Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 - Framtida kompetensbehov i Göteborgsregionen
Ny utbildnings- och arbetsmarknadsprognos mot år 2025 utvecklingen av demografi, näringsliv och arbetsmarknad i Västra Götaland och de fyra delregionerna prognosutfallet för 60 utbildningsgrupper i Västra Götaland och delregionerna fram till år 2025 särskilda fördjupningar för sjuksköterskor och ingenjörer delregionala rapporter Syfte: skapa ett regionalt planeringsunderlag som kan bidra till ökad samverkan och dialog mellan utbildningsaktörer, arbetsgivare och offentliga aktörer Ladda ned på: http://www.vgregion.se/om-vgr/statistikanalys/analysportalen
Vad påverkar matchningseffektiviteten? Konjunktur och arbetsmarknad Demografi och geografi Framtida utbud och efterfrågan samt matchning Teknikskiften och strukturomvandling Utbildningsdimensionering och utbildningsmönster
Arbetslöshet (årligt genomsnitt) 12 10 8 6 4 2 2008 2010 2012 2015 0 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetslösheten minskar dock inte för utsatta grupper Inskrivna arbetslösa 16-64 år med utsatt ställning på arbetsmarknaden och övriga inskrivna arbetslösa, Västra Götalands län, januari 2004 juli 2016 Källa: Arbetsförmedlingen
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Demografisk utveckling fram till år 2025 Fler invånare i GR (+143 000 personer) Fler yngre (0-19 år) Fler äldre (70-90 år) Fler i arbetsför ålder (20-64 år) Men något ökad försörjningskvot 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2015 2025 Källa: Västra Götalandsregionen
Befolkningsprognos för ungdomsgrupper 0-19 år i Göteborgsregionen, 2015-2030 (Index år 2015=100) 135 130 125 120 115 110 105 100 95 90 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 + 12 320 + 25 010 + 14 460 + 2 020 0-5 år 6 år 7-15 år 16-19 år Källa: Västra Götalandsregionen
Funktionell geografi GR Den mesta av interaktionen går i riktning mot Göteborg Tvärförbindelserna mellan stråken något svagare Någorlunda stora tätorter i samtliga riktningar Pendlingsförutsättningarna till övriga delregioner är goda, både med kollektivtrafik och bil Källa: Länsstyrelsen i Västra Götaland samt VGR
Utvecklingen av gymnasiebehörighet, samtliga elever åk 9, år 2001-2015 Källa: Skolverket
Andelen elever utan gymnasiebehörighet 2013, uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund Såväl föräldrarnas utbildningsnivå som migrationsbakgrund spelar stor roll för elevens skolresultat Risken att inte uppnå gymnasiebehörighet är särskilt stor i gruppen nyanlända elever som kommit till Sverige efter 8 års ålder. Källa: VGR Att motverka skolmisslyckanden
Strukturomvandling 250 000 200 000 150 000 Hushållstjänster Skolor Barnomsorg Hälso- och sjukvård Äldreomsorg Hotell och restauranger Enheter för kultur, nöje och fritid 100 000 Producenttjänster Distributionstjänster 50 000 Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig varuproduktion 0 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 Källa: VGR:s sysselsättningsprognos
Utbildningsnivåer Andelen i åldern 25-64 år med olika utbildningsnivåer 60% 50% 40% 30% 20% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial 10% 0% Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Källa: SCB
ANDEL ELEVER I ÅK 1 PER GYMNASIEPROGRAM, EFTER LÄSÅR. UPPGIFTERNA AVSER FOLKBOKFÖRDA I GÖTEBORGSREGIONEN VID LÄSÅRSMITT. PROCENT Gymnasieprogram 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 Ekonomi (EK) 8,9 9,7 11,6 11,6 Estetiska (ES) 8,2 7,8 7,5 6,9 Humanistiska (HU) 0,9 0,6 0,4 0,5 Naturvetenskap (NA) 13,0 13,6 12,4 12,8 Samhällsvetenskap (SA) 17,9 17,6 16,9 16,8 Teknik (TE) 7,4 8,0 7,5 8,1 International Baccalaureate (IB) 0,9 0,9 1,2 0,9 Barn- och fritid (BF) 1,9 1,7 2,0 1,3 Bygg- och anläggning (BA) 3,9 3,6 3,4 2,8 El- och energi (EE) 3,7 3,7 4,2 3,6 Fordons- och transport (FT) 2,6 2,3 2,3 2,1 Handels- och administration (HA) 2,9 2,6 2,7 2,6 Hantverk (HV) 2,2 2,0 1,6 1,7 Hotell- och turism (HT) 1,3 1,2 0,9 0,9 Industritekniska (IN) 1,7 2,2 1,9 1,7 Naturbruk (NB) 1,8 1,5 1,3 1,6 Restaurang- och livsmedel (RL) 1,8 1,4 1,7 1,7 VVS- och fastighet (VF) 0,5 0,6 0,7 0,6 Vård- och omsorg (VO) 2,1 1,9 1,6 1,5 Riksrekryterande utb (RX) 0,4 0,4 0,4 0,4 Introduktionsprogrammen (IM) 15,9 16,8 17,9 19,7 100,0 100,0 100,0 100,0 58 procent av eleverna i årskurs 1 gick på ett högskoleförberedande program 2014/15 och 23 procent på ett yrkesprogram Samhällsvetenskapsprogrammet är det största gymnasieprogrammet. Under de fyra läsår som gått sedan GY 2011 infördes är det Ekonomiprogrammet som har ökat mest i andel av gymnasieeleverna i årskurs 1 I Göteborgsregionen är det framför allt intresset för Bygg- och anläggningsprogrammet som har minskat sedan GY 2011 infördes. Andelen på introduktionsprogrammen har ökat kontinuerligt sedan år 2011
Vilka branscher, vilka yrken?
