Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D



Relevanta dokument
EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

PreProm FRÅGEFORMULÄR - ALLMÄNT FOTOPERATION

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Diabetesvården - ur ett hälsoekonomiskt perspektiv

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt

Arbetsförmåga efter höft- eller knäledsplastik Baseline frågeformulär

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 projektledare Indikator

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, och Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Folkhälsoenkäten 2010

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Bollnäs Hemtjänst

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Folkhälsoenkäten 2010

Hälsan sämre för kvinnor och arbetare JOSÉ FERRAZ NUNES

Vårdresultat för patienter 2017

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon:

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Örebro Särskilt boende

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Södra sjukvårdsregionen

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Karlstad Särskilt boende

Resultat från patientenkäten vid bakteriell meningit

Anvisningar för kodning av infekterade sår

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Sjöbo Särskilt boende

Patientinformation 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Bollnäs Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Särskilt boende

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Brukarundersökning Poeten 2013

Enskildas klagomål enligt PSL. En delredovisning av Regeringuppdraget (dnr S2015/08135/RS)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Öster Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Inför mottagningsbesöket

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Nationell Patientenkät Specialiserad Öppen och sluten Vård 2016 Resultatrapport för Norrbottens läns landsting augusti 2016

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT elva (11) dagar efter operationen. (ifylls av patienten) 41. Datum då enkäten ska fyllas i: 02.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Patientenkät Endokardit (hjärtklaffsinfektion) Infektion Sundsvall

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

Din rätt att må bra vid diabetes

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Transkript:

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2012 2

Innehåll Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård... 4 Upplevd service (F01)... 4 Bedömning av egenvårdsförmåga (F02)... 6 Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5-Dimension (EQ-5D)... 7 Enkätdelens utformning... 7 Utfall och variation... 7 Felkällor och tolkningar... 7 Resultat... 8 3

Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård Inom Nationella diabetesregistret (NDR) pågår ett utvecklingsarbete som rör patientrapporterat utfall (PROM), och här redovisas frekvenstabellerna från indikatorerna Upplevd service (F01) och Bedömning av egenvårdsförmåga (F02) samt Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5-Dimension, EQ- 5D. Upplevd service (F01) Tabell F01:1. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om upplevd service från läkare att vårdpersonalen förstod din situation? 1 2 3 4 5 Förstod Förstod inte alls Procent (typ 2/typ1) 55/55 26/26 13/13 4/5 2/1 den information du fick om prover/undersökning? Procent (typ 2/typ1) 55/59 25/25 12/13 5/3 3/1 den information/råd som du fick om hur du skall hantera din diabetes i olika situationer? Procent (typ 2/typ1) 46/49 28/29 15/16 6/4 4/2 din möjlighet att delta i beslut när det gäller din egenvård? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 43/55 30/29 17/12 6/3 4/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller den medicinska behandlingen av din diabetes? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 42/51 28/31 17/12 7/4 6/2 Vid senaste kontakten, hur bedömer du bemötandet du fick av vårdpersonalen? inte inte Procent (typ 2/typ1) 67/72 18/17 9/8 3/2 2/1 4

Vad är ditt totala intryck av din senaste kontakt med diabetesvården? nöjd Procent (typ 2/typ1) 55/60 25/25 13/10 4/3 3/1 missnöjd Tabell F01:2. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om upplevd service från diabetessjuksköterska 1 2 3 4 5 att vårdpersonalen förstod din situation? Förstod Förstod inte alls Procent (typ 2/typ1) 68/65 21/24 7/8 2/2 1/1 den information du fick om prover/undersökning? Procent (typ 2/typ1) 68/66 22/25 7/7 2/1 1/0 den information/råd som du fick om hur du skall hantera din diabetes i olika situationer? Procent (typ 2/typ1) 61/57 25/28 9/12 4/2 1/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller din egenvård? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 54/61 29/30 12/8 4/2 2/1 din möjlighet att delta i beslut när det gäller den medicinska behandlingen av din diabetes? i hög grad Procent (typ 2/typ1) 52/ 56 28/32 13/10 4/1 3/1 Vid senaste kontakten, hur bedömer du bemötandet du fick av vårdpersonalen? inte inte Procent (typ 2/typ1) 77/ 80 15/15 5/4 2/1 1/0 Vad är ditt totala intryck av din senaste kontakt med diabetesvården? nöjd Procent (typ 2/typ1) 69/69 21/23 7/6 3/1 1/1 missnöjd 5

