ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN

ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGI FALKÖPINGS KOMMUN

1 VISION FÖR ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN...4 2 SAMMANFATTNING...4 2.1 Allmänt...4 2.2 Ansvar...4 2.3 Mål...4 2.3.1 Falköpings kommun som geografiskt område...4 2.3.2 Falköpings kommun som juridisk person...4 2.4 Handlingsplaner...5 3 UPPDRAGET...5 3.1 Bakgrund...5 3.2 Behov och syfte...5 3.2.1 Behov...5 3.2.2 Syfte...6 3.2.3 Kostnader för energi...6 3.3 Omfattning och innehåll...6 3.3.1 Omfattning...6 3.3.2 Innehåll...6 3.3.3 Förvaltningar och bolag som ingår i Falköpings kommun som juridisk person6 3.3.4 Riktlinjer och föreskrifter enligt STEMFS 2010:1...7 3.4 Underlag och källor...7 3.5 Organisation Falköpings kommun...8 3.6 Organisation WSP...8 3.7 Genomförande...8 4 NULÄGE - FALKÖPINGS KOMMUN...8 4.1 Basår...8 4.2 Falköpings kommun som geografiskt område...9 4.2.1 Folkmängd per ort...9 4.2.2 Använd energi...9 4.2.3 Användning av energi per sektorer...10 4.2.4 Användning av energi per sektorer fördelat på olika energikällor...10 4.2.5 Produktion av fjärrvärme...11 4.2.6 Produktion av el inom Falköping kommun...11 4.2.7 Fördelning av bostadstyper...11 4.2.8 Utsläpp av klimatgaser per sektor...12 4.2.9 Utsläpp av koldioxid per invånare...12 4.3 Falköpings kommun som juridisk person...13 4.3.1 Användning av energi per sektor totalt...13 4.3.2 Användning av energi Falköpings kommun per sektor...13 4.3.3 Användning av energi Falköpings hyresbostäder per sektor...14 4.3.4 Fördelning av energikällor...14 4.3.5 Uppvärmd area...15 4.3.6 Energikostnader för byggnader...15 4.3.7 Transporter totalt per transportsätt...16 4.3.8 Förbrukade volymer drivmedel...16 4.3.9 Fordonspark...16 4.3.10 Kommunens totala resor var år 2009...17 5 INFORMATION OCH UNDERLAG FÖR ATT SÄTTA MÅL...17 5.1 Mål inom EU...17 5.2 Nationella mål...17

5.3 Beräkning av miljöpåverkan samt miljöriktiga energisystem...17 5.3.1 Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi...17 5.3.2 Jämförande tal för minskat utsläpp av koldioxid...18 5.3.3 Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi...18 5.4 Om att sätta mål med hänsyn till lönsamhet...18 5.4.1 Allmänt om att sätta mål för energieffektivisering...18 5.5 Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt för beräkning av lönsamhet19 5.6 Närliggande aktiviteter inom Falköpings kommun...19 5.6.1 Förstudie Schneider Electric...19 6 FALKÖPING KOMMUNS MÅL...19 6.1 Falköpings kommun som geografiskt område...19 6.2 Falköpings kommun som juridisk person...19 7 HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ MÅL...20 7.1 Handlingsplan åtgärder, tider och ansvariga personer...20 7.1.1 Falköpings kommun som juridisk person...20 7.1.2 Falköpings kommun som geografiskt område...20 7.1.3 Underlag vid val av åtgärder...20 8 KOMMUNENS ÖNSKEMÅL VID OM- OCH NYBYGGNATION...20 8.1 Allmänt...20 8.2 Energirummet - utrymmen...20 8.3 Energieffektiva hus...21 8.3.1 Vid nybyggnad bör följande beaktas:...21 8.4 Lokalisering av nybebyggelse...21 8.5 Energisystem...21 8.5.1 Vattenburna värmesystem...22 8.5.2 Luftvärmesystem...22 8.5.3 Direktverkande elvärme...22 8.6 Energislag...22 Kommunens önskemål om val av energislag...22 8.6.1 Solvärme, vindkraft o dyl....22 8.6.2 Fjärrvärme...22 8.6.3 Närvärme...23 8.6.4 Val av energislag i fjärr- och närvärmesystem...23 8.6.5 Biobränsle...23 9 BILAGOR...24 9.1 Underlag vid val av åtgärder...24 9.2 Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätt mål...24 9.3 Bilaga - Miljövärdering och miljöriktiga system...24 9.4 Bilaga Handlingsplan kommunens verksamhet...24 9.5 Bilaga Handlingsplan geografiskt område...24

1 VISION FÖR ENERGI- OCH KLIMATSTRATEGIN Visionen för Energi- och klimatstrategin (vidare kallat EKS) är att Falköpings kommun ska vara en föregångare i arbetet med förnyelsebar energi. Den energi som vi använder ska vara så klimatsmart som möjligt. Kommunen ska också arbeta med energieffektivisering för att minska användningen av energi, vilket är det allra bästa för klimatet. Strävan är att bli en fossiloberoende kommun. EKS är ett av de redskap som ska bidra i denna strävan. 2 SAMMANFATTNING 2.1 Allmänt EKS har inriktats på att vara motiverande och informerande om varför olika ställningstagandena har tagits och mål valts. EKS har även inriktats på att ta fram konkreta handlingsplaner för hur målen ska kunna nås. EKS är att se som ett planeringsverktyg och presentation av kommunens önskemål. 2.2 Ansvar Ägaren av en fastighet eller ett system är själv ansvarig för om, när och hur eventuella åtgärder ska genomföras. När en åtgärd kräver en investering beslutar ägaren själv om sin investering. 2.3 Mål 2.3.1 Falköpings kommun som geografiskt område År 2020 Minskad användning av energi jämfört med 1990-20% totalt, ca 200 000 MWh Minskat utsläpp av koldioxid jämfört med 1990-40% i förhållande till år, ca 66 000 ton Detta motsvarar ca 1 800 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 5 500 000 st träd binder in per år. 2.3.2 Falköpings kommun som juridisk person År 2014 Minskad användning av energi jämfört med 2009-8% el, ca 1 840 MWh, - 14% värme, ca 5 749 MWh - 5% trafik, ca 190 760 km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca 1 457 ton per år. Detta motsvarar ca 40 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 121 000 st träd binder in per år.

År 2020 Minskad användning av energi jämfört med 2009-25% el, ca 5 751 MWh - 20% värme, ca 8 212 MWh - 20% trafik, ca 763 041 km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca 4 510 ton per år. Detta motsvarar ca 125 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 375 000 st träd binder in per år. 2.4 Handlingsplaner En övergripande sammanfattning av de 76 åtgärderna som finns med i handlingsplanen, se Bilaga handlingsplan kommunens verksamhet respektive geografiskt område. Riktade informationsinsatser till olika aktörer om lönsamma möjligheter att spara energi, möjliga bidrag att söka samt minskad miljöpåverkan. Upplysning vid bygglovansökan om kommunens önskemål beträffande energi- och klimateffektivt byggande. Åtgärder för att minska fossilbränslebaserade transporter. Kommunen verkar för förnyelsebar energiproduktion. Kommunen verkar för utbyggnad av fjärrvärmenätet. Åtgärder för att minska elanvändningen för gatubelysning och VA-pumpar. Åtgärder för att minska el- och värmeanvändningen inom Falköpings kommuns byggnader. Krav på att LCC-analyser beträffande energianvänding ska utföras vid upphandlingar Energikrav vid inhyrning av lokaler till Falköpings kommuns verksamhet Interna utbildningsinsatser om sambandet mellan energi, ekonomi/lönsamhet och miljö. 3 UPPDRAGET 3.1 Bakgrund Falköpings kommun har anlitat WSP Environmental för att i samråd utarbeta en energi- och klimatstrategi för Falköpings kommun. Staten har lagt huvudansvaret för energifrågorna i samhällsplaneringen hos kommunerna. 3.2 Behov och syfte 3.2.1 Behov Energianvändning ger en av de största miljöbelastningarna. Effekterna på miljön blir allt tydligare. Behovet av att skapa energisystem som är långsiktigt hållbart är därför stort. Samhällets hela struktur är uppbyggt kring energianvändning i olika former.

Företagens tillväxt och fortlevnad är många gånger beroende av att ha tillgång till energi som inte är för kostsam. För privatpersoner är kostnaderna för energi betydande. När någon i samhället ställs inför ett beslut som berör energi är det av stort värde att det finns en energi- och klimatstrategi. Förändringar i energisystemen medför ofta långa planeringstider eftersom investeringarna är stora och energisystemen har en lång livslängd. Kort sagt: 3.2.2 Syfte En klimat- och energistrategi är av stort värde för alla. Vinsterna kommer både samhället och miljön till godo. EKS syftar till att utgöra ett tydligt dokument för att driva kommunens arbete med energiförsörjningen och hållbar utveckling. 3.2.3 Kostnader för energi Inom hela Falköpings kommun som geografiskt område köptes 2009 ungefär 1 000 000 000 kwh eller 1 000 000 MWh eller 1 000 GWh eller 1 TWh energi totalt till ett medelpris av ungefär 1 kr/kwh (el, diesel, bensin, fjärrvärme etc). Detta innebär att det under år 2009 köpes energi för ungefär 1 miljard kr eller ca 32 000 kr per invånare. Värdet av att spara 1 % energi totalt inom Falköping är ca 10 milj.kr per år! 3.3 Omfattning och innehåll 3.3.1 Omfattning EKS omfattar hela Falköpings kommun som geografiskt område. I EKS avhandlas separat även Falköpings kommun som en juridisk person. 3.3.2 Innehåll EKS innehåller: en nulägesanalys för kommunen som geografiskt område samt som juridisk person Falköping kommuns mål för energieffektivisering för 2014 och 2020 en handlingsplan för att nå uppsatta mål kommunens önskemål vid ny- och ombyggnation kommunens rekommendation till beräkning av lönsamhet samt en motivering för detta kommunens rekommendation till miljövärdering samt motivering till detta 3.3.3 Förvaltningar och bolag som ingår i Falköpings kommun som juridisk person Falköpings kommuns förvaltning av egna byggnader och anläggningar Falköpings hyresbostäder Fastighets AB Mösseberg Uppgifter Hotell Falköping

3.3.4 Riktlinjer och föreskrifter enligt STEMFS 2010:1 Sammanfattning av Energimyndighetens riktlinje och föreskrift STEMFS 2010:1. Enligt denna ska EKS för Falköpings kommun som juridisk person innehålla uppgifter enligt nedan. Nulägesanalys år 2009 byggnader - areor, energianvänding, bränslemixar, energikostnader transporter - antal fordon, körda kilometrar, förbrukade bränslemängder, antalet fordon som uppfyller miljökrav. Uppgifterna ska omfatta kommunens egna fordon samt de och anställdas när de används i tjänsten övriga uppgifter - om en antagen policy för krav vid upphandling finns och hur den i så fall ser ut, om energifrågorna är integrerade i översikts- och detaljplaneringen, om en resepolicy finns och hur den i så fall ser ut, om internutbildningar genomför angående energieffektivisering och om ett aktivt nätverksbyggande bedrivs Mål för energieffektivisering 2014 - för byggnader och transporter i MWh samt procentuell minskning i förhållande till basåret 2020 - för byggnader och transporter i MWh samt procentuell minskning i förhållande till basåret Handlingsplan Åtgärder 2014 och 2020 samt genomförandetider för dessa Plan för hur målen ska kommuniceras inom den egna förvaltningen samt heleller majoritetsägda bolag Rapportering och uppföljning redovisning ska ske av hur arbetet med att tar fram en strategi årligen rapportering av vilka åtgärder enligt handlingsplanen som genomförts samt effekten av dessa ska lämnas fram t.o.m. 2020. 3.4 Underlag och källor De underlag som använts är: SCB (Statistiska centralbyrån) RUS (ett samverkansorgan för länsstyrelsernas arbete med miljömålsuppföljning) Kommunens egen statistik Kommunstatistik Energiläget 2009 (Energimyndigheten)

3.5 Organisation Falköpings kommun Ombud: Leif Bigsten Projektansvarig: Martin Johansson Falköpings kommun Medverkande: Ida Helander, Strateg för hållbar utveckling Falköpings kommun Representant för Falköpings kommun: Jan Aurén Representant för Falköpings hyresbostäder: Anders Lund Representant för Fastighets AB Mösseberg: Anders Lund Representant för Hotell Falköping: Jan Aurén 3.6 Organisation WSP Ombud: Sonny Andersson Projektledare: Stig Lundberg Handläggare Energisystem: Caroline Vilhelmsson 3.7 Genomförande WSP har i samråd med Falköpings kommuns representanter utarbetat förslag till strategier, underlag etc. och har därefter löpande stämt av dessa vid projektmöten vid vilka minnesanteckningar förts. I övrigt via löpande kontakter per telefon och E- post hållits. En projektgrupp med Strateg för hållbar utveckling, Energi- och miljösamordnare, fastighetschef, gatuchef och representanter för de kommunägda bolagen har arbetat med strategin på Falköpings kommun. Denna grupp kommer också att fortsätta att jobba med genomförandet av strategin. Utöver projektgruppen har också ett par möten till ordnats med olika aktörer, såväl tjänstemän på kommunen som företag i kommunen har deltagit på dessa träffar. 4 NULÄGE - FALKÖPINGS KOMMUN 4.1 Basår År 2009 är valt som basår i enlighet med Energimyndighetens riktlinje och föreskrift som anger att föregående kalenderår ska väljas. För kommunen som geografiskt område har 1990 valts som basår vid beräkningen av mål då detta är basår i Kyotoavtalet, senast tillgängliga uppgifter för energianvändningen är från år 2008.

4.2 Falköpings kommun som geografiskt område 4.2.1 Folkmängd per ort Folkmängden 2008 var 31 349 invånare. 4.2.2 Använd energi Andel av energikällor år 2008 Biobränslen 119 856 MWh/ 12% Fjärrvärme 112 286 MWh/ 11% Bensin 177 050 MWh/ 18% Diesel 182 115 MWh/ 18% Eldningsolja 15 041 MWh/ 1% källa: SCB El 394 870 MWh/ 40% Gasol 2 280 MWh 0% Använd energimängd 2008 var 1 003 498 MWh. Fördelning av användningen inom Falköpings kommun som geografiskt område för: oljeprodukter var 5% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige fjärrvärme var 3% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige el var 7% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige biobränsle var 6% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige övrigt var 8% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige.

4.2.3 Användning av energi per sektorer Slutlig energianvändning per sektor (MWh) År 2008 Hushåll 269 972 MWh/ 27% Jordbruk,skogsbruk, fiske 72 964 MWh/ 7% Övriga tjänster 79 691 MWh/ 8% Industri, byggverks. 161 690 MWh/ 16% källa: SCB Transporter 357 992 MWh/ 36% Offentlig verksamhet 58 902 MWh/ 6% Fördelning av användningen per sektor inom Falköpings kommun som geografiskt område för: industri (Jordbruk, skogsbruk, fiske, industri, byggverks) var 15% mindre i jämförelse med medelfördelningen i Sverige transporter var 9 % mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige bostäder och service var 5% mer i jämförelse med medelfördelningen i Sverige 4.2.4 Användning av energi per sektorer fördelat på olika energikällor Energianvändingen fördelat på olika energikällor inom sektorerna MWh 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Fjärrvärme Eldningsolja 1 Diesel Bensin 50 000 0 Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Användningen av energi för transporter är omfattande. Övriga tjänster El-energi

4.2.5 Produktion av fjärrvärme Bränslemix Fjärrvärme 2009 Bioojla 3,1% Pellets 3,5% Fossilolja 2,6% Briketter 31,5% Skogsflis 59,3% Ägare av fjärrvärmenätet är Falbygdens Energi AB (www.feab.nu). Bränslet i fjärrvärmesystemet var år 2009 biobränslebaserat till 97,4%. Detta innebär att utsläppet av koldioxid när fjärrvärme används blir mycket lågt. Utsläppet var endast 7,4 gram koldioxid per kwh. När t.ex. olja används släpp ca 40 gånger mer koldioxid ut (291 gram per kwh). 4.2.6 Produktion av el inom Falköping kommun Under år 2009 producerades 30 752 MWh el som tillfördes elnätet. Detta motsvarar 7,8 % av den el som användes inom Falköping. Falköpings kommun är en av de bästa kommunerna i inlandet för utbyggnad av vindkraft. För mer info om vindkraft se Bilaga Underlag vid val av åtgärder. 4.2.7 Fördelning av bostadstyper Fördelning av olika bostadstyper inom Falköpings kommun 2009 småhus 56% flerbostadshus 44% Falköping har en förhållandevis samlad bostadsbebyggelse. källa: SCB

4.2.8 Utsläpp av klimatgaser per sektor Växthusgaser per sektor ton/år 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 Transporter Jordbruk Industriprocesser Avfall och avlopp Energiförsörjning 50 000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 Källa RUS (Regionalt Uppföljnings System ) Anmärkningsvärt är att jordbruket ger så stora utsläpp. 4.2.9 Utsläpp av koldioxid per invånare ton/år CO2/inv Falköping 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 Transporter Industriprocesser Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Energiförsörjning Källa RUS (Regionalt Uppföljnings Sys tem ) Medelutsäppet av koldioxid per invånare i Sverige var 2009 drygt 5 ton. Medelinvånaren i Falköping släppte 2008 ut drygt 4 ton koldioxid.

