Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017
Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Sociala barn- och ungdomsvården Situationen har stabiliserats något efter 2015 då många ensamkommande barn kom till Sverige. Skapar förutsättningar för ett mer strukturerat och långsiktigt arbete. Det finns kommuner som fortfarande ligger efter med att komplettera utredningar om skydd eller stöd för ensamkommande barn samt utredningar av familjehem.
Sociala barn- och ungdomsvården Den psykiska hälsan påverkas negativt av ovisshet av familjeåterförening och uppehållstillstånd. Avsaknad av regelbundna vardagsrutiner påverkar även den psykiska hälsan och ökar efterfrågan på hälso- och sjukvård. Med anledning av fördröja effekter av traumatiserade erfarenheter är risken stor att den psykiska ohälsan bland asylsökande och nyanlända ökar framöver. Totalt 132 ensamkommande asylsökande barn som var gifta har identifierats 2013-2015 (97 % var flickor).
Sociala barn- och ungdomsvården Det totala antalet mål i Förvaltningsrätten gällande LVU har ökat med 43 % mellan 2005 och 2015. Antalet pojkar har varit några fler än antalet flickor. 60 % av målen som ledde till placering 2005-2014 handlade om barnets hemmiljö och 30 % om eget beteende.
Ekonomiskt bistånd Under 2015 fick cirka 5,6 % av alla hushåll i Sverige ekonomiskt bistånd någon gång under året (226 511 hushåll) Störst antal var ensamstående män utan barn Högst andel som hade behov var ensamstående kvinnor med barn. 129 000 var kvinnor, 140 614 var män 143 000 var barn under 18 år.
Ekonomiskt bistånd Den vanligaste anledningen till försörjningsproblem är arbetslöshet följt av problem relaterat till ohälsa. Yngre personer är den största gruppen i befolkningen ( 37% är 18-29 år gamla) även om den minskat något främst bland kvinnor. Det långvariga biståndet ökar inte längre Stora regionala och kommunala skillnader
Ekonomiskt bistånd Det samlade behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av: befolkningssammansättning, arbetsmarknad och befolkningens utbildningsnivå.
Våld i nära relation Majoriteten av landets kommuner erbjuder stöd till dem som utsatts för våld. I 60 % av kommunerna erbjuds även stöd till våldsutövaren Få kommuner följer systematiskt upp resultatet och använder dem för att utveckla verksamheten. Skriftliga rutiner vid indikation på våld saknas i cirka hälften av alla kommuner. Främst inom områdena hemlöshet, handläggning av LSS-insatser till barn och unga samt äldre.
Våld i nära relation Endast 20 % av våldet i nära relationer anmäls till polisen. Rapport från 2016 utifrån dödsfallsutredningar visar bl a behovet av att tidigt upptäcka våld, bättre implementering av befintlig kunskap samt bättre samverkan mellan inblandade aktörer. Unga vuxna är den mest utsatta gruppen och som tillsamman med gruppen äldre kvinnor behöver uppmärksammas mer.
Missbruks- och beroendevård Positiv utveckling gällande tobaksbruk samt riskkonsumenter av alkohol där andelen har minskat. Fler än tidigare vårdas inom hälso- och sjukvården på grund av missbruk. Bland de vårdade har det skett en markant ökning av andelen unga med drogmissbruk och av äldre över 65 år med skadligt bruk eller missbruk av alkohol.
Missbruks- och beroendevård Inom socialtjänsten har andelen klienter med tungt missbruk och psykisk ohälsa ökat. Fler personer har vårdats med tvång. Klienter har mer komplexa behov med både missbruksproblem och svåra psykiska problem. Ett påtagligt större andel av kvinnorna har svår psykisk problematik jmf med männen. En större andel av männen har ett tungt alkoholmissbruk.
Missbruks- och beroendevård Många av de som vårdas enligt LVM har tidigare vårdats inom psykiatrin. Nästan 40 % av kvinnorna och 25 % av männen har vid något tillfälle fått psykiatrisk tvångsvård. Under 2011-2015 vårdades 1161 personer i slutenvård eller öppenvård med diagnosen spelberoende (79 % män och 21 % kvinnor). Majoriteten var i åldersgruppen 25-44 år.
Missbruks- och beroendevård Resultatet av granskning av det vårdlandskapet visar att fler inom den specialiserade missbruksvården har behov av insatser från båda huvudmännen. Den enskilde ska själv söka /initiera kontakter. Hinder som exempel kognitiv nedsatt förmåga, psykisk ohälsa och språkliga förutsättningar påverkar personers förutsättningar Brister i vårdkedjan anses även vara vårdplatser vid akuta tillstånd och abstinensbehandling. De regionala och lokala modeller för uppföljning används i alltför lite omfattning och tenderar att minska vilka minskar förutsättningarna att mäta resultatet av de insatser som ges.
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkät 2016 visar att 240 av landets 290 kommuner uppgett att det råder underskott på bostäder på marknaden. Fler söker sig till socialtjänsten för att få hjälp med sin bostadssituation Allvarliga konsekvenser för bland annat våldsutsatta kvinnor och barn.
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Antalet vräkningar har minskat över tid, men från 2015 kan vi se en liten ökning. Under 2015 genomfördes 249 vräkningar där 472 barn berördes 60 % var ensamstående föräldrar och av dessa var 80 % kvinnor.
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Kommunen ansvarar för att planera för bostadsförsörjningen. Boverket visar att cirka 50 % av kommunerna antagit riktlinjer angående detta. Allmännyttiga bolag saknas i 20 % av landets kommuner Behovet av den sekundära bostadsmarknaden ökar I hälften av kommunerna finns en uppsökande verksamhet för personer som riskerar att förlora sin bostad. I 23 % av kommunerna finns en aktuell rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks.
Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden EU-medborgare som söker sig till Sverige lever många i extrem utsatthet och är hemlösa. Under våren 2017 genomfördes en kartläggning av hemlösheten i Sverige. Resultatet redovisas den 30 november. Inkluderar dels hemlösa EU/EESmedborgare som befinner sig i landet dels hemlösa med uppehållsrätt.
Kostnaderna för Individoch familjeomsorgen Uppgick till 44 miljarder år 2015 vilket är en ökning Kostnaderna utgjorde 20 % av socialtjänstens kostnader Kostnaderna för institutionsvård, familjehemsvård samt öppna insatser har ökat mest. Kostnaderna för barn-och unga som har också stigit, från 39% år 2011 till 43 % år 2015. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat, men har ökat för flyktinghushåll. Kostnaderna för missbruks- och beroendevården har ökat främst gällande institutionsvård och bistånd för boende.
Framåtblick Översyn av Socialtjänstlagen Barnkonventionen föreslås bli lag 2020. Den första januari 2018 skärps lagstiftningen och hälso- och sjukvården och kommunerna får ett tydligare ansvar för stöd och behandling för personer med spelmissbruk- och beroende. Behovet av systematisk uppföljning
För rapporten i sin helhet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-2-14