Tabell F01:3. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om tillgänglighet läkare diabetessjuksköterska Hur upplever du tillgängligheten per telefon läkare 1 2 3 4 5 Procent (typ 2/typ1) 35/24 28/27 21/29 9/13 6/8 Hur upplever du tillgängligheten per telefon diabetessjuksköterska Procent (typ 2/typ1) 55/55 26/31 12/10 5/3 2/2 Hur lätt eller svårt är det för dig att få ett besök när du så önskar läkare Lätt svårt Procent (typ 2/typ1) 30/18 33/34 24/28 9/12 5/8 Lätt Procent (typ 2/typ1) 50/40 31/39 14/16 4/4 2/1 svårt Bedömning av egenvårdsförmåga (F02) Tabell F02:1. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1- diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna om egenvårdsförmåga Jag upplever att jag har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att kunna hantera min diabetes. Hur lätt eller svårt är det för dig att få ett besök när du så önskar diabetessjuksköterska 1 2 3 4 5 I stor Inte alls utsträckning Procent (typ 2/typ1) 41/45 35/42 19/10 4/2 1/1 Jag upplever att jag i regel kan lösa de problem I stor Inte alls som kan uppkomma i min diabetes- egenvård utsträckning Procent (typ 2/typ1) 40/41 38/45 18/11 4/2 1/1 Jag upplever att jag i regel kan hantera mina I stor Inte alls känslor och den vardagsstress som jag utsätts för, utan att det påverkar min egenvårdsförmåga utsträckning Procent (typ 2/typ1) 44/33 33/36 18/22 5/7 1 /2 Hur nöjd är du med din egen diabetesegenvård? nöjd Procent (typ 2/typ1) 40/22 36/40 18/30 5/7 1/1 missnöjd 6

Självskattad hälsa mätt med EuroQol 5- Dimension (EQ-5D) EuroQol 5-Dimension (EQ-5D) är ett välkänt generiskt frågeformulär vars syfte är att mäta patienternas upplevda hälsostatus. Det används av flera kvalitetsregister i Sverige. Standardversionen innehåller en del där varje svarsperson skattar sin hälsostatus på en termometerliknande skala, en så kallad rating scale eller visuell analog skala, VAS-skala, samt en enkätdel där individen klassificerar sin hälsa i fem dimensioner: rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor samt oro och nedstämdhet. För varje dimension finns tre allvarlighetsgrader: inga, måttliga eller svåra besvär. Svaren på enkätdelen kan sammanställas till en hälsoprofil som visar svarsfrekvenserna för varje dimension. Det går även att ta fram ett sammanfattande preferensbaserat hälsoindex. Till varje möjlig kombination kopplas en kvalitetsvikt. Den baseras på frågor till ett representativt befolkningsurval om hur de värderar de möjliga hälsotillstånden. Det resulterar i ett mått på hälsostatus som speglar samhällets värdering av olika hälsotillstånd. Detta index används framför allt för hälsoekonomiska utvärderingar. Enkätdelens utformning Enkätdelen av EQ 5D ingår i Nationella diabetesregistrets (NDR) enkät som rör patientrelaterat utfall. Resultaten från EQ-5D redovisas som svarsfrekvens av de olika svarsalternativen för varje fråga. Utfall och variation Inom ramen NDR har föreliggande enkät använts i tre pilotstudier. Sammanlagt har knappt 21 000 enkäter skickats till personer med diabetes som vårdas inom primärvården och på sjukhus. Totalt svarade knappt 11 200 individer på den utskickade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 53 procent. Materialet är uppdelat efter typ 1- och typ 2-diabetes, där andelen för respektive svarsalternativ för gruppen med typ 2-diabetes redovisas först, följd av andelen för gruppen med typ 1-diabetes. Felkällor och tolkningar En möjlig felkälla kan vara att alla patienter kanske inte vill besvara samtliga frågor. Det finns också en risk för felregistrering. Det är svårt att dra slutsatser på riksnivå, eftersom undersökningarna endast omfattar personer med typ 1- och typ 2-diabetes på sjukhus i södra och mellersta Sverige samt på vårdcentraler inom en region i Sverige. Till det kommer att svarsfrekvensen var 53 procent. Mätinstrumentet EQ-5D har en övre begränsning som gör att det inte kan uppfatta skillnader över en viss gräns, i flertalet av fem hälsodimensioner. Begränsningen gäller framför allt dimensionerna rörlighet, hygien och huvudsakliga aktiviteter. I något mindre utsträckning gäller den också för smärta samt för oro och nedstämdhet. I fackspråket kallar man detta för takeffekter. Effekterna medför bland annat att det är svårt att upp- 7