4.3 Falköpings kommun som juridisk person 4.3.1 Användning av energi per sektor totalt Energianvänding Falköpings kommun totalt år 2009 VA el - 4 383 MWh 6% Gatubelysning el - 3 022 MWh 4% Byggnader värme - 41 061 MWh 60% Transporter bil - 2 055 MWh 3% Transporter tåg - 41 MWh 0% Byggnader e - 18 347 MWh) 27% Transporter flyg - 9 MWh 0% Totalt användes 68 918 MWh under 2009 i Falköpings kommun och dess bolags verksamhet. Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna. 4.3.2 Användning av energi Falköpings kommun per sektor Energianvänding Falköpings kommun år 2009 VA el - 4 383 MWh 9% Gatubelysning el - 3 022 MWh 6% Byggnader värme - 21 440 MWh 47% Transporter bil - 1 999 MWh 4% Transporter tåg - 41 MWh 0% Byggnader el - 15 600 MWh 34% Transporter flyg - 8 MWh 0% Totalt användes 46 494 MWh under 2009. Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna.

4.3.3 Användning av energi Falköpings hyresbostäder per sektor Energianvänding Falköpings hyresbostäder år 2009 Transporter bil - 56 MWh 0% Transporter tåg - 0 MWh 0% Byggnader värme - 19 621 MWh 88% Transporter flyg - 0 MWh 0% Byggnader el - 2 747 MWh 12% Totalt användes 22 424 MWh under 2009. Fokusområdena för besparingar bör vara att spara el och värme. Se vidare i handlingsplanerna. 4.3.4 Fördelning av energikällor 70 000 Energianvänding i byggnader år 2009, MWh 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Fastighets AB Mösseberg Hotell Falköping Hyresbostäder Falköpings kommun 10 000 0 Biobränsle Fjärrvärme El Totalt Falköpings kommun är den största förbrukaren, därefter kommer Falköpings hyresbostäder.

4.3.5 Uppvärmd area Uppvärmd area, kvm (A-temp) 250 000 200 000 150 000 100 000 Fastighets AB Mösseberg Hyresbostäder Falköpings kommun 50 000 0 Bostäder Lokaler Uppvärmd yta (A-temp enligt energideklarationerna) var 2009 totalt 372 485 kvm. 4.3.6 Energikostnader för byggnader Total energikostnad, kkr 32 000 27 000 22 000 17 000 12 000 7 000 2 000-3 000 Fastighets AB Mösseberg 23 473 Hyresbostäder 4926 12322 Falköpings kommun 18800 11300 El Värme Totala kostnader för energi var 47,8 milj. kr. Kostnaderna för el och värme är ungefär lika stora trots att förbrukningen av värme nästan är dubbelt så stor. Detta beror på att kostnaden för el i stort sett är den dubbla för värme. Detta innebär att spara el är dubbelt så lönsamt som att spara värme, dock är det generellt enklare att spara värme.

4.3.7 Transporter totalt per transportsätt 2 500 000 Transporter, antal km under år 2009 2 000 000 Falköpings kommun 1 500 000 Hyresbostäder 1 000 000 500 000 Fastighets AB Mösseberg 0 Körda kilometer med kommunens fordon Körda kilometer med privata fordon i tjänsten Antal kilometer med flyg Antal kilometer med tåg Totalt antal km var 3 815 207 km. Andelen km per flyg är försumbar och transport med tåg används företrädesvis vilket är positivt för miljön. 4.3.8 Förbrukade volymer drivmedel Drivmedelsförbrukning år 2009 (m 3 ) Fordonsgas - energiinnehållet omräknat för motsvarande mängd bensin i m3 5% Bensin - 135,8 m³ 60% Diesel - 79,8 m³ 35% Etanol - 0 m³ 0% Volymen förbrukad fordonsgas som omräknats till motsvarande mängd bensin var 11 025 Nm 3. 4.3.9 Fordonspark Andelen miljöbilar var 55 % år 2009.

4.3.10 Kommunens totala resor var år 2009. Kommunens resor år 2009 Körda kilometer med kommunens fordon - 2 203 187 km 58% Körda kilometer skolskjuts - 321 208 km 8% Antal kilometer med tåg - 823 761 km 22% Körda kilometer med privata fordon i tjänsten - 372 154 km 10% Antal kilometer med flyg - 94 897 km 2% Sammanlagda antalet km var 3 815 207 km vilket motsvarar ca 95 varv runt jorden. 5 INFORMATION OCH UNDERLAG FÖR ATT SÄTTA MÅL 5.1 Mål inom EU EU-parlamentet antog i dec 2008 följande mål: Att utsläppen av växthusgaser ska minska 20% Att 20% av energianvändningen ska vara förnybar Att energieffektiviteten ska öka med 20% 5.2 Nationella mål Regeringen har antagit följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 procentig minskning av klimatutsläppen. 50 procent förnybar energi. 20 procent effektivare energianvändning. 10 procent förnybar energi i transportsektorn. 5.3 Beräkning av miljöpåverkan samt miljöriktiga energisystem 5.3.1 Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen och sedan utifrån utsläppskonstanter och verkningsgrader beräkna utsläppen. Ett undantag finns dock som radikalt påverkar beräkningarna och det är hur el ska värderas. I Bilaga miljövärdering redovisas resonemanget bakom ställningstagandet för el värderas. Fokus i EKS är att minska utsläpp av klimatgasen koldioxid.

5.3.2 Jämförande tal för minskat utsläpp av koldioxid Normalt anger man ett minskat utsläpp i form av ton koldioxid. Eftersom det kan vara svårt att bilda sig en uppfattning av hur mycket ett ton koldioxid har det även räknas om till en volym i normalt atmosfärstryck. Ett kg motsvarar då ca 0,5 kbm och ett ton ca 500 kbm. Vidare i EKS jämförs det minskade utsläppet av koldioxid motsvarande antalet Falköpings stadshus fyllda med koldioxid (volymen i stadshuset är ca 18 000 kbm). Det minskade utsläppet av koldioxid jämförs även med jämförs även hur många träds årsupptag av koldioxid det motsvarar (ett träd tar upp ca 12 kg/år, för mer information se bilaga) 5.3.3 Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi Fjärrvärme 7,4 gr/kwh Värme från pellets 0 gr/kwh Värme från olja 291 gr/kwh El, 750 gr/kwh Transport med dieseldrivna fordon 160 gr/km Transport med bensindrivna fordon 200 gr/km Transport med 100% biogasdrivna fordon 30 gr/km Transport med tåg 0,0021 gr/km Transport med flyg 160 gr/km Bilaga Miljövärdering och miljöriktiga system redogör för Falköpings kommuns motivering till ovanstående rekommendation. 5.4 Om att sätta mål med hänsyn till lönsamhet 5.4.1 Allmänt om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar ekonomiska medel. Detta innebär att för kunna sätta rimliga mål med god precision behöver därför först ställning tas till hur ekonomi/lönsamhet för energieffektiviseringsåtgärderna ska beräknas. Utan ekonomiska medel som avsatts samt en handlingsplan för hur dessa ska användas är det i stort sett omöjligt att nå de mål som sätts. En sammanfattning av denna är medtagen nedan: Förutsättningarna för att genomföra lönsamma energiåtgärder är bättre än någonsin, värdet av att spara energi är det högsta samtidigt som kostnaden för kapital är det lägsta! När väl finansieringen av åtgärderna är löst och åtgärderna är genomförda minskar alltid resursanvändningen med en minskad miljöpåverkan som följd! Ovanstående gör att det generellt finns stora lönsamma energieffektiviseringssteg att ta inom Sveriges fastighetsbestånd. När energi sparas ger det alltid en positiv miljöeffekt.

5.5 Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt för beräkning av lönsamhet Att en återbetalningstid om ca 9 år används Att alla åtgärder sammanräknas till en återbetalningstid Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål redogör för Falköpings kommuns motivering till ovanstående rekommendation. 5.6 Närliggande aktiviteter inom Falköpings kommun 5.6.1 Förstudie Schneider Electric Schneider Electric (SE) genomförde en förstudie under 2009 och uppdaterade denna under 2010. Studien syftade till att ge Falköping kommun en bedömning av besparingspotentialer om SE upphandlas för att genomföra ett EPC-projekt. Förstudien resulterade att SE rekommenderade Falköpings kommun att investera 35-50 milj.kr (exklusive byggherrekostnader) för att: minska värmeanvändningen med 13-15% till ett värde av 1,5 1,75 milj.kr minska elanvändningen med 7-9% till ett värde av 1,29 1,66 milj.kr Återbetalningstiden blir i spannet 10-18 år. 6 FALKÖPING KOMMUNS MÅL 6.1 Falköpings kommun som geografiskt område År 2020 Minskad användning av energi jämfört med 1990-20% totalt, ca 200 000 MWh Minskat utsläpp av koldioxid jämfört med 1990-40%, ca 66 000 ton Detta motsvarar ca 1 800 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 5 500 000 träd binder in per år. 6.2 Falköpings kommun som juridisk person År 2014 Minskad användning av energi jämfört med 2009-8% el, ca 1 270 MWh, - 14% värme, ca 5 749 MWh - 5% trafik, ca 190 760 km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca 1 457 ton per år. Detta motsvarar ca 40 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 121 000 träd binder in per år.

