Personer med svag ställning på arbetsmarknaden SWECO

Personer med svag ställning på arbetsmarknaden SWECO

Välkomna! 08:00 Kaffe och macka 08:45 Finsam hälsar välkomna! 09:00 Karolina Landowska berättar om uppdraget till SWECO 09:05 SWECO presenterar sin rapport 09:50 Paus 10:00 Workshop 11:00 Återsamling och diskussion 11:30 Avslut och möjlighet att ställa frågor

Finansiell samordning genom Samordingsförbundet Stockholms stad

Parter Af Landsting Individ FK Kommun

Varför finansiell samordning? Organiseringen av välfärden är sektoriell Myndigheter har olika mål och uppdrag Det saknas ekonomiska incitament för samverkan Individer behöver helhetslösningar Komplettera och utveckla samverkan mellan myndigheter Individen ska uppnå eller förbättra sin förmåga till egen försörjning

Vilka typer av insatser? Individinriktade insatser Förebyggande insatser Strukturella insatser

Samordningsförbundet Stockholms stad Pågående insatser Case Manager 2016 av Jobbstart AMF ESF-projektet MIA 2016 av förbunden i Stockholms län Team på vårdcentraler Kista och Tensta Aktiviteter mot Arbete, förrehabiliterande insats Stadsdelsmammorna, utbildningsinsatser Grön Etablering för nyanlända förrehabiliterande insats inom etableringsuppdraget Hemmasittare uppsökande verksamhet unga vuxna

Samordningsförbundet Stockholms stad Ny lokal 2 oktober 2017 www.samordningstockholm.se Arenavägen 47

Introduktion Kartläggning av personer med en svag ställning på arbetsmarknaden Syfte: Underlag för Arbetsmarknadsförvaltningen Två rapporter: 1. Forskningsöversikt (Karin Forss) 2. Statistisk kartläggning (Tomas Brandt)

En svag ställning på arbetsmarknaden Att arbeta är en möjlighet att försörja sig men också en plattform för kulturellt och politiskt inflytande En svag ställning är inte nödvändigtvis att sakna arbete men att sakna stabilitet och trygghet på arbetsmarknaden Sociala grupper är heterogena stora individuella skillnader

Forskningsöversikt strukturella hinder på arbetsmarknaden Struktur: En struktur betecknar ett sammanhang mellan delar i en helhet, deras ordning och förhållande till varandra. En struktur kan vara platt eller hierarkisk. Strukturer samverkar. Exempel på strukturer: Kön/genus Könsidentitet Etnicitet Hudfärg Funktionalitet Socioekonomisk bakgrund

Statistisk kartläggning Syfte Överblick av personer i Stockholms stad med en svag ställning på arbetsmarknaden - Även personer som har inkomst men riskerar att hamna i utsatt situation - Vilka delgrupper är mer utsatta? - Vad är deras status på arbetsmarknaden? Definition Personer i hushåll med låg ekonomisk standard ( relativ fattigdom, fattigdomsrisk ) Disponibel inkomst under 60 % av medianinkomsten sett till hela hushållet EU: Andel av befolkningen som har så låg inkomst att det kan medföra risk för fattigdom Viktigt: Mäter inkomstskillnader inte absolut fattigdom - Låg inkomst i förhållande till andra i samhället risk för utanförskap

Utveckling över tid hela riket Andel (%) i hushåll med låg ekonomisk standard, hela riket, 1995-2015 17 15 Andel med låg ekonomisk standard Felmarginal 13 11 9 7 5 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015

Utveckling över tid -Riket och Stockholm Bättre utveckling i Stockholms stad än både riket och länet (2011-2015) Andel (%) i hushåll med låg ekonomisk standard, 2011-2015 17,0 15,0 13,0 11,0 9,0 7,0 Riket Stockholms stad Stockholms län 5,0 2011 2012 2013 2014 2015

Utveckling över tid -Riket och Stockholm Stort gap utrikes födda inrikes födda Minskande andel i låg ekonomisk standard i Stockholms stad och län (framförallt utrikes födda) Sämre utveckling sett till hela riket Andel (%) i hushåll med låg ekonomisk standard per ursprung, 2011-2015 35 30 25 20 15 10 5 Riket - utrikes födda Stockolms stad - utrikes födda Stockholms län - utrikes födda Riket - inrikes födda Stockholms stad - inrikes födda Stockholms län - inrikes födda 0 2011 2012 2013 2014 2015

