Europeiska unionens råd Bryssel den 1 augusti 2017 (OR. en) 11585/17 FÖLJENOT från: inkom den: 28 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: SOC 546 EMPL 416 FSTR 55 CADREFIN 86 REGIO 80 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd COM(2017) 404 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sammanfattning av de årliga genomföranderapporterna för 2015 för de operativa program som medfinansieras av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt För delegationerna bifogas dokument COM(2017) 404 final. Bilaga: COM(2017) 404 final 11585/17 /ub DGB1C SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.7.2017 COM(2017) 404 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sammanfattning av de årliga genomföranderapporterna för 2015 för de operativa program som medfinansieras av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt SV SV
Sammanfattning av de årliga genomföranderapporterna för 2015 för de operativa program som medfinansieras av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt I. Inledning Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead) inrättades i enlighet med förordning (EU) nr 223/2014 1. Dess syfte är att bidra till att åtgärda de värsta formerna av fattigdom i EU, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Enligt villkoren i förordningen kan Fead stödja de grupper som har det sämst ställt i samhället genom att tillhandahålla livsmedel och grundläggande varor som kläder, skodon och hygienartiklar eller genom åtgärder för social delaktighet. Därigenom är fondens mervärde att den kan ge ett särskilt stöd till en grupp människor som annars kanske inte hade kunnat få direkt tillgång till och nytta av EU:s övriga finansieringsinstrument, som de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). De tillgängliga medlen i Fead uppgår till sammanlagt 3 813 miljoner euro i löpande priser. Alla medlemsstater genomför fonden genom operativa program på nationell nivå. Under programplaneringsfasen kan medlemsstaterna välja att utveckla ett operativt program för livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd (operativt program av typ I) och/eller ett operativt program för social delaktighet för dem som har det sämst ställt (operativt program av typ II). 2 De har också friheten att bestämma målgrupp, vilken typ av stöd som ska tillhandahållas och den geografiska täckningen för programmen. Även om social delaktighet för dem som har det sämst ställt är en central aspekt i de operativa programmen av typ II, är det även en viktig del i de operativa programmen av typ I. Tillhandahållandet av materiellt bistånd måste kompletteras med åtgärder för att främja social delaktighet bland slutmottagarna (t.ex. genom att de skickas vidare till lämpliga tjänster, får vägledning om hälsosam mat eller budgetrådgivning). De operativa programmen av typ I svarar alltså mot de grundläggande materiella behoven hos de mest utsatta personerna och hjälper dem också att åter bli delaktiga i samhället. Medlemsstaterna samarbetar med partnerorganisationer för att genomföra Feadprogrammen. Dessa organisationer, som kan vara offentliga organ eller icke-vinstdrivande organisationer, tillhandahåller det materiella biståndet (operativa program av typ I) eller startar och driver åtgärder för social delaktighet (operativa program av typ II) enligt programbeskrivningarna. Därigenom stöder fonden också socialpolitisk kapacitetsuppbyggnad inom partnerorganisationerna. Enligt bestämmelserna om övervakning av fonden måste medlemsstaterna varje år lämna in en rapport till kommissionen om genomförandet av sina program, senast den 30 juni efterföljande kalenderår. 3 Kommissionen bedömer genomföranderapporterna och uppmanar vid behov medlemsstaterna att göra 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1). 2 Förordning (EU) nr 223/2014 ger medlemsstaterna möjlighet att genomföra båda typerna av program samtidigt, men alla medlemsstater föredrog att utveckla endast en av de två. 3 Artikel 13.1 i förordning (EU) nr 223/2014. 2
