väntan på ambulans (IVPA) Räddningstjänsten har sedan 2005 ett samarbetsavtal med landstinget Dalarna som innebär att räddningsstyrkor i Avesta och Hedemora kommuner larmas ut parallellt med ambulans vid misstänkt hjärtstopp mm. Räddningstjänsten har ofta kortare framkörningstid och är många gånger först på plats och kan påbörja livräddande åtgärder. Under 2015 har en process pågått mellan landstinget Västmanland och räddningstjänsterna i Västmanland gällande IVPA-verksamhet. I slutet av året lämnade landstinget ett avtalsförslag gällande räddningsstyrkorna i Norberg och Fagersta. Frågan avgörs i början av 2016. Ekonomi Det ekonomiska resultatet för 2015 visar ett överskott på 157 tkr. Bland större budgetavvikelser kan nämnas pensionskostnaderna som varit lägre än budget. Personalkostnaderna har även varit lägre än budget bland annat p.g.a. vissa vakanser. Intäkter för sålda varor och tjänster har varit högre än budget. Investeringar under året har genomförts till en sammanlagd kostnad av 2,0 mkr. Efter genomfört bokslut 2015 är förbundets egna kapital 2,8 mkr. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds direktion har beslutat att godkänna bokslut och årsredovisning 2015 och överlämna detta till revisorerna och medlemskommunerna. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 27 77 (forts) Revisorerna anför att resultatet av förbundets verksamhet samt ekonomiska ställning framgår av förbundets årsredovisning, vilken upprättats enligt god redovisningssed. Revisorerna har utfört granskningen enligt kommunallagen och fastställt revisionsreglemente. Revisorerna har granskat ett antal verksamheter under året i enlighet med deras revisionsplan. En del av dessa insatser har avsett förvaltningsrevision, det vill säga om verksamheten bedrivs ändamålsenligt och på ett kostnadseffektivt sätt. Syftet är att kartlägga om verksamheten har bedrivits enligt politiska mål och intentioner som fastlagts och om kvalitet och inriktning är den avsedda. Det andra granskningsområdet är redovisningsrevision. Förutom granskning av årsredovisningen syftar denna granskning till att utröna om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövats är tillräcklig. Det gäller frågan om tillförlitlighet i räkenskaperna och säkerhet i system och rutiner. DalRev Revision & Redovisning AB har biträtt revisorerna vid revisionen. Vid granskningen av bokslutet anser revisorerna att årsredovisningen ger en rättvisande bild av resultatet och den ekonomiska ställningen. Revisorerna tillstyrker att förbundets ledning och direktion beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. Ordförande i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Teemu Sulin (V) och förbundschef Mats Jansson medverkade och redovisade årsredovisningen vid kommunstyrelsens sammanträde Beredning - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds årsredovisning för 2015. - Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds direktion 26 mars 2015 1. - Revisionsberättelse 10 mars 2016. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 april 2016 55. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 78. Lars Levahn (S), ledamot i direktionen, redovisar ärendet. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 28 77 (forts) Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet medverkar inte Anita Tärneborg (S) och Lars Levahn (S) i handläggning av ärende om ansvarsfrihet med anledning av jäv. s beslut - Årsredovisning för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund för år 2015 godkänns. - Avesta kommun ger följande ägardirektiv till Avesta kommuns direktionsmedlemmar: - Enligt revisionsberättelsen tillstyrks att förbundets ledning och direktion beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 29 78 Årsredovisning 2015 för Västmanland-Dalarna Lönenämnd Dnr KK16/0075 042 Västmanland-Dalarna Lönenämnd överlämnar årsredovisning för 2015. I förvaltningsberättelsen redovisas bl a följande: Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg (FAHNS) har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Den gemensamma nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Nämnden har fem ledamöter och fem ersättare en från varje