Utbildningssammanfattning Burlöv 27/2-2018
Syrien Regimen Sykes-Picot-avtalet 1916. Ett hemligt avtal som slöts mellan Storbritannien och Frankrike. Det innehöll ett utkast till en uppdelning av det Ottomanska riket. Syrien blir självständigt 1946, men det är en politiskt tumultartad period som följer. 1970 etablerar sig baath-anhängaren och alawiten Hafez al-assad som ledare. Under hans välde växer en sträng diktatur fram, men även en viss mån av stabilitet. Islamistiska grupper, i synnerhet det syriska Muslimska brödraskapet opponerar sig mot regimen. 1982 slår regimen ner upproret i samband med massakern i Hama. År 2000 går Hafez bort och efterträds av sin son Bashar. Initialt följer en reformperiod som kallas Damaskusvåren. När lättandet på yttrandefrihet medför skarp kritik mot regimen väljer man att återigen tysta opposition. Alawism Under Hafez al-assads regim får alawiterna en framskjuten position i samhället. Det här är en skarp kontrast till den historiska socialt marginaliserade roll de innehaft. För den sunnitiska majoritetsbefolkningen är alawiternas ledarposition kontroversiell. Konflikten Regimen: målsättningen under konflikten är att återetablera sig i landet. Inte utan fog räds alawiterna vad som väntar dem vid ett regimskifte. Därför är det osannolikt att Assad-regimen frivilligt väljer att stiga åt sidan. Oppositionen: består av ett stort antal mindre grupperingar och koalitioner. Generellt sett har konservativa islamistiska grupperingar en framskjuten position. Även de mindre extrema av dessa tenderar att exempelvis motsätta sig demokrati. Geopolitik: många externa aktörer influerar konflikten. Viktiga exempel är USA, Ryssland, Turkiet, Saudiarabien och Iran.
Somalia Bakgrund Republiken Somalia bildas 1960 genom en sammanslagning av de tidigare kolonierna (1) Brittiska Somaliland och (2) Italienska Somaliland. Mohamed Siad Barre håller diktatoriskt styre över landet från oktober 1969 till januari 1991. Årtionden av civila stridigheter förstör Somalias ekonomi och infrastruktur. Få länder har i modern tid drabbats av ett sådant sammanbrott som Somalia, och landet upphör under perioder att existera som stat. Säkerhetssituationen i södra och centrala Somalia Området präglas av strider mellan al-shabab och Somaliska federala regeringen (SFG). I de större städerna har den Somaliska regeringen kontroll. Dock har även al- Shabab närvaro i städerna, framför allt nattetid då attacker utförs. Attacker mot Mogadishu är många. Säkerhetssituationen i Somaliland och Puntland Säkerhetssituationen stabil i jämförelse med centrala och södra Somalia, särskilt i Somaliland. Utsatta grupper i konflikten Kvinnor, barn. Personer som tillhör minoritetsgrupper saknar klanbeskydd, vilket sätter dem i en svår situation Pojkar och yngre män är mycket utsatta för tvångsrekrytering till al-shabab Al-Shababs måltavlor (främst Södra och centrala Somalia) - Personer kopplade till regeringen, FN, polisen, etc. - Övriga vars sympatier avviker från al-shababs ideologi: journalister, politiker, lärare, religiösa och lokala ledare, etc. Somalier i diasporan Somalier finns över nästan hela världen. Ett större antal somalier befinner sig i länder som Kenya, Etiopien, Jemen, USA och Storbritannien.
Afghanistan Bakgrund 1979 invaderar sovjetunionen landet för att hjälpa det inhemska kommunistiska parti som ett år tidigare kommit till makten 1989 lyckas samlade oppositionsrörelser inkluderande olika etniska grupper, islamister, m.fl., kasta ut sovjet. Till hjälp hade de fått moderna vapen från USA, Pakistan och Saudiarabien. På 1990-talet ser vi hur interna splittringar och konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper inom Afghanistan leder till inbördeskrig. 1994 dyker taliban-rörelsen upp och intar Kabul 96. 2001 anfaller USA talibanregimen, i krigets spår görs försök till demokratisering och 2004 hålls presidentval. Etniska/religiösa grupper Pashtuner - Dominerande, sunnimuslimer, utgör ca 40% av befolkningen. Organiserade utifrån klantillhörighet. Tadjiker - Sunnimuslimer, organiserar sig utifrån landområde snarare än stam. Har haft en dominerande ställning i städerna. Hazarer - Shiamuslimer, längst ner i folkgruppshierarkin, utsatta för diskriminering och förföljelse. Många som flyr till Sverige är hazarer. Afghaner i Iran Idag finns det ungefär en miljoner registrerade afghanska flyktingar i Iran, och omkring två miljoner oregistrerade. Merparten av de afghanska flyktingarna är hazarer, vilka, som merparten av Irans befolkning, bekänner sig till shiaislam. Trots det uppfattas hazerer i Iran som andra klassens invånare. Regelverk bidrar till att cementera den positionen genom att exempelvis vägra afghaner tillgång till många yrken, samt helt eller delvis möjlighet att besöka 28 av 31 provinser. Säkerhetsläget 2016: 11 418 dödade och skadade. Av dessa 3 498 dödsoffer. Ingen provins i landet har varit helt förskonad från säkerhetsincidenter under 2016. Framför allt de större städerna är hotade av självmordsattacker och andra typer av terrorattentat. Under 2016 har framför allt Kabul drabbats av denna stridstaktik, många civila dödsoffer.