nödvändiga ändringar. 4 Kommissionen måste också lägga fram en sammanfattning av medlemsstaternas rapporter för Europaparlamentet och rådet. 5 I förordningen föreskrivs också att kommissionen minst en gång om året ska samråda med organisationer som företräder partnerorganisationerna på unionsnivå om genomförandet av stödet från fonden, och rapportera till Europaparlamentet och rådet. Denna sammanfattning grundar sig på uppgifterna i genomföranderapporterna för 2015, som godkänts av kommissionen. Förenade kungariket har inte lämnat in någon genomföranderapport, eftersom ingen verksamhet utfördes under 2015. Sammanfattningen ger en allmän överblick av EU-utvecklingen rörande Fead och presenterar uppgifterna från medlemsstaterna enligt strukturen i rapporterna. Den ger också en översikt av de samråd om genomförandet av fonden som ägde rum under 2015 med EU:s företrädare för partnerorganisationerna. De värden som rapporterats för de gemensamma indikatorerna finns i bilagan. För att beakta tidsförskjutningen mellan genomförandet och tidpunkten för rapportering, innehåller rapporten även information om utvecklingen efter 2015 om denna information finns tillgänglig. II. Allmän utveckling Programplaneringen av Fead-medlen slutfördes under 2015, i och med att de tre återstående programmen (Tyskland, Sverige, Storbritannien) godkändes av kommissionen i början av 2015. Två medlemsstater lämnade också in de första ändringsförslagen. Rumänien föreslog en ändring i sitt program för att göra det lättare att identifiera slutmottagarna. Tjeckien föreslog att räckvidden för programmet skulle utökas till att omfatta tillhandahållande av gratis måltider till skolelever med sämre förutsättningar. Fyra andra ändringsförslag lämnades in under 2016. Under hela året gjordes framsteg i utvecklingen av Fead-ramen för sekundärlagstiftning. I slutet av 2015 hade kommissionen antagit och offentliggjort tre delegerade akter och fem genomförandeakter 6, vilket motsvarar ett genomförande på 80 %. I november 2016 hade samtliga genomförandeakter och delegerade akter antagits och offentliggjorts. Under 2015 strömmade ett stort antal migranter till EU, och många av dessa var asylsökande. Det föranledde många problem, bland annat om hur man når ut med tillräckligt materiellt stöd till dem. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering upprättade ett meddelande 7 om det stöd Europeiska socialfonden (ESF) och Fead kan ge asylsökande. Asylsökandes berättigande till stöd 4 Den 3 februari 2017 kunde kommissionen godta den sista av de rapporter som medlemsstaterna lämnat in för 2015. Det avgjorde när denna kommissionsrapport kunde antas. 5 Artikel 13.9 i förordning (EU) nr 223/2014. 6 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 532/2014 av den 13 mars 2014 (EUT L 148, 20.5.2014, s. 54), kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1255/2014 av den 17 juli 2014 (EUT L 337, 25.11.2014, s. 46), kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1972 av den 8 juli 2015 (EUT L 293, 10.11.2015, s. 11), kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 463/2014 av den 5 maj 2014 (EUT L 134, 7.5.2014, s. 32), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/212 av den 11 februari 2015 (EUT L 36, 12.2.2015, s. 1), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/341 av den 20 februari 2015 (EUT L 60, 4.3.2015, s. 1), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1386 av den 12 augusti 2015 (EUT L 214, 13.8.2015, s. 9), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1976 av den 8 juli 2015 (EUT L 293, 10.11.2015, s. 26). 7 http://ec.europa.eu/esf/main.jsp?catid=67&langid=sv&newsid=2336 3
från Fead beror på hur medlemsstaterna definierar vem som får omfattas av fonden. Meddelandet presenterades för och diskuterades med medlemsstaterna vid ett särskilt möte den 25 september 2015. Under 2016 tog kommissionen ett avgörande steg på vägen mot kapacitetsuppbyggnad av Feads berörda parter, i och med lanseringen av nätverket FEAD Network för att utbyta erfarenheter och god praxis. Efter en inledande konferens i juni 2016, som sammanförde 200 berörda parter från alla 28 medlemsstaterna, hade tre nätverksmöten ägt rum i slutet av året. Mötena inriktades på de olika aspekter av Fead som syftar till att öka den sociala delaktigheten bland dem som har det sämst ställt. Deltagarna presenterade fallstudier samt diskuterade utmaningar och nya lösningar i frågor av gemensamt intresse i samband