FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA

Relevanta dokument
Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Barn i utsatta livssituationer

Maskrosbarn Barn och föräldrar i familjer med missbruk

Ungas möte med socialtjänsten

Att barn- och ungdomsanpassa den fysiska miljön

Maskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn

Ungas delaktighet i socialtjänsten. Maskrosbarn

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen

1 januari (HSL 2 g )

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Fråga man inget - får man inget veta

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Frågar man inget - får man inget veta

Barn som närstående/anhöriga

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Till dig som bor i familjehem

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Handledningsmaterial för skolpersonal

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Barn som är närstående

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Barnperspektivet inom Beroendevården

När någon i familjen fått cancer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

När någon i familjen fått cancer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Lagstiftning kring samverkan

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

vad ska jag säga till mitt barn?

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Barn som anhöriga - pyramiden

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Vägledning för införande av anhörigperspektiv i Skåne

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Riktlinje Landstinget Sörmlands ansvar för barnets rättigheter som närstående i patientnära verksamheter enligt HSL

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Barn som är närstående

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se

Halmstad 22 maj

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Fråga hur vi mår, inte hur det går.

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Barn som riskerar att fara illa

När mamma eller pappa dör

Barn som är närstående

Anhörigstöd - Barn som anhörig

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

/ ungdom Maskrosbarn. Jag behöver någon som finns där, lyssnar och förstår. Jag behöver få känna mig älskad, behövd och värdefull!

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Att undervisa om socialtjänsten

Att undervisa om socialtjänsten

Allians att arbeta mot ett gemensamt mål

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barns rätt till information, råd och stöd vid anhörigs sjukdom eller dödsfall

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Att ställa frågor om våld

Göteborgs Stads stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående. Riktlinje för anhörigstöd

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Transkript:

FRÅGAR MAN INGET - FÅR MAN INGET VETA - Vad barn och ungdomar vill ha i kontakten med professionella Sandra Patel och Therese Eriksson www.maskrosbarn.org

Maskrosbarns verksamhet Lägerverksamhet (sommar, höst, jul och påsk) - Uppföljning Stödgruppsverksamhet - 6 grupper/vecka Chatt 5 kvällar/vecka & hemsida Fredagsmys i sthlm, gbg & malmö Facebook & twitter Föreläsningar (professionella & elever) Opinionsbildande arbete

Maskrosbarns vision och mål Vision: Maskrosbarn verkar för att ge barn som växer upp med psykiskt sjuka och/eller missbrukande föräldrar förutsättningar att bryta sitt sociala arv, och växa upp till att bli välmående vuxna med meningsfulla relationer och en meningsfull sysselsättning. Mål: Maskrosbarn verkar för att barnen i målgruppen ska... - Få kunskap om sin situation och sina möjligheter - Skapa en egen identitet, skild från föräldrarnas och rollen i familjen - Skapa meningsfulla relationer - Forma sin egen framtid och vara en del av samhällslivet

Bakgrund Anhörig organisation - vårt uppdrag - föra fram barnens röst Haft kontakt med tusentals barn Rapport 2012 Frågar man inget - får man inget veta - Intervjustudie med 50 ungdomar - 13-19 år från hela Sverige - Referensgrupp 16 ungdomar - Unik studie som lyfter barns röst

Vad ungdomar vill ha i mötet med professionella Bemötande Information & delaktighet Miljöns betydelse Mötet Konsekvenser av hemsituationen Barnets rättigheter

Bemötande & stöd - Ett varmt och medmänskligt intryck - var personlig - våga fråga - visa att du bryr dig - Verkligen lyssna genom att vara intresserad och fullständigt närvarande - Vara flexibel och kunna gå utanför ramarna - Ta på allvar och respektera - tid - anpassa språket - inget offer - tro på ungdomen

Information & delaktighet - Rak och tydlig information om: - vilket stöd som finns att få - vad jag har för rättigheter i mötet med dig - hur vår kontakt kommer att se ut - vilken tystnadsplikt/anmälningsplikt du har - förälderns sjukdom - Kontakten med ungdomen - regelbunden kontakt och information - information innan möten - uppföljning - ring direkt till ungdomen - sms, mailkontakt - Enkel utvärdering efter avslutad kontakt - Vad har varit bra/mindre bra? Vad kan göras bättre? Hur har kontakten fungerat?

