Trädplan för Alingsås kommun

Trädplan för Alingsås kommun Antagen av Tekniska nämnden 2012-02-06

Trädplan för Alingsås kommun har tagits fram under 2011 av Tekniska kontoret på uppdrag av Tekniska nämnden. Diarienummer: 2012.024/350 Huvudförfattare: Kerstin Lönnhag, landskapsarkitekt på Tekniska kontoret. Medverkat i arbetet har: stadsträdgårdsmästare Maria Borisson, parkmästare Mikael Bank, trafikingenjör Kim Enarsson, trafikingenjör Marino Pozzi, planchef Gabriella Köhler Graf, planarkitekt Michael Hallberg, planarkitekt Anna Uhrbom, översiktsplanerare AnnaKarin Fridh samt VA-ingenjör Gert-Inge Claesson. Grafisk form: Kerstin Lönnhag Omslagsfoto samt övriga foton och illustrationer (om inte annat anges): Kerstin Lönnhag. Tryckeri: Centraltryckeriet, Alingsås. Miljödiplomerad verksamhet. 2

INLEDNING I takt med att staden växer faller träden och vi behöver en plan för hur vi ska behålla ett grönt Alingsås. Samtidigt som många träd faller vid nybyggnation är många av stadens träd likåldriga och sjuka vilket innebär att de kommer att behöva ersättas ungefär samtidigt. En trädplan behövs för att säkerställa att det även i framtiden finns trädplanterade gator, torg, parker och platser i staden. Trädplanen kan ses som en arbetsplan för renovering, bevarande och utveckling av stadens trädbestånd. Den drar upp riktlinjer för vad vi bör tänka på inför framtiden och ska fungera vägledande i planeringsprocessen och vid planering av insatser så att rätt resurser sätts in i rätt tid. Till trädplanen kopplas följande dokument: - en trädvårdsplan som beskriver de olika objekten och de insatser som behöver göras. - en tidplan där objekten placeras in. Trädvårdsplanen och tidplanen är arbetsmaterial som uppdateras kontinuerligt och kommer att fungera som underlag i budgetarbetet. 3

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför en trädplan?... 6 Trädens betydelse... 7 Bedömning av nuläget... 8 Problem... 12 Möjligheter... 14 Träd i planeringen... 15 Träd i byggprocessen... 18 Skydd av träd... 19 Plantering av träd... 20 Nedtagning av träd... 22 Biologisk mångfald... 23 Trädvårdsplanen innehåller följande delar: - principer för plantering och skötsel - beskrivning av stadsdelarnas karaktär och trädens roll där - beskrivning av de olika objekten Tidplanen är indelad enligt följande: - 2012-2014 - 2015-2017 - 2018-2020 - 2020-2030 5

VARFÖR EN TRÄDPLAN? Sedan ett antal år tillbaka har tekniska nämnden arbetat efter principen ett träd ner - tre nya upp. Dock har detta varit mycket svårt att följa. Utan en trädplan har det inte funnit någon helhetssyn och det har varit svårt att hinna med att hitta platser där dessa tre nya träd ska planteras när ett tas ner. Detta har lett till att principen inte följts och antalet träd i staden minskade. Trädplanen ska dels vara så generell att dess råd och riktlinjer alltid kan tillämpas men också så konkret som en lista av objekt att beta av. Denna lista kommer att behöva uppdateras kontinuerligt varför den hanteras i en separat bilaga som inte antas politiskt. Läget förändras, träd vi trott varit på väg att dö kan återhämta sig, nya sjukdomar kan uppträda osv. Även själva trädplanen kommer att behöva uppdateras då nya råd och rön blir gällande. Målet med trädplanen är att säkerställa ett framtida grönt Alingsås. Ett Alingsås där träd tas hänsyn till och respekteras i planerings- och byggprocesser. Ett Alingsås där träden ges förutsättningar för ett långt och lyckligt liv. Vi vill uppnå en allmänt utbredd respekt för träd; i planeringen, i byggandet och inte minst i vardagen. Med respekt för träd kan vi behålla en grönskande, vacker och behaglig stad även i framtiden. Med hjälp av trädplanen vill vi utöka och medvetandegöra användandet av träd som stadsbyggnadselement; som förstärkande, förtydligande och sammanlänkande element i staden. En självklar del i staden. Men minst lika viktigt som att få in träden i stadsplaneringen och stadsbyggandet, är att se till att de träd vi har idag mår bra och utvecklas på ett positivt sätt. Vi ska jobba utifrån ledorden: Utveckla, förnya och förvalta. Norra Ringgatans allé - en för staden mycket betydelsefull allé. 6