med genomförandet av Fead-programmen. Fem möten med de berörda parterna har planerats för 2017. Under 2016 inledde kommissionen också halvtidsutvärderingen av Fead för att bedöma programmens resultat. Som en del av denna bedömning har ett öppet offentligt samråd inletts, riktat till alla berörda parter och allmänheten. Delrapporten kommer att vara färdig under sommaren 2017. Den slutliga versionen kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2018. De första erfarenheterna av genomförandet av programmen på fältet och den återkoppling som inkommit från olika berörda parter visade att Feads regler skulle kunna förbättras. I september 2016 antog kommissionen ett förslag till översyn av budgetförordningen åtföljt av ett antal förslag till ändringar av sektorsspecifik lagstiftning. 8 Förslaget innehåller flera ändringar av förordning (EU) nr 223/2014 som syftar till att ytterligare förenkla förvaltningen av fonden. III. De operativa programmens genomförandegrad Finansiellt genomförande Det finansiella genomförandet av Fead-programmen påskyndades under 2015. 419,3 miljoner euro avsattes för Fead-insatser i 21 medlemsstater, en ökning från 333,5 miljoner euro under 2014. Detta ger sammanlagt 752,7 miljoner i utgiftsåtaganden för 2014 2015, vilket motsvarar 17 % av programmens totala medel (samfinansiering av EU och medlemsstaterna). Påskyndandet var ännu tydligare när det gäller betalningar till stödmottagare: under 2015 utbetalades 388 miljoner euro, en fyrfaldig ökning jämfört med 96,3 miljoner euro under 2014. De flesta betalningarna gick till livsmedelsbiståndsinsatser (97,7 %). Ansökningar om utbetalning lämnades till kommissionen för första gången under 2015. Tre medlemsstater (Estland, Frankrike och Lettland) deklarerade 46,3 miljoner euro i stödberättigande offentliga utgifter. Den 31 december 2016 hade kommissionen gjort betalningar i storleksordningen 732,3 miljoner euro, varav 312,8 miljoner euro var mellanliggande betalningar. Praktiskt genomförande (operativt program av typ I) Det påskyndade finansiella genomförande under 2015 var ett resultat av ytterligare framsteg i det praktiska genomförandet av Fead-programmen. I slutet av året hade stöd tillhandahållits i 16 av de 24 8 COM(2016) 605 final. 4
medlemsstaterna genom operativa program av typ I. Totalt 408 770 ton livsmedel delades ut under 2015, där Italien stod för den största andelen, på 21,4 %. Fem länder (Spanien, Frankrike, Italien, Polen, Rumänien) tillhandahöll över 93 % av den totala mängden livsmedelsbistånd. Livsmedel delades ut i form av paket i 14 medlemsstater. Antalet länder som distribuerade måltider steg från två under 2014 till sju 2015 (Belgien, Bulgarien, Spanien, Finland, Italien, Lettland, Polen). Under 2015 bidrog Fead delvis eller helt till att tillhandahålla uppskattningsvis 47 miljoner måltider. Mejeriprodukter, följt av stärkelsehaltiga livsmedel, utgör den största andelen av den totala mängden livsmedelsbistånd som delats ut mer än hälften av den totala mängden. På drygt 10 % av den totala mängden står frukt och grönsaker för den tredje största andelen. Kommissionen är angelägen om att se en stadig ökning av den mängd frukt och grönsaker som delas ut, eftersom detta är den bästa garantin för att främja en hälsosam kost hos lägre socioekonomiska grupper. Exempel: Livsmedel som delas ut i Frankrike Fryst smör, solrosolja, färskt smör; mjöl, couscous, pasta (makaroner), långkornigt ris; lättmjölk, kondenserad mjölk, socker, sockerbitar; gröna bönor, gröna ärtor/morötter, pulverpotatismos, linser (kokt lök, kokta morötter, osv.), grönsaksgryta, skalade tomater, ratatouille; couscous med kyckling, fryst purjolökspaj, vit fisk och ris à la provençale, shepherd's pie; emmentalerost, smältost; chokladkräm, kolakaka med gräddtopping, rispudding, mjölkchoklad, chokladkakor, äppelsås utan tillfört socker, persikor, lätt ananassaft; ris och hela korn av spannmål, malet kaffe, sylt; fryst kalkonfilé, frysta hamburgare, kycklingklubbor, fryst vit fiskfilé, hel vit bonit-tonfisk i saltlake, sardiner i saltlake. Utöver de livsmedel som köptes in med Fead-medel, bidrog fonden under 2015 också till att minska livsmedelsslöseriet genom att finansiera livsmedelsgåvor. I Luxemburg var 51 % av de