Överblick Totalt 14 procent av befolkningen 16-64 år hade låg ekonomisk standard i Stockholm år 2014 Detta motsvarade 87 000 personer Högst var andelen i låg ekonomisk standard i Rinkeby-Kista (31%). Lägst var andelen i Älvsjö (8%) Andel (%) i hushåll med låg ekonomisk standard Andel (%) i hushåll med låg ekonomisk standard, per SDN-område Övriga befolkningen 530 866 86% Låg ekonomisk standard 86 884 14% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Rinkeby-Kista 10 155 Skärholmen Spånga-Tensta 5 940 6 002 Hässelby-Vällingby Östermalm Farsta Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Södermalm Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Bromma Kungsholmen Älvsjö Hela staden 7 279 7 204 5 376 9 368 4 150 8 759 4 732 5 535 4 233 4 097 1 344 86 884

Kön och ålder Män i högre utsträckning i hushåll med låg ekonomisk standard. - I vissa undergrupper (t.ex. ensamstående med barn) är kvinnor mer utsatta än män Yngre i högre utsträckning i hushåll med låg ekonomisk standard. - Inte en lika väletablerad grupp på arbetsmarknaden. Ca 10 000 personer i hushåll med låg ekonomisk standard fick sin största inkomst från studiemedel. Andel i hushåll med låg ekonomisk standard, per kön Andel i hushåll med låg ekonomisk standard, per åldersgrupp 22% 20% 18% 16% 14% 12% 41 800 13,6% 45 084 14,5% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 6 087 18,7% 11 169 18,9% 13 483 15,6% 30 525 13,5% 14 735 12,6% 10 885 11,3% 86 884 14,1% 10% 10% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 0% Kvinna Man 0% 16-19 år 20-24 år 25-29 år 30-44 år 45-54 år 55-64 år Samtliga

Utbildningsnivå En fjärdedel av de som saknar gymnasieutbildning ingick i hushåll med låg ekonomisk standard För personer med okänd utbildningsnivå var över 40 % i hushåll med låg ekonomisk standard Andel i hushåll med låg ekonomisk standard, per utbildningsnivå 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 19 827 24,8% 26 990 13,5% 14 525 13,6% 16 654 8,2% 878 8,2% 8 010 41,7% 86 884 14,1%

Utbildning Män lägre utbildade än kvinnor Könsstereotypa utbildningsval leder till sämre matchning på arbetsmarknaden Färre yrken för lågutbildade på arbetsmarknaden För de utrikes födda som har högre utbildning är det svårt att få den validerad

Betydelsen av nätverk och social anknytning Familj, vänner och tidigare kollegor en av de vanligaste vägarna till jobb Missgynnar unga och nyanlända som inte byggt upp nätverk Nyanlända kvinnor som är anhöriginvandrare ofta beroende av den manliga anknytningspersonens nätverk Kan resultera i att de utestängs från arbetsmarknaden Kvinnors nätverk finns inom civilsamhället Mindre resursstarka

Ursprung Över en fjärdedel av de utrikes födda i staden levde i hushåll med låg ekonomisk standard jämfört med 9 procent av de inrikes födda. Utrikes födda i hushåll med låg ekonomisk standard även fler till antalet Andelen i låg ekonomisk standard minskar med vistelsetid, men inga stora skillnader finns mellan personer med vistelsetid 1-2 år, 3-4 år, 5-9 år. Inga tydliga skillnader utrikes födda män och kvinnor (visas ej) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel i hushåll med låg ekonomisk standard, per ursprung-vistelsetid 39 992 9,0% Inrikes födda 5 109 46,4% 5 940 31,1% 4 958 30,8% 10 137 32,3% 9 463 28,3% 10 771 17,6% 46 892 27,0% <1 år 1-2 år 3-4 år 5-9 år 10-19 år 20- år Utrikes födda totalt 86 884 14,1% Samtliga

Integration och arbetsmarknaden Diskriminering på arbetsmarknaden Normer styr förväntningar Vikten av språkkunskaper

Ensamstående med barn (0-17 år) Tydlig könsskillnad: Av samtliga ensamstående kvinnor med barn i staden levde 30 procent med låg ekonomisk standard (7 300 personer) 22 procent bland de ensamstående männen med barn (1 500 personer) Ännu tydligare skillnad per ursprung 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel i hushåll med låg ekonomisk standard, ensamstående med barn 7 330 29,9% 1 474 21,7% 3 833 19,3% 4 971 43,5% 8 804 28,1% Kvinna Man Inrikes född Utrikes född Samtliga ensamstående m. barn Kombinationen kön och ursprung: 45 procent av alla utrikes födda ensamstående kvinnor med barn levde med låg ekonomisk standard (4 300 personer) 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 3 064 20,4% 769 16,0% 4 266 45,1% 705 35,7% Kvinna Man Kvinna Man 8 804 28,1% Inrikes född Utrikes född Samtliga ensamstående m. barn

