Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Missbruks- och beroendevården Åsa Nilsson 1

FoU i Väst/GR November 2014 Foto omslag: Thinkstock Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post: fou@grkom.se 2

Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund och syftet med rapporten... 4 Urvalet indikatorer... 5 Datakällor och mätperiod... 5 Resultatredovisning... 6 2. Resultat... 7 Helhetssyn och samordning... 7 Självbestämmande och integritet... 11 Kunskapsbaserad verksamhet... 16 Tillgänglighet... 25 Trygghet och säkerhet...30 3. Sammanfattande bild av indikatorutfallet... 33 Kommunernas och stadsdelarnas arbete med missbruks- och beroendevård... 33 Göteborgsregionens arbete med missbruks- och beroendevård inom socialtjänsten... 35 4. Diskussion...38 Tillförlitliga uppgifter?...38 En giltig och relevant bild?... 38 Arbeta med öppna jämförelser...39 Referenser och källor...40 3

1. Inledning Bakgrund och syftet med rapporten Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård för vuxna. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter som tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna. 1 Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet och effektivitet i offentligt finansierade verksamheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Jämförelserna syftar till att skapa öppenhet och insyn samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för enskilda förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid. För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden. Den här rapporten är den andra sammanställningen rörande missbruks- och beroendevården i Göteborgsregionen, där resultaten i flera fall kan jämföras med förra årets. 2 Resultatbeskrivningen i den här rapporten är avgränsad till socialtjänstens missbruks- och beroendevård som bedrivs i GRs kommuner och stadsdelar. Inom Öppna jämförelser finns även indikatorer för landstingens specialiserade beroendevård samt för beroendemottagningar som drivs gemensamt av kommuner och landsting. 3 I slutet av 2014 publicerar Socialstyrelsen även Hälsoindikatorer inriktade på läkemedelsuttag, återinskrivning för vård samt dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos. 4 Resultaten i Öppna jämförelser kan relateras till socialtjänstens ansvar utifrån gällande lagstiftning inom området: Det är socialnämndens uppgift att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Denna hjälp och vård ska planeras i samförstånd med den enskilde och socialnämnden ska noga bevaka att planen fullföljs enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Den övervägande delen av socialtjänstens insatser ges i öppenvård. Stöd i öppenvården kan ges både genom biståndsbeslut och utan särskilt beslut från socialnämnden. Socialnämnden kan även ge bistånd som avser olika boendeformer eller frivilliga placeringar i syfte att avhjälpa missbruk, enligt 4 kap. 1 SoL. Det finns också möjlighet att besluta om insatser mot den enskildes vilja, med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. 5 Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet och bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden. 6 1 Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 2 Indikatorer har tagits fram av Socialstyrelsen årligen sedan 2010, men under åren har indikatorer både tillkommit, tagits bort och förändrats; se vidare Socialstyrelsen, 2014, s. 12. 3 Se vidare Socialstyrelsen, 2014. 4 Se www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/missbrukochberoende 5 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 8. 6 Jämför Socialstyrelsen, 2014, s. 9, och se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas på lokal nivå. 4

Urvalet indikatorer Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process tillsammans med SKL och i dialog med forskare, professionen och brukarrepresentanter. 7 Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning samt ett brukarperspektiv. Indikatorerna avser att täcka sex kvalitetsområden som är relevanta för hela socialtjänsten och utgår från kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): helhetssyn och samordning självbestämmande och integritet kunskapsbaserad verksamhet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet 8. Tillsammans syftar de redovisade indikatorerna inom dessa kvalitetsområden till att belysa kommunernas och stadsdelarnas förutsättningar för att ge stöd och hjälp av god kvalitet inom socialtjänstens myndighetsutövning. 9 Indikatorerna är av olika karaktär. Gemensamt för alla indikatorer är att de ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån. Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer. 10 Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden och förutsättningar för verksamheten. Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för. Samtliga indikatorer i Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården inom socialtjänsten utgörs av struktur- och processindikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas i termer av förutsättningar för kvalitet. Datakällor och mätperiod Underlaget till grund för Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevården omfattar flera datakällor, både enkät- och registerdata. Inom socialtjänstens område baseras indikatorresultaten på en enkät riktad till landets samtliga kommuner och stadsdelar. 11 Två indikatorer som redovisas för missbruks- och beroendevården är dock hämtade från andra Öppna jämförelser-enkäter: Social barn- och ungdomsvård respektive Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 12 Enkäten genomfördes under perioden 2 december 2013 31 januari 2014. Enkäten riktade sig till missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna (skickades till socialchef/ifo-chef eller motsvarande), där enskilda söker bistånd och där myndighetsutövningen sker. Svarsfrekvensen för enkäten var 97 procent. I GR har samtliga kommuner/stadsdelar (100 procent) besvarat samtliga frågor. Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården publicerade i juni 2014. Det ska noteras att resultaten i flertalet fall avser hur det såg ut i kommunen/stadsdelen vid mätpunkten den 1 december 2013. Mätpunkten/mätperioden varierar dock och anges därför löpande i resultatredovisningen. 7 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 9 10. 8 Resultatredovisningen i Öppna jämförelser följer den här indelningen bortsett från effektivitet som inte hanteras separat. 9 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 13. 10 Se t.ex. Socialstyrelsen, 2014, s. 9 10. 11 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 11 samt bilaga 1. 12 Gäller indikatorn Socialjoursverksamhet (redovisad på s. 26 27) samt Bostad först (redovisad på s. 13 14). 5