År 2020 Minskad användning av energi jämfört med 2009-25% el, ca 5 751 MWh - 20% värme, ca 8 212 MWh - 20% trafik, ca 763 041 km Det minskade utsläppet av koldioxid innebär en minskning med ca 4 510 ton per år. Detta motsvarar ca 125 st stadshus fyllda med koldioxid eller den koldioxidmängd som ca 375 000 träd binder in per år. 7 HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ MÅL 7.1 Handlingsplan åtgärder, tider och ansvariga personer EKS har inriktats på att vara motiverande och informerande om varför olika ställningstagandena har tagits och mål valts. EKS har även inriktats på att ta fram konkreta handlingsplaner för hur målen ska kunna nås. EKS är att se som ett planeringsverktyg och presentation av kommunens önskemål. Varje aktivitet har en åtgärdsägare som ansvarar för genomförandet. För varje åtgärd som kräver en investering krävs ett separat investeringsbeslut. 7.1.1 Falköpings kommun som juridisk person Se bilaga - Handlingsplan 7.1.2 Falköpings kommun som geografiskt område Se bilaga Handlingsplan 7.1.3 Underlag vid val av åtgärder Bilaga - Underlag vid val av åtgärder innehåller information som använts som underlag vid val av åtgärder i handlingsplan. Informationen är hämtad från dokumentet Energistrategier för fossiloberoende kommuner. 8 KOMMUNENS ÖNSKEMÅL VID OM- OCH NYBYGGNATION 8.1 Allmänt Ägaren av en fastighet eller ett system är själv ansvarig för om, när och hur eventuella åtgärder ska genomföras. När en åtgärd kräver en investering beslutar ägaren själv om sin investering. 8.2 Energirummet - utrymmen Vid nybyggnad bör energirummet vara väl tilltaget, placerat ovan marknivå och vara vänt mot tillfartsvägen för att underlätta eventuell installation av annat energisystem i framtiden, t ex anslutning till fjärr- eller närvärmesystem. Detta underlättar även för leverans av bränsle. Placering bör ske så att en skorsten lätt kan installeras vid behov. Om hänsyn tas till dessa aspekter kan energirummet avsevärt mycket lättare anpassas för t ex solvärme, fjärr- eller närvärme, biobränslepanna eller värmepump.

Om möjlighet finns att reservera utrymmen på vind, t ex genom att bygga tak med hög takås, underlättas även eventuell framtida installation av frånluftsvärmepump eller värmeåtervinning för ventilation. 8.3 Energieffektiva hus Det dröjer i allmänhet ca 40-50 år innan en större ombyggnad av ett hus sker från byggskedet. Att bygga energieffektivt från början är kostnadseffektivt. Åtgärder i efterhand blir betydligt dyrare. Dessutom har besparingen som skulle ha kunnat göras fram till att åtgärden genomförts gått förlorad. 8.3.1 Vid nybyggnad bör följande beaktas: Huset bör ha/vara: god isolering energieffektiva fönster tung stomme som placeras innanför isoleringen vilken gör att stommen fungerar som värmemagasin. Detta minskar temperatursvängningar och ger på så sätt ett bättre inomhusklimat och behovet av komfortkyla minskar bra styrsystem för att förhindra övertemperaturer samt ge möjlighet till bl a nattsänkningar persienner, markiser för att reglera solinstrålning. Vid värmebehov tas värmetillskottet emot med öppna persienner. När rumstemperaturen blir för hög stängs dessa och behovet av eventuell komfortkyla minskar bra placering i terrängen, d v s med hänsyn tagen till solinstrålning, vindrörelser o dyl. träd- och buskplanteringar som har blad som växer ut under våren och tappar dessa under tidiga hösten. Detta skyddar mot solinstrålning sommartid när den ej är önskvärd men släpper in den höst, vinter och vår när den är önskvärd. Energiåtgången minskar eftersom vegetation även minskar vindens avkylning av ytterväggen. 8.4 Lokalisering av nybebyggelse Nybebyggelse bör om så är möjligt lokaliseras i närheten av befintligt när- eller fjärrvärmenät. Där så inte är möjligt är det önskvärt att bebyggelsen samlas för att underlätta gemensamma värmesystem inom området. Plats bör reserveras för eventuellt framtida rörledningsstråk om ett centralt vattenburet värmesystem ej installeras. 8.5 Energisystem Kommunens önskemål om val av distributionssystem

8.5.1 Vattenburna värmesystem Vattenburna värmesystem bör alltid installeras vid nybyggnad eftersom dessa oavsett värmekälla ger största möjliga flexibilitet. Om förutsättningarna förändras kan värmekällan förhållandevis enkelt ändras, t ex genom anslutning till fjärr- eller närvärmenät. Vattenburna system rekommenderas vid bygglovsprövning och energirådgivning. Vid nybyggnad av tätare bostadsområden bör alltid ett gemensamt vattenburet värmesystem installeras. Detta ger goda möjligheter till anslutning för gemensamma biobränslebaserade närvärmenät och för framtida samverkan med kommande eller intilliggande områden. 8.5.2 Luftvärmesystem Konvektorer eller värmebatterier kan placeras i det största centrala rummet, helst på undervåningen, för att distribuera värme optimalt. Värmespridningen från dessa sjunker generellt med 1-2 grader per rum som värmen passerar. Dessa lösningar kan vara aktuella vid installation av t ex pelletskaminer, värmepumpar eller fjärrvärme när ett vattenburet system saknas. 8.5.3 Direktverkande elvärme Vid nybyggnad bör direktverkande el ej installeras. Detta med hänsyn tagen till miljöpåverkan. I samband med om- och tillbyggnader där elradiatorerna är äldre bör installation av ett vattenburet system övervägas. I fritidshus eller vid tillbyggnader i byggnad som redan har direktverkande elvärme kan nyinstallation ske av direktverkande el. I övrigt bör vattenburna värmesystem väljas. 8.6 Energislag Kommunens önskemål om val av energislag 8.6.1 Solvärme, vindkraft o dyl. Solvärme, vindkraft o dyl. är mycket önskvärda och miljövänliga alternativ. En värmepanna eller värmepump kan med fördel kombineras med solvärme. Solvärmen kan vid låglasttider ersätta en panna och eventuellt överskott kan ladda en bergvärmekollektor till en värmepump. 8.6.2 Fjärrvärme Fjärrvärmesystemet bör användas i största möjliga utsträckning för uppvärmning. Detta bör speciellt beaktas vid nyproduktion av bostäder och lokaler i tätorten. Ett väl utbyggt fjärrvärmesystem ger ett bra underlag för framtida kraftvärmeproduktion. Bedömning av möjligheter till fjärrvärme görs av värmeverket i samråd med kunden efter förfrågan. Kunden bör sedan han/hon har fått en offert från värmeverket ta hänsyn till t ex följande aspekter utöver anslutningsavgifter, installations-, fasta och rörliga kostnader:

Eventuellt mervärde för tidigare utnyttjat oljetankrum eller bränslelager som nu kan användas på annat sätt Eventuellt mervärde för minskade drift-, underhålls- och sotningskostnader Eventuella bidragsmöjligheter Värmeverkets större möjligheter att anpassa produktionsmixen vid förändrade bränslepriser eller skatter Att värmeverkets energiproduktion generellt ger mindre miljöpåverkan än enskild uppvärmning 8.6.3 Närvärme Bedömning av möjligheter till närvärme Vid bedömning av möjligheter till närvärme bör bl a följande aspekter utöver anslutningsavgifter, installations-, fasta och rörliga kostnader beaktas: Eventuellt mervärde för tidigare utnyttjat oljetankrum eller bränslelager Eventuellt mervärde för minskade drift-, underhålls- och sotningskostnader Eventuella bidragsmöjligheter Närvärmesystemets större möjligheter att anpassa produktionsmixen vid förändrade bränslepriser eller skatter Att närvärmesystemets energiproduktion generellt ger mindre miljöpåverkan än enskild uppvärmning 8.6.4 Val av energislag i fjärr- och närvärmesystem För att fjärr- och närvärme ska ge liten miljöpåverkan måste värmeverket välja en bra produktionsmix (energislag). Förutsättningen för detta är att systemen konstrueras för att ge god flexibilitet. De ansvariga för valet av energislag i produktionsenheterna vid fjärr- och närvärmeverken bör noggrant jämföra de olika alternativen och redovisa vilken miljöpåverkan deras val medför. 8.6.5 Biobränsle Allmänt Om möjligheter finns till biobränsleeldning är detta mycket fördelaktigt ur miljösynpunkt. För att biobränsleeldningen ska vara effektiv och miljövänlig erfordras generellt att en ackumulatortank installeras alternativt att pellets används som bränsle. Tillstånd för biobränsleeldning För att få elda biobränslen erfordras en bygganmälan. Om de kringboende uppfattar eldningen som besvärande ur hälsosynpunkt kan restriktioner ges för eldningen i enlighet med Miljöbalken. Detta kan t ex innebära att eldning endast tillåts under helger eller att endast viss typ av bränsle får användas. När någon avser att installera ett system för biobränslen är det därför lämpligt att först överväga frågan om vilka som kan tänkas bli störda av eldningen. Valet av bränsle påverkar utsläppen mycket kraftigt. Om eldning sker på rätt sätt med lämpligt bränsle uppstår ingen olägenhet.