Hushållstjänsternas - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Äldreomsorg Hotell o rest Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 16 360 +20 % Grundskollärare 7 990 +19 % Förskollärare och fritidspedagoger 9 590 +19 % Storhushålls- och restaurangpersonal 5 060 +12 % Läkare 4 060 +30 % 5 000 0 2013 2025 Avfall o återv Branschutveckling 190 640 +19 %
Tillverkningsindustrins - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Metallind Kemisk ind Övr ind Massa- o pappersind Jord- o stenind Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Fordonsmontörer 3 980-3 % Maskinoperatörer 6 050-12 % Maskiningenjörer och maskintekniker 3 920 +13 % Driftchefer/Chefer för mindre företag - tillverkning, el-, värme- och vattenförsörjning m.m. 1 380-3 % Civilingenjörer m.fl., maskin 4 540 +18 % Branschutveckling 63 200-9 % 0 2013 2025
Producenttjänsternas - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter Företagskonsulter Jur o ekon konsulter Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Dataspecialister 11 850 +21 % Arkitekter och stadsplanerare 1 210 +14 % Revisorer m.fl./marknadsanalytiker och marknadsförare/övr företagsekonomer 8 520 +13 % Redovisningsekonomer m.fl. 2 960 +28 % Civilingenjörer m.fl., elkraft/civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 3 890 +10 % 0 2013 2025 FoU-institutioner Branschutveckling 94 060 +22 %
Övrig varuproduktion - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken 2 500 2 000 1 500 1 000 500 El-, gas- o värme Jordbruk Skogsbruk Vatten- o rening Fiske Yrkesgrupp 2013 Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bärodlare 2025 Förändring (%) 210-27 % Djuruppfödare och djurskötare 460 +7 % Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 520 +16 % Fiskare och jägare 190 ±0 % Branschutveckling 5 060 +5 % 0 2013 2025
Distributionstjänster - fem mest förändrade branscher till 2025 Vanligt förekommande yrken 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Detaljhandel Parti- o provisionshandel Handel m motorfordon Yrkesgrupp 2013 2025 Förändring (%) Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 16 080 +19 % Agenter/Speditörer 1 380-28 % Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 17 890 +14 % Lager- och transportassistenter 6 810-14 % Bil- och taxiförare, buss- o spårvagnsförare 4 580 +15 % 5 000 Post- o kurir Telekom 0 2013 2025 Branschutveckling 95 180 +9 %
Byggindustrin Sysselsättning 1993-2025 per branschaggregat och region (Index 2013=100) Vanligt förekommande yrken 130 120 110 100 90 80 70 60 50 Skåne län Göteborgsregionen Stockholms län Västra Götaland+ Yrkesgrupp 2013 Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare exkl. fastighetsskötare 2025 Förändring (%) 9 040 +26 % 5 080 +6 % Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 1 760-3 % Civilingenjörer m.fl., bygg och anläggning/lantmätare 2 370 +34 % Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker/kartingenjörer 3 440 +24 % m.fl. 40 1993 1997 2001 2005 2009 2013 2017 2021 2025 Branschutveckling 30 910 +18 %
Arbetsförmedlingens utsikter för yrken på eftergymnasial nivå, hösten 2016 Källa: Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingens utsikter för yrken på gymnasial nivå, hösten 2016 Källa: Arbetsförmedlingen
Mer från Arbetsförmedlingen Källa: Arbetsförmedlingen
Jämfört med andra delregioner ser efterfrågan på eftergymnasialt utbildade i Göteborgsregionen bli lika stor som den stora efterfrågan på gymnasialt utbildade 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 Folk- o grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, minst 30 högskolepoäng, ej examen Eftergymnasial utbildning, examen 50 000 25 000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Källa: VGR:s Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos
Vilka utbildningsgrupper?