Öppna jämförelser har varit och är under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen i flera fall relateras till resultatet från Öppna jämförelser 2013, det vill säga speglande 2012 års förhållanden. Det ska noteras att mätpunkten detta år låg tidigare på hösten, 1 oktober. 13 Resultatredovisning Rapportens resultatredovisning följer övergripande den nationella strukturen. Beskrivningen av de enskilda indikatorerna baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014 Missbruks- och beroendevården Resultat, metod och indikatorer. Flertalet enkätfrågor till grund för indikatorerna är utformade med ja eller nej som svarsalternativ. Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i tabellform. Redovisningarna i den här rapporten kompletteras med sex genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till. Först och främst gäller det ett genomsnitt för GRs kommuner och stadsdelar sammantaget ( GR ). På en enkel ja/nej-indikator innebär det andelen av GRs 12 kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GRgenomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv, och det innebär också att förhållandet i Göteborgs stadsdelar i hög grad påverkar GR-resultatet. GR-resultatet relateras därefter till resultaten för landets två övriga storstadsregioner, i rapporten benämnda Malmöregionen och Stockholms län. 14 Utöver GR-genomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad ( Göteborg ), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 GRkommunerna ( Övriga GR-kommuner ). Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet ( Hela 15, 16 Sverige ). n 13 Se Socialstyrelsen, 2013, bilaga 1. 14 Redovisningen av storstadsregionerna utgår från SCB:s definitioner av Stor-Malmö och Stor-Stockholm, där Stor-Malmö utgörs av 12 kommuner i Skåne län Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö (i Öppna jämförelser redovisat uppdelat på fem stadsområden), Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge och Stor-Stockholm utgörs av samtliga 26 kommuner i Stockholms län (med Stockholm uppdelat på 14 stadsdelar). 15 Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholmsregionen(=Stockholms län) samt Sverige är hämtade direkt från den nationella resultatredovisningen, medan övriga genomsnitt är bearbetningar av FoU i Väst/GR. 16 Hade svarsbortfallet i någon grupp av kommuner/stadsdelar överstigit 20 procent hade genomsnittet inte redovisats, i överensstämmelse med principen för den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser; se Socialstyrelsen, 2014, s. 43. I den här rapporten redovisas dock alla genomsnittsresultat då samtliga kommuner/stadsdelar i GR besvarat samtliga enkätfrågor och svarsbortfallet i de övriga storstadsregionerna understiger 20 procent. 6

2. Resultat Helhetssyn och samordning I Öppna jämförelser utgår begreppet helhetssyn från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner måste dessa vara samordnade, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet. Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning omfattar indikatorer på intern samordning inom socialtjänsten samt extern samverkan med landstinget. Intern samordning Indikatorn intern samordning gäller förekomsten av samordningsrutiner i kommunernas/stadsdelarnas missbruks- och beroendevård i förhållande till sju andra socialtjänstområden: ekonomiskt bistånd, barn och unga, personer med funktionsnedsättning (LSS), hemlöshet, personer med psykisk funktionsnedsättning/socialpsykiatri, våld mot närstående samt äldreomsorg. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 1 december 2012 1 december 2013. Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras. I de fall det är samma personal och ansvarig chef för missbruks- och beroendeverksamheten som för ett annat verksamhetsområde är en samordningsrutin inte relevant; i redovisningen anges det med integrerat och räknas som ett ja-svar. En formaliserad och strukturerad samordning på detta vis bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. 17 RESULTAT 2013 års resultat visar att missbruks- och beroendevården i drygt hälften av alla kommuner/stadsdelar är samordnade med de övriga socialtjänstområdena förutom gentemot äldreomsorgen, som bara tre stadsdelar i Göteborg är samordnade eller integrerade med. I övriga fall varierar andelen kommuner/ stadsdelar i GR med aktuella samordningsrutiner mellan 55 och 68 procent beroende på vilket socialtjänstområde det handlar om. Resultaten på GR-nivå är generellt mycket lika dem för 2012. När det gäller samordningen relativt äldreomsorgen är detta vanligare i landet som helhet, inte minst i de två övriga storstadsregionerna där en samordningsrutin finns i ungefär hälften av kommunerna/ stadsdelarna (53 procent i Malmöregionen; 44 procent i Stockholmsregionen). Särskilt i Malmöregionen är det också lite vanligare med samordning med området våld mot närstående (87 procent mot 68 procent i GR). I GR är det tvärtom lite vanligare än i övriga landet att missbruks- och beroendevården är samordnad med LSS-verksamheten. 17 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 49 50. 7

Aktuella rutiner för samordning mellan kommunernas/stadsdelarnas missbruks- och beroendevård och övriga socialtjänstområden Ekonomiskt bistånd Barn och unga Personer med funktionsnedsättning (LSS) Hemlöshet Våld mot närstående Socialpsykiatri Äldreomsorg Ale Ny rutin Ny rutin Nej Ny rutin Nej Alingsås Nej Härryda Nej Integrerat Nej Kungsbacka Ny rutin Ny rutin Nej Ny rutin Nej Integrerat Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Integrerat Integrerat Integrerat Nej Integrerat Integrerat Nej Lilla Edet Nej Integrerat Nej Integrerat Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Partille Nej Nej Nej Stenungsund Nej Integrerat Nej Tjörn Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Öckerö Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Askim-Frölunda-Högsbo Integrerat Nej Nej Integrerat Nej Integrerat Nej Centrum Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Integrerat Norra Hisingen Ny rutin Integrerat Ny rutin Ny rutin Ny rutin Västra Göteborg Nej Nej Integrerat Integrerat Integrerat Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Integrerat Integrerat Integrerat Nej Nej Östra Göteborg Göteborg 50% 40% 60% 70% 60% 60% 30% Övriga GR-kommuner 67% 75% 50% 67% 67% 75% 0% GR 59% 59% 55% 68% 64% 68% 14% GR 2012 67% 57% 52% 67% 57% 62% 19% Stockholms län 67% 59% 41% 62% 62% 74% 44% Malmöregionen 60% 40% 47% 67% 67% 87% 53% Hela Sverige 67% 60% 37% 62% 53% 75% 28% Kommentar: Ny rutin innebär att den upprättades efter den 1 dec 2012. Integrerat innebär att verksamheten bedrivs av samma personal och ansvarig chef som missbruks- och beroendevården, vilket i Öppna jämförelser likställs med ett -svar. Resultatet för GR 2012 är en bearbetning av de två uppdelade Öppna jämförelser-indikatorer som redovisades året före. I genomsnitt är missbruks- och beroendevården i GR-kommunerna/stadsdelarna formellt samordnad med 3,9 andra socialtjänstområden av de sju berörda ett resultat jämförbart med 2012 (3,8). Det visar sig dock att bredden har vuxit något inom Göteborg men tvärtom minskat något i övriga GR-kommuner. 8

