NR 4 2006 Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida: www.lvn.se/forte Summera, reflektera och planera Året närmar sig sitt slut och det känns som ett bra läge att försöka summera. Hur har det varit? Blev det som du tänkt? Fortbildning pågår ju ständigt. Varje år gör vi vår fortbildningsplan och summerar på slutet av året hur det blev. Då får vi tillfälle att reflektera. För några av oss är detta en självklarhet och vi har hittat våra former. Andra kanske undrar hur man egentligen gör. Det finns säkert många sätt. Ett är att verkligen skriva ned en plan och sedan tala med sin kollega om den. Att den sedan också används i medarbetarsamtalet med chefen gör det inte sämre. Ju mer du funderat och underbyggt vad du vill med din fortbildning ju bättre kan du motivera det och kanske lyckas få igenom vad du vill. I detta nummer av Fortexpressen har vi ett exempel på hur fortbildningsplanen kan byggas upp. Ibland undrar jag vad allmänmedicin egentligen är, vad den står för i vårt land. De norska allmänläkarna har skrivit ner sju teser om allmänmedicin som jag tycker är tänkvärda. Det kanske går att tillämpa även hos oss? Läs de sju teserna i Fortexpressen. Just i dag satt jag och tittade på första rapporteringen av öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet från Sveriges Kommuner och Landsting. Där står bland mycket annat att kostnaden per vårdkontakt i primärvården i Västernorrland är 20% dyrare än i riket som genomsnitt. Att det är svårt att komma fram till vårdcentralen uppges också av ungefär 20 % fler i Västernorrland än i genomsnitt. Samtidigt kan man läsa att andelen som anser sig ha tillgång till den vård de behöver är 2% mer positivt och andelen som har förtroende för vården vid vårdcentraler 5% mer positivt i Västernorrland. Om du vill läsa mer finns denna adress http://www.skl.se/artikel.asp?c=4809&a=23423 Nu önskar redaktionen er alla en God Jul och ett Gott nytt år! 1
Sju teser for allmänmedicin 1 Håll patient-läkarrelationen i hävd! Allmänmedicinens kärna är patient-läkarrelationen, dvs. det personliga mötet och dialogen med patienten över tid. 2 Gör det viktigaste! Allmänläkarens huvuduppgifter är diagnostik och behandling. Läkaren tolkar patientens besvär och symtom: identifierar de patienter som har behandlingskrävande sjukdom och förhindrar att patienter felaktigt behandlas som sjuka vägleder och undervisar: hjälper patienten att förstå sin situation och hur den kan hanteras eller underlättas är patientens följeslagare: följer patienten och hans närmaste genom sjukdom och lidande. 3 Ge mest till dem som har störst behov! Förväntningarna på allmänmedicinen överstiger både ideal och praktiska möjligheter. Allmänläkaren måste organisera sitt arbete så att det finns utrymme för de patienter som har det största behovet av hjälp. Allmänläkaren måste också ta hänsyn till behandlingens kostnader: om det finns flera olika behandlingsstrategier som är lika effektiva ska hon välja det billigaste alternativet så att de resurser som frigörs kan komma andra till del. 4 Använd ett språk som befrämjar hälsa! Allmänläkaren ska stärka patientens tro på sin egen förmåga att hantera sin vardag och hälsa. Hon ska utveckla ett språkbruk som minskar fokuseringen på risktillstånd och begränsar användningen av läkemedel med liten medicinsk nytta. 5 Satsa på fortbildning, forskning och utveckling av kunskapsområdet! Yrkesutövandet ska bygga på dokumenterad vetenskap, praktiska färdigheter och erfarenhetsbaserad kunskap. Professionen ska utveckla begrepp som sätter sjukdom och lidande i ett sammanhang och skapar insikt om att livet sätter sina spår i kroppen. Medicinsk etik ska utgå från att respekt för människans integritet är en förutsättning för bot. 6 Dela med dig av dina erfarenheter! Att förebygga sjukdom och ohälsa handlar ofta om att påverka förhållandena i samhället. Läkaren ska systematisera och dela med sig av sin kunskap till förvaltning och politiker om sjukdoms- och ohälsopanoramat i sin patientpopulation. 7 Ta ledningen! Allmänläkaren ska ta aktivt ansvar för att säkra ett gott samarbete mellan aktörerna i sjukvården och socialtjänsten. Allmänläkaren ska bidra till att "andra linjens hälso- och sjukvård" i första hand ges till dem som har det största behovet. I samarbete med andra inom hälso- och sjukvården ska allmänläkaren arbeta aktivt för att professionella resurser utnyttjas optimalt. Som arbetsledare på vårdcentralen ska läkaren sörja för att medarbetarna ges möjlighet att utveckla sin yrkesmässiga och personliga kompetens. Källa: Norsk selskap for allmennmedisin (NSAM) 2