Kompetensutmaning - underskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Gymnasieingenjörer, totalt -5 500-37 % -38 % -35 % -34 % Vård- och omsorgsutbildning, gymnasial nivå -4 850-22 % -15 % -18 % -13 % Barn- och fritidsutbildning, gymnasial nivå -2 400-25 % -8 % -12 % +1 % Ämneslärarutbildning -1 810-17 % -17 % -16 % -8 % Lärarutbildning för grundskolans tidigare år -1 420-15 % -11 % -21 % -18 % Specialistsjuksköterskeutbildning, totalt -1 410-22 % -25 % -30 % -22 % Fordonsutbildning, gymnasial nivå -1 020-8 % -2 % -4 % +7 % Industriutbildning, gymnasial nivå -940-7 % -3 % -14 % +7 % Byggutbildning, gymnasial nivå -850-5 % +7 % -2 % +9 %
Kompetensutmaning - underskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* VVS-utbildning, gymnasial nivå -530-14 % n.a** n.a** n.a** Speciallärar- och specialpedagogutbildning -340-19 % -22 % -14 % -25 % Tandsköterskeutbildning -315-26 % n.a** n.a** -11 % Biomedicinsk analytikerutbildning -230-19 % -36 % -34 % -17 % Tandläkarutbildning -220-18 % -7 % +3 % n.a** Arbetsterapeututbildning -220-18 % -7 % +2 % -2 % Barnmorskeutbildning -210-20 % -24 % -18 % n.a**
Kompetensutmaning - överskott Utbildningsgrupp Antalet personer år 2025 Andel av efterfrågan år 2025 Fyrbodal* Sjuhärad* Skaraborg* Folk- o grundskola 8 620 +21 % +30 % +10 % +12 % Högskoleförberedande gymnasial utbildning, totalt Humanistiskt utbildning, eftergymnasial 3 år Personal- och beteendevetarutbildning, högskoleutbildning 7 040 +10 % +17 % +10% +15 % 900 +30 % +41 % +39 % +21 % 810 +22 % +25 % +10 % +31 %
Något ökad försörjningskvot Sammanfattningsvis Fortsatt strukturomvandling förändringstryck via automatisering och digitalisering Tjänstesektorn fortsätter växa Utbildning viktig! Ökad efterfrågan på gymnasialt och eftergymnasialt utbildade
Sammanfattningsvis Viktigt att diskutera kvaliteten på undervisningen samt sådant som exempelvis arbetsgivarkontakter i utbildningen Kompetensförsörjningen en stor utmaning, inte minst för det offentliga Stor efterfrågeökning inom hälso- och sjukvård och social omsorg samt utbildning risk för fortsatt och ökad brist En utmaning som kräver samverkan och strategiskt arbete
Tack för er uppmärksamhet! Jakob Lindahl Samhällsanalytiker, avd: Samhällsanalys Västra Götalandsregionen jakob.l.lindahl@vgregion.se tel: 0700-20 79 54
Bilagor
Vem arbetar inom industrin? Direkta industrisysselsättningen minskar Produktivitetsökningar och outsourcing till tjänsteföretag Kompetensförsörjning inom industrin Snabb ökning av andelen högutbildade inom industrin 2007: 26% (eftergymnasialt utb) 2014: 33% (eftergymnasialt utb) Inte bara naturvetenskap- och teknikutb (>=gym) 40% Natur/Teknik 30 % övriga inriktningar 30 % yrkesinriktat gymnasium Även beroende av kompetensförsörjning inom tjänstesektorn Multiplikatoreffekt 0,75 jobb (underleverantörer inom andra sektorer fr.a. företagstjänster)
Beräkningsmetoden
Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning per näringsgren med Regionalt Analys och Prognos-System RAPS Makroekonomisk utveckling enligt Finansdepartementets prognosinstrument MIMER Strukturomvandling enligt Konjunkturinstitutets bedömningar i modellen EMEC, (Environmental Medium term Economic model) VGR:s Befolkningsprognos Antaganden om pendling