Bredden i missbruks- och beroendevårdens samordning med övriga socialtjänstområden, 2012 2013 Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum* Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 0 1 2 3 4 5 6 7 Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige 2013 2012 Kommentar: Diagrammet visar hur många av de sju undersökta socialtjänstområdena som missbruks- och beroendevården i respektive kommun/stadsdel har samordningsrutiner med (eller är integrerad med). För Göteborg och de redovisade regionerna motsvarar resultatet genomsnittet för ingående stadsdelar/kommuner. Resultatet för GR 2012 är en bearbetning av de två uppdelade Öppna jämförelser-indikatorer som redovisades i den mätningen. Motsvarande uppgifter för Malmöregionen och Stockholms län samt Sverige som helhet har inte tagits fram. * Uppgift saknas för Lerum 2012. 9

Samverkan med landstinget Indikatorn extern samverkan rör huruvida kommunen/stadsdelen har en överenskommelse om samarbete mellan missbruks- och beroendeverksamheten och landstinget. En sådan överenskommelse är en lagstiftad skyldighet enligt socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 9a. En formaliserad överenskommelse som beskriver ansvarsfördelning och tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna och syftar till att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet i verksamheten. Överenskommelser ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheterna, vilket ska säkerställa de enskildas behov och möjlighet till rätt vård och omsorg. Av lagstiftningarna specificeras inte vad överenskommelsen ska innehålla. I Öppna jämförelser efterfrågas om kommunerna har en överenskommelse som omfattar gemensamma mål, resurs- och ansvarsfördelning samt rutiner för samarbetet i förhållande till målgruppen. Överenskommelsen ska gälla den 1 december 2013 samt vara aktuell genom att den upprättats eller följts upp sedan den 1 december 2012. 18 Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Nej Ny RESULTAT 2013 års resultat visar att drygt hälften av GRs kommuner/stadsdelar har en aktuell överenskommelse med landstinget precis hälften av kranskommunerna och sju av Göteborgs tio stadsdelar. GR-resultatet sammantaget (59 procent) är på jämförbar nivå med det för Stockholmsregionen (62 procent). Båda dessa resultat är bättre än det nationella genomsnittet (40 procent) och inte minst i förhållande till Malmöregionen (20 procent). Aktuell överenskommelse med landstinget Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 70% Övriga GR-kommuner 50% GR 59% Stockholms län 62% Malmöregionen 20% Hela Sverige 40% Kommentar: Ny innebär att överenskommelsen upprättades efter den 1 dec 2012. 18 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 51 52. 10

Självbestämmande och integritet Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet handlar om den enskildes delaktighet, inflytande och möjlighet till egna val. Öppna jämförelser inkluderar indikatorer på brukarinflytande på både individ- och verksamhetsnivå. Brukarinflytande på individuell nivå Tre indikatorer berör förutsättningar för brukarinflytande på individuell nivå: omfattningen av undertecknade genomförandeplaner samt förekomsten av rutiner dels för att erbjuda enskilda att ha stödperson på möten, dels för att dokumentera enskildas delaktighet i att definiera sina behov och mål under utredning. Att det finns rutiner för hur de enskildas delaktighet dokumenteras bidrar till att stärka brukares medverkan och inflytande över sina insatser och är en viktig del av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Möjligheten för den enskilde att ha med sig en valfri person på möten kan stärka klientens position och minska obalansen i maktförhållandet gentemot professionella samt bidra till ökad brukarmedverkan. Brukarinflytandet är tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Rutinerna som avses i Öppna jämförelser ska vara skriftliga och beskriva ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. De ska gälla den 1 december 2013. 19 Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) ska socialtjänstens insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Arbetet ska planeras, bedrivas målinriktat och följas upp tillsammans med den enskilde. Att den enskilde skriver under genomförandeplaner är ett sätt att säkerställa hens delaktighet i planeringen. Genomförandeplanen är även en utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om målet för den enskilde uppfyllts. Planerna ska beskriva hur en eller flera beslutade insatser ska genomföras, i relation till fastställda mål. De ska vara upprättade under perioden 1 juni 1 december 2013. 20 RESULTAT Det är bara en kommun och en stadsdel i Göteborg som i missbruks- och beroendevården har en rutin för att erbjuda den enskilde att ha en stödperson med på möten. Detta är ovanligt även i övriga landet men det kan noteras att det är lite vanligare i Stockholmsregionen (15 procent, mot 9 procent i GR). Betydligt vanligare är det med rutiner för att dokumentera enskildas delaktighet i att definiera sina behov och mål under utredning. Detta finns i drygt hälften av GRs kommuner/stadsdelar (59 procent) och är lika spritt bland Göteborgs stadsdelar och övriga GR-kommuner. Resultatet speglar riksgenomsnittet. Dessa rutiner är dock ännu vanligare i de två övriga storstadsregionerna; de finns i 80 procent av Malmöregionens och i 72 procent i Stockholmsregionens kommuner/stadsdelar. När det gäller genomförandeplaner undertecknade av den enskilde är det bara undantagsvis som detta gäller för samtliga insatser, det vill säga det målvärde som Socialstyrelsen ställer upp. Flertalet kommuner och stadsdelar har av de tre tillgängliga svarsalternativen i stället svarat att det gäller vissa insatser och en kommun svarar att det inte gällt några. Det sammantagna GR-resultatet med 14 procent kommuner/stadsdelar som svarat att det gäller samtliga insatser är sämre än det nationella genomsnittet (25 procent), och i Stockholmsregionen är andelen drygt den dubbla (31 procent). 19 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 52 53. 20 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 53 54. 11

