LÖNEPOLITIK. Kommunstyrelseförvaltningen

Relevanta dokument
Lönepolicy med riktlinjer

Lönepolicy med handlingsplan

Uppvidinge. Kallelse/underrättelse Datum: Tid: Kornmunhuset, Åseda, sal Ideboås. 1. Upprop. 2.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLICY FÖR FLENS KOMMUN

Lönepolicy med riktlinjer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige Lönepolicy

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa policy för lön ... Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

HANDLINGSPLAN LÖNER. Mål och syfte

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen Personalkontoret

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Sid 1 (5) Grästorps kommuns lönepolicy skall underlätta för förvaltningarna att bedriva en effektiv verksamhet.

Ärende 13. Lönepolicy revidering

Lönepolicy. Lönepolicy. i Falköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

L ö n e p o l i c y. Timrå Kommun

Lönepolitik i Fagersta kommun. Enligt beslut i kommunfullmäktige , 142

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

Riktlinje för lönebildning

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

Lönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun

POLICY. Lönepolicy. för. Hudiksvalls kommun

LÖNEPOLICY. Förändring av lön mellan revisionstillfällen är endast tillåten efter samråd med personalchefen.

En information om avtalets innebörd lämnas till samtliga tjänstemän. Arbetsgivaren och berörd lokal tjänstemannapart anordnar en sådan information.

Innehåll. Förord. KAPITEL 2 GRUNDEN FÖR BRA LÖNEBILDNING 6 Lönegrupp Aktörer i en lönegrupp

Supplement/Löneavtal SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer Skogsbruk tjänstemän

Löneavtal 00. Bilaga 1 till ÖLA Grundläggande principer för lönesättningen

Personalpolicy avseende ledarskap, medarbetarskap och lönesättning i Värmdö kommun

Riktlinjer för lönesättning

Lönepolicy för Laholms kommun

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. November 2009

Antagen av kommunstyrelsen Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Lönepolicy för Orust kommun

4 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625)

LÖNEPOLITIK FÖR ESLÖVS KOMMUN

Riktlinjer och förutsättningar för en väl fungerande lönepolicy bilaga till lönepolicy

Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Lönepolicy Policy Kf , 101 Kommunfullmäktige. Lönepolicy

Lönepolitiska riktlinjer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

LÖNEAVTAL Sveriges Byggindustrier Unionen Sveriges Byggindustrier Sveriges Ingenjörer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. Februari 2009

Löneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Huvudspåret. AG förbereder. Överläggning K. Överläggning F. Facklig org påkallar förhandl.

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

HÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen

Utformande av en lönestrategi i Stockholms stad Motion (2012:34) av Jan Valeskog (S)

Lönepolitiska riktlinjer för Mjölby kommun

Riktlinjer för lönebildning

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

Lönepolitiska riktlinjer för Falu Kommun

Löneavtal Löneavtal mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Idrott, Unionen och Akademikerförbunden avseende tjänstemän.

Riktlinjer för lönesättning vid Uppsala universitet

Lönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning

Avtal om lokal lönebildning i IT-företagen

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Utskriftsdatum Protokoll nr Sida Sign Sign Sign Sign. Löneavtal Version

Löneprocess inom staten

Gemensam kommentar till RALS 2010-T

Lönepolitiska riktlinjer 2014

SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning

Riktlinjer för en välfungerande lönepolitik Bilaga till lönepolicy

Lönepolitiska riktlinjer och arbetsordning vid lönesättning

Lönesättning riktlinjer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

LÖ NEBILDNINGSAVTAL SLA och Naturvetarna

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

Principer för långsiktig lönebildning ( ) i Region Halland

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

Personalpolitiskt program

Riktlinjer inför löneöversyn. Antaget i Personalutskottet 32/2004, reviderat KS PU 75/2006. Reviderat i kommunstyrelsen 187/2009.

Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten

LÖNEPOLICY FÖR TIMRÅ KOMMUN. Bakgrund och utgångspunkter

Lönesättning riktlinjer

Lönesättning riktlinjer

Stöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete

Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Nacka kommuns grundläggande värdering

Lönepolicy, lönepolitik och löneväxling i Hofors kommun

Almega Tjänsteföretagen, bransch Turism och Sjöfart. Sjöbefälsföreningen. Patrik Eidfelt och Tomas Bengtson jämte delegation

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Lönepolitiskt program för Lunds universitet fastställt av universitetsstyrelsen den 7 april 2000

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO Löneavtal Version TEO

Inför kommunal maxlön, svar på motion (V)

Lönepolitiska riktlinjer 2013

Lönekartläggning 2008 Enköpings kommun

1 Grundläggande principer för lönesättning

LÖNEAVTAL Telekom. Giltighetstid:

BILAGA 1 Löner 1 juli juni 2020

LÖNEAVTAL Utveckling &Tjänster. Giltighetstid:

LÖNEPOLICY. Syfte med lönepolicy. Bakgrund

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Transkript:

LÖNEPOLITIK Kommunstyrelseförvaltningen 2012-08-17

1. LÖNEPOLITISK POLICY Antagen av kommunfullmäktige 1.1 INLEDNING Lönepolitiken är ett av flera medel för att nå de uppsatta verksamhetsmålen. Sambandet mellan lön, motivation och arbetsresultat har stor betydelse för den samlade verksamhetens resultat och framgång. Lönepolitiken ska därför stimulera till ökad arbetstillfredsställelse, effektivisering och ökad produktivitet. Arbetsgivaren ska årligen ange inriktning/vilja gällande lönepolitiken. 1.2 MÅL OCH SYFTE Målet är att lönepolitiken ska vara tydlig och förankrad för alla anställda i Gislaveds kommun, som stimulerar till utveckling av både verksamhet och individ samt bidra till ökad måluppfyllelse. Syftet är att grundlägga en systematisk och konsekvent lönesättning samt en förståelse bland medarbetarna för vilka principer och regler som gäller för lönesättning. 1.3 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER Lönesättningen ska grundas på befattningens svårighetsgrad och därutöver differentieras efter individuella och marknadsmässiga grunder. Lönesättningen baseras därmed på nedanstående delar; Befattningens svårighetsgrad som framkommer vid befattningsvärdering enligt BAS. Individuella grunder d.v.s. permanenta individuella arbetsuppgifter utöver BAS och de som kan tas hänsyn vid temporära lönetillägg samt individuell prestation som är den anställdes arbetsresultat och sätt att utföra arbetsuppgifterna Marknaden; i lönehänseende ska de påtagligt konkurrensutsatta yrkesgrupperna beaktas Lönepolitiken ska även främja jämställdhetsarbetet. Om det konstateras i kommunen att det är könsrelaterade löneskillnader ska lönepolitiken aktivt användas för att utjämna dessa löneskillnader. 1.4 OMFATTNING Kommunens lönepolitik omfattar samtliga anställda i kommunen. 1

Antagen av kommunfullmäktige 2. LÖNEPOLITISK HANDLINGSPLAN 2.1 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR LÖNESÄTTNINGEN Lönesättningen ska grundas på befattningens svårighetsgrad och därutöver differentieras efter individuella och marknadsmässiga grunder. 1. Befattningens svårighetsgrad s.k. befattningslön Befattningens svårighetsgrad som framkommer vid befattningsvärdering enligt BAS-systemet (Befattnings-/ArbetsvärderingsSystem). Således finns en grundläggande lön för det arbete som man är anställd att utföra och som har en grund i arbetets innehåll och svårighetsgrad. Kommunens olika befattningars svårighetsgrader kan indelas i sjutton nivåer (nivå A-Q), vilka har definierade befattningslöner. Befattningslön utgör dock inte lägstlön. Möjlighet att sätta högre eller lägre lön än befattningslön finns; högre lön utifrån individuella och marknadsmässiga grunder samt lägre utifrån individuella skäl t.ex. att aktuell utbildning saknas. Lägstlön respektive befattningslön ska ses över kontinuerligt. 2. Individuella grunder En grund är permanenta individuella arbetsuppgifter/uppdrag som inte ligger i den ordinarie befattningen (BAS) och de som kan tas hänsyn vid temporära lönetillägg vilket bör beaktas vid hantering av lön. Individuell prestation är en annan del som bygger på den anställdes arbetsresultat och dennes sätt att utföra arbetsuppgifterna utifrån nedanstående tre faktorer; Måluppfyllelse Yrkeskunnande Social förmåga Dessa tre faktorer definieras övergripande i en faktorsmall, se närmare bilaga 1. 3. Marknaden Alla yrkeskategorier påverkas mer eller mindre av marknads faktorer. För Gislaveds kommun ska de påtagligt konkurrensutsatta yrkesgrupperna prioriteras. Gislaveds kommun ska vid dessa tillfällen jämföra sitt löneläge främst med närliggande regionerna, dock kan givetvis jämförelsen variera beroende på vilken yrkesgrupp som är aktuell. Hur kan dessa tre prinicer användas? Löneutvecklingen för en anställd beror dels på hur väl vederbörande uppfyller kraven för en anställning såsom de framkommit vid befattningsvärdering. Respektive befattningars svårighetsgrader har definierade befattningslön, vilket kan ses som en grundläggande lön för det arbete som man är 2