Ackumulatortank för småhus vid vedeldning Vikten av att installera en väl fungerande ackumulatortank vid förbränning av ved kan ej överbetonas. Denna minskar både bränsleåtgången och miljöbelastning. Det är dock helt avgörande hur installationen av denna sker. För att uppnå önskad effekt måste installationen konstrueras och utföras fackmässigt. Ackumulatortank behövs ej vid pelletseldning. Olika biobränslen - eldningsteknik Ved, flis, briketter och pellets är olika biobränslen som används i dag. Bränslets kvalitet, fukthalt och sättet att elda påverkar utsläppen och verkningsgraden kraftigt. Värmepumpar Värmepumpar bör väljas när möjligheter till solvärme o dyl, när- eller fjärrvärme och biobränslen uteslutits. Värmepumparnas kollektor kan hämta värme från olika källor. Dessa kan vara borrhål i berg, frånluft, sjö eller jord (mark). För borrhål i berg erfordras anmälan till miljö- och hälsoskyddskontoret. Om för många bergkollektorer placeras nära varandra kan dessa stjäla värme från varandra. Hänsyn bör även tas till buller vid installation. Oljeeldning Oljeeldning ger stora negativa miljöeffekter. Tidigare energiomställning har varit inriktad på att minska oljeberoendet men fortfarande eldas olja i många småhus. Om de kringboende uppfattar eldningen som besvärande ur hälsosynpunkt finns lagstiftning att tillgå. Om ett energisystem i dagsläget är uppbyggt kring en oljepanna så finns fördelen att värmesystemet är vattenburet och att skorsten finns. Då finns det goda möjligheter för att installera t ex fjärr-/ närvärme eller en biobränsleanläggning. Vid fortsatt oljeeldning bör översyn av anläggningen ske regelbundet av en kvalificerad montör. Elvärme Elvärme bör väljas i sista hand och om så sker bör distributionssystemet vara vattenburet. Möjlighet till installation av värmepump bör ses över. Denna reducerar elförbrukningen vanligtvis till hälften eller en tredjedel. 9 BILAGOR 9.1 Underlag vid val av åtgärder 9.2 Bilaga Beräkning av lönsamhet och om att sätt mål 9.3 Bilaga - Miljövärdering och miljöriktiga system 9.4 Bilaga Handlingsplan kommunens verksamhet 9.5 Bilaga Handlingsplan geografiskt område

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för hållbara drivmedel för transporter är starkt kopplat till de (lokala) resurser som finns inom lantbruket och organiskt avfall från industri och hushåll mm. Potentialen på lokal nivå beskrivs nedan. Potentialen för hållbara drivmedel ska ses ur ett bredare perspektiv då det både kräver drivmedel, infrastruktur samt fordon för att denna ska förverkligas. Denna utveckling varken styrs eller har en hög påverkansgrad ur ett lokalt perspektiv. Dock kan kommunen och andra lokala aktörer vara pådrivande genom bl a inköp av miljöfordon samt initiera etablering av produktionsanläggningar för drivmedel och tankningsställen. Ökad produktion och användning av hållbar energi från jord och skog Vattenkraft Idag produceras det vattenkraft i 5 verk i Falköpings kommun. Dessa verk producerar ca 1,3 GWh/år. Potentialen för ny vattenkraft anses vara liten beroende av naturliga förutsättningar och möjligheter för miljötillstånd och vattendom. Vi bedömer att utbyggnaden av vattenkraft i stort sett blir obefintlig i Falköping. Vindkraft Falköping har redan idag en hel del vindkraft och flera anläggningar är på gång. I Falköping finns det idag (februari 2008) 29 stycken vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 20 MW. Dessa producerar tillsammans ca 23,8 1 GWh/år. Ytterligare ca 9 stycken med sammanlagd 15 MW effekt har bygglov. Det finns stora möjligheter att med nuvarande regelverk bygga ytterligare ett antal vindkraftverk i Falköping och därmed uppnå en mycket stor självförsörjningsgrad av el i kommunen. Med tanke på att vindkraft skapar debatt bör i första hand små äldre verk bytas ut mot nya effektivare, så att man inte behöver ta upp nya standorter. Att bygga ut vid redan befintliga verk gynnar även elnätsägarna. Kommunen håller på att ta fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft. Det vore önskvärt att föra en dialog med vindkraftsaktörer och intressenter. Om man beaktar de områden som utpekats som lämpliga för vindkraft och utnyttjar dessa områden väl för vindkraftsproduktion kan ytterligare med stor sannolikhet ytterligare vindkraftverk etableras inom kommunens område. Frånsett vad översiktsplanen kommer fram till, så är utgångsläget för grupperna att det känns rimligt att anta att ytterligare 50 verk skulle kunna uppföras, med en sammanlagd framtida energiproduktion av ca 118 GWh per år.

Solvärme Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Solvärmen blir allt mer intressant som komplement till andra uppvärmningsformer. Det som sätter begräsningar i potentialen är energianvändningen under sommartid samt lagringsmöjligheter för värme till höst och vintertid. I Falköping finns 8 500 småhus. Med tanke på marknadsutveckling för solvärmen och andra uppvärmningsalternativ är en rimlig bedömning för potentialen på lång sikt att ca en tredjedel av småhusen kommer att installera solvärme. Om dessa skulle installera tio m 2 solfångare med dagens teknik (dvs. plana solfångare, 300 kwh/m 2, år)) skulle detta innebära 8,5 GWh/år. Om man i Falköpings flerbostadshus skulle installera 2 m 2 solfångare för varje av de 6 600 lägenheterna skulle det medföra närmare 4 GWh/år. Denna potential är dock betydligt osäkrare beroende av att en större andel av flerbostadshusen har fjärrvärme. För dessa är incitamenten för solvärme betydligt sämre än i småhus eller flerbostadshus med enskilda värmesystem. Till detta kommer en potential för storskaliga solfångare kopplade mot större energianvändare, när- eller fjärrvärmenät. En rimlig bedömning av potentialen på lång sikt är ca 1 GWh/år vilket motsvarar ca 3000 m 2 solfångaryta. Vår bedömning är att på lång sikt kommer solvärmen att generera energi för uppvärmning motsvarande 13,5 GWh/år. Solceller Solenergi finns i överflöd och ett antagande av en naturlig potential är inte relevant. Den tekniska potentialen kan som ett exempel beräknas utifrån den totala tak- och fasadyta på byggnader som finns tillgänglig, med tanke på orientering och konstruktion. Teoretiska beräkningar visar att ytor som är praktiskt tillgängliga och träffas av mer än 70 procent av maximal solinstrålning uppgår till cirka 400 miljoner kvadratmeter i Sverige med en potentiell produktion om 20-80 TWh solel. Det ger en uppfattning om hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige. På längre sikt kan även solcellsfält bli aktuellt med tanke på den rikliga tillgången till outnyttjad mark som finns i Sverige. Kostnaden för el producerad med solceller ligger idag på mellan 3-5 kr per kwh, men denna kostnad beräknas sjunka till två kr per kwh år 2012, för att till år 2020 vara nere på 1 kr/kwh för nätanslutna system. På lång sikt finns en potential för solceller som både förser enskilda hus, verksamheter och nätanslutna system med elkraft. En utredning som tagits fram av Energimyndigheten visar att solceller kommer att vara kommersiellt konkurrenskraftiga runt 2020. Som nämnt finns det 8 500 småhus i Falköping. Om man i genomsnitt skulle installera 1 m 2 solceller per småhus med dagens teknik skulle detta innebära knappt 1 GWh/år. Till detta kommer en potential för större anläggningar som ansluts till elnätet. En rimlig bedömning av den långsiktiga potentialen i Falköping är ca 50 system med 100 m 2 solcellsyta vardera. Detta motsvarar ca 0,5 GWh/år. Vår bedömning är att potentialen för solceller på lång sikt motsvarar en elproduktion på ca 1 GWh/år. Detta motsvarar ca 15 000 m 2 (ca 1 ½ fotbollsplan) solcellsyta med dagens teknik