TRÄDENS BETYDELSE Att människan mår bra av att se och röra sig i grönska är något som blivit mer och mer allmänt känt de senaste åren. Forskning visar att sjukhuspatienter som har en grön utsikt från sitt fönster tillfrisknar snabbare än de med en grå hårdgjord utsikt. Det är så vedertaget att sjukhus nu satsar på sina utemiljöer för att de inser att det finns pengar att spara på snabbare utskrivningar. Närhet till grönska ökar värdet på bostäder. En grön utsikt är något som ofta framhålls av mäklare vid försäljning. Detta värde borde kunna vara ett incitament för att få byggherrar att investera i gatumiljön och inse vikten av att bevara befintliga träd. Genom att se ett träd från sitt fönster kan du avläsa årstidernas växling. Träden hjälper till att hålla ett jämnare klimat genom att ge lä och skugga, men de kan även bidra till att hålla kvar värme. Trädplanteringar längs med gator kan bidra till ett tydligt och därmed trafiksäkert indelat gaturum. Träd gör att farten upplevs som högre och bilisterna sänker därmed sin hastighet. Ytterligare sänkning av hastigheten uppnås under blomningstiden om träden har praktfull blomning. Träd i stadsmiljö bidrar till att det blir lättare att orientera sig, kanske främst genom att inte finnas överallt utan endast på vissa ställen och i olika former. De kan vara karaktärsskapande och rumsbildande, genom sin blomning, kronform, höstfärg och stam. Träden sägs vara stadens lungor. Med detta menas att träden renar och syresätter stadsluften. Partiklar fastnar på trädens löv och fotosyntesen i de samma omvandlar koldioxid till syre. Ett träd med krondiameter på 15 meter filtrerar varje år upp till ett ton damm ur den luft vi andas, det binder stora mängder bakterier och gas av olika slag och producerar ca 1,7 kg syre i timmen. A tree on your doorstep, a forest in your mind. Träd med en viss form och karaktär kan bidra till igenkänning av en plats - här Järnvägsgatans körbärsträd i full blom. Foto: Margareta Battisti 7

BEDÖMNING AV NULÄGET Många av stadens träd planterades för mer än hundra år sedan. De är nu gamla träd som varit med om mycket i sina liv. Stadsträd idag har det tuffare än någonsin; mer och mer ytor hårdgörs, nya ledningar grävs ner och den tunga trafiken ligger på rekordnivåer. Allt detta bidrar till stress för träden. Felaktiga beskärningar för tjugo år sedan kan idag innebära stora rötangrepp. En hel del av dessa riktigt gamla träd är i så dålig kondition att de kommer att behöva tas ned/bytas ut. Även många yngre träd mår dåligt och behöver vård. Samtidigt som träden aldrig haft det så tufft som idag så har deras situation aldrig varit så uppmärksammad som nu. Kunskapen om trädens behov och förutsättningar växer och sprider sig dag för dag. Men det finns fortfarande stora kunskapsbrister och missförstånd kring träd. OLIKA TRÄD - OLIKA UPPLEVELSER Förr planterades i princip bara storvuxna lövträd som gatuträd. Trädslag så som lind, hästkastanj och alm var vanligt förekommande. Idag planteras mestadels småvuxna träd så som rönn, prydnadsaplar och prydnadskörsbär i gatumiljöer. De storvuxna träden som planterades för hundra år sedan är idag fullvuxna och pampiga. Att promenera under deras mäktiga krontak ger en speciell känsla. Hur kommer successionen se ut när de stora träden gradvis försvinner? Till slut kanske det inte längre finns några krontak att promenera under? I vissa situationer har det dock vållat problem med de väldiga trädkronorna. Främst rör det sig om skuggning av bostäder och grenar som är i vägen för trafik. Södra Ringgatan är planterad med många olika slags träd, vilket ger både helhet och variation. 8

SJUKDOMAR PÅ FRAMFART Idag känner vi till sjukdomar som drabbar några av våra vanligaste stadsträd, bland annat alm, ask och hästkastanj. Även alen som ofta förekommer vid vattendrag och sjöar är sjukdomsdrabbad och hela bestånd kan slås ut mycket snabbt. Den stora fasan är dock att det ska komma en sjukdom som drabbar vårt idag allra vanligaste stadsträd: linden. För att undvika att eventuella sjukdomar ska få allt för stor påverkan på vår framtida stadsmiljö så bör trädarterna varieras för att sprida riskerna. Det finns idag många fler trädarter att välja på än vad det gjorde då för hundra år sedan då många av våra stadsträd planterades. Det största hotet mot våra stadsträd är dock inte de artspecifika sjukdomarna utan något så generellt som ovarsamhet i hanteringen av träd. Felaktiga beskärningar, avgrävda rötter och påkörningsskador öppnar upp för svampangrepp som många år senare kan vara så allvarliga att trädet faller. RESPEKT FÖR TRÄD Det är inte bara sjukdomar och svampangrepp som hotar träden i våra städer, det har de senaste åren börjat sprida sig en brist på respekt för träd. Utsikt och sol prioriteras vilket gör att träd i sjönära läge lever farligt. Privatpersoner tar sig friheter och tar ner träd som står på kommunal mark. I Göteborg har man även problem med träd som dödas inne i ett naturreservat där ingen kan ha en personlig agenda så som sjöutsikt eller kvällssol. Samtidigt som många sjönära träd lever under dödshot kan sjuka och utdömda träd inne i staden få en hel armé av försvarare som kräver att trädet ska få stå kvar trots att det av proffsen bedömts som farligt. Ringbarkade lindar på Arrendegatan, tillhörande Kålrotens samfällighet. 9