Ur min kliniska vardag Kristina Vi kom tillbaka från lunch och skyndade in på våra expeditioner för att sätta igång med eftermiddagens mottagning. Kvinnan som satt i korridoren och gav sitt lilla barn flaskan hälsade bekant, men jag kände inte igen henne. Första patienten är en 35-årig kvinna som fått diabetes typ 2 för ett par år sedan. Jag minns henne för att hon tagit till sig budskapet om kost och motion på ett ovanligt bra sätt. Hennes övervikt hade börjat gå tillbaka, men det var ett bra tag sedan vi sågs. Jag minns också att hon sorgset talat om att hon var helt säker på att inte kunna få barn, eftersom utredning visat stopp i äggledarna. -Kristina, varsågod, ropar jag in i det fyllda väntrummet. Då reser sig kvinnan med spädbarnet! Slank, glad, naturligt stolt, kommer hon emot mig med barnvagnen. Det är sant! -Jag trodde ju att jag aldrig skulle kunna bli gravid. Men när jag gått ner ordentligt i vikt tack vare att jag fått diagnosen diabetes och börjat motionera och äta rätt, då blev jag plötsligt illamående. Det var Nisse som anmälde sin ankomst. Graviditeten gick helt smärtfritt. Sockret höll sig bra, men kollades noga. Nisse föddes normalt vid rätt tid. Jag gick ner till startvikten före graviditeten på några månader. -Hur går amningen då? -Det är det enda som inte lyckades. Brösten höll inte, det gjorde för ont när Nisse sög i början, så han fick tillägg med flaska. Sedan ville han aldrig suga på brösten. Därför sitter vi med flaskan. Men det går bra. -Hur sköter du din diabetes? -Strängt schema med motion regelbundet och rätt kost. Jag hoppas kunna klara mig från medicin i många år. Men det kan bli kämpigt att alltid prioritera så. HbA1c låg på 4,2 Efter ett långt samtal skiljs vi med planer för framtida behandling och stöd. En patient där en tidig debut av diabetes typ 2 har gjort henne gott i dubbel bemärkelse. Hela eftermiddagen är jag glad inne i hjärtat. Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik SFAM Y Årsmöte 2007-01-25 Tid: Kl 13-16 Plats: Härnösand Reservera tiden! 3
Professionell utvecklingsplan Fundera själv på ditt lärande under det kommande året. Det kan underlätta att tänka i olika nivåer. Det viktigaste lärandet sker i regel i vardagsarbetet icke att förglömma. Ofta föreställer man sig att fortbildning är det samma som att åka bort från arbetet på kurs. Detta att träffa kollegor utanför arbetsplatsen är i och för sig viktig för ens yrkesidentitet, men fortbildning och professionell utveckling är oftast en parallell process till själva arbetet. Det gäller bara att lyfta fram det. Tänk också på att handledning av andra är lärorikt. Fundera om det är några speciella inlärningsmål du vill uppnå. Hur ska du i så fall gå tillväga? När du gjort en grovplanering stäm av med kollega/medarbetare som kan ge återkoppling som underlag för revidering. I vardagsarbetet Reflektera tillsammans med kollegor och andra medarbetare i enskilda ärenden. Utnyttja länksamlingar på internet, reflektera tillsammans med kollegor och medarbetare i enskilda ärenden, på arbetsplatsträffar och verksamhetsplanering. Kvalitetsarbete. Genombrottsprojekt. Lära sig bemästra nya tekniker. Lokal fortbildning Kollegiala grupper och sammankomster. Omfattning mm. Länsövergripande fortbildning Läkemedelskommitténs arrangemang. Speciella länsvisa sammankomster och arrangemang. Ta reda på datum, stäm av med kollegor/medarbetare och boka av i almanackan/tidboken. Nationell fortbildning Nationella konferenser och kurser. Se ovan vad gäller planering. Internationell fortbildning Nordiska/europeiska/världskongresser. God framförhållning. Specialintressen Speciella utbildningsbehov i förhållande till olika roller. Rannsaka dig ordentligt. Vad behöver jag för att kunna lösa mina nya uppgifter? Litteraturläsning Redovisa i vilken omfattning du planerar att läsa. Vilka tidskrifter/böcker är viktiga för dig? Vid årets slut funderar du om det blev som du hade tänkt dig? Skriv ned några korta reflektioner. Vad var bra och vad var mindre bra? Lista de tre mest givande aktiviteterna/lärdomarna. Diskutera med kollegan på nytt och ta sedan detta som utgångspunkt för nästa plan. Anders Lundqvist, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik 4
Kalendarium 2007 Fortekurser Datum 17 jan alternativt 18 jan Konsten att må bra med våra sjukskrivningar Carl Edvard Rudebeck och Lars Englund OBS! Endagskurs med samma program båda datum Plats: Hornöberget Ansvariga: Göran Umefjord, VC Nyland och Anita Stenberg, landstinget Västernorrland 1 mars KOL och spirometribedömning Björn Ställberg, VC Trosa Plats: Härnösand Ansvarig: Gunilla Byström Läkemedelskommittén Datum 30-31 jan Norrländska läkemedelsdagar i Umeå 7-8 feb När behandlar vi lagom? Etikinternat för AT och ST-läkare Hornöberget 28 feb alternativt Hornödag Smärta 2 mars 15 mars Hornödag Riskvärdering 26 april Hornödag Fetma 31 maj Utvecklingsstörning och hälsa; att upptäcka sjukvårdsbehov Jämtlands primärvård fortbildning 2007 Östersund 23 och 24 jan Stress som sjukdomsalstrare professor Sten Iwarsson Göteborg Knip, kniv eller kanske piller? -Om utredning och behandling vid urininkontinens och prolaps docent Eva Samuelsson distriktsläkare Krokoms hälsocentral och överläkare Kristina Nordkvist kvinnokliniken Rimonabant (Acomplia) distriktsläkare Jan Håkansson Krokoms hälsocentral 13 och 14 mars Geriatrik professor Yngve Gustavsson Umeå Patientsäkerhet Margareta Kortz gynekolog, samordnare i patientsäkerhetsfrågor Bröstcancer överläkare Christina Jansson kir klin Östersund 8 och 9 maj Klinisk kemi S-Cystatin och S - Apo B/Apo A1 Sömn Mirijam Ekstedt, med.dr, leg sjuksköt/terapeut vid Institutet för Psykosocial medicin/ki Kontaktperson: Per Magnusson per.magnusson@jll.se 5