Antagen av kommunfullmäktige anställd att utföra. Dock utgör befattningslön inte lägstlön. Varje befattnings svårighetsgrad har definierade lägstalöner. dels permanenta individuella arbetsuppgifter utöver BAS och de som kan tas hänsyn vid temporära lönetillägg samt på den anställdes prestation utifrån befintlig faktorsmall dels på grund av marknadsaspekter Ovanstående görs utifrån en helhetsbedömning, där ny lön är i fokus (inte löneökningar). Att lönerna är differentierad, skiljer sig åt, inom en yrkesgrupp benämns lönespridning. Lönespridning i Gislaveds kommun bygger endast på följande aspekter; uppfyller kraven i befattningen, individuell prestation och marknad. Kommunen eftersträvar en lönespridning bland medarbetarna. Jämställdhetskartläggning av lön Om det konstateras i kommunen att det föreligger könsrelaterade löneskillnader ska lönepolitiken aktivt användas för att utjämna dessa löneskillnader. Varje år analyseras löner, enligt diskrimineringslagstiftningen, i syfte att uppnå jämställda löner. Denna innefattar en kartläggning och analys av löner för att upptäcka och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Kommunens olika befattningars svårighetsgrader kan, som tidigare nämnts, indelas i sjutton nivåer (nivå A-Q), vilka har definierade befattningslöner. Om det finns löneskillnader så ska dessa kunna endast härledas till individuella eller marknadsmässiga orsaker. Om det konstateras i kommunen att det föreligger könsrelaterade löneskillnader ska lönepolitiken aktivt användas för att utjämna dessa löneskillnader. Vid dessa tillfällen bör löneskillnaderna hanteras omgående, dock senast inom 3 år. Löne- resp medarbetarsamtal Det är en grundförutsättning att dialog förs mellan chef och medarbetare på olika sätt t.ex. mål, om förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Varje lönesättande chef är skyldig att genomföra löne- respektive medarbetarsamtal årligen. Se vidare i personalhandboken flik 20. 2.2 LÖNESÄTTNING KAN ENDAST SKE PÅ TRE SÄTT Lönen för kommunens anställda sätts vid nyanställning, löneöversyn och strukturförhandlingstillfällen. Dokumentation är av stor vikt vid dessa tillfällen, dels ur historiskt aspekt, dels vid utredning av ev könsrelaterade löneskillnader. 1. Nyanställning Vid nyanställning utgår lönesättningen från den nivå som framgår av befattningsvärdering av berörd anställning samt hur väl den som ska anställas bedöms uppfylla kraven för 3