TRÄDPLANTERING SOM TREND Fler och fler städer inser vikten av att hålla sina stadsmiljöer grönskande. I Helsingborg genomfördes under början av 2000-talet en trädgivarkampanj där privatpersoner och företag kunde donera träd till kommunen. New York stad har beslutat att plantera en miljon träd på tio år. I Stockholm ska man plantera 15 000 träd på fyra år, detta efter att under många årtionden tagit ner träd som blivit sjuka och dött utan att ersätta med nya. PÅ GÅNG I ALINGSÅS När nya tankar ska implementeras är det viktigt att vara med på banan då viktiga projekt och planer tar form. Här listas några av de projekt där trädplanens innehåll kommer att påverka/ påverkas: Parkplan Ljusplan Trafikplan Ny kommunövergripande översiktsplan Skyddsvärda träd projekt som Länsstyrelsen håller i angående stora skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Alströmersgatan - försågs med trädplantering för att hindra brandspridning i trästaden. 10

LÄGET I ALINGSÅS Gatuträden i de centrala delarna av Alingsås är i princip bara lind. Detta ger oss en mycket sårbar situation. Staden har lagt alla ägg i samma korg. Vi kan dock trösta oss med att andelen alm, ask och hästkastanj i gatu- och torgmiljöer i Alingsås är låg, då det är de träd som i dagsläget drabbas av sjukdomar i störst utsträckning. Dock finns det mycket al längs med stadens vattendrag och de drabbas från och till av svampangrepp. De trädsorter det finns allra mest av i Alingsås tätort är, förutom lind, olika sorters rönnar och oxlar. Även lönn och fågelbär förekommer en hel del. Än så länge har inte Alingsås varit speciellt hårt drabbat av vare sig almsjuka eller askskottssjuka. Det som drabbat stadsträden hårdast och mest synligt de senaste åren är de upprepade angreppen av häggspinnmal. Några stora viktiga alléer är i dåligt skick; Nolhaga allé (behandlas i parkplanen som en del av Nolhaga park), Norra Ringgatan, Stråhles allé och framförallt lindarna vid stationen. Detta är de högst prioriterade objekten att åtgärda. Även på andra platser i staden finns trädrader i mycket dåligt skick som måste bytas ut i sin helhet, men de prioriteras inte lika högt då de inte har samma centrala placering, arkitektoniska verkan och stora påverkan på samhället. Träd planterade 1970-2010 På grund av det ekonomiska läget har återplanteringen för att ersätta nedtagna träd under de senaste åren inte kunnat utföras fullt ut. Därmed har antalet träd i staden minskat. Det är med detta som bakgrund som vi ser det som nödvändigt att tillämpa principen ett träd ner - tre nya upp. För att komma Träd ikapp planterade ett underskott, 1970-2010 men också för att stora gamla träd har en helt annan kronvolym än ett ungt nyplanterat träd. Lind Lönn Rönn Lind Lönn Rönn Övrigt Övrigt Träd planterade i Alingsås 1970-2010 (mellan 1996 och 2000 finns inget registrerat). Totalt drygt 3 700 träd planterades på 40 år, dvs nästan 100 träd per år. Under 2011 har 41 träd planterats. 11

PROBLEM Problemen för träd i stadsmiljöer är många. En stor del av dem handlar om brister; utrymmesbrist, syrebrist, vattenbrist, näringsbrist och inte minst brist på respekt. Andra problem är, förutom de sjukdomar som redan nämnts, salt- och påkörningsskador, avgrävda och skadade rötter, tidigare felaktig beskärning som lett till röta och svampangrepp. Sjukdomar, barkskador, röta och svampangrepp är saker som är svåra att häva, men många av de andra problemen är fullt möjliga att göra något åt. UTRYMME Träd som planterades under 1970- och 1980-talen kunde ibland få extremt små trädgropar att växa i. Fortfarande finns exempel på väldigt små trädgropar som ger alldeles för lite växtjord per träd. Rötterna söker sig med tiden utanför trädgropen, men inne i staden är marken ofta mycket kompakt vilket gör det svårt för rötterna att hitta näring och syre. Utrymmesbrist leder till näringsbrist. Växtbädden bör anpassas efter trädvalet och trävalet anpassas efter vilken växtbädd som är möjligt att skapa på platsen Växtbäddar som blir utsatta för kompaktering blir svårforcerade och därmed otillgängliga för trädens rötter. Kompaktering av jord kan ske genom framförande av tunga fordon över mark utan överbyggnad, men även något så lätt som trampandet av människofötter kan på sikt leda till kompaktering, om det är omfattande mängder människor som rör sig på en plats. Upplag av massor leder också till kompaktering. Trädrötternas utbredning är beroende av hur situationen såg ut när trädet planterades. Om alla ytor runt om redan var hårdgjorda och marken kompakterad så är det troligt att rötternas utbredning inte är så stor. Men om marken runt trädet hårdgjorts först lång tid efter att trädet planterats så kan rötternas utbredning vara långt mycket större. Genom att veta en plats/ett träds historia innan man börjar gräva kan man till viss del förutse rotutbredningen och var man kan gräva för att göra minst skada på trädet, men det stämmer självklart inte alltid. Parkeringsplatser längs med gator med träd ska helst ske utanför trädens växtbäddszon, men ibland måste man ordna parkeringsplatser mellan träden. Marken ska då byggas upp med skelettjord och beläggningen ovanpå denna ska vara genomsläpplig. Skelettjord är en jordkonstruktion som består av två olika delar, dels skelettet bestående av makadam som ska bära belastningar från ovan mark och dels växtjorden där rötter kan växa. Skelettjord är en dyr lösning som inte heller ger lika bra förutsättningar för träden som riktig jord, varför andra lösningar alltid ska prioriteras. Det är inte bara under jord som träden behöver utrymme. Utrymmet som träden kräver ovan jord är lättare att förstå eftersom det är synligt men det är ändå inte alltid det tas hänsyn till. Träd är generellt sett små när de planteras oavsett om det kommer att bli ett storvuxet träd eller ett litet och nätt träd. Därför bör man ha tänkt över trädets slutstorlek redan innan man planterar det, men också ha i åtanke att träd utvecklas olika beroende på hur de växer. En ek som växer fritt i hagmark breder ut sig och blir kort och tjock medan en ek som växer i en skog trängs med massa andra träd blir lång och smal. 12

SJUKDOMAR Al-phytophora Längs våra vattendrag har många alar dött efter angrepp av svampsjukdomen phytophora. Dock kan det skjuta friska skott från roten av träd som dött, och återväxten har inte varit något stort problem då alen växer relativt snabbt. Finns även varianter som angriper ek och bok. Sprids med vattendrag. Sjukdomen har alltid dödlig utgång och sjukdomsförloppet går oftast snabbt. Almsjuka Svampsjukdom som gör att trädet stryper sig självt del för del. Sprids med hjälp av almsplintborren, eller genom att rötterna hos närbelägna träd växer samman. Almsplintborren sprider svampens sporer då den gnager på almens grenar. Sporerna gror och bildar mycel ( rötter ) som växer i almens kärl. Spridningen sker snabbt och utgången är alltid dödlig även om det ibland kan ta flera växtsäsonger innan trädet är helt dött. Askskottssjuka Svampsjukdom som gör att årsskotten dör tillbaka. Sprids med kvarliggande bladskaft. Sjukdomen försvagar träden men kan hindras i sin framfart genom beskärning och borttagning av sjuka delar. Inte alltid dödlig utgång. Häggspinnmal Häggspinnmalen angriper framförallt hägg, men även rönnar, oxlar och prydnadsaplar. Träden dör inte om de blir angripna ett eller två år i rad men de klarar inte hur många år i rad som helst. Till slut blir de så uttröttade att de dör. Kastanjeminerarmal Kastanjen undermineras av kastanjeminerarmalen, vars larv äter upp cellinnehållet i bladen, så att det bara blir ett tunt, genomskinligt skal kvar av bladet. Sjukdomen försvagar träden och upprepade angrepp kan leda till att trädet dör. Svampangrepp Med svampangrepp menas angrepp av icke artspecifika svampar så som tickor. Svampangrepp leder till röta, vilket innebär att trädet äts upp av svampar inifrån och stabiliteten minskas. De flesta svampar angriper stammen, men det finns även de som ger sig på rötterna. Generellt kan man säga att är svampens fruktkropp synlig bör en närmare undersökning göras omgående. Troligt är att man kommer behöva ta ner trädet. Långt gånget svampangrepp på alm. Vid det här laget är trädet i princip helt dött. Uppätet inifrån. 13

MÖJLIGHETER För att nå trädplanens mål ska vi arbeta med skyddande av träd, trädvård, återplantering, utveckling av tidigare och nya idéer, värderingar och planering. Träd som står och stampar i för små och kompakterade växtbäddar kan få nytt liv genom en renovering och utökning av växtbädden. Där det tidigare gjorts ett dåligt trädval och träden gått ut finns möjligheter att skapa något nytt och bättre. Vi kan vid upprustning och ombyggnation även hitta nya platser för träd. I nya stadsdelar har vi med dagens kunskaper stora möjlighet att skapa goda förutsättningar för våra gatuträd, men det gäller att kunskapen om vad som krävs finns med ända från planeringsstadiet ner till att plantan kommer i jorden. Egentligen är det därefter som det riktigt viktiga arbetet börjar; att hålla trädet vid liv till den dag det etablerat sig och blivit självständigt. Växtbäddar kan renoveras genom att man blåser ner luft i jorden med hjälp av tryckluftsspjut och dammsuger upp det översta lagret jord med vakuum. Ett nytt topplager med ny luftig jord med högt kompostinnehåll läggs på och planteras gärna med perenner eller buskar som hjälper till att hålla liv i jorden. Gräs är bättre än att hårdgöra men man ska aldrig ha gräs ända in på stammen, dels är det svårskött (risk för stamskador) och dels stjäl gräset både vatten och näring från trädet. Träd som uppvisar dålig tillväxt och andra tecken på näringsbrist kan tillföras näring i den befintliga jorden, dock är detta lite att ses som livsuppehållande åtgärder och ingen långsiktig lösning. Det kan göras i väntan på en växtbäddsrenovering, men inte i mer än några år. Träd med tecken på saltskador kan räddas genom att man vattnar trädet mycket och ofta så att saltet i jorden späds ut och tränger ner djupare i jorden dit trädens rötter inte når. Med uppbyggnadsbeskärning kan vi förhindra många framtida problem. Framförallt handlar det om att få en bra struktur på trädet, ta bort konkurrerande toppar och grenvinklar som riskerar att leda till inväxande bark. Ju tidigare man tar bort grenar som kommer att skapa problem, desto mindre blir snittytan och desto mindre blir det för trädet att läka. Äldre träd hade goda förutsättningar för etablering när de planterades, medan dagens träd ofta planteras i allt för smala växtbäddar omgivna av hårdgjorda ytor, ledningar och packad jord. 14

TRÄD I PLANERINGEN I detaljplan finns stora möjligheter att skydda och bevara träd, men det är då oerhört viktigt att det sker på rätt sätt och att man är medveten om vad som krävs för att ett bevarande ska fungera i praktiken. BEFINTLIGA TRÄD I samband med att det har inkommit en ansökan om detaljplanearbete bör en bedömning göras över hur vegetationen inom det tänkta planområdet kan komma att påverkas. Man ska vara medveten om vad planläggningen innebär för omgivning och natur. Om det finns skyddsvärda träd bör dessa nämnas i uppdragsbeskrivningen, oavsett om de ska sparas eller tas bort. När planarbetet påbörjas bör utkast till grundkarta jämföras mot ortofoto och verklighet för att se vad som behöver kompletteras. Skriftlig beställning av grundkarta görs med lista över vad som ska mätas in. Den färdiga grundkartan ska stämma med verkligheten inte bara vad gäller byggnader och marklinjer, utan även vegetation. I planbeskrivning bör vegetation beskrivas under rubriken konsekvenser av förslaget. Hur mycket vegetation och hur stora värden är det som försvinner? Hur mycket bevaras och hur mycket tillkommer, och hur är det säkerställt? När befintliga träd ska sparas är det mycket viktigt att ge tillräckligt utrymme i planläggningen (även under byggnation) för att träden ska kunna leva och utvecklas även efter byggnation. Byggrätter ska placeras på behörigt avstånd från natur och träd som avses bevaras. Ju högre byggnader eller träd desto större behöver avståndet vara, tänk speciellt på att träd skuggar och släpper grenar. Med i beräkningarna behöver även vara att byggnader med källare kräver schaktning som kan komma att ske en bit ut från där den slutgiltiga byggnadskroppen är tänkt att hamna. Ett träds rotsystem är minst lika stort som dess krona och ju större träd desto mer vatten behöver det, varför det inte alls är bra att hårdgöra in under ett träds krona. Däremot kan man plantera ett träd så att det växer och sträcker ut sin krona över hårdgjorda ytor, men då är det de förutsättningar som trädet anpassat sig till från början. När man däremot hårdgör en ytan under ett fullvuxet träd förändrar man drastiskt trädets levnadsförutsättningar. När träd beläggs med bevarandebestämmelser i detaljplan ska marklov krävas för fällning. Parkoch naturavdelningen ska då räknas som sakägare i frågan och ett godkännande av marklov för fällning bör alltid tas genom beslut i samhällsbyggnadsnämnden (och informeras i tekniska nämnden). Värdefulla träd som står på allmän platsmark markeras som värdefulla i illustrationsplan, men beläggs inte med någon bestämmelse om att marklov krävs för nedtagning. Detta eftersom det är kommunens park- och naturavdelning som har hand om träd på allmän platsmark och kommunen tar i princip endast ner träd om de är farliga eller sjuka. Varje situation är unik och därför ska alltid stadsträdgårdsmästare och naturvårdsplanerare kontaktas för inventering och bedömning av vad som krävs för bevarande av träd/natur i det enskilda fallet. 15

NYA TRÄD Vid återplantering och andra förändringar i kulturhistoriska miljöer bör traditionen på platsen beaktas. Hela Alingsås stadskärna är riksintresse för kulturmiljövården och här bör alltid speciell hänsyn tas. Redan tidigt i detaljplanearbetet kan det vara bra att ha tänkt över vad för slags träd man vill ha längs gatorna (om sådant planeras finnas). Olika träd har olika krav på utrymme, vattentillgång mm och detta kan få påverkan på planens utformning. Hittills finns det inga aggressiva sjukdomar som angriper barrträd varför vi bör se över möjligheten att använda dem mer i stadsmiljöer. TRÄD OCH LEDNINGAR Det är viktigt att vara medveten om var i marken det finns ledningar som behöver skyddas. Ledningsförläggande är mycket utrymmeskrävande och styrt av regler om avstånd och läge. Eftersom träden inte omges av samma regelverk har deras utrymmesbehov ofta fått vika när nya ledningar ska läggas eller gamla ledningar renoveras. De flesta ledningshavare ser helst att man håller ett avstånd om minst fem meter från placering av nya träd till deras ledningar. VA-ledningar ligger ofta så djupt att det tar tid för träden att hitta dit, speciellt om de har bra växtförutsättningar i övrigt. Men om träden står för nära och har en trång och näringsfattig växtbädd kan avlopps- och framförallt dagvattenledningar snabbt drabbas av inväxning av rötter. El- och teleledningar ligger ytligt och inkräktar i trädets växtjordsyta. Inväxning är dock inget problem för just el- och teleledningar utan problemen rör endast träden och uppstår först vid schakter för reparation mm, vilket ofta leder till skador på rötter. El- och teleledningar bör läggas så djupt att det finns plats för växtjord ovanför om de kolliderar med planteringszonen. 16

PLANKARTA OCH ILLUSTRATIONSPLAN Illustrationsplan som ska redovisa befintliga träd som sparas bör utgå från ortofoto vad gäller storleken på trädens kronor (stega upp krondiametern på plats och kontrollmät i ortofotot). Det är alltid diameter på kronan som ska mätas eftersom trädkronor sällan är helt symmetriska och radien kan ge helt fel utslag. Träden ska hellre ritas in för stora än för små träd växer! Små/unga träd är mer troliga att ha stor tillväxt än stora redan fullvuxna träd, men även stora träd växer. Befintlig situation bör redovisas, t ex med ett ortofoto där viktiga element pekas ut. Det ska vara enkelt att se vad planen innebär, både vad gäller byggnader och vegetation. Tydlig skillnad ska synas mellan befintliga träd och nya träd. Befintliga träd är med största trolighet alltid större än planerade nyplanterade. Illustrationsplanen bör visa ett rimligt scenario och inte innehålla mer grönska än vad som är sannolikt att genomförandet av planen kommer innehålla. Om bestämmelser om träd/vegetation finns på kvartersmark på plankartan bör detta åtföljas av bestämmelse om att markplaneringsplan ska godkännas av Alingsås kommun i samband med bygglov, likt så som ljussättning hanteras. Illustrationsplan - nya träd inritade större än befintliga. Alla befintliga träd inritade i samma storlek trots mycket stor variation i storlek. Detta gör illustrationen missvisande. Ortofoto - där man kan uttyda den verkliga storleken på de befintliga träden. 17

TRÄD I BYGGPROCESSEN För att säkerställa träds bevarande vid byggnation behövs skydd i form av vite vid skada eller borttagning. Vite ska sättas till en kännbar summa och utifrån procentsatser gälla även vid skador som uppstår. En tumregel är att vitessumman ska vara större än vad nya träd kostar i inköp, plantering och etablering. Omfattande skador på träd som kommer att leda till att trädet dör räknas omedelbart som att trädet är dött. Trädens kondition ska dokumenteras innan bygget börjar. Är det väldigt stora och mycket betydelsefulla träd kan det vara bra att anlita en arborist för att göra en regelrätt trädvärdering som sedan ligger till grund för fastställande av vitesbelopp. En vanlig metod för bedömning av ett träds värde är Kochs metod. Den fungerar bra när det handlar om stora träd inne i städer. Metoden värderar estetisk-arkitektoniska funktioner (träd som byggelement som binder samman och ger lugn) högst. Även hygieniska funktioner (klimatförbättring, stoftbindning, syrebildande mm) och teknisk-biologiska funktioner (skydd mot bland annat vind, snödrev, jorderosion, bländning och insyn) räknas in. Metoden är inte fulländad då till exempel trädens biologiska värden saknas helt i metoden. Många andra metoder finns, också de med brister, men Kochs metod är den mest utbrett använda i Sverige idag. Generellt sett ska ett nedtaget park- eller gatuträd ersättas med tre nya träd. Det kan till exempel vara så att ett träd i en allé måste tas ned för att man ska få plats med en ny infart. Då ska tre nya träd planteras på allmän platsmark, gärna inom synhåll från platsen där det nedtagna trädet stod. Dock väger inte nya träd upp för de förlorade biologiska värden som stora gamla träd hyser, varför man alltid så långt som möjligt ska undvika att ta ner träd. Markplanering bör samordnas med ljussättning, för att se att de inte krockar. Avstånd mellan träd och gatlyktor bör vara minst fem meter, eftersom det annars genererar onödigt beskärningsarbete för att med jämna mellanrum klippa fram ljuskällan. Även hanteringen av dagvatten bör samordnas med eventuella trädplanteringar för att undersöka möjliga infiltrationslösningar till nytta för träden, läs mer i Svenskt Vattens publikation Hållbar dag- och dränvattenhantering. Samråd med tekniska kontorets park- och naturavdelning ska ske vid alla typer av förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd. Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i gata. Det räcker inte med att bara skydda trädet ovan jord. Även rötterna behöver skydd. 18

SKYDD AV TRÄD MARKLOV Marklov för nedtagning av träd handläggs av bygglovavdelningen. Park- och naturavdelningen ska alltid ses som sakägare/sakkunnig i dessa ärenden. Godkännande av nedtagning av enskilda, i detaljplan speciellt utpekade, skyddsvärda träd bör alltid passera samhällsbyggnadsnämnden. Detta gäller inte då marklov krävs generellt för nedtagning av träd inom ett område, utan bara när det är enskilda värdefulla träd. Detta eftersom man kan se godkännandet av nedtagning av träd skyddade i detaljplanen som en ändring av nämndens tidigare beslut i detaljplanen att träden ska bevaras. GRÄVTILLSTÅND OCH UPPLAG När grävarbeten ska göras på allmän platsmark krävs tillstånd från kommunen. Föreskrifter bör tas fram för skydd och bevarande av vegetation och krav på dokumentation av hur dessa följs ska ställas i tillståndsgivningen. Upplag får inte anordnas under träd som ska behållas. BEDÖMNING AV TRÄDSTATUS Enklare bedömningar av trädstatus kan vi avgöra själva, men för större bedömningar av många träd eller träd som kommer att beläggas med stora vitessummor kan det vara bra att koppla in en utomstående specialist. Kompaktering av jord kan ske genom tunga transporter eller upplag. Kompaktering leder till syrebrist för trädens rötter. Även markens vattenupptagningsförmåga försämras. 19

PLANTERING AV TRÄD Park- och gatuträd som tas ned ska ersättas enligt principen ett träd ner - tre nya upp. Platsen för de nya träden ska i möjligaste mån vara inom synhåll från platsen för det nedtagna trädet. Träd som dör i etableringsskedet ersätts med ett nytt träd på samma plats. Storlek på nya träd som planteras i trafikmiljöer ska vara minst 16-18 cm i omkrets. Unga träd hyser inte samma stora biologiska värden som gamla träd, varför man alltid så långt som möjligt ska undvika att ta ner gamla träd. ARTVAL Innan man väljer trädart att plantera bör man tänka över vilken funktion trädet ska ha, vilket intryck det ska ge och framförallt vilka förutsättningarna är. Hur mycket utrymme finns? Ovan jord och under jord? Vilken slags jord är det och hur är det med vattentillgången? Ska trädet verka avdelande längs med en gata eller samlande vid ett torg? Om inte plats finns för stora friväxande träd kan uppstammade buskträd vara ett alternativ. Inför artval kan man finna stöd i omgivningens vegetation. Vad växer och mår bra på platsen idag? Hur ser artfördelningen ut i området? Spridning av arter och släkten ska alltid eftersträvas. Detta för att minska risken för att en stadsdel blir helt utan träd vid sjukdomsangrepp. Endast då det är kulturhistoriskt viktigt med en viss trädart får avsteg göras från artspridningsprincipen. En ökad variation av trädarter ger ökade upplevelsevärden, ger platser karaktär och gör hela trädbeståndet mindre sårbart för sjukdomar som drabbar en specifik art. Några rekommendationer kring vilka trädarter som bör användas görs inte här utan vi bör följa den utveckling av nya stadsträd som pågår. Detta för att inte fastna i några få arter och för att kunna variera vad vi planterar längs våra gator. Vid mindre trädplanteringar kan med fördel nya arter testas. I skyddade lägen kan trädarter som ligger på gränsen vad gäller härdighet prövas. Ailanthus altissima - gudaträd, en trädart som skulle kunna prövas i skyddade lägen. 20

PLACERING Hur och var träden placeras påverkar också vilket intryck de ger. Tätt eller glest, i grupp eller solitärt. Om man ska använda träd för att mjuka upp intrycket av en tråkig och stel gata kan det vara så att träden kanske inte ska stå på en stel rad och vara av en och samma klon, smalkroniga eller pelarformiga. Då är det lämpligare med lite friare placering och friare trädformer. Det finns många sätt att placera träd i staden, alla träd behöver inte stå i rader eller alléer. Vid utformning av nya gator och ombyggnation av gator bör trädplantering alltid övervägas. Träd ska i första hand placeras mellan motortrafiken och de oskyddade trafikanterna. frihöjd 4,5 m frihöjd 3,2 m frihöjd 2,5 m Små träd som ofta sägs vara bra i gatumiljöer är mycket svåra att på ett bra sätt anpassa till frihöjden för fordonstrafik. Träd placeras med fördel mellan de oskyddade trafikanterna och fordonstrafiken. På så sätt hålls naturligt ett avstånd mellan träd och husfasader. 21

NEDTAGNING AV TRÄD När träd ska tas ned i staden är det viktigt att informera allmänheten. Detta kan ske på många olika sätt men det allra enklaste är att på trädet i fråga sätta upp en lapp med information om att trädet kommer tas ned och skriva ut namn och telefonnummer dit man kan vända sig om man har frågor. Är det stora och viktiga träd, eller ett stort antal träd, som många har en relation till kan det vara bra att informera lokalpressen om varför träden tas ned och var och när nya träd kommer att planteras. Privatpersoner kan ansöka om nedtagning av träd som står på kommunägd mark. Ansökan ska vara inne senast i slutet av september. Grannar och andra som berörs ska skriva under medgivande som bifogas ansökan. Generellt är kommunen restriktiv med att fälla träd och goda skäl måste finnas för en sådan åtgärd. Att löv och barr från kommunens träd blåser in på privatägd tomtmark eller att träd står i vägen för parabolantenner eller solen är inte att anse som tillräckliga skäl. Lindarna vid stationen är i mycket dåligt skick och kommer behöva tas ned och ersättas med nya träd inom några år. 22

BIOLOGISK MÅNGFALD På de platser det anses lämpligt kan veden från nedtagna träd få ligga kvar till fördel för diverse svampar och småkryp. Detta gäller framförallt träd som redan är angripna av svampar och dylikt. Frisk ved kan användas i verksamheten, eller säljas. I stadsmiljöer kan det vara svårt att bibehålla döda träd, men dessa kan med fördel transporteras till naturmiljöer i närheten. Speciella träddepåer (platser där material från nedtagna träd får ligga och förmultna) bör anordnas på minst två platser i staden. Dit kan träd som kommunen tagit ned och som inte kan behållas på sin ursprungliga plats forslas. Gamla träd hyser en mycket större biologisk mångfald i form av insekter, lavar mm, än vad unga och helt nyplanterade träd gör. Träd med hålor och skador där en nedbrytningsprocess med svampar och insektslarver har påbörjats kan vara en viktig boplats och födoställe för fåglar så som hackspett och kattuggla. Träd med håligheter ska behållas så länge de inte utgör en risk för allmänheten. Det är framförallt stora, gamla, solbelysta och friväxande träd, med håligheter i stammen, som hyser stora antal arter av svampar och insekter. Men de mindre trädens värde ska inte underskattas, gamla träd har inte alltid varit gamla. Lind i Plantaget som knäckts på grund av röta. Stammen får ligga kvar och förmultna i skogsområdet ner mot ån. 23

Läs vidare i: - Trädplan - Trädvårdsplan - Trädplan - Tidplan för genomförande