kommun. Kostnaderna för löneadministrationen fördelas till medlemskommunerna i enlighet med upprättad överenskommelse. Kostnadsfördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som skall ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas varje år. Under 2015 redovisar verksamheten ett överskott på 317 623 kronor. Den slutliga debiteringen till respektive medverkande kommun, kommunalförbund, bolag m.m. har avräknats mot verkligt utbetalade löner under 2015 vilket innebar en viss förändring i förhållande till fördelningen under året. I den prognos som nämnden tog del av på sammanträdet 28 november 2015 beräknades ett årsbokslut för 2015 på +/- 0 kronor. Anledningen till att överskottet är reglering av semesterlöneskulden och ökade intäkter. Kostnaderna för den gemensamma lönenämnden och dess administration fördelas på motsvarande sätt som lönesektionens kostander. Fördelningen av gemensamma lönenämndens överskott för 2015 är beräknat efter antalet bearbetade löner för 2015 och det innebär att Avesta kommun får 104 337,23 kronor i överskott. Västemanland-Dalarna Lönenämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 30 78 (forts) I verksamhetsberättelsen redovisas bl a följande: Under år 2015 gick en medarbetare i pension och en medarbetare gick vidare till annan verksamhet. En ny medarbetare har rekryterats under 2015. Ökade krav på inkommande underlag samt effektivisering av löneadministrationen kvarstår. Uppstart för samarbete/träffar mellan personalenheter och löneförvaltningen har påbörjats. Förvaltningen har ett fortlöpande arbete med att ta fram rutiner för att minimera risker i enlighet med den risk- och sårbarhetsanalys som genomfördes 2014. Kundgruppen, som består av personalcheferna från FAHNS- kommunerna, har träffats fyra gånger under året. Utöver löpande information och samarbetsfrågor så har frågan om införande av Visma Window under våren 2016 och införande av Anställningsguiden år 2017 diskuterats. Kundgruppen har också fått i uppdrag att kalla utbildare från löneservice till chefsträffar för att kvalitetssäkra löneunderlag. Utbildningsinsatserna i självservice har varit till stor nytta och vi kan exempelvis se att antalet extra utbetalningar har minskat från 3199 år 2007 till 1824 år 2015, en minskning med 43 procent. Det har varit en minskning av extra utbetalningar mellan 2014-2015 med 12 %. Förfrågningar har minskat när det gäller hur man skall rapportera i självservice. Utbildningsinsatserna i självservice löper på och då främst genom utbildning för nya chefer/assistenter samt repetitionsutbildningar för chefer/arbetsledare/assistenter. Under 2015 har vi haft 29 utbildningstillfällen med totalt 549 deltagare. Besök/erfarenhetsutbyten och utbildningar har genomförts. Avdelningen har under 2015 haft en sjukfrånvaro på 4,83 procent (totalt 1 710 timmar) där andelen sjukfrånvaro from 60:e dagen låg på 50,98 % (872). Under 2014 låg sjukfrånvaron på 7,11 %.(totalt 2826 timmar) där andelen sjukfrånvaro from 60:e dagen låg på 30,05 % (849 timmar). Den höga sjukfrånvaron under 2014 berodde dels på en influensaperiod under våren och några längre sjukskrivningar. Västemanland-Dalarna Lönenämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 31 78 (forts) Stickprovskontroller har gjorts på 427 löneunderlag maj och november. Resultat: 14 underlag var felaktigt registrerat (3 %) en minskning med 1 % från 2014. Västmanland-Dalarna Lönenämnd beslutade 19 februari 2015 följande: - Årsredovisningen fastställs och överskottet förs över till år 2016 som ett engångsbelopp. Revisionsberättelse för Norbergs kommun har inkommit efter arbetsutskottets beredning. Av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i Lönenämnden. Revisorerna har vid flertal tillfällen under året mött ordförande och ansvariga för information och diskussioner kring verksamheten. De problem som uppkommit genom åren beträffande lönerapporteringen är inte helt lösta men under 2015 blivit betydligt bättre lösta. Räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande. Resultatet av årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål fullmäktige uppställt. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Lönenämndens ledamöter samt att årsredovisningen 2015 godkänns. Beredning - Västmanland-Dalarna Lönenämnds årsredovisning 2015. - Västmanland-Dalarna Lönenämnd 19 februari 2016 2. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 18 april 2016 56. - Revisorernas i Norbergs kommun revisionsberättelse för Norbergs kommuns årsredovisning 2015. - Revisorernas i Norbergs kommun revisionsberättelse för Västmanland-Dalarna Lönenämnds årsredovisning 2015. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 79. Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet medverkar inte Lars Isacsson (S), Johan Thomasson (M) och Amanda Isacsson (S) i handläggning av ärende om ansvarsfrihet med anledning av jäv. Västemanland-Dalarna Lönenämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 32 78 (forts) s beslut - Västmanland-Dalarna Lönenämnds årsredovisning 2015 godkänns. - Ledamöterna i Västmanland-Dalarna lönenämnd beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2015. - Överskottet förs över till år 2016 som ett engångsbelopp. Västemanland-Dalarna Lönenämnd

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 33 79 Markregleringar i Avesta kommun Dnr KK16/0165 259 Ulf Lademyr, stadsingenjör/markchef, anför att ett antal förslag till avtal om markregleringar har upprättats för att möjliggöra bildandet av ett nytt verksamhetsområde för lätt industri i Horndal. Områdets storlek är ca 120 ha. Karta finns i handlingarna. Markregleringarna innebär ett antal köp av mark för kommunen. Berörda markägare: - Sveaskog Förvaltnings AB, Sävsbo 3:2, Tyskgården 1:15. Kommunen köper mark för totalt 8 000 000 kr. - Anders Fröding, Horndalsbyn 3:16. Kommunen köper mark för totalt 8 561 000. - Bertil Kalin, Horndalsbyn 4:1. Markbyte. - Bengt Gyldberg, Horndalsbyn 2:28. Markbyte. - Rolf Bergkvist, Horndalsbyn 2:19, 2:24, Jälken 4:1. Markbyte. - Lars Eriksson, Ingeborgbo 38:1. Markbyte samt köp av mark för 100 000 kr. - Andreas Larsson, Ingeborgbo 2:15. Markbyte. - AB Karl Hedin, Näckenbäck 6:2, (Fornby 2:1). Kommunen köper mark för 4 076 000 kr. Kommunen säljer mark för 5 221 000 kr. Kommunens totala kostnad för markregleringarna är 15 516 000 kronor. Stadsingenjörens/markchefens förslag: - godkänner ovan redovisade markregleringar för att bilda ett verksamhetsområde för lätt industri i Horndal. Stadsingenjör/markchef

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 34 79 (forts) Beredning - Avesta kommuns skrivelse 3 maj 2016. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 maj 2016 57. - Kommunstyrelsen 9 maj 2016 80. - Avesta kommuns skrivelse 16 maj 2016. Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Lars Isacsson (S), Johan Thomasson (M) och Karin Perers (C) bifall till kommunfullmäktiges förslag att redovisade markregleringar för att bilda ett verksamhetsområde för lätt industri i Horndal, godkänns. s beslut - Redovisade markregleringar för att bilda ett verksamhetsområde för lätt industri i Horndal, godkänns. Stadsingenjör/markchef

Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 35 80 Hjälpmedelsnämnden i Dalarna verksamhetsberättelse och bokslut för 2015 Dnr KK16/0023 049 Landstinget Dalarna har 28 januari 2016 fastställt verksamhetsberättelse och bokslut 2015 för förvaltning Hjälpmedel Dalarna. Frågan om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen. I verksamhetsberättelsen redovisas bl a - Verksamhet inkl måluppfyllelsen när det gäller uppdrag från Landstingsplanen 2015, måluppfyllelsen gällande verksamhetsmålen samt verksamhetsstatistik - framtiden - ekonomi - personal - miljöarbete Hjälpmedel Dalarna redovisar ett positivt resultat om 0,8 Mkr. Produktionsintäkterna har ökat med 7,2 procent varav intäkter från länets kommuner står för den största monetära ökningen Kommunrevisionen, genom kommunrevisor Mats Myrén (M), tillstyrker ansvarsfrihet för Hjälpmedelsnämnden i Dalarna för verksamhetsåret 2015. Beredning - Landstinget Dalarna 28 januari 2016 7. - Landstinget Dalarnas skrivelse 1 februari 2016 inkl verksamhetsberättelse och bokslut 2015 för Hjälpmedelsnämnden i Dalarna. - Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 mars 2016 36. - Kommunstyrelsen 4april 2016 59. - 26 april 2016 51. Hjälpmedelsnämnden i Dalarna