Omvårdnadsansvar Arbetsmarknadens struktur Möjligheten att vara en flexibel arbetstagare Arbetsmiljön för arbetet i hemmet Vård av barn och etablering

Arbetsmarknad Hur försörjer sig personerna i hushåll med låg ekonomisk standard? -Största inkomstkälla under året Fördelning av största inkomstkälla per låg ekonomisk standard och övriga befolkningen 37 % av personerna i hushåll med låg ekonomisk standard fick huvudsakliga inkomsten från förvärvsarbete 21 % av gruppen saknade helt inkomst 12 % av gruppen var i huvudsak studenter (10 000 pers, främst unga) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Arbetslös Arbetsmarknadspolitisk åtgärd 2% 4% Låg ekonomisk standard Ekonomiskt bistånd Förtidspensionär 9% 8% Övriga befolkningen Förvärvsarbete 37% Saknar inkomst 21% Ekonomiskt bistånd, arbetslöshetsersättning, sjuk och aktivitetsersättning (förtidspensionär) även jämförelsevis vanligt Sjuk Studerande 2% 12% Vård av barn/anhörig 5% Ålderspensionär 1%

Effekter av strukturella hinder Lågavlönade Osäkra anställningar Ofrivillig deltid Ohälsa och sjukskrivningar Lågt förtroende för myndigheter Dolt företagande

Sammanfattning Utsatta grupper Lågutbildade (utan gymnasieutbildning) Män saknar oftare gymnasieutbildning än kvinnor Fler män med låg ekonomisk standard Utrikes födda Gynnsam utveckling senaste åren (i Stockholm) Mycket stora skillnader kvarstår mellan utrikes födda och inrikes födda Nyanlända mest utsatta Låg ekonomisk standard vanligt även vid längre vistelsetider Ensamstående med barn Andelen i låg ekonomisk standard har ökat mycket kraftigt i hela riket Hög andel med låg ekonomisk standard utsatt grupp Stor variation mellan stadsdelsnämndsområdena Framförallt utrikes födda och kvinnor är utsatta Utrikes födda kvinnor mest utsatta

Slutsatser De personer som möter dubbla, tredubbla osv. trösklar på arbetsmarknaden löper störst risk att hamna i en svag ställning på arbetsmarknaden Stereotypa förväntningar om yrken, livsval, kompetens etc. ligger ibland till grund för vilket stöd en person erbjuds det kan förstärka strukturer Vi behöver vara öppna för att individer ändrar sina värderingar Det som sker på arbetsmarknaden påverkar individers fritid ett holistiskt synsätt på arbetstagaren krävs Mer intersektionell kunskap behövs om personer som möter flera strukturella hinder på arbetsmarknaden

Paus Återsamling kl.10:00 för gruppdiskussion

Områdesblad - Västerort Hässelby-Vällingby, Bromma Personer i hushåll med låg ekonomisk standard, andel av befolkningen 16-64 år i stadsdelsområdet (stapels storlek) samt antal personer (etiketten) Tolkning: I Hässelby-Vällingby stadsdelsområde ingick 7 279 personer i hushåll med låg ekonomisk standard; 16 procent av samtliga i åldern 16-64 år i stadsdelsområdet. Motsvarande andel i Bromma var 9 procent. Andel personer i hushåll med låg ekonomisk standard inom gruppen: Stadsdelsområde Kvinnor Män Grundskoleutbildade Inrikesfödda Utrikesfödda Ensamstående med barn Kvinnor Män Hässelby-Vällingby 16% 16% 25% 9% 28% 37% 21% Bromma 9% 9% 14% 6% 21% 20% 15% Hela staden 14% 15% 25% 9% 27% 30% 22% Tolkning: 37 procent av samtliga ensamstående kvinnor med barn i Hässelby-Vällingby levde i hushåll med låg ekonomisk standard. Detta kan jämföras med 21 procent av de ensamstående männen i samma område. I Brommas stadsdelsområde var könsskillnaden bland de ensamstående med barn betydligt mindre; 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som var ensamstående med barn i Bromma ingick i hushåll med låg ekonomisk standard.

Gruppdiskussion Stämmer det du hört idag med dina upplevelser? Vad är de största utmaningarna för ert stadsdelsområde?

Gruppdiskussion Hur kan ni använda er av kunskapen ni fått idag i ert arbete? Vilka grupper behöver ni jobba mer med? Hur når ni fram till dem? Vilka nya eller gamla kontakter behöver ni samarbeta med för att nå ut till personer med en svag ställning på arbetsmarknaden?