livsmedel som delades ut gåvor, och för dessa täckte Fead endast partnerorganisationernas kostnader för transport och distribution. Luxemburg genomförde också medvetandegörande verksamheter 9 för att uppmuntra potentiella givare att donera livsmedel. Under 2015 tillhandahölls även grundläggande materiellt bistånd för första gången i tre medlemsstater. Österrike distribuerade skolartiklar till 33 493 elever från missgynnade familjer. Luxemburg kombinerade distributionen av livsmedel och grundläggande hygienartiklar, såsom schampo och tandkräm, till 9 243 personer. Liknande hygienartiklar distribuerades också i Lettland, tillsammans med andra varor såsom flytande tvättmedel och diskmedel, till 25 675 slutmottagare. Över 14 miljoner människor, av vilka 47,2 % (6,7 miljoner) är kvinnor, beräknas ha dragit nytta av Feads livsmedelsbistånd under 2015. Ca 30 % av slutmottagarna (4,1 miljoner) uppskattas vara barn som är 15 år eller yngre och 10 % (1,4 miljoner) personer på 65 år och uppåt. Bland slutmottagarna finns också uppskattningsvis 5,5 % (0,8 miljoner) personer med funktionsnedsättning, nästan 14 % (2 miljoner) migranter, personer med utländsk bakgrund (inklusive flyktingar och andra personer som åtnjuter internationellt skydd) och minoriteter, samt 8,5 % (1,2 miljoner) hemlösa personer. 9 Dessa åtgärder finansierades inte av Fead. 5
När man tittar på de sammanlagda värdena för de gemensamma indikatorerna måste man ta hänsyn till att indikatorerna för det antal personer som dragit nytta av Feads operativa program av typ I grundar sig på uppskattningar som gjorts av partnerorganisationer, för att begränsa den administrativa bördan för dem och slutmottagarna. Uppskattningarna kan bygga på urvalsmetoder (att man t.ex. räknar mottagarna vissa dagar eller veckor på året och extrapolerar siffrorna) eller andra tillvägagångssätt. Det är möjligt att slutmottagare i vissa fall räknas mer än en gång för att partnerorganisationernas uppskattningar av ska kunna fastställas. De slutmottagare som fått livsmedel kan också ha dragit nytta av materiellt bistånd. Som en följd av denna metod måste de värden som rapporteras ses som en ungefärlig uppskattning av antalet fall av deltagande, snarare än antal enskilda deltagare i Fead-operationer eller antal gånger som Fead-bistånd tilldelats missgynnade grupper. Slutmottagarna varierar mellan medlemsstaterna, eftersom varje land har en nationell definition av vilka som utgör de sämst ställda. Oftast bestäms målgruppen på grundval av ekonomiska kriterier, varvid de nationella myndigheterna upprättar förteckningar över de personer som är berättigade till stöd genom Fead. I vissa länder finns det andra, mer flexibla metoder för att fastställa slutmottagarnas stödberättigande. I vissa fall kan partnerorganisationerna själva bestämma på plats om en person är stödberättigad på grundval av de uppgifter som personen lämnar om sin situation. Ibland ges stödet till hemlösa personer på gatan eller i matsalar för socialt utsatta, utan behov av att formellt identifiera personerna i fråga, eller begära information av dem. I sådana fall kan värdena som rapporteras för Feads resultatindikatorer endast ge en uppskattning av antalet gånger Fead-stöd tillhandahållits, snarare än det faktiska antalet missgynnade personer som fått stöd. En viktig aspekt hos Fead är dess syfte att göra mer än att dela ut materiellt stöd genom att främja social delaktighet bland dem som har det sämst ställt. Av detta skäl delades stöd ut tillsammans med en rad kompletterande åtgärder. De vanligaste åtgärderna förblir tillhandahållande av information och hänvisning till behöriga socialtjänster. I flera fall rapporterar medlemsstaterna också att de tillhandahåller vägledning för en balanserad kosthållning, anordnar matlagningskurser om hur man motverkar slöseri med livsmedel, och ger råd om hur man sköter hushållsbudgeten. I vissa fall ges även psykologiskt stöd och hjälp för att övervinna svårigheter (Luxemburg, Lettland), liksom råd om barnuppfostran (Lettland), rådgivning om metoder för att hantera nödsituationer (Bulgarien), stöd för att förbättra slutmottagarnas sociala kompetens, fri rättshjälp (Slovenien), information om tillgängliga bostäder och åtgärder för att förbättra läs- och