Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik
Arbetsskadeutvecklingen och sjukfrånvaroutvecklingen i statistiken Framtiden, strukturomvandling och åldrande arbetskraft Varför skiljer sig AFA Försäkrings och Arbetsmiljöverkets statistik?
Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL ---
Arbetsskador Arbetsolycksfall Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller - Medicinsk invaliditet Arbetssjukdomar Färdolycksfall Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar Månadsersättning
Arbetsskador Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjukfrånvaro mer än 30 dagar och/eller - Medicinsk invaliditet
Antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta 1997-2006 och antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta per kollektiv 2007-2015 4,0 3,5 3,0 2,5 2,7 2,7 2,6 2,6 2,9 2,6 2,4 2,3 2,2 2,1 2,0 1,5 Total 1,0 0,5 0,0 4 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 3,5 3 2,5 2 1,5 1 2 2 1,8 2,1 2,3 2,3 2,5 2,5 2,5 TFA TFA-KL Staten Total 0,5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Antal olyckor Relativ frekvens, antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta män 2014 Urval av yrkesgrupper. Storlek på cirkeln=antalet sysselsatta (Bilden är från Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016 ) 1200 1000 Total relativ frekvens män: 3,1 Metallarbete 800 600 400 Yrkesförare Övrigt industriellt arbete Betong-, bygg- och anläggningsarb. Byggnadsträarb. Undersköterskor, Träindustriarb. vårdbiträden, 200 personliga ass. Livsmedelsarbete m.fl. 0 Poliser 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 Relativ frekvens
Antal skador Relativ frekvens, antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta kvinnor 2014 Urval av yrkesgrupper. Storlek på cirkeln=antalet sysselsatta (Bilden är från Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2016 ) 1200 1000 800 Total relativ frekvens kvinnor: 1,9 Undersköterskor, vårdbiträden, personliga ass. m.fl. 600 400 Barnskötare, fritidsledare m.fl. 200Lärare och skolledare Försäljare inom Restaurang- och handel m.m. storköksarb. Förskollärare och fritidspedagoger Städare och fönsterputsare Poliser Träindustriarb. Livsmedelsarbete 0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Relativ frekvens
Risk för allvarliga arbetsolyckor, antal allvarliga arbetsolyckor per 1000 sysselsatta) efter åldersgrupp. Hela AFA Försäkrings kollektiv 3,5 3,0 3,1 3,0 3,1 3,2 3,2 3,3 2,5 2,6 2,5 2,4 2,3 2,4 2,3 2,0 1,5 1,0 1,8 1,8 1,5 1,8 2,0 2,1 16-25 26-35 36-45 46-55 56-64 0,5 0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Långvarig sjukfrånvaro
Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar Månadsersättning
Kompletterande ersättning Försäkringen ger kompletterande ersättning till den lagstadgade sjukförsäkringen. Sjukfrånvaron behöver inte vara arbetsrelaterad
Sektorerna ej jämförbara I kommuner och landsting försäkrar vi alla yrkeskategorier både arbetare och tjänstemän Avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO omfattar endast arbetare, inte tjänstemän
Antal nya sjukfall per 1000 sysselsatta hela AFA Försäkrings kollektiv.. 45 40 35 32,6 37,3 39,7 40,4 34,6 32,6 30 28,4 29,9 29,6 25 25,5 20 Båda könen, båda kollektiven 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
Antal nya sjukfall per 1000 sysselsatta per kön och kollektiv. 40 35 AGS-män 30 25 26,7 24 23,9 27,1 27,5 AGS-kvinnor AGS-KL män 20 15 10 21,5 17,1 15,5 17,4 16,1 18,4 19,6 20,8 AGS-KL kvinnor Total, båda könen båda kollektiven 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16-64 år. Utgångspunkt 1000 personer i åldersgruppen 16-25 år. Svenskt Näringsliv/LO (Bilden är från rapporten Sjukfrånvaro under ett arbetsliv, AFA Försäkring, 2016) Privat sektor Män Kvinnor År 1-10 1 2 År 11-20 3 6 År 21-30 8 31 År 31-40 21 51 År 41-49 34 51 Totalt under ett arbetsliv 67 141
Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16-64 år. Utgångspunkt 1000 personer i åldersgruppen 16-25 år. Kommuner och landsting (Bilden är från rapporten Sjukfrånvaro under ett arbetsliv, AFA Försäkring, 2016) Kommuner och landsting Män Kvinnor År 1-10 0 1 År 11-20 3 5 År 21-30 7 14 År 31-40 14 28 År 41-49 26 34 Totalt under ett arbetsliv 50 82
Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16-64 år efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1000 personer i åldersgruppen 16-25 år. Svenskt Näringsliv/LO (Bilden är från rapporten Sjukfrånvaro under ett arbetsliv, AFA Försäkring, 2016) Kvinnor Män Andel kvinnor Textil-, skinn och läderindustriarbete 317 92 53 % Betong-, bygg- och anläggningsarbete 251 57 2 % Övrigt industriellt arbete 247 130 26 % Städare och fönsterputsare 228 236 71 % Metallarbete 159 56 13 % Träindustriarbete 159 74 13 % Livsmedelsarbete 157 98 32 % Godshanterings- och lagerarbete m.m. 150 68 20 % Brevbärare och tidningsdistributörer m.fl. 141 106 25 % Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 134 102 14 % Yrkesförare 121 54 8 % Väktare, ordningsvakter 105 37 26 % Restaurang- och storköksarbete 104 88 54 % Försäljare inom handel m.m. 98 40 64 % Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 90 55 24 % Grafiskt arbete 79 46 26 % Byggnadsmålare * 84 6 % Byggnadsträarbetare * 59 1 % Elektriskt arbete * 25 3 % Isolerings och VVS-montörer * 21 1 % Pappers- och pappersmassearbetare * 44 17 %
Sammanlagt antal som får månadsersättning under ett arbetsliv 16-64 år efter yrkesgrupp och kön samt andel sysselsatta kvinnor i yrkesgruppen under 2013. Utgångspunkt 1000 personer i åldersgruppen 16-25 år. Kommun- och landstingssektorn (Bilden är från rapporten Sjukfrånvaro under ett arbetsliv, AFA Försäkring, 2016) Kvinnor Män Andel kvinnor Städare och fönsterputsare 125 148 91 % Barnskötare, fritidsledare m.fl. 108 73 83 % Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 107 70 87 % Restaurang- och storköksarbete 95 124 88 % Socialt arbete 89 90 82 % Kontors- och kundservicearbete 85 87 90 % Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 82 66 16 % Förskollärare och fritidspedagoger 69 45 92 % Tandvårdsarbete 69 * 90 % Sjuksköterskor och barnmorskor 63 30 90 % Lärare och skolledare 57 44 71 % Läkare 27 * 51 % Chefsyrken 20 8 66 % Tekniker och Ingenjörer 14 55 25 %
Utveckling, antal sysselsatta i olika näringsgrenar. Procentuell mellan skillnad 2009 och 2017. (Källa AKU, SCB) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% Total Män Kvinnor
En jämförelse mellan 2004-2005 och 2015-2016 Olycksorsaker Maskinolyckor samt hot-, våld och rån utgör en lägre andel av de allvarliga olyckorna idag. Vanligare med olyckor vid lastning och lossning idag. Vanligare med olyckor med handhållna verktyg Yrkesspecifika risker kvarstår Sjukfrånvaro Andelen psykiska diagnoser ökar och muskuloskeletala diagnoser minskar
Utmaningar i framtidens arbetsliv. Fortsatta risker med manuell hantering av verktyg och gods Fallolyckor Psykosocial arbetsmiljö allt viktigare Arbetskraften blir äldre Förslag på åtgärder Insatser och forskning bör bland annat inriktas på skillnader mellan arbetsuppgifter inom ett yrke under ett arbetsliv och på om det skiljer sig mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrken. Forskning bör också inriktas mot effekterna av mäns och kvinnors olika arbetsuppgifter inom samma yrke och belastning. Möjligheter att kunna arbeta vidare med muskuloskeletala och psykiska diagnoser bör kartläggas. Detta bör göras med avseende på yrken och kön.