Tre insatser för brukarinflytande på individuell nivå Rutin för att erbjuda enskilde att ha stödperson på möten Rutin för att dokumentera enskildas delaktighet Undertecknade genomförandeplaner Ale vissa Alingsås Nej Nej vissa Härryda Nej vissa Kungsbacka Nej vissa Kungälv Nej Nej vissa Lerum Nej Nej vissa Lilla Edet Nej Nej samtliga Mölndal Nej Nej vissa Partille Nej Nej Stenungsund Nej vissa Tjörn Nej vissa Öckerö Nej vissa Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej vissa Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej vissa Centrum vissa Lundby Nej vissa Majorna-Linné Nej vissa Norra Hisingen Nej samtliga Västra Göteborg Nej Nej vissa Västra Hisingen Nej Nej vissa Örgryte-Härlanda Nej samtliga Östra Göteborg Nej vissa Göteborg 10% 60% 20% Övriga GR-kommuner 8% 58% 8% GR 9% 59% 14% Stockholms län 15% 72% 31% Malmöregionen 7% 80% 20% Hela Sverige 12% 57% 25% Kommentar: Beträffande undertecknade genomförandeplaner är målvärdet i Öppna jämförelser att det gäller samtliga insatser. Genomsnittet för Göteborg, regionerna och Sverige avser andelen som uppfyllt målvärdet. 12

Brukarinflytande på verksamhetsnivå Två indikatorer i Öppna jämförelser berör förutsättningar för brukarinflytande på verksamhetsnivå: huruvida kommunen/stadsdelen kan erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad först samt om man genomfört någon brukarstyrd brukarrevision av verksamheter inom missbruks- och beroendevården. Bostad först innebär att den hemlöse direkt erbjuds en varaktig boendelösning utifrån hur personen först själv fått definiera sina behov och mål. Erbjudandet är inte kopplat till krav på genomgången psykiatrisk behandling eller nykterhet/drogfrihet, och boendelösningen är inte knuten till krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Mätperioden är 21 november 2012 21 november 2013. 21 Att boendelösning erbjuds utan krav på behandlingsföljsamhet/annan meritering avhjälper hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav, och socialtjänsten bör erbjuda en varaktig boendelösning till hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning och missbruk utan denna typ av krav. 22 Med brukarstyrd brukarrevision avses här en systematisk granskning av verksamheter som bedriver myndighetsutövning, biståndsbeslutade insatser och service gentemot personer från 18 år med missbruksproblem. Revisionen ska vara utformad och utförd av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet (inte alla brukarrevisioner är brukarstyrda), och genomförd under perioden 1 december 2011 1 december 2013. Att stärka brukares och närståendes medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. De erfarenheter den enskilde har är en ovärderlig kunskapskälla för att utveckla verksamheten. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen är en viktig aktör. 23 RESULTAT Resultatet för 2013 visar att mer än hälften av Göteborgs stadsdelar arbetar utifrån Bostad först - principen. Det är mindre vanligt i övriga GR, men återfinns i två kommuner. Resultatet för GR sammantaget speglar det nationella genomsnittet tämligen väl och är lite bättre jämfört med Stockholmsregionen men tvärtom lite sämre jämfört med Malmöregionen. Väsentligt mer sällsynt är brukarstyrda brukarrevisioner. Endast två stadsdelar i Göteborg har genomfört detta under den tvååriga mätperioden, och i båda dessa fall har man också använt brukarevisionen för verksamhetsutveckling. I ytterligare två stadsdelar och två övriga GR-kommuner har beslut fattats om att genomföra eller pågår en revision. Brukarstyrda brukarrevisioner är ovanliga även i övriga landet, men det ska noteras att det genomförts i var tredje kommun/stadsdel i Malmöregionen. 21 Denna indikator är hämtad från Öppna jämförelser Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultaten baseras på en enkätundersökning liknande den som använts för Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård. 22 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 54 55. 23 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 55 57. 13

Två insatser för brukarinflytande på verksamhetsnivå "Bostad först" Brukarstyrd brukarrevision Ale Nej Nej Alingsås Nej Härryda Nej, men Kungsbacka Nej Nej Kungälv Nej Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Partille Nej Nej Stenungsund Nej Nej Tjörn Nej Nej, men Öckerö Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Centrum Nej, men Lundby Nej Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Nej Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej, men Östra Göteborg Göteborg 60% 20% Övriga GR-kommuner 17% 0% GR 36% 9% Stockholms län 25% 15% Malmöregionen 44% 33% Hela Sverige 31% 10% Kommentar: Beträffande brukarstyrd revision avser Nej, men svarsalternativet Nej, men det är beslutat att det ska genomföras/pågår nu. Resultaten för indikatorn Bostad först är hämtade från Öppna jämförelser av stöd till personer med psykiskt funktionshinder. 14