skrivkunnigheten (Frankrike). De kompletterande åtgärderna i Finland inbegriper även olika åtgärder för att öka graden av fysisk aktivitet och främja en hälsosam livsstil bland slutmottagarna, samt utdelning av recepthäften. Kompletterande åtgärder utgör en integrerad del av genomförandet av operativa program av typ I, eftersom de syftar till att främja social delaktighet hos slutmottagarna. Att erbjuda slutmottagarna kompletterande åtgärder är obligatoriskt, men medlemsstaterna kan välja om de vill finansiera dem genom Fead eller inte. Rapporterna för 2015 visar olika resultat när det gäller införandet av kompletterande åtgärder. I vissa länder tycks slutmottagarna vara mer öppna för dessa kompletterande åtgärder, medan intresset för dem är ganska lågt i andra länder. I vissa fall gör slutmottagarnas oerfarenhet av åtgärder för social delaktighet att de drar sig för att delta. Att öka slutmottagarnas deltagande i kompletterande åtgärder är en av utmaningarna för partnerorganisationer i samband med genomförandet av programmet. Detta är särskilt viktigt eftersom dessa åtgärder avser att främja slutmottagarnas sociala delaktighet och kan fungera som en länk till ESF. 6
Praktiskt genomförande (operativt program av typ II) Under 2015 ägnades programmen för social delaktighet åt förberedande verksamhet, inklusive inrättandet av övervakningskommittéer och val av partnerorganisationer. Tysklands operativa program av typ II syftar till att förbättra den sociala delaktigheten hos de EUinvandrare som har det allra sämst ställt och deras barn, liksom den sociala delaktigheten bland hemlösa personer eller personer som är i riskzonen för hemlöshet. Efter att det antagits i början av 2015, inrättades en övervakningskommitté. Det första preliminära mötet i den hölls i januari, och det andra ägde rum i mars. I juni 2015 inledde den förvaltande myndigheten en första ansökningsomgång för perioden 2016 2018. Sammanlagt 191 projektförslag samlades in under denna första omgång. I ansökningsomgången införlivades användningen av schablonbelopp, utformade på nationell nivå, som en förenklingsåtgärd. I Danmark, där Fead används för att bekämpa fattigdom och hemlöshet och har som mål att stärka den sociala delaktigheten hos de mest socialt utsatta, skedde en förändring i förvaltningen av programmet när en ny förvaltande myndighet utsågs i augusti 2015. Danmark tog initiativ till en programändring för att uppdatera informationen i programmet och kunde inleda en ansökningsomgång i april 2016. I Nederländerna, där det operativa programmet av typ II syftar till att minska den sociala utslagningen bland äldre personer med låg disponibel inkomst, valdes en stödmottagare ut för att genomföra verksamheterna för social delaktighet i fyra nederländska städer, från och med 2016: Amsterdam, Rotterdam, Haag och Utrecht. Sveriges operativa program av typ II, som syftar till att stödja utsatta EU/EES-medborgare i deras samverkan med det svenska samhället, inleddes med ett informationsevenemang i mars 2015. Övervakningskommittén inrättades månaden därefter. En ansökningsomgång inleddes i juni 2015, och fem projekt beviljades stöd. Sverige inrättade även en forskargrupp inom Fead, som sammanträdde första gången i november 2015. Administrations- och kontrollsystem Under 2015 tilldelade medlemsstaterna betydande resurser för att uppfylla kraven i förfarandet för utseende av myndigheter, som fastställts i den rättsliga ramen för Fead 10. Här ingår att utveckla ordentliga förfaranden på nationell nivå, utarbeta en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen, utveckla it-systemet och utföra inledande granskningar genom revisionsmyndigheter. I slutet av 2015 hade sex medlemsstater (Lettland, Estland, Litauen, Frankrike, Bulgarien och Ungern) genomfört det utseendeförfarande som ger dem möjlighet att lämna in ansökningar om mellanliggande betalning till kommissionen. I december 2016 hade 25 medlemsstater avslutat utseendeförfarandet. Flyktingkrisen Flera medlemsstater har utnyttjat Fead för att hantera konsekvenserna av flyktingkrisen. I Belgien fanns partnerorganisationer som var specialiserade på att stödja asylsökande och flyktingar. Litauen och 10 Artikel 35 i förordning (EU) nr 223/2014. 7