Arbetssjukdomar
Arbetssjukdomar En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. För att en arbetssjukdom ska kunna prövas av AFA Försäkring krävs att besvären har kvarstått i minst 180 dagar och den är godkänd av Försäkringskassan eller finns med på ILOförteckningen över arbetssjukdomar
Arbetsmiljöverket, anmälda arbetssjukdomar 2016 Män Kvinnor Övrigt/oklart 248 313 Kemiska eller biologiska ämnen/faktorer 371 549 varav buller 167 311 varav vibrationer 27 232 Fyisikaliska faktorer 707 645 Organisatoriska eller sociala orsaker 895 3454 Ergonomiska belastningsfaktorer 2038 2483
Godkända arbetssjukdomar bland män med visandeår 2011-2015, fördelat efter diagnos Antal: 2 251 (Bilden är från Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2017 ) 3% 7% Effekter av vibration 4% 4% 5% 14% 28% 19% Buller, hörselnedsättning, tinnitus Karpaltunnelsyndrom Skelettets och rörelseorganens sjukdomar Andningsorganens sjukdomar Tumörsjukdomar Hudens sjukdomar Psykiska sjukdomar och syndrom 16% Övriga diagnoser
Godkända arbetssjukdomar bland kvinnor med visandeår 2011-2015 fördelat efter diagnos Antal: 508 (Bilden är från Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2017 ) 4% 10% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 21% Psykiska sjukdomar och syndrom 6% 8% 5% 18% Hudens sjukdomar Karpaltunnelsyndrom Effekter av vibration Buller, hörselnedsättning, tinnitus Andningsorganens sjukdomar 13% 15% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Övriga diagnoser
Hur kan det bli såhär? Flera orsaker, bland andra: Visandeår är inte lika med anmälningsår Anmäld arbetsskada hos Försäkringskassan/Arbetsmiljöverket betyder inte att arbetsskadan har prövats för ersättning eller är godkänd. Det tar lång tid att få en arbetssjukdom godkänd
Godkända arbetssjukdomar med två års eftersläpning. (Bilden är från Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2017 ) 600 500 400 95 165 177 165 300 104 85 77 98 106 År 2 År 1 200 224 167 185 182 175 182 230 230 247 År 0 100 0 116 95 104 117 117 81 74 88 77 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förändringar i socialförsäkringsbalken i korthet Fram till 1993, skadan godkänns arbetssjukdom om inte betydligt starkare skäl talar mot samband mellan skadan och den skadliga inverkan. Perioden 1993-01-01 2002-06-30 Vid arbetssjukdom bedömer man först om personen har varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet. För att skadlig inverkan ska föreligga ska det finnas någon faktor i arbetsmiljön som med hög grad av sannolikhet kan ge upphov till en sådan skada, det vill säga sådana symtom som den skadade har. Övervägande skäl ska tala för samband mellan olycksfallet/den skadliga inverkan och skadan för att denna ska godkännas som arbetsskada. Perioden 2002-07-01 tills vidare En sjukdom ska anses ha uppkommit till följd av annan skadlig inverkan om övervägande skäl talar för det. Man frångår uppdelningen i bedömningen i två led av skadlighet och samband, och prövningen sker med ett enhetligt beviskrav om övervägande skäl. Dock är en given utgångspunkt att det i personens arbetsmiljö har funnits någon faktor som kunnat ge upphov till sjukdomen.
2003-01-01 Den som vill få sin rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen prövad ska göra en skriftlig ansökan till Försäkringskassan. Det räcker inte längre att göra anmälan om arbetsskada. Innan denna bestämmelse fanns gjorde Försäkringskassan arbetsskadeprövning i långa sjukfall om den var anmäld som arbetsskada. Reglerna för beviljande av livränta ändras. Reglerna gällande varaktighet och arbetsförmågans nedsättning anpassas till reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning. Inkomstförlusten vid beviljande av livräntan måste vid tidpunkten för beviljandet vara varaktig eller antas vara bestående under minst ett år. Försäkringskassan tolkar dessa bestämmelser (som senare bekräftats av högsta förvaltningsdomstol) att man inte behöver pröva fråga om arbetsskada om det inte fanns något att ersätta från arbetsskadeförsäkringen. Det innebär att vid arbetssjukdom så uppkommer sällan något tillfälle att pröva ersättning förrän vid sjuk- och aktivitetsersättningsprövning. Då varaktighetskriteriet uppfylls.
Förtydligande av den s.k. undantagsbestämmelsen i 39 kap. 5 SFB Nuvarande lydelse Vissa psykiska eller psykosomatiska skador 5 Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden. Ny lydelse Vissa undantagssituationer 4 En skada av psykisk eller psykosomatisk natur som uppkommit till följd av skadlig inverkan i arbetet ska inte anses som en arbetsskada om orsaken till skadan är sådana förhållanden som är en normal del av arbetslivet oavsett arbetsplats eller arbetet som sådant. Med detta avses skador till följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater, meningsmotsättningar eller liknande förhållanden.