Brukarinflytande på övergripande nivå Två indikatorer i Öppna jämförelser berör förutsättningar för brukarinflytande på en övergripande nivå. Det handlar om huruvida kommunen/stadsdelen har inhämtat synpunkter på överenskommelsen om samarbete med landstinget (se vidare sidan 10) dels från brukare, dels från brukares anhöriga. Synpunkter ska ha inhämtats under perioden 1 december 2012 1 december 2013. 24 RESULTAT Av resultaten för 2013 framkommer att det är vanligare att inhämta synpunkter från brukare än från anhöriga när det gäller innehållet i överenskommelsen om samarbete med landstinget. Synpunkter från brukare har under året hämtats in i nästan hälften av GRs kommuner/stadsdelar i större utsträckning utanför än inom Göteborg (67 mot 20 procent). I ytterligare två av Göteborgs stadsdelar är dock insatsen beslutad/pågående. Att brukare i relativt hög grad involveras på detta sätt i kranskommunerna innebär att GR-resultatet totalt sett är bättre än riksgenomsnittet, och även i jämförelse med de övriga storstadsregionerna. Vad gäller inhämtande av synpunkter från anhöriga har detta inte genomförts alls inom Göteborg (men är beslutat/ pågående i en stadsdel) däremot i fyra övriga GR-kommuner. Här är det totala GR-resultatet mer jämförbart med övriga storstadsregioner och landet som helhet. Två insatser för brukarinflytande på övergripandenivå Inhämtat synpunkter på ÖK med landsting från brukare anhöriga Ale Alingsås Nej Härryda Kungsbacka Ingen ÖK Kungälv Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Mölndal Nej Nej Partille Ingen ÖK Ingen ÖK Stenungsund Tjörn Öckerö Ingen ÖK Ingen ÖK Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej, men Nej Centrum Nej Nej Lundby Nej Nej Majorna-Linné Nej, men Nej, men Norra Hisingen Nej Nej Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Östra Göteborg Ingen ÖK Nej Göteborg 20% 0% Övriga GR-kommuner 67% 33% GR 45% 18% Stockholms län 31% 15% Malmöregionen 13% 13% Hela Sverige 34% 21% Kommentar: Nej, men avser svarsalternativet Nej, men det är beslutat att de ska få lämna synpunkter, pågår nu. Uppgifterna från Kungsbacka och Östra Göteborg är till synes inkonsekventa och bottnar rimligen i en felskrivning/misstolkning av frågan, varmed resultaten för både dessa kommuner samt redovisade genomsnitt är osäkra. 24 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 57. 15

Kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet handlar om att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att den enskildes erfarenheter tas till vara. I Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård undersöks förekomsten av kompetensinsatser för personalen, användningen av standardiserade bedömningsmetoder samt genomförandet av systematisk uppföljning. Kompetensinsatser för personalen Tre indikatorer tar sikte på kompetensinsatser för personalen: om handläggarna får kontinuerlig handledning, om kommunen/stadsdelen har en samlad och aktuell plan för personalens kompetensutveckling samt om personalen fått kompetensutveckling i att uppmärksamma och stärka föräldrarollen i familjer med missbruks- och beroendeproblematik. Ärendehandläggningen inom missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna är komplex och involverar svåra bedömningar, och det ställs samtidigt krav på en skyndsam och noggrann utredning. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av kontinuerlig ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Handledningen ska ges av extern utbildad handledare och vara regelbundet återkommande under en längre period; mätperioden är här 1 december 2012 1 december 2013. 25 Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningen säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning ska personalen utvecklas i sin yrkesroll, utifrån verksamhetens uppdrag. En samlad plan för kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning och vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Den samlade planen för personalens kompetensutveckling ska vara i skriftlig form, upprättad eller uppföljd under perioden 1 december 2011 1 december 2013. 26 Barn som lever med föräldrar med missbruk eller beroende kan ha en utsatt vardag samtidigt som det finns en ökad risk för eget senare missbruk eller annan svår problematik. Det är viktigt att tidigt upptäcka och stödja barnen, och att stärka föräldrarna i deras roll som föräldrar är en del i det stödarbetet. En god relation mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktor för barnen. Kompetensutvecklingsinsatsen för att uppmärksamma och stärka föräldrarollen ska ha genomförts hos den berörda personalen under tvåårsperioden 1 december 2011 1 december 2013. 27 RESULTAT Resultaten för 2013 visar att i merparten kommuner och stadsdelar i GR har handläggarna haft kontinuerlig handledning under året det gäller i sju av Göteborgs tio stadsdelar och i samtliga kranskommuner utom en (82 procent för GR som helhet). I övriga landet är det ännu lite vanligare, särskilt i Stockholmsregionen (97 procent). Att det finns en samlad, aktuell plan för personalens kompetensutveckling är inte lika vanligt. Detta finns i tre av Göteborgs stadsdelar och i hälften av kranskommunerna (41 procent sett till GR som helhet). Detta är lite mer utbrett i landet i övrigt, inte minst i Malmöregionen där det finns i 80 procent av kommunerna/stadsdelarna. Av resultaten framkommer också att Malmöregionens situation förbättrats sedan 2012, medan den tvärtom försämrats i både GR och Stockholmsregionen. I ungefär två av tre GR-kommuner/stadsdelar (68 procent) har personalen, under den tvååriga mätperioden, fått kompetensutveckling i att uppmärksamma och stärka föräldrarollen i familjer med missbruks- och beroendeproblematik. Vanligast är det i kranskommunerna, där det gäller tre av fyra kommuner. GR-resultatet överensstämmer nästan helt med Stockholmsregionens medan Malmöregionen i det här fallet ligger på en lägre nivå (33 procent). I landet som helhet har den här typen av kompetensutveckling getts i drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna (54 procent). Genomgående har denna typ av kompetensinsats blivit vanligare sedan 2012. 25 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 58 59. 26 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 59 60. 27 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 60 61. 16