Tjeckien utvidgade tillämpningsområdet för sina målgrupper till asylsökande. Malta och Finland förstärkte samordningen mellan myndigheterna på nationell nivå för att säkerställa komplementaritet mellan stöd från ESF, Fead och Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). För att kunna ge utsatta grupper i befolkningen bättre information om möjligheten att få stöd genom Fead, genomförde den förvaltande myndigheten i Litauen en informationskampanj som även innehöll antidiskrimineringsåtgärder för att bemöta allmänhetens oro. I Nederländerna förväntas de flesta av projektets deltagare ha invandrarbakgrund, och den förvaltande myndigheten har anpassat sina åtgärder därefter till att omfatta språkundervisning. Problem som uppstått Ett antal Fead-program var ännu inte i full drift under året. I de flesta fall berodde förseningen på att det tog det längre tid än man trott att gå över från det tidigare AGRI-instrumentets regler till förvaltningsreglerna för Fead. Flera medlemsstater föredrog att slutföra inrättandet av förvaltnings- och kontrollsystemen innan de valde insatser. I andra medlemsstater påbörjades genomförandet, till exempel genom att urvalet av partnerorganisationer avslutades, även om de faktiska verksamheterna inleddes först under 2016. I de medlemsstater som uppnådde resultat under 2015 var uppgifterna om eventuella problem varierande mellan rapporterna. En orsak till detta är de lätta rapporteringskraven. I de flesta fall hanterades varje utmaning genom en särskild åtgärd. De viktigaste utmaningarna anges nedan. - Ojämn geografisk täckning eller ojämn fördelning av stöd: detta tycktes vara ett problem i olika medlemsstater och även om i vissa fall ytterligare partnerorganisationer valdes ut för att dela ut det kvarvarande stödet, överfördes biståndet i andra mellan partnerorganisationer för att fördelas (Lettland, Polen). - Problem med att identifiera mottagarna: i ett fall åtgärdades detta genom en ändring av det operativa programmet (Rumänien). - Förseningar i tillhandahållandet av stöd på grund av överklaganden mot resultaten av upphandlingsförfarandet, tillbakadragande av framgångsrika anbudsgivare eller anbud som inte uppfyllde kraven. Detta åtgärdades huvudsakligen genom att tidsfristen förlängdes och, i förekommande fall, att anbudsförfarandena återupptogs (Belgien, Bulgarien, Malta). - Problem med kvaliteten på förvärvade livsmedel: detta gjorde att leverantören var tvungen att byta ut de varor som inte var lämpliga för distribution, med insatser av den förvaltande myndigheten för att påskynda processen (Frankrike). - I vissa fall ansågs rapporteringskraven för partnerorganisationerna vara alltför komplicerade, och den förvaltande myndigheten vidtog nödvändiga åtgärder för att förenkla dem (Polen). IV. Övergripande principer Samordning med Europeiska socialfonden och annan relevant EU-politik 11 11 Artikel 5.6 i förordning (EU) nr 223/2014. 8
Samordningen mellan Fead och ESF har två viktiga aspekter: att förebygga dubbelfinansiering och uppnå komplementaritet mellan de två fonderna. Medlemsstaterna har infört en rad åtgärder för att förhindra dubbelfinansiering såsom utbyte av information mellan behöriga myndigheter, användning av ett enda system för övervakning, eller försäkran om att det inte förekommer överlappningar vid programplaneringen genom att fastställa olika målgrupper eller finansierade verksamheter. Under 2015 togs de första stegen mot att uppnå komplementaritet mellan ESF och Fead. Detta uppnåddes vanligen genom kompletterande åtgärder inom ramen för operativt program I genom vilka partnerorganisationer informerade slutmottagarna om möjligheterna att delta i ESF-insatser. I Polen införde den förvaltande myndigheten ett krav för regionala och lokala partnerorganisationer om att tillhandahålla information om tillgängliga ESF-åtgärder till slutmottagarna av Fead-stöd för att hjälpa dem att delta. I Litauen är det möjligt för ESF-deltagare som är stödberättigade inom ramen för Fead att få kompletterande stöd från båda fonderna samtidigt. Andra slutmottagare av Fead-stöd uppmuntras att också delta i ESF-insatser. Frankrike rapporterar om fall där vissa partnerorganisationer också är mottagare av ESF-insatser. Detta gör det lättare för slutmottagare