täcka förbättringar i en population. Dessutom är det en begränsning att instrumentet inte kan användas på individnivå, att det inte är diabetesspecifikt och att det dessutom skiljer gör åtskillnad mellan personer med typ 1- diabetes och personer med typ 2-diabetes. Resultat Gruppen med typ 1-diabetes domineras av yngre personer, medan gruppen med typ 2-diabetes domineras av äldre. Därför blir svarsmönstret i stora drag likadana vid en sådan uppdelning. 66 procent av personerna med typ 1- diabetes är mellan 30 och 64 år, och 56 procent av personerna med typ 2- diabetes är mellan 65 och 80 år. Huvuddelen av personerna med diabetes (92 procent) är 30 80 år. Endast 3 procent är yngre än 30 år och 5 procent är äldre än 80 år. Skillnaderna i svarsmönstret är som regel små mellan de största patientgrupperna i materialet. Knappt 96 procent av patienterna i åldersgruppen 30 64 år anger att de klarar att sköta sin hygien, vilket kan jämföras med 94 procent i åldersgruppen 65 80 år. På frågan om huvudsakliga aktiviteter anger 84 procent av patienterna i åldersgruppen 30 64 år att de klarar att utföra dessa. I åldersgruppen 65 till 80 år är det 83 procent som anger att de klarar att utföra sina huvudsakliga aktiviteter. Även för frågan om smärta är skillnaderna små, 50 procent i den yngre gruppen och 49 procent i den äldre anger att de inte har några smärtor. Något större är skillnaden beträffande svarsalternativet om måttliga smärtor. Där anger 43 procent av de yngre (30-64 år) att de har måttliga smärtor, vilket kan jämföras med 46 procent i den äldre gruppen (65-80 år). Det är främst i dimensionen som avser mäta oro/nedstämdhet som större skillnader framgår mellan de båda grupperna. Det är 58 procent i den yngre gruppen och 65 procent i den äldre gruppen som inte upplever sig vara oroliga eller nedstämda. De yngre upplever sig vara oroliga eller nedstämda i större utsträckning än de äldre, 37 mot 33 procent. 8

Tabell 6:3. Andel (procent) personer med typ 2-diabetes respektive typ 1-diabetes som gav olika svarsalternativ på frågorna i EQ-5D. Jag går utan svårighet Jag kan gå med viss svårighet Jag är sängliggande Rörlighet 70/84 30/16 0/0 Jag behöver ingen hjälp med min Jag har vissa problem med att tvätta Jag kan inte tvätta eller klä mig själv dagliga hygien, mat eller påklädnad eller klä mig själv Hygien 94/96 5/3 1/1 Jag klarar mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara mina huvudsakliga aktiviteter Huvudsakliga aktiviteter 82/86 16/12 2/1 Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Smärtor/besvär 49/53 45/42 6/5 Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Oro/nedstämdhet 62/58 35/38 3/4 Jag klarar inte mina huvudsakliga aktiviteter Jag har svåra smärtor eller besvär Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd 9