Tre kompetensinsatser för personalen Aktuell plan för personalens kompetensutveckling Kompetensutveckling om stärkt föräldraroll Kontinuerlig handledning 2012 2013 2012 2013 Ale Nej Nej Nej Nej Alingsås Nej Härryda Nej Nej Kungsbacka Kungälv Nej Lerum * Nej * Lilla Edet Nej Mölndal Nej Nej Nej Partille Nej Nej Nej Stenungsund Tjörn Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Göteborg 70% 50% 30% 60% 60% Övriga GR-kommuner 92% 64% 50% 36% 75% GR 82% 57% 41% 48% 68% Stockholms län 97% 66% 56% 53% 67% Malmöregionen** 87% 62% 80% 14% 33% Hela Sverige 89% 53% 49% 42% 54% Kommentar: *Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem stadsområden. 17

Standardiserade bedömningsmetoder Två indikatorer på kunskapsbaserad verksamhet i missbruks- och beroendevården för vuxna gäller användningen av standardiserade bedömningsmetoder som underlag för att bedöma enskilda personers behov av insatser. Med standardiserade bedömningsmetoder avses ett vetenskapligt prövat formulär med fastställda frågor och svarsalternativ som i utredningen används för att bedöma en situation, funktion eller behov. Att använda standardiserade bedömningsmetoder är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer och tillgodoses genom rätt insatser samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning. Metoden ska användas regelbundet för samtliga klienter med undantag för då den enskildes tillstånd/ situation inte möjliggör det. Systematiska bedömningsmetoder är en utgångspunkt för ett systematiskt uppföljningsarbete. Mätperioden är 1 december 2012 1 december 2013. 28 Indikatorn avseende användning av standardiserade bedömningsmetoder kompletteras med en indikator som visar om socialtjänsten har dokumenterat och kan ta fram uppgifter på antal klienter för vilka standardiserade bedömningsmetoder inte använts som underlag vid behovsbedömning. Syftet är att säkerställa att också dessa personers behov dokumenteras och tillgodoses. RESULTAT Resultaten för 2013 visar att samtliga GR-kommuner utanför Göteborg använder sig av standardiserade bedömningsmetoder och detsamma gäller sex av Göteborgs tio stadsdelar. Det samlade GR-resultatet (82 procent) är därmed något sämre än riksgenomsnittet (89 procent) och i förhållande till övriga storstadsregioner, främst Stockholmsregionen (97 procent). Av de kommuner/stadsdelar i GR som använder sig av standardiserade bedömningsmetoder är det två tredjedelar som kan ta fram uppgifter på antalet klienter som inte omfattats av systemet. Även detta resultat är lite sämre jämfört med landet i övrigt, framför allt i relation till övriga storstadsregioner. 28 Detta beskrivs närmare i de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård 2014; se Socialstyrelsen, 2014, s. 61 62. 18

Användning av standardiserade bedömningsmetoder Underlag till behov av insats och dokumenterat när det inte är underlag för behov av insats Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Nej Mölndal Nej Partille Nej Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Nej Majorna-Linné Nej Norra Hisingen Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Nej Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Nej Göteborg 60% 67% Övriga GR-kommuner 100% 67% GR 82% 67% Stockholms län 97% 89% Malmöregionen 93% 100% Hela Sverige 89% 75% 19

Systematisk uppföljning Av Öppna jämförelsers indikatorer på kunskapsbaserad verksamhet rör åtta indikatorer uppföljning av arbetet inom missbruks- och beroendevården, som en del av socialtjänstens myndighetsutövning. Av dessa indikatorer gäller en indikator uppföljning på individnivå, övriga sju uppföljning på gruppnivå. En kunskapsbaserad socialtjänst ska utvärdera och följa upp om insatserna är av god kvalitet och hur väl verksamheten och använda arbetsmetoder tillgodoser enskildas och gruppers behov. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan kommunen följa upp om insatserna ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes livssituation och välbefinnande ökar. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är en central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata även sammanställas och analyseras på gruppnivå. 29 På individnivå är utgångspunkten individuella mål, uppsatta för varje enskild person, där handläggare tillsammans med den enskilde ska ha följt upp om insatsen lett till uppsatt mål. Med insats avses både biståndsbeslutade insatser och insatser utan biståndsbeslut (service). Uppföljningen ska vara dokumenterad. På gruppnivå avses en sammanställning som beskriver både klienternas behov och resultat av insatser. Enkäten till grund för Öppna jämförelser innehåller sex följdfrågor rörande sammanställningens innehåll och användning. Det gäller dels om den innehåller information om antalet klienter som: helt/delvis bor med barn under 18 år; är 18 25 år (unga vuxna); är 65 år eller äldre; har kontakt med landstingets beroendevård/psykiatri/specialiserad beroendevård och har en upprättad individuell plan (SIP) och dels om sammanställningen/resultaten legat till grund för granskning av huruvida befintliga insatser tillgodoser klientergruppernas identifierade behov samt för att utveckla verksamheten. Uppföljning på individnivå ska vara gjord under mäterperioden 1 december 2012 1 december 2013, medan mätperioden för uppföljning på gruppnivå gäller en tvåårsperiod: 1 december 2011 1 december 2013. RESULTAT Resultaten för 2013 visar att samtliga kommuner och stadsdelar i GR åtminstone delvis följer upp insatsers resultat på individnivå. Målvärdet i Öppna jämförelser är emellertid att det ska gälla samtliga individinsatser, och det gäller bara för två av Göteborgs stadsdelar och knappt hälften av övriga GRkommuner. Resultatet för GR som helhet är därmed 32 procent något sämre än riksgenomsnittet (38 procent) men bättre jämfört med Malmöregionen (20 procent). När det gäller uppföljning på gruppnivå är det i första hand Göteborgs stadsdelar som gjort sammanställningar under den tvååriga mätperioden (70 procent) medan det bara gäller tre av de övriga GR-kommunerna (25 procent). Resultatet för GR som helhet är likväl bättre än övriga storstadsregioners och särskilt i relation till riksgenomsnittet (15 procent). 29 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 62 68. 20