Bioenergi från skog Enligt uppgifter från medverkande personer och organisationer så finns det en potential för biomassa från land och skog i kommunen som idag inte nyttjas för energi-, massa-, virkes- eller livsmedelsproduktion på motsvarande 151 GWh/år. Grot från slutavverkning och dikesrenar Den största delen av detta är ett ökat uttag av s.k. GROT (grenar och toppar) vid avverkning och gallring av skog samt vid dikesrenar. Grupp 3 har bedömt det som lämpligt att man kan öka uttaget av grot på 75% av slutavverkningsarealen (detta kan göras utan att inkräkta eller påverka biologisk mångfald och andra miljövärden) samt även tar ut grot på andra arealer som dikesrenar, betesmarker, skogsvägar osv. Uttaget av GROT från slutavverkning skulle kunna ge ca 42 GWh/år i ökade bioenergiresurser och GROT från övriga arealer skulle kunna ge ytterligare 45 GWh/år. Skogsvårdsåtgärder Tänkbar är att göra ett uttag av GROT tidigt i beståndet, vid röjning eller första gallring. Men röjning respektive gallring är en åtgärd som minskar den totala tillväxten i beståndet. Däremot ökar ingreppet tillväxten på de kvarvarande stammarna, vilket i sig gör åtgärden mer kostnadseffektivt. Gallringsvirket får då konkurrera med massaveden i pris eller vice versa. I dagsläge anses ett uttag av röjningsvirke inte ge något ekonomiskt utbyte, eftersom det dels innebär större skada i ung skog att ge sig in med maskiner, samt att själva uttaget är begränsat. Därför anses att dessa åtgärder inte ger något tillskott. Kortare omloppstid Beroende på bättre plantmaterial och låg tillväxt i slutet kan man räkna med kortare omloppstid än 85 år. 85 år ger en slutavverkningsareal på 435 ha per år, 75 år 490 ha och 65 år 570 ha. En omloppstid på 75 år medför en potential för ökat uttag av grot med ca 34 GWh/år. Gödsling En engångsgiva på 150 kg kväve per ha när skogen färdiggallras vid ca 65 år ger under resterande 8-10 år en extra tillväxt på 10-15 m 3 sk per ha. I Falköping kan 5700 av totalt 37 0000 ha vara aktuellt för gödsling. Detta är dock i dagsläge ett enbart teoretiskt resonemang, eftersom Falköping ingår i ett område där gödsling med kväve enligt 30 Skogsvårdslagen inte bör ske. Detta medför at en sådan åtgärd i dagsläge inte är aktuellt. Stubbrytning En stor del av biomassan i ett träd finns i stubben. Energivärdet i stubben motsvarar det dubbla av det som idag tas ut i form av grot. Fördelen med stubbrytning är att ingen separat markberedning behöver göras och minskad risk för angrepp av snytbaggar, granbarkborrar samt minskad risk för spridning av röta. Frågetecken finns kring effekter på biologiska mångfalden. Det är granstubbar som är aktuellt att bryta. Tallstubbarna sparas. Om man antar att stubbrytning sker på 220 ha/år vid slutavverkning innebär detta 30 GWh/år i ökat uttag av bioenergi.

Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från skogen. Biomassa från skog Grot på 75% av slutavv. 42 Grot övr. dikesrenar mm 45 Skogsvårdsåtgärder/tidiga 0 gallringar Förkortad omloppstid 75 år 34 Gödsling över 65 år 0 Stubbrytning 30 Totalt 151 GWh/år Ett pris på 150 kr/mwh flis innebär att denna potential motsvarar ca 25 miljoner kr per år. Bioenergi från åker I framtiden kommer den största potentialen av ytterligare användning av biomassa för energi att komma från åkerareal. I Falköping finns ca 47 900 ha åkerareal var av ca 13 200 ha brukas för stråsädsproduktion, ca 550 ha för oljeväxter, och resterande till potatis, vall och andra växter. Halm En beräkning utifrån den produktion av stråsäd som sker idag visar att det idag produceras knapp 49 000 ton halm per år. Av totala halmtillgången beräknas hälften användas till strö. Av resterande mängd kan cirka hälften vara realistiskt att bärgas. Detta på grund av att en viss andel halm måste återföras för mullbalansens skull och dels är det omöjligt att skörda allt vid bra vattenhalt. Dock kan andelen som måste återföras minskas i Falköping jämfört med andra kommuner, eftersommarkerna ofta har en bra mullhalt och att mycket mullämnen återförs med stallgödseln, som ju innehåller mycket halm. Till energiändamål kan då vid attraktivt marknadspris användas ca 14 000 ton Energiinnehållet i 14 000 ton halm per år motsvarar 54 GWh/år. Halmen kan användas till uppvärmning eller som framtida råvara till drivmedel som metan, metanol, DME, Biodiesel eller etanol. Energigrödor En viss del av åkerarealen kan i Falköping användas för energiproduktion istället för livsmedels eller foderproduktion mm. Exempel kan vara oljeväxter som raps, vallgrödor eller salix. Cirka 4 000 ha ligger i träda (år 2007) eller är outnyttjad mark. För att kunna livnära personer och djur i Falköping krävs en åkerareal om ca 39 400 ha. I teorin återstår alltså ca 8 500 ha (inklusive trädesarealen)som kan användas för produktion av livsmedel, foder, energi eller annat. Användningen av denna areal beror på ett flertal faktorer som ekonomi för lantbrukaren, bidrag, regler etc. Om man använder 8 500 ha för att odla olika grödor för produktion av biomassa för energiframställning motsvarar detta ca 213 GWh/år. Dessa grödor kan exempelvis vara oljeväxter (som ingår i ordinarie växtföljd vart 7:e år på samtliga arealer), hampa, energispannmål, vallgrödor mm.

Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat uttag av bioenergi från åkermark. Biomassa från åker GWh/år halm 54 hampa/ spannmål/vallgrödor för energi 213 Totalt 267 Kommunen har initierat ett projekt tillsammans med lantbruksuniversitetet Alnarp. Målet är att hitta en växtföljd för maximal produktion av biomassa för energiändamål. Projektet löper inom ramen för kommunens klimatinvesteringsprogram under tiden 2007-2010. Substrat för biogas En studie över tillgängliga substrat för biogaspotential i Skara med omnejd som genomfördes under 2006 visar följande. Substrat, kommunvis ton/år %TS Biogaspotential (GWh/år) Nötgödsel 172 000 9 3,60 Svingödsel 2 975 7 0,06 Fjäderfägödsel 0 23 0 Avloppsslam 7,00 Övrigt substrat från 0 0 0,50 jordbruket Summa 60530 11,20 Potentialen för att generera biogas från flytgödsel antas alltså vara 3,7 GWh/år. Denna potential kan realiseras genom antingen enskilda anläggningar på gårdar och/eller via centrala anläggningar som för rötning eller rening och uppgradering till fordonsgaskvalitet. Inom kommunen har ett kluster av jordbrukare bildats som planerar byggnation av en biogasanläggning på gårdsbasis med gödseln som huvudsakliga substrat. Till detta kommer även en betydande potential för biogasproduktion genom rötning av vallgrödor. Denna potential bör dock tas i beaktande till andra alternativ för produktion av åkergrödor. Se kapitel ovan om bioenergi från åkern. Biogasproduktion från avloppsslam görs redan idag i Falköping. Man utnyttjar också redan en stor del av det organiska hushållsavfallet från kommunens tätorter. Insamlingen av organiskt hushållsavfall skulle dock kunna ökas något. Den största outnyttjade potentialen utgör avfall från livsmedelsbutiker och restauranger. Det är dock svårt att uppskatta potentialens storlek. Nedan sammanfattas den potential som finns i Falköping för ökat nyttjande av Substrat för biogasproduktion. Substrat för biogas Flytgödsel 3,7 Livsmedelsavfall 0 Avloppsslam/deponi 7 Övriga substrat från jordbruket 0,5 GWh/år Totalt 11,2

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar ekonomiska medel. Detta innebär att för kunna sätta rimliga mål med god precision behöver därför först ställning tas till hur ekonomi/lönsamhet för energieffektiviseringsåtgärderna ska beräknas. Utan ekonomiska medel som avsatts samt en handlingsplan för hur dessa ska användas är det svårt att nå de mål som satts. Vidare i detta kapitel presenteras först en allmän information om hur lönsamhet kan beräknas och därefter Falköpings kommuns rekommendation av beräkningssätt. När väl finansieringen av åtgärderna är löst och åtgärderna är genomförda minskar alltid resursanvändningen med en minskad miljöpåverkan som följd! Beräkning av lönsam energieffektivisering Allmänt Vid beräkning, analys och bedömningar finns det ett antal parametrar av vikt och som påverkar vilka åtgärder som är lönsamma att genomföra. Dessa parametrar är bl.a.: vilken kalkylränta och avskrivningstid som ska användas vilka energipriser som ska användas hur och om en sammanräkning av olika åtgärder ska ske vilka förutsättningar som ges för att entreprenadpriser ska bli tillfredställande Energipriser Diagram över energiprisutvecklingen från Energimyndighetens årsrapport, Energiläget 2009. Energiprisutvecklingen har varit mycket kraftig även i förhållande till inflationen. Den senaste 10-årsperioden har inflationen enligt KPI varit ca 11% samtidigt har prisökningen för vissa energislag varit ca 100%.