av Fead-stöd att därefter få tillgång till ESF-stöd. Länkar mellan Fead-stöd och ESF-stöd kan öka den samlade effekten av Fead-insatserna genom att gå utöver att bara bidra till att åtgärda de värsta formerna av fattigdom. Därför måste undersökningar om möjligheterna att uppnå komplementaritet mellan de två fonderna i form av spridningsvägar och kompletterande åtgärder prioriteras i planeringen av insatser på nationell nivå. Jämställdhet, integrering av ett jämställdhetsperspektiv och förebyggande av diskriminering 12 I de flesta fall identifieras de personer som har det sämst ställt utifrån ekonomiska kriterier. Diskriminering förebyggs därmed genom att stöd fördelas på grundval av kön, ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. I vissa medlemsstater kan partnerorganisationerna ge bistånd på bostadsorten, om slutmottagaren inte har möjlighet att ta sig till distributionsstället. Tjeckien har funnit att ensamstående mödrar eller kvinnor med barn i nödbostäder är bland de mest utsatta människorna och tillhandahåller ett särskilt hygienpaket för deras behov. Slovakien har anpassat paketens vikt så att de kan bäras av både män och kvinnor. Lettland har tagit ett antal steg för att se till att antidiskrimineringsprinciper tillämpas. Dessa inbegriper att göra distributionscentralerna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, möjliggöra flexibla öppettider och tillhandahålla barnomsorg till föräldrar som tar emot stöd eller som omfattas av kompletterande åtgärder. Klimat- och miljöaspekter, i syfte att minska slöseri med livsmedel 13 De kriterier medlemsstaterna använder när de väljer ut livsmedel är bland annat att de ska vara hållbara, lätta att förvara och kunna lagras länge, i syfte att minska slöseriet med livsmedel. Luxemburg finansierar också uppsamlingen och distributionen av livsmedelsgåvor. I Bulgarien omfördelas paket som inte hämtats upp till andra slutmottagare, medan slutmottagare i Lettland uppmanas att lämna alla produkter som de inte avser använda på en angiven plats på distributionscentralerna. Kompletterande 12 Artikel 5.11 i förordning (EU) nr 223/2014. 13 Artikel 5.13 i förordning (EU) nr 223/2014. 9
åtgärder är också ett sätt att öka medvetenheten: en av de grundläggande workshoppar som erbjuds i Polen handlar om att förebygga slöseri med livsmedel. Bidra till en balanserad kost för dem som har det sämst ställt 14 Medlemsstaterna har tagit med närings- och säkerhetskrav i specifikationerna för inköp av livsmedel. De samråder med partnerorganisationer, arbetsmarknadens parter, behöriga myndigheter och experter om urvalet av livsmedel som kan bidra till en balanserad kost. I förteckningen över livsmedel tas även hänsyn till hur målgruppen tidigare uppfattat produkterna. Belgien uppdaterade sin förteckning över produkter under 2015, genom att prioritera obearbetade och mindre bearbetade produkter som lätt passar in i maträtter från alla kulturer och uppmuntrar slutmottagarna att laga mat. Antalet produkter ökade för att uppnå större variation och man beslutade att tillhandahålla mer vegetabiliska proteiner, till exempel i form av linser. Man beslutade också att prioritera animaliskt protein från fisk, som vanligen lättare kan godtas av slutmottagarna. Tjeckien hade som mål att hålla en hög livsmedelskvalitet, med hänsyn till de centrala delarna i en balanserad kost: produkter valdes ut med hänsyn till behovet av ett högt köttinnehåll, en liten andel tillsatser, låg fetthalt, en hög andel frukt osv. En gräns för minsta återstående hållbarhetstid för varje produkt vid leverans fastställdes också, för att säkerställa användbarhet. I Estland uteslöts nötter från paketet eftersom det är den vanligaste allergenen, medan konserverad fisk och kött delades ut liksom mycket näringsrika spannmål. Innehållet i livsmedelspaketen är olika i varje distribution för att slutmottagarna ska ges större variation. Spanien försökte tillgodose näringsbehovet hos slutmottagarna genom att tillhandahålla grundläggande näringsämnen (protein, kolhydrater, fett, kostfibrer, vitaminer och mineraler). Särskilda produkter för barn distribuerades för att säkerställa deras tillväxt och utveckling. I Finland angavs specifika kvalitetskrav för varje produkt. Ärtsoppan