Systematisk uppföljning på individ- och gruppnivå Följt upp resultaten av insatser på individnivå, utifrån uppsatta mål Gjort sammanställning på gruppnivå som innehåller både behov och resultat Ale samtliga Nej Alingsås samtliga Nej Härryda samtliga Nej Kungsbacka vissa Nej Kungälv vissa Lerum samtliga Nej Lilla Edet samtliga Nej Mölndal vissa Nej Partille vissa Stenungsund vissa Nej Tjörn vissa Nej Öckerö vissa Göteborgs stadsdelar: Angered vissa Nej Askim-Frölunda-Högsbo vissa Nej Centrum samtliga Lundby vissa Majorna-Linné vissa Nej Norra Hisingen samtliga Västra Göteborg vissa Västra Hisingen vissa Örgryte-Härlanda vissa Östra Göteborg vissa Göteborg 20% 70% Övriga GR-kommuner 42% 25% GR 32% 45% Stockholms län 31% 33% Malmöregionen 20% 20% Hela Sverige 38% 15% Kommentar: Öppna jämförelsers målvärde på individnivå är att samtliga insatser har följts upp. Genomsnittet för Göteborg, regionerna och Sverige avser andelen som uppfyllt målvärdet. 21

I de tre kranskommuner och sju stadsdelar i Göteborg som genomfört uppföljning på gruppnivå innehåller flertalet sammanställningar information om antalet som bor med barn, som är unga vuxna respektive 65 år eller äldre särskilt sett till Göteborgs stadsdelar. Däremot finns bara ett exempel, en stadsdel i Göteborg, där sammanställningen innehåller information om hur många som har kontakt med landstingets beroendevård/psykiatri/specialiserad beroendevård och har en upprättad individuell plan (SIP). Det senare resultatet är sämre än riksgenomsnittet (34 procent), och särskilt jämfört med Malmöregionen (56 procent). I samtliga kranskommuner som gjort en sammanställning på gruppnivå har den legat till grund för granskning om insatserna tillgodoser klientgruppernas behov och detsamma gäller en majoritet av Göteborgs stadsdelar. Resultatet för GR som helhet är därmed något bättre än riksgenomsnittet. När det gäller att använda sammanställningen för verksamhetsutveckling är detta tvärtom något mindre vanligt i GR (50 procent) än i övriga landet (59 procent), men främst i relation till Stockholmsregionen (67 procent). Innehållet i och användning av uppföljningen på gruppnivå...bor med barn Anger antalet klienter som:...är unga vuxna...är 65 år eller äldre...har kontakt med landstingets beroendevård och har en SIP Har legat till grund för:...granskning om insatserna tillgodoser klientgruppernas behov verksamhetsutveckling Kungälv Nej Partille Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Centrum Nej Nej Lundby Nej Nej Norra Hisingen Nej Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Nej Göteborg 71% 100% 100% 14% 57% 43% Övriga GR-kommuner 33% 67% 33% 0% 100% 67% GR 60% 90% 80% 10% 70% 50% Stockholms län 81% 76% 67% 33% 67% 67% Malmöregionen 100% 89% 78% 56% 22% 22% Hela Sverige 73% 85% 74% 34% 56% 59% Kommentar: Tabellen visar enbart de kommuner/stadsdelar som har gjort en sammanställning på gruppnivå (se föregående sida). Landstingets beroendevård avser även psykiatri och specialiserad beroendevård. SIP avser en upprättad individuell plan. 22

Övrig kunskapsbaserad verksamhet Öppna jämförelser innehåller till sist ytterligare två indikatorer på kunskapsbaserad verksamhet: huruvida socialtjänstens missbruks- och beroendeverksamhet för vuxna samarbetar med FoU-verksamhet/universitet/ högskola och om det på ledningsnivå finns en beslutad strategi för arbetet med målgruppen unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik. Samarbete med FoU-verksamhet, universitet eller högskola exempelvis upplägg och genomförande av studier kan bidra till en systematisk kunskaps- och verksamhetsutveckling. Med samarbete avses ett gemensamt bedrivet arbete med en avgränsad uppgift, på ett organisatoriskt eller mellanmänskligt plan. Mäterperioden gäller 1 december 2012 1 december 2013. 30 Många människors missbruks- och beroendeproblem startar eller grundläggs i ungdomsåren. En strategi för socialtjänstens arbete specifikt inriktad på unga vuxna syftar till att öka möjligheterna att kunna nå, motivera och ge stöd åt målgruppen, att kunna möta dess specifika behov. Gruppen unga vuxna med missbruk har en mer komplex problematik med högre frekvens av samsjuklighet och svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det behövs därför särskilda metoder för att arbeta med målgruppen. Strategin alternativt policyn, program eller liknande dokument ska vara beslutad på ledningsnivå och ska gälla 1 december 2013. 31 RESULTAT Resultaten för 2013 visar att enbart en minoritet av GRs kommuner/stadsdelar har haft ett samarbete under året med FoU-verksamhet/universitet/högskola (27 procent) två av Göteborgs stadsdelar och fyra kranskommuner. Detta är mycket vanligare i landet som helhet (49 procent), särskilt i Stockholmsregionen (72 procent). Den här typen av samarbete var enligt resultaten i Öppna jämförelser väsentligt vanligare i Göteborgsregionen under 2012. Denna förändring måste dock tolkas försiktigt, mot bakgrund av att frågan i Öppna jämförelser i den senaste mätningen försetts med en definition som inte ingick tidigare: Med samarbete avses här ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Samarbete kan ske både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan.. Definitionens första mening innebär att det inte längre är möjligt att enbart syfta på ett mer generellt samarbete, vilket alla GR-kommuner har genom kommunalförbundet GR/FoU i Väst. För landet som helhet är andelen som uppger att de har någon typ av forskningssamverkan däremot ungefär densamma de två åren. När det gäller förekomsten av strategi för missbruks- och beroendeverksamhetens arbete specifikt inriktad på unga vuxna fanns detta i slutet av 2013 i fyra stadsdelar och i fem kranskommuner. Detta är därmed lite vanligare i GR som helhet (41 procent) än i övriga landet (28 procent), och helt i nivå med Stockholmsregionens resultat. 30 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 68. 31 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 69. 23