Antagen av kommunfullmäktige befattningen och ev. andra individuella aspekter. Om anställningen påverkas av marknads aspekter, ska detta även tas hänsyn till. 2. Löneöversyn En gång per år genomförs löneöversyn för de anställda i kommunen. Inför löneöversynen anger personalutskottet övergripande arbetsgivarens vilja utifrån kommunens lönepolitik. 3. Strukturförhandling Nuvarande centrala löneavtal möjliggör att uppta förhandling om lön när en part så begär. I det fall förhandling upptas på arbetsgivarens initiativ ska denne föregås av: 1. Organisationsförändring d.v.s. en faktisk och stadigvarande utökning av ansvaret i befattningen eller en avsevärd förändring av arbetsuppgifter med anledning av omorganisation. Dessa förändringar ska vara av sådan omfattning att en förändring av arbetsbeskrivning genomförts, efter MBL-förhandling med berörd facklig organisation. 2. I korrigerande syfte där lönesättningen ska harmoniera med såväl kommunens totala lönestruktur som befattningens lönenivå i Gislaveds kommun. Strukturförhandlingar kan endast genomföras efter samråd med HR-avdelningen. Innan verkställande av ny lön ska HR-avdelningen ge sitt godkännande. Protokoll ska upprättas enligt sedvanlig ordning. 2.3 ANSVARSFÖRDELNING VID LÖNEÖVERSYNER Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunens lönepolitiska policy Kommunstyrelsens personalutskott Kommunstyrelsens personalutskott ger förslag på kommunens lönepolitiska policy och ansvarar för att den genomförs på ett konsekvent och systematiskt sätt i hela kommunen. Personalutskottet anger årligen arbetsgivarens vilja med löneöversynsarbetet. Vidare görs lönesättning vid nyanställning av kommundirektör av personalutskottet samt lönerevisionen för dessa av personalutskottets ordförande. Personalutskottet informeras kontinuerligt om löneutvecklingarna i kommunen. HR-avdelning HR-avdelningen ansvarar för samordning av förhandlingar och avtalsinformation; t.ex. utskrift av protokoll och överenskommelser, samordning av hanteringen av ny lön i lönesystemet, tar fram förhandlingsunderlag etc. 4

Antagen av kommunfullmäktige Vidare biträder HR-avdelningen förvaltningscheferna i förhandlingsarbetet samt ansvarar för att den av Kommunstyrelsens uttalade arbetsgivarviljan efterföljs. Förvaltningschefer Förvaltningschefen ska innan löneöversynen startar inhämta synpunkter från respektive områdeschefer, då förvaltningschefen har det övergripande ansvaret under löneöversynen för lönebildningen inom sin förvaltning utifrån den uttalade arbetsgivarviljan. Lönesättning av områdeschefer görs av förvaltningschefer eller av teamchef/programområdeschef. Områdeschefer eller motsvarande Lönesättning inom området görs av områdeschef utifrån angivna riktlinjer och policys. Vidare svarar de för att lönepolitiken görs känd hos alla medarbetare. Arbetsledare eller motsvarande I förekommande fall ska arbetsledare eller motsvarande deltaga i framtagandet av värderingsunderlag för lönesättning. 2.4 ÖVRIGA PRINCIPER VID LÖNEUTVECKLING Visstidsanställda/vikarier mer än 12 månader Om en individ har en visstidsanställning som pågår mer än 12 månader ska lönen omförhandlas efter 12 månader om visstidanställningen fortfarande pågår. Detta hanteras av respektive chef vid sidan av ordinarie löneöversyn. Lönesättning sker enligt samma principer som för tillsvidareanställda. Kombinationstjänst Om en anställd har en tjänst som kombinerar två eller flera befattningar, ska bedömningen för lönesättning gälla alla delar. Den anställande chefen svara för detta i samråd med eventuellt övriga berörda chefer. Fackliga företrädare Arbetsgivaren ser positivt på en god samverkan med de fackliga företrädarna. I Gislaveds kommun ska inte fackligt arbete ha en negativ inverkan på den samlade bedömningen i samband med lönesättning. Temporära lönetillägg I Gislaveds kommun finns möjlighet att ha temporära lönetillägg. En medarbetare får en eller flera omfångsrika och utvecklande individuell arbetsuppgift/-er under en avgränsad period utöver ordinarie arbetsuppgifter ex. projektuppgifter, tillförordnad uppgift som chef. 5

Upprättande av temporära lönetillägg sker i samråd med HR-avdelningen. Antagen av kommunfullmäktige Omplaceringar och hantering av lön vid rehabilitering Vid omplacering i samband med rehabilitering ska inte någon lönesänkning ske totalt, vilket innebär att de anställda som har för hög lön i relation till den omplacerade befattningen får ett lönetillägg upp till den nivå som den hade i tidigare befattning. Lönetillägget harmoniseras gentemot lönestrukturen inom den nya befattningen/yrkesgrupp vid de årliga lönerevisionerna genom att lönetillägget minskas i förhållande till den löneökning som getts. 6