Har någon vuxen berättat för dig om din förälders diagnos eller sjukdom? 80% Nej 2 g HSL; Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Det samma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med oväntat avlider. VS. Tystnadsplikt och Sekretess

Miljöns betydelse - Musik och ungdomstidningar i väntrummet - Hemmakänsla - Bjud på fika! - Ingen insyn i samtalsrummet - Alternativa platser för möte - Rum anpassat för mötet

Mötet Goda förutsättningar, tid och förberedelse Ta med en vuxen som stöd - För att skapa trygghet - Någon som man litar på - Att bli tagna på allvar Enskilda möten - Minskad oro och risk för negativa konsekvenser - Rädsla för att svika föräldern

Checklista för Socialtjänsten 50 ungdomars tips på hur NI kan tänka kring den fysiska miljön i mötet med barn och ungdomar. Hämtade från Maskrosbarns intervjustudie Frågar man inget - får man inget veta. Miljöns betydelse Någon form av musik i väntrummet (glad och peppande musik) Ungdomstidningar i väntrummet ( skönt att ha något att titta i när man sitter och väntar, minskar nervositeten ) Skön soffa och/eller fåtöljer i väntrummet och samtalsrum Hemmakänsla - Varma färger på väggar och möbler, filtar och ljus Bjud på fika! Viktigt att det inte går att se in i samtalsrummet Stressbollar (bra att ha om man har svårt att sitta still) Det ska vara lätt att ta sig till socialkontoret Erbjud att träffas på en annan plats än socialkontoret, t.ex. på ett fik Rum anpassat för mötet o Om ni är två personer sitt i ett litet rum, INTE i ett konferensrum För att skapa förtroendefu%a och ti%itsfu%a samtal med barn och ungdomar behövs anpassning i såväl miljön som i bemötandet.! 1

Bemötande Socialarbetaren som jag möter måste: Visa att hon/han bryr sig om mig och ge ett varmt och medmänskligt intryck o våga vara personlig (det betyder inte att du är oprofessionell eller privat) o gör något fast du inte måste, för att du bryr dig om mig. T.ex. skicka ett sms och fråga hur jag har det o våga fråga raka frågor om min situation och visa att du kan hantera svaret Verkligen LYSSNA genom att vara intresserad och fullständigt närvarande o ställ många följdfrågor o anteckna inte under samtalet (du och jag kanske kan anteckna tillsammans i slutet av mötet) o Ge tid till relationsbyggande med mig. Det kommer antagligen vara lättare för mig att berätta hur det är hemma och vad jag vill om jag känner att jag kan lita på dig Ta mig på allvar och visa respekt genom att: o prata MED mig och inte över mitt huvud o ge utrymme för mig att komma med egna förslag när det gäller frågor som rör mitt liv o anpassa språket efter ålder och mognad (inte använda svåra och komplicerade ord men inte heller prata med mig som om jag är 3 år) o se bakom min fasad och inte döma o inte säga eller lova saker som inte är möjliga att hålla o inte konfrontera mig inför mina föräldrar o gör mig inte till ett offer (det hjälper inte att du tycker synd om mig, försök att hjälpa mig istället) o tro på att det jag säger är sant, mina vårdnadshavare och jag kan ha olika syn och upplevelse av vår hemsituation. MIN subjektiva sanning är det som ska vara! viktigast för dig

Symptom & konsekvenser Symptom'och'konsekvenser'av'a1'barnen'lever'med'psykiskt'sjuka'och/eller'missbrukande' föräldrar:!barn!som!kommer!+ll!maskrosbarn!far!illa!av!sina!föräldrars!missbruk/psykiska!ohälsa,! vilket!kan!ta!sig!i!u=ryck!genom!följande!överlevnadsstrategier:!!! Utåtagerande:!Barnet!agerar!ut!sina!känslor!genom!aggression,!våld,!bråk!och!+dig! kriminalitet.!har!oda!eget!begynnande!missbruk!av!droger!eller!alkohol.!barnet!känner!sig! missuppfa=ad!av!vuxna.!! Introvert:!Barnet!har!vänt!alla!känslor!inåt!och!börjat!självskada,!kontrollera!mat!eller!straffa! sig!själv!på!olika!sä=!för!a=!reducera!sin!ångest.!beteendet!blir!e=!beroende.!barnet!har! självmordstankar!som!kan!leda!+ll!självmordsförsök.!barnet!har!extremt!låg!självkänsla!och! känner!självförakt.!! PrestaBonsinriktad:!Barnet!har!inga!problem!på!ytan;!skolan!fungerar!och!vänskapsrela+oner! verkar!sunda!på!utsidan.!barnet!tror!inte!a=!hans/hennes!problem!är!allvarliga!nog!eller!a=! han/hon!är!värd!a=!få!hjälp.!barnet!pratar!därför!aldrig!om!problemen!utan!håller!dem! inombords.!hela!livet!hänger!på!a=!vara!duk+g!och!prestera,!som!en!ångestreducerande! strategi!som!också!ger!kontroll!över!+llvaron.!! = Mycket stor risk för egen psykisk ohälsa eller missbruk i vuxen ålder.

Barnets rättigheter Brist på kunskap FN dag i skolan Har man några rättigheter om man inte vet om dem? U: Bagkonventionen? I: Barnkonventionen. U: Jaha. Nej, ingenting. U: Barn...vad då? I: Mm, bra, tack. U: Ja varsågod. Inget...Är det en organisation?

Utveckling av insatser Goda exempel Intervjustudie om insatser Coachprogram Utvecklingstjänst

Ceremoni