Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Relevanta dokument
Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Hur får jag vuxna att lyssna på mina åsikter? Barnkonventionen artikel 12.

Upptäck Religion. PROVLEKTION: Alla vänners dag

Ämnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016

Matematik är en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet (Lgr 11). Det är utgångspunkten för Uppdrag Matte.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag

Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Förslag den 25 september Biologi

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Tummen upp! Teknik åk 3

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Bonusmaterial. Min naturlogg. Innehåll Lektionsförslag 2 Lekar 3 4 Vi följer året i naturen 5 8 Facit 9

Upptäck Sverige Lgr 11

Nedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad

Elevnära och likvärdig matematik-matematikbiennalen 2018 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Förslag den 25 september Fysik

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Upptäck Jordens resurser

Handledning. 6 Naturresan Skogen

Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör

Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör

Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1 3. Fettisdagen en av många traditioner. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion.

GROVPLANERING HT.-11 LINDENS FRITIDSHEM.

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

Välkomna till Örebro naturskola

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3

Upptäck Jordens resurser

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Från frö till planta (F-6)

Lingonvägen Oj, ett monster?

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr Kan avgöra om en källa är användbar

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kreativ och inspirerande ma-no Mullsjö 2019 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör Modellexperiment: Tid.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Tummen upp! Matