Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)

Relevanta dokument
Kurser inom kärnenergiberedskapen.

Försvarsdepartementet

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Samverkan inom kärnenergiberedskapen

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Rapport. En utbildningsstrategi för kärnteknisk händelse

Strålsäkerhetsmyndighetens utbildningsoch övningsplan plan för den nationella strålskyddsberedskapen 2010

Kenneth Mattsson

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

DEN SVENSKA BEREDSKAPEN FÖR RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA OLYCKOR - HPRN

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Statens räddningsverks författningssamling

PROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNST OCH SANERING - REMISSVAR Dnr: LKS

REMISSVERSION Program för räddningstjänst och sanering

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Den nordiska flaggboken

KÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN

Beredskap mot kärntekniska olyckor

Lars-Göran Bengtsson. Verksamhetsledare Insatschef i Beredskap/Yttre befäl.

Program för räddningstjänst och sanering

Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Svensk författningssamling

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap

Aktörsgemensamt CBRNE-möte 19 januari 2016

Samverkan inom krisberedskap och Strålsäkerhetsmyndighetens roll

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Dnr Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

Remiss saneringsplan för olycka vid kärnteknisk anläggning Yttrande till Länsstyrelsen. KS

Remissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Rapport Övning Sievert

KRISHANTERINGSORGANISATION

Beredskapsplan Forsmark. Foto: Vattenfall

Datum. Godkänd utbildning ger examen som skorstensfejare.

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

MSB oljeskadeskydd. Oljeskyddsplanering Mälaren Västerås den 31 maj 2012

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Nationell beredskapsplan för hanteringen av en kärnteknisk olycka

Den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor 2015

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Inbjudan för Bilkårister att delta som funktionärer i övning REFOX, september 2012

Processen för att ta fram syfte och mål vid regionala samverkansövningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

ningen Hogre raddningstjanstkurs frän och med 2UU och tillsvidare.

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Saneringsplan för åtgärder efter kärnteknisk olycka

5. Målgrupp Kursen vänder sig främst till ST-fysiker, men alla som på något sätt arbetar med EMF och MRsäkerhet

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys 2018

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Aktörsgemensamt CBRNE-möte Niklas Andrén

Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

Datum Kursens benämning: Grundkurs GIS, Grundkurs i Geografiska Informationssystem

Händelser med farliga ämnen

' 41,' _ 4 ;_ Sammanfattning f'å'c/zyj U. Uppdraget har genomförts med hänsyn till att i hela landet bereda människors Ix/g,/29,7

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

Beredskapsplan Forsmark

Utbildning i skydd mot olyckor, 80 studiepoäng Fire, rescue and safety education, 80 credits

Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Strategi för förstärkningsresurser

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Ansvar, samverkan och handling

Utlysning av forskningsmedel: CBRNE i framtiden, Steg 1

TOTALFÖRSVARETS SKYDDSCENTRUM

Vidareutbildning till skorstensfejartekniker, 20 studiepoäng

Omslagsbild Hussanering Andrea Wolde, Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

MSB Charlotte Larsgården Eleonor Storm Carl Bonde Peter Norlander

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Föreläggande efter inspektion

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Slutrapport avseende förslag på ändringar i Strålskyddslagen

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Datum Kursens benämning: Geografisk information för Försvarsmakter (Nordisk GIS-kurs)

Analys av beredskapen för oljeolyckor i Sverige

SAMÖ-KKÖ

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel Detektorer och mätmetoder inom strålskydd och beredskap

Transkript:

samhällsskydd och beredskap Kursplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Källström Ersätter Rolf Nordengren tf cub-usam Gäller från och med 2016-08-01 Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN) Kursen genomförs med en första gemensam del och därefter delas kursen i två olika inriktningar, strålningsmätning och sanering. Kursen avsluta gemensamt med en summerande del. Målgrupp Personer som ingår i den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor, med en funktion inom indikerings- eller saneringsorganisationen, till exempel räddningsledare, saneringsledare, indikeringsledare, indikeringssamordnare, mätledare, analytiker inom staben eller motsvarande nyckelfunktion hos annan aktör. Förkunskaper Deltagaren ska känna till sin roll och funktion i den egna krisberedskapsorganisationen, samt känna till den egna organisationens roll vid en kärnteknisk händelse, samt genomfört kursen Svenska kärnenergiberedskapen. Syfte Kursen syftar till att kursdeltagarna ska kunna tillämpa den nationella beredskapsplanen 1, strategin för strålningsmätning och saneringsstrategin rörande kärnteknisk olycka. Kursdeltagarna ska vidare kunna hantera systemet för strålskydd, lagar och reglerverk kring joniserande strålning i förhållande till arbetarskydd. Kursen syftar också till att skapa nätverk mellan olika aktörer. 1 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, MSB, 2015

samhällsskydd och beredskap Kursplan 2 (5) Inriktningen syftar till att kursdeltagarna ska kunna tillämpa strategin för strålningsmätning och förstå syfte och mål med mätningar. Kunna utveckla planer för strålningsmätningar och prioritera mellan olika mätinsatser. Känna till olika typer av mätinstrument, rapporteringssystem och analysverktyg. Kursdeltagarna kommer också få en inblick i vilka roller och ansvar de olika myndigheterna har inom den nationella indikeringsorganisationen. Inriktningen syftar till att kursdeltagarna ska kunna tillämpa saneringsstrategin, och känna till samhällets resurser, roller och ansvar. Förstå svårigheterna med sanering i ett kortsiktigt och i ett långsiktigt perspektiv. Kursdeltagaren ska kunna förorda olika metoder för person-, personal-, materiel- och miljösanering. Detta för att kunna omsätta den nationella strategin för strålningsmätning och saneringsstrategin rörande kärnteknisk olycka för sitt uppdrag i den egna organisationen. Lärandemål Målet är att kursdeltagaren efter kursen ska kunna: Redogöra för samhällets resurser och myndigheternas roller och ansvar, tillämpa den nationella beredskapsplanen 2 och föreslå åtgärder utifrån regionala planer rörande indikering och sanering, utföra dosberäkningar, föreslå dosreducerande skyddsåtgärder utifrån ett arbetarskydd för egen personal, samt hantera registrering av persondos, använda rapporteringssystemet RADGIS, förstå den nationella strategin för strålningsmätning samt tillämpa regional indikeringsplan, förstå den nationella strategin för sanering samt tillämpa regional saneringsplan, bearbeta mätdata för att 2 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, MSB 2015

samhällsskydd och beredskap Kursplan 3 (5) förstå principer för strålningsmätning. Känna till befintliga mätsystem och kunna redogöra för deras användningsområde, bearbeta mätdata för att kunna producera ett beslutsunderlag. kunna producera ett beslutsunderlag, välja saneringsmetod utifrån kontamineringsgrad, resurser, materiel, omgivning, avfallshantering samt utifrån en kostnad nytta perspektiv. Innehåll Strategier och planverk Gemensamma grunder för samverkan och ledning Strategier rörande strålningsmätning och sanering Flaggbokens 3 doskriterier och operativa åtgärdsnivåer Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, aktörer, roller och ansvar Länsstyrelsens indikerings- och saneringsplaner för kärnteknisk olycka Prioriteringar, samhällsviktig verksamhet Beslutstöd Kommunikationers betydelse vid en händelse, internt och externt Expertstöd och förstärkningsresurser SSM, NESA SSM mätresurser Frivilligorganisationer Förstärkningsresurser, MSB, Försvarsmakten (FM), Tullverket med flera NEP, EU-ERCC, ECURIE och IAEA Arbetarskydd Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och vad arbetstagaren har ansvar för Repetition, strålskydd, begrepp, beräkningar avståndslagen Dosgränsvärden, enligt föreskrifter Dosimetri, för personal i fält Dosberäkning, dosmätning, dosprotokoll, dosavläsning, dosregistrering Sätt att bli bestrålade och användning av mätinstrument, till exempel via moln, inhalation, markbeläggning, kontamination samt radioaktiv kontaminering via föda Egenskydd personal, strålskydd, skyddsutrustning, rutiner, spridningsrisk vid arbete Sanering av egen personal 3 Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation, Nordiska riktlinjer och rekommendationer, Svensk översättning, 2014.

samhällsskydd och beredskap Kursplan 4 (5) Metodik Beslutstöd Använda och förstå information från RADGIS Analysverktyg för spridningsprognoser till exempel ARGOS och LENA med flera Förmåga, vad behövs o Utbildning och kompetens o Personal och materiel Resurser, vad finns, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Mätningarnas syfte och mål Mättaktik Mätmetodik, rutiner, instrument o Mätslingor eller situationsanpassad mätning o Tidsaspekten vid mätning o Fysiken bakom mätningarna Mätzoner, lökmodellen Fasta mätpunkter Rapportering, från mätplats till beslutsunderlag Rapporteringsformat Analysera uppmätta mätdata och dra slutsatser samt vidta åtgärder Kommunicera mätresultat internt och externt o Föredragning internt i staben Mätinstrumentens förmåga och begränsningar o Intensimeter, dosimeter Upphandlingar och avtal Försäkringsärenden Samhällsekonomin, kostnad nytta Avfallshantering Olika dosreducerande åtgärder o Flaggboken 4 o Saneringshandbok Marktyper, topografi, befolkningstäthet Prioriteringar, samhällsviktigverksamhet, egendom, kulturvärden och naturvärden Förmåga, vad behövs o Utbildning och kompetens o Personal och materiel Saneringstaktik Saneringsmetoder Hur rent är rent Resurser, vad finns, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Självsanering, tätbygd och glesbygd Spontansanering, gjord av tredje man 4 Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation, Nordiska riktlinjer och rekommendationer, Svensk översättning, 2014

samhällsskydd och beredskap Kursplan 5 (5) Pedagogik och metodik Kursen genomförs med fokus på aktivt lärande i samverkan genom bland annat föreläsningar, diskussioner, grupplaborationer och scenarioövningar. Kursen beaktar ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Upplägg och omfattning Kurslängd 2,5 dagar (20 h). Läromedel Referenslitteratur enligt separat lista. Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation, Nordiska riktlinjer och rekommendationer, Svensk översättning, SSM, 2014 Nationell beredskapsplan för hantering av en kärnteknisk olycka, MSB, 2015 Grundläggande strålningsfysik, Mats Isaksson, 2011, ISBN: 9789144066196 Saneringsstrategin när den är klar Saneringshandbok när den är klar Den nationella strategin för strålningsmätningar, när den är klar Examination och betygssättning Kursintyg utfärdas till deltagare efter godkänd och fullföljd kurs.