Bilaga 1 Lönepolitik Information om Faktorsmall för individuell prestationsbedömning Den lön varje enskild medarbetare i Gislaveds kommun erhåller påverkas av befattningens svårighets grad, individuella grunder samt marknaden (se vidare lönepolitisk policy respektive handlingsplan). Denna faktorsmall ska användas vid bedömning av varje medarbetares individuella prestation, detta sker vanligtvis i samband med den årliga löneöversynen. Bedömningen görs för så väl de arbetsuppgifter som enligt BAS ingår i befattningen som för arbetsuppgifter som åläggs individen på grund av dennes individuella egenskaper/erfarenheter. Faktorsmallen består av tre stycken huvudfaktorer; måluppfyllelse, yrkeskunnande och social förmåga. Under de två senare finns delfaktorer (se figur nedan). Samtliga faktorer ska ses som en helhet, vilket innebär att en helhetsbedömning görs av den individuella prestationen.

Bilaga 1 Lönepolitik FAKTORSMALL FÖR INDIVIDUELL PRESTATIONSBEDÖMNING MÅLUPPFYLLELSE En bedömning hur väl individen förhåller sig till de mål som finns för verksamheten. - arbetar i linje med verksamhetens mål - medverkar till att kända och mätbara mål blir uppfyllda YRKESKUNNANDE Tillämpning av yrkeskunnandet En bedömning av hur väl individen i sitt arbete tillämpar sitt kunnande, förvärvat genom utbildning och erfarenhet. Detta gäller såväl för arbetsuppgifter som enligt Bas ingår i befattningen som för arbetsuppgifter som åläggs individen på grund av dennes individuella egenskaper/erfarenheter. - tillämpar de kunskaper/erfarenheter han/hon har inom sitt yrke (såväl breda som djupa). - strävar efter att sätta sig in i nya arbetssätt och arbetsmetoder inom sitt arbetsområde - bidrar med egen kompetens till ett gemensamt lärande på arbetsplatsen/enheten/området/förvaltningen - organiserar, planerar och strukturerar arbetet. - prioriterar/gör rätt saker vid rätt tillfälle, så att denne har framförhållning, är beredd och håller tider. Ansvarstagande Bedömning av hur väl individen tar det ansvar som ingår i tjänsten - på ett professionellt sätt tar beslut i sitt arbete samt hanterar tagna beslut som är antagna i t.ex. politisk nämnd, arbetsledning, arbetsgrupp. - tar ansvar för helheten (arbetsplatsen/området/förvaltningen/kommunen) - ser till att de arbetsuppgifter man ansvarar för blir genomförda, oavsett om man gör det själv eller måste be en medarbetare

Bilaga 1 Lönepolitik Kreativitet/initiativförmåga En bedömning av hur väl individen genom sin kreativitet och initiativförmåga utför den problemlösning som arbetsuppgifterna medför samt bidrar till utveckling. - ser det viktiga i ett sammanhang och hittar åtgärder - ser vad som ska göras och ser till att det blir gjort - kommer med egna idéer om hur arbetsområdet eller verksamheten ska utvecklas - ser möjligheter samt har förmåga att se problemen ur en annan synvinkel - tar till sig nyheter, förstår nya intentioner SOCIAL FÖRMÅGA Samverkan med brukare/kunder Hur väl individen utför, de i arbetsuppgifterna ingående, kontakter och samarbete med brukare/kunder (externa). - visar vänlighet och respekt på ett professionellt sätt - i sin yrkesroll uppträder representativt och korrekt - förmedlar information och samspelar med myndigheter, brukare/kunder etc - engagerat hanterar problem och konflikter samt bidrar till/söker en lösning Samverkan med andra anställda Hur väl individen utför de i arbetsuppgifterna ingående, kontakter och samarbete med andra anställda och politiker inom kommunen. - lyssnar, tar till sig argument och för en dialog - engagerat hanterar problem och konflikter, bidrar till/söker en lösning samt konstruktivt hanterar positiv och negativ kritik - förmedlar information, samspelar och samverkar med arbetskamrater, underställda, politiker etc - motiverar och entusiasmerar sina medarbetare - utvecklar laganda/bidrar till att arbetsgruppen fungerar samt arbetar för ett öppet klimat där medarbetarna vill och vågar