Andra typer av kunskapsbaserad verksamhet Samarbete med FoU-verksamhet/ universitet/högskola 2012 2013 Strategi för unga vuxna Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Härryda Kungsbacka Nej Nej Kungälv Nej Nej Lerum * Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Partille Nej Stenungsund Nej Nej Tjörn Nej Öckerö Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Lundby Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Östra Göteborg Nej Göteborg 70% 20% 40% Övriga GR-kommuner 55% 33% 42% GR 62% 27% 41% Stockholms län 61% 72% 41% Malmöregionen** 57% 53% 20% Hela Sverige 52% 49% 28% Kommentar: Resultaten mellan åren är inte helt jämförbara, då frågan om förhållandet 2013 försetts med en definition som inte ingick tidigare: Med samarbete avses här ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Samarbete kan ske både på ett organisatoriskt och mellanmänskligt plan. *Uppgift saknas. **Resultatet för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbart med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem stadsområden. 24

Tillgänglighet Kvalitetsområdet tillgänglighet rör möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kom munikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen ska präglas av ömsesidighet och dialog. I Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevården till vuxna undersöks tillgången till strukturerad öppenvård; tiden det tar från kontakt till första besök; stöd till närstående; tillgängligheten utanför kontorstid det vill säga i betydelsen social jourverksamhet samt förekomsten av olika typer av information på kommunernas/stadsdelarnas webbplatser. Strukturerad öppenvård Att den enskilde har tillgång till ett psykosocialt behandlingsprogram i regelbunden och strukturerad öppenvård under dagtid syftar till att minska eller avhjälpa den enskildes missbruk för en förbättrad livskvalitet. Mätningen i Öppna jämförelser gäller kommunernas möjlighet att ha kunnat erbjuda strukturerad öppenvård med program som pågår 4 5 dagar (eller del av dag) per vecka, oavsett regiform. Mäterperioden är 1 december 2012 1 december 2013. 32 RESULTAT Enligt resultatet för 2013 (se sidan 27) har ungefär två av tre kommuner/stadsdelar i GR kunnat erbjuda strukturerad öppenvård under året (68 procent) ett resultat närmast identiskt med det för 2012. Det har dock tillkommit en stadsdel i Göteborg (2013 finns detta i åtta av tio kommuner) och det har både kommit till och fallit ifrån kranskommuner (2013 gäller sju av tolv kommuner). GR-resultatet är ungefär på nivå med landet som helhet, där förhållandet också varit mycket stabilt sedan 2012. Tiden till första kontakt Att den enskilde snabbt kan få kontakt med socialtjänsten är viktigt för personer med missbruk och beroende som är motiverade till förändring. Öppna jämförelser mäter hur många dagar (inklusive helgdagar) det tar från att den enskilde fått kontakt med socialtjänsten/handläggare till ett första personligt besök (nybesök). Mäterperioden är här 1 januari 1 december 2013. 33 RESULTAT Öppna jämförelser sätter inget målvärde för antal dagar det maximalt bör ta från kontakt till ett personligt besök. Enligt resultatet för 2013 (se sidan 27) gäller för hälften av Göteborgs stadsdelar att besöket sker inom 8 14 dagar från det att den enskilde fått kontakt med socialtjänsten/handläggare. I två stadsdelar sker det inom 3 dagar, och i övriga tar det 4 7 dagar. Tiden är normalt kortare i övriga GR-kommuner; här sker besöket inom 4 7 dagar i samtliga kommuner utom två där det tar längre tid. Här saknas möjlighet att enkelt jämföra med landet i övrigt. Både inom Göteborg och i kranskommunerna har situationen sammantaget förbättras sedan 2012, men det finns också en stadsdel och en kommun som rapporterar en försämring jämfört med tidigare. Utvecklingen över tid ska samtidigt tolkas försiktigt då enkätfrågan gällande 2013 förtydligar att ett första personligt besök avser nybesök samt att helgdagar ska räknas in i svaret. Rutiner att erbjuda stödinsatser till närstående Öppna jämförelser visar i vilken utsträckning det finns rutiner i kommunerna/stadsdelarna för att erbjuda stödinsatser till närstående till personer med missbruks- och beroendeproblem, riktade till såväl vuxna som barn. Närstående barn inkluderar barn under 18 år. Rutinen ska beskriva ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur insatsen genomförs, och ska finnas den 1 december 2013. 34 32 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 69 70. 33 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 70 71. 34 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 71 72. 25