måste t.ex. ha ett köttinnehåll på minst 5 %, medan mjölkpulvret måste innehålla vitamin D. V. Samråd med företrädare för partnerorganisationerna på unionsnivå Under 2015 hölls två möten med företrädare för partnerorganisationer på unionsnivå. Det första mötet ägde rum den 9 mars. Kommissionen presenterade de grundläggande funktionerna i Fead och gav en översikt över resultatet av programplaneringen av de nya resurserna. Hur långt man har kommit i bildandet av Fead-nätverket diskuterades också. Deltagarna tog upp ett antal frågor, särskilt när det gäller partnernas deltagande i utdelandet av Fead-stöd på nationell nivå. Det andra mötet hölls den 16 november. Kommissionen lade fram utkastet till sammanfattning av fondens årliga genomföranderapporter som lämnats av medlemsstaterna för diskussion. Detta följdes av en diskussion om utnyttjande av resurser från Fead (och ESF) för att hantera flyktingkrisen. Den sista punkten på dagordningen var presentationen av de viktigaste inslagen i Fead-nätverket. 14 Artikel 5.13 i förordning (EU) nr 223/2014. 10
VI. Slutsats Det överordnade målet i Europa 2020-strategin att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning med minst 20 miljoner återspeglar den vikt EU lägger vid att bekämpa fattigdom. Kommissionen stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar för att minska antalet personer i riskzonen för fattigdom, däribland med hjälp av Fead. Eftersom fattigdom är en komplex fråga, som kräver ett integrerat tillvägagångssätt, är komplementaritet med ESF och andra instrument och åtgärder på EU-nivå och nationell nivå av avgörande betydelse. Eftersom Feads resurser är begränsade är dess specifika roll att minska fattigdom och främja social delaktighet, bland annat genom att skapa kopplingar till andra tillgängliga tjänster. Fonden kan därmed utgöra det första steget på vägen bort från fattigdom. Med de nya modellerna för Fead-stöd erbjuds ett mer varierat bistånd, en förutsättning för en mer skräddarsydd strategi för att hjälpa särskilda målgrupper. Erfarenheterna från 2015 visar att asylsökande och flyktingar, liksom företrädare för marginaliserade befolkningsgrupper såsom romer, kan vara en del av målpopulationen. Socialfonden bidrar också till att minska slöseri med livsmedel, öka kapaciteten hos partnerorganisationerna och förtroendet hos potentiella givare av livsmedel och materiellt bistånd. Fead-rapporterna för 2015 visar uppmuntrande resultat, som dock är ojämnt fördelade. I slutet av året hade 12 av medlemsstaterna ännu inte uppnått sina första resultat. Detta visar att den period som föregick genomförandet av insatserna på plats i vissa fall var längre än ett år från och med dagen för antagandet av programmet i fråga. För att fonden ska kunna nå sin fulla potential är det viktigt att 2016 års rapporter visar att de allra flesta medlemsstaterna har uppnått resultat. Av rapporterna för 2015 framgår att flera medlemsstater snart efter att programmen sjösatts ställdes inför olika problem, och vidtog särskilda åtgärder för att hantera dem. Vissa ändringar av de operativa programmen antogs för att garantera god täckning i medlemsstaten och enkel tillgång till fonden för målpopulationen. Det är viktigt att problem åtgärdas på ett effektivt sätt, med tanke på att fonden har inrättats som ett instrument med enkel förvaltning som kan hantera sociala nödsituationer. Genomförandet av fonden är enkelt i praktiken endast om de förenklade kraven i lagstiftningen tillämpas på nivån för enskilda insatser. Därför är det också viktigt att använda alla till buds stående medel för att utbyta erfarenheter och goda lösningar såväl på programmyndighetsnivå som på partnerorganisationsnivå genom befintliga kanaler: Feads expertgrupp, Fead-nätverket och regelbundna samråd med berörda parter på nationell nivå och EU-nivå. I de årliga genomföranderapporterna för 2016 ska medlemsstaterna för första gången presentera en utvärdering av i vilken utsträckning programmen har bidragit till att uppnå de särskilda och övergripande målen för Fead. Denna information kommer att möjliggöra en mer utförlig bedömning av eventuella ackumulerade resultat och effekter i förhållande till Feads mål i nästa sammanfattning som utarbetas av kommissionen. 11