Bakgrund till kulturmöten: Klanen, familjen och släktens betydelse Vad är en klan? Exempel från Somalia Somalia är ett av många länder där klanen och klangemenskapen är centrala i det sociala såväl som i det politiska livet. Storfamiljen, snarare än kärnfamiljen, är i centrum. Klaner kan beskrivas som stora släktgrupper enade under gemensamma förfäder. Förfäder många generationer (upp till ca 30) tillbaka i tid kan definiera och avgränsa stora politiska grupper, där medlemmarna idag generellt har lösare band till varandra. Förfäder några generationer tillbaka definierar och avgränsar grupper/enheter där medlemmarna har starkare band. Exempel: den mag-betalande (mag = blodspengar) gruppen som enas kring en förfader 4-8 generationer tillbaka. De flesta somalier tillhör en mag-betalande grupp och har skyldigheter och rättigheter kopplade till denna grupp utifrån klansamhällets rättssystem: sedvanerätten. Samma grundstruktur (klanstruktur) återkommer i flera länder. Exempel: Somalia, Irak och Afghanistan. De flesta klansystem är patrilinjära: man ärver sin klantillhörighet på faderns sida. Några grundläggande skillnader mellan olika samhällstyper: Det liberala samhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till individen Centralisering av makt Grundläggande värde: individens autonomi Hantering av konflikter kopplas till rättsstaten Status kopplas huvudsakligen till individuella meriter, ställningstaganden, karaktärsdrag Klansamhället Rättigheter och skyldigheter kopplas till familjen och släkten Avcentralisering av makt Grundläggande värde: solidaritet, lojalitet till kollektivet Hantering av konflikter kopplas till familjen och släkten Status får man huvudsakligen utifrån grupptillhörighet och heder
Kulturmöten i vardagen Svensk kultur: Hur definierar vi vår egen kultur? Uppfostran ger oss som individer en klarhet, en sammanhängande logisk världsbild. Vi vet hur vi skall bära oss åt i livet. Det ena beteendet strider inte mot det andra. Ett beteende strider inte mot värderingarna. Kanske man inte alltid själv ser logiken, men den finns där så länge jag håller mig till det kulturellt accepterade och önskvärda. Skulle delarna inte hänga samman skulle jag uppleva förvirring (kan ske i kulturmöten). Förslag på vad som skulle kunna vara centrala värderingar inom svensk majoritetskultur utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv: Individualism, jämställdhet, fri sexualitet, jämlikhet, sekularism, djurrrättigheter, barns rättigheter, tolerans, rationalitet, antirasism, hederlighet, förtroende för myndigheter/stat. Utifrån ett occidentalistiskt perspektiv: Dåliga mödrar, egoism, alkoholister/drogmissbrukare, alla har sex med alla, ateister, lämnar dom gamla ensamma, materialister, omoraliska. Kulturkrock: När upplever vi en kulturkrock? Fundera kring egna erfarenheter och hur själva kulturkrocken yttrade sig. Vad kan uppfattas som en kulturkrock när man möter den svenska kulturen?
Referenslista Syrien Alchahin, Maria -Arbil & Karim, Shahla. Ett nytt land En kvalitativ studie om syriska emigranter i Sverige. Examensarbete, Institutionen för Individ och Samhälle/Högskolan i Väst, 2014. Balanche, Fabrice. Rojava's Sustainability and the PKK's Regional Strategy. The Washington Institute, 2016. Erlich, Reese., Chomsky, Noam. Inside Syria: The Backstory of Their Civil War and What the World Can Expect. Amherst, New York: Prometheus Books, 2014. Friedman, Yaron. The Nuşayrī- Alawīs An Introduction to the Religion, History and Identity of the Leading Minority in Syria (Islamic History and Civilization). Brill, 2009. Ghadi, Sary. Kurdish Self-Governance in Syria: Survival and Ambition. Chatham House, 2016. Rapporter Mänskliga rättigheter i Syrien 2007 (Rapport från Utrikesdepartementet 2007) http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080317/0dd644a6639ba68dc9cfb20e92f5c820/syrien.pdf Somalia Hansen, Stig Jarle. 2016. Al-Shabab in Somalia: The History and Ideology of a Militant Islamist Group. Hurst & Company, London. Lewis, Ioan. 2002. A Modern History of the Somali: Nation and State in the Horn of Africa. James Currey, Oxford. Lewis, Ioan. 2008. Understanding Somalia and Somaliland. Hurst & Company, London. Afghanistan Barfield, T. Afghanistan: A Cultural and Political History. Princeton University Press, 2012. Billaud, J. Kabul Carnival: Gender Politics in Postwar Afghanistan. The Feminist Press at CUNY, 2015. Lifos Center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet. Temarapport: Afghanistan - Säkerhetsläget, potentiellt utsatta personkategorier, situationen för kvinnor, barn, hazarer samt internflykt. Migrationsverket, 2016. Online: http://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentattachmentid=44034
Referenslista Klan och stat Brinkemo, Per. 2014. Mellan Klan och Stat Somalier i Sverige. Timbro, Livonia, Lettland Wiener, Mark S. 2015. Klanvälde Från Stamsamhälle till Rättsstat. Scandbook, Dualis förlag Ludvika Kulturmöten i vardagen Johansson, Heinö, Andreas. Gillar vi olika: hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen. Timbro, 2012. Steir, Jonas. 2009. Kulturmöten En Introduktion till Interkulturella Studier. Studentlitteratur AB, Lund Herlitz, Gillis. 2010. Kulturgrammatik Hur du ökar din förmåga att umgås över gränserna. Sahara Printing, Egypten. Buruma, Ian, Margalit, Avishai. 2008. Occidentalism Fiendens syn på västerlandet. ScandBook, Falun. Fazlhashemi, Mohammad. Occidentalism Ideér om väst och modernitet bland muslimska tänkare. Studentlitteratur, Lund, 2005.
Kontakt 0702-78 48 94 info@religionsvetarna.se www.religionsvetarna.se