Ränteutvecklingen Nedan visas ett diagram över ränteutvecklingen hämtat från Riksbanken. Räntorna har sjunkit kraftigt sedan i början på 1990-talet vilket medför att lånekostnaderna är betydligt lägre än de historiska värdena. I dagsläget (nov 2010) kan ett landsting från en bank binda ett 10-årigt lån till ca 4% vilket långsiktigt ger en låg räntekostnad 1. Merparten av de befintliga byggnaderna som finns i Sverige i dagsläget byggdes när priset på energi var lågt och kostnaderna för att investera i energieffektiva lösningar var höga. Sammanfattning, energipriser och ränteutveckling: Förutsättningarna för att genomföra lönsamma energiåtgärder är bättre än någonsin, värdet av att spara energi är det högsta samtidigt som kostnaden för kapital är det lägsta! Ovanstående gör att det generellt finns stora lönsamma energieffektiviseringssteg att ta inom Sveriges fastighetsbestånd. När energi sparas ger det alltid en positiv miljöeffekt. 1 Enligt uppgift från SKL

Modell för beräkning av resultatinverkan och vinst över tiden Nedan anges ett beräkningsexempel hur lönsamhet kan* beräknas: mkr/år 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 0,3 0,9 Resultatinverkan över tiden för en investering om 100 mkr och 11 mkr i besparing per år 1,5 2,2 2,8 3,4 4,1 4,7 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13 år 14 år 15 5,4 6,1 6,8 7,5 8,2 9,0 9,7 Värdet av besparingen inkl. energiprisökning 3%/år Räntekostnad (4%) Avskrivningskostnad Resultatinverkan Exemplet visar hur en investering på 100 Mkr med en besparing på 11 Mkr påverkar resultaträkningen samt vilken vinsten blir över tiden. I exemplet är avskrivningstiden 15 år vald vilket ger en avskrivningskostnad på 6,7 Mkr per år (100/15). Den ränta som valts är 4%, vilken ger en räntekostnad år 1 på 4 Mkr (100*0,04). Den totala kapitalkostnaden år 1 blir 10,7 Mkr och återbetalningstiden blir 9 år (100/9). Exemplet visar hur en investering med 9 års återbetalningstid kan genomföras utan att resultatet påverkas negativt (11 Mkr i besparing 10,7 Mkr i kapitalkostnad =+0,3 Mkr). När väl det första året av besparingen är passerat ökar värdet av besparingen eftersom energipriserna normalt ökar mer än inflationen (3% är valt i detta exempel) samt räntekostnaden minskar när det beloppet som uppbär ränta minskar. En summering av de gröna staplarna i diagrammet ger en vinst under 15 år på 73 Mkr, detta utan att resultaträkningen påverkas negativt! Exemplet visar att en återbetalningstid om 9 år är i dagsläget ungefär gränsen för när investeringar kan göras utan att en resultaträkning påverkas negativt år 1. När sedan väl det första året är passerat ökar vinsten undan för undan. * Lönsamhet kan beräknas på många olika sätt. Nuvärden, utifrån avkastningskrav, livcykelvinst när hela vinsten avvänds för att amortera av lån eller rak avskrivning etc. Exemplet visar ett sätt som ofta används vid värdering av lönsamhet.

Sammanräkning av besparingar och investeringar när många olika åtgärder genomförs samtidigt Nedan anges ett beräkningsexempel för att räkna samman besparingar och investeringar. Betraktelsesätt 1 av exemplet ovan Återbetalningstiden 9 år väljs och används för respektive åtgärd. Åtgärderna i fastighet 1, 2 och 3 kan då godkännas. Investeringsbeloppet blir 2,1 Mkr (200.000+900.000+1.000.000) och besparingen 0,6 Mkr (100.000+ 300.000+200.000). Sammanräknat blir återbetalningstiden då 3,5 år (2,1/0,6). Betraktelsesätt 2 av exemplet ovan Återbetalningstiden 9 år väljs och åtgärderna ses som en helhet eller som en paket lösning. Detta innebär att de mycket lönsamma åtgärderna finansierar åtgärder med en längre återbetalningstid. Åtgärderna i fastighet 1, 2, 3,4 och 5 kan då godkännas. Investeringsbeloppet blir 10,1 Mkr (200.000+900.000+1.000.000+ 4.000.000+4.000.000) och besparingen 1,2 Mkr (100.000+300.000+ 200.000+400.000+200.000). Sammanräknat blir återbetalningstiden då 8,4 år (10,1/1,2) Skillnaden i betraktelsesätt påverkar volymen av de investeringar som kan godkännas kraftigt. Betraktelsesätt 2 i exemplet innebär att ett ca 5 gånger större investeringsbelopp kan godkännas jämfört med betraktelsesätt 1. Entreprenadpriser Entreprenadpriserna blir generellt tillfredsställande om: tid finns för att samordna upphandlingar till att omfatta större volymer som är lämpligt indelade så att en god konkurrens erhålls. förfrågningsunderlagen väl igenomarbetade och det finns väl tilltagen tid för entreprenörerna att inkomma med anbud.

arbetena ska utföras en bit längre fram i tiden när entreprenörerna ej har beläggning, detta innebär att lägre priser generellt lämnas jämfört med om priser ska lämnas med kort varsel när de ofta har full beläggning. tid finns för noggrann utvärdering / kontraktsskrivning. Till ovanstående kostnader tillkommer byggherrekostnader för projektledning, besiktning och oförutsett. Åtgärder som normalt är lönsamma De beskrivna åtgärder enligt nedan är generella åtgärder när lönsamhet beräknas enligt punkt 3.3 och när betraktelsesätt 2 under punkt 3.3.2 väljs. Dessa skiljer sig givetvis i respektive byggnad/anläggning beroende på byggår, verksamhet, energipriser, hur aktivt driftorganisationen arbetet med energieffektivisering etc. De generella åtgärderna är: utökning av driftorganisationen för att frigöra resurser för driftoptimering samt utbildning av personal injustering av värmesystem och komplettering med termostatventiler installation av värmeåtervinning för ventilation sektionering och injustering av ventilationssystemen komplettering med styr- och reglerutrustningar byte till eleffektiva pumpar installation av frekvensstyrning för fläktmotorer så att dessa kan behovsstyras tilläggsisolering vindsbjälklag tätning av dörrar och fönster installation av timers för ventilation installation av belysningsstyrningar konvertering av oljeanläggningar och vattenburna elanläggningar till pellets/värmepumpar eller fjärrvärme När ovanstående lönsamma åtgärder genomförs minskar normalt energianvändningen 20 40%. Falköpings kommuns rekommendation till val av beräkningssätt vid beräkning av lönsamhet 1 Att en återbetalningstid om ca 9 år används ( med ett ränteläge om ca 4%)

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen och sedan utifrån utsläppskonstanter och verkningsgrader beräkna utsläppen. Ett undantag finns dock som radikalt påverkar beräkningarna och det är hur el ska värderas. Nedan redovisas resonemanget bakom ställningstagandet för hur användningen av el värderas. Focus i EKS är att minska utsläpp av klimatgasen koldioxid. Miljövärdering av el El kan produceras med vattenkraft, vind och sol, kärnkraft, kraftvärme, kolkondenskraft, oljekondenskraft och gasturbin, m m. Totalverkningsgraderna varierar kraftigt beroende på energikälla eller bränsle och hur anläggningen är konstruerad. Exempel på två vanligt förekommande kraftverk som producerar el med bränslen. De nordiska elsystemens samverkan De nordiska ländernas elsystem är nära förbundna med varandra. Det finns även förbindelser med Tyskland, Holland och Baltikum. Den el som Sverige importerar är till stor del producerad med fossila bränslen som har låg verkningsgrad och ger stora utsläpp alternativ om el exporteras minskas produktionen av el med fossila bränslen. Eftersom elsystemen är förbundna med varandra utgör de ett gemensamt energisystem. Detta innebär att om den svenske elkonsumenten reducerar eller

effektiviserar sin elanvändning påverkas elproduktionen med fossila bränslen i andra länder, t ex i Danmark. Nedanstående diagram beskriver den uppskattade produktionen av elenergi år 2000 Diagrammet visar att varje vecka under hela året används betydande mängder fossila bränslen för produktion av el. Vad avgör elproduktionssätt? Priset för elenergi på den nordiska elmarknaden avgörs av storleken på den totala förbrukningen. Om t ex 100 TWh förbrukas per år avgörs elenergipriset av vattenkraftens produktionskostnad. Vid en förbrukning på 400 TWh per år avgörs elenergipriset av oljekondenskraftens produktionskostnad. Detta innebär att vid en användning av 400 TWh avgörs priset för vattenkraft, industrimottryck, kärnkraft m.fl. av oljekondenskraftens produktionskostnad.

Resultatet blir att det produktionssätt som har högst produktionskostnad i bestämmer priset för de övriga. Sammanfattning av det nordiska elsystemets systemeffekter Förändringarna i användningen av elenergi i Sverige kommer att påverka produktionen av el producerad med fossila bränslen med låg verkningsgrad. Detta innebär att alla besparingar och effektiviseringar beräknas inom det s.k. marginalskiktet av Nordens samlade elenergiförbrukning Miljöriktiga energisystem Allmänt Det bästa sättet att vara miljöriktig är att hushålla med resurserna. Den miljövänligaste energin är den som inte används. Energieffektivisering är därför oavsett produktionssätt den bästa åtgärden. Ett väl genomtänkt energisystem ger nästan undantagslöst betydligt mindre miljöbelastning och lägre driftskostnader än en hastig lösning. För att kunna välja en bra lösning behövs vanligtvis hjälp av en konsult eller fackman. Det valda energisystemets livslängd är ofta 20-30 år. När livscykelkostnaden tas med i beräkningen blir en ökad kostnad vid projekteringen eller konstruktionen i regel försumbar. Exergi energikvalitet Exergi betecknar kvaliteten på energin. Samma mängd energi kan utföra olika mycket arbete beroende på i vilken form den finns. För att visa ett exempel på hur olika energikvalitéer kan utnyttjas kan man jämföra el och värme. Trots att el och värme kan innehålla samma mängd energi kan elenergin användas till transporter, belysning och varmvattenberedning medan värmen i bästa fall endast kan användas till värmning. Elenergin har alltså en mycket hög energikvalitet. När en energiform med hög kvalitet skapas, t ex elenergi, innebär det ofrånkomligen att stora mängder spillenergi med låg kvalitet produceras som är svår att utnyttja. Att utnyttja rätt energikvalitet på rätt ställe medför därför att naturresurser sparas. Centrala vattenburna värmesystem I ett fjärr- eller närvärmesystem uppnås en hög verkningsgrad eftersom en stor produktionsanläggning är byggd för att producera energi effektivt även vid dellaster. En vanlig villaopanna t ex har ofta en reglering som ger full effekt direkt oberoende om det är den kallaste eller varmaste dagen (då för produktion av varmvatten) på året. Pannan stannar när den blivit tillräckligt varm. Dessa starter och stopp ger dålig förbränning. Vid anslutning av energiförbrukare till ett fjärr- eller närvärmenät minskas de sammanlagrade toppeffekterna med ca 20 % jämfört med om enskilda lösningar väljs. Detta är en följd av att alla t ex inte duschar eller nattsänker inomhustemperaturen samtidigt. Ytterligare en fördel med ett fjärr- eller närvärmeverk är att man har utbildad personal som ägnar sig åt effektiv drift till skillnad från när individuella pannor används. Miljökraven på större anläggningar är dessutom strängare än för små enskilda pannor. Utrymmet som behövs för en fjärr- eller närvärmeundercentral i en byggnad är betydligt mindre än för pannor, tank o dyl.

Kostnader för underhåll av panna, skorsten och bränslelager försvinner. En stor produktionsanläggning kan använda sig av olika bränslen beroende på priser, miljökrav o dyl. eftersom oftast flera produktionssystem finns i systemet. Antalet bränsletransporter blir mindre än vid individuell uppvärmning. Avfall kan nyttjas som bränsle om speciell rökgasrening installeras. Vid förbränning av avfall tillgodogörs stora mängder energi. Energiinnehållet är jämförbart med träflis. Normalt hushållsavfall innehåller ca 70-90 % biobränsle. Utsläppen till luft efter rökgasrening är oftast mycket små och med god marginal under de lagstadgade gränsvärden. En transport av komprimerat avfall ger en energiförlust motsvarande normalt 1-2% av energiinnehållet i soporna. Ett fjärr- eller närvärmesystem har en mängd fördelar jämfört med individuella lösningar. Nackdelar är stora investeringar, minskade möjligheter till konkurrens och distributionsförluster. Distributionsförlusterna för ett värmeverk är normalt ca 5-8 %. Ett fjärr- eller närvärmesystem ger möjligheter för kraftvärmeproduktion (el- och värme produktion). Vid systemuppbyggnad Att avsätta tid för att se över olika alternativ till systemuppbyggnad är av stor vikt. Vid detta tillfälle bör livscykelkostnader, driftkostnader, miljöpåverkan och investeringskostnader beaktas. Några exempel för att visa effekter vid olika systemuppbyggnad Exempel 1 Detta energisystem ger värme till drygt 2 st villor med 100 MWh biobränsle under ett år Exempel 2 Detta energisystem ger värme till drygt 3 st villor med 100 MWh biobränsle per år Exempel 3

Med detta systemval erhålls värme till ca 6 st villor eller värme till 2 villor och samtidigt 35 MWh el till det nordiska elsystemet med 100 MWh biobränsle under ett år. Utsläpp av föroreningar till luften från de tre tidigare exemplen Sammanfattning av dessa tre exempel Systemens konstruktion är helt avgörande för verkningsgrad och utsläppsnivåer. I dessa exempel skiljer det ca 200 % i nyttiggjord värme och skillnaderna i utsläpp är mycket stora trots att det är samma mängd biobränsle som eldas. Detta exempel visar att ett bra energisystem kan både ge mer nyttig energi samtidigt som miljöpåverkan blir mindre. Kommentar För vissa utsläpp i exempel 3 alternativ 1 är staplarna neråtgående (under noll) eftersom den producerade elenergin tillförs det nordiska elsystemet. Därmed minskar produktion av el med fossila bränslen, (el på marginalen).

Exempel på systemeffekt vid nyinstallation av en värmepump Kommentar Energisystem med tillkommande värmepumpar bör väljas först när möjlighet till näreller fjärrvärmeanslutning och biobränsleeldning uteslutits. Väljs ett elbaserat värmesystem är värmepumpar att föredra eftersom de reducerar den tillkommande elanvändningen till ca en tredjedel.

Utsläpp vid värmeproduktion till en normal villa Utsläpp per år vid produktion av värme till en normalvilla (25 000 KWh) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 stoft (skalan i kg gånger 10) VOC (skalan i kg gånger 100) SO2 (skalan i kg gånger 10) NOx (skalan i kg gånger 10) CO2 (skalan i ton) Fjärrvärme med 90 % biobränsle 10% olja Genomsnittlig villaoljepanna Enskild gaspanna Pelletspanna Ny vedpanna med ackumulatortank Befintlig vedpanna utan ackumulatortank Tillkommande värmepump Tillkommande ellaster Kommentar Ovanstående diagram visar olika miljöbelastning vid värmeproduktion av värme till en normalvilla under ett år. Skillnaderna i utsläpp är mycket stora speciellt för koldioxid. Vid installation av ett nytt värmesystem är livslängden ungefär 20-30 år vilket medför att utsläppen blir 20-30 gånger större än vad diagrammet visar. Energieffektivisering i oljebaserade system För att bedöma oljans energieffektivitet behöver man se till hela energisystemet. Den olja som levereras till kunden har redan haft betydande energiförluster eftersom en viss del energi förbrukas i utvinningsprocessen, till transporterna o s v.

En besparing av 1 liter olja i användarledet ger en besparing på 1,32 liter i hela energisystemet totalt sett. Detta gör att energieffektivisering i oljeeldade system medför mycket goda miljövinster, globalt sett. Förbränning av biobränslen Tillgången på biobränslen bedöms vara mycket god. Utredningar visar att mycket stora volymer biobränsle kan tas ur skogen utan att marken påverkas negativt, om dessa utvinns på rätt ställen och på rätt sätt. På vissa marker är det t o m fördelaktigt att biobränsle utvinns eftersom det minskar överskott av vissa ämnen. Förbränning av biobränslen - ackumulatortank Redan vid en så låg förbränningsverkningsgrad som 55% försvinner all rök och lukt från en skorsten. Idealisk temperatur för förbränning är 900-1000 grader vilket ger en förbränningsverkningsgrad på ca 90%. Utsläppen är då mycket små. Förbränningstemperatur över 1000 grader ger mer utsläpp av kväveoxid, lägre förbränningstemperatur än 900 grader ger mer utsläpp av VOC (kolväten) och stoft. För att kunna uppnå rätt temperatur behövs en bra anläggning. För att kunna förbränna ved rätt erfordras en ackumulatortank som kan ta emot den ofta höga effekt som alstras när ved förbränns inom rätt temperaturintervall. Vid förbränning av pellets erfordras dock ingen ackumulatortank eftersom små mängder av detta bränsle kan förbrännas vid höga temperaturer. En kvalificerad konsult eller fabrikant bör konstruera anläggningen.

Energiskog - energieffektivitet Kommentar Stora skillnader finns vid val av biobränsle - energiskog. Salix ger i dagsläget högst energiutbyte. Sammanfattning av olika systemeffekter, - produktionssätt - miljöpåverkan: God kännedom om system- och miljöeffekterna krävs och kommer att krävas för att ett uthålligt energisystem ska kunna skapas! Falköpings kommuns val av miljövärdering vid användning av energi Miljövärdering av minskat utsläpp av koldioxid till följd av energieffektivisering Fjärrvärme, 7,4 gr/kwh 5 Värme från pellets 0 gr/kwh 1 Värme från olja 291 gr/kwh 1 El, 750 gr/kwh 1 (Det lägre värdet för s.k. el på marginalen) Transport med dieseldrivna fordon 160 gr/km 2 Transport med bensindrivna fordon 200 gr/km 2 Transport med 100% biogasdrivna fordon 30 gr/km 4 Transport med tåg 0,0021 gr/km 3 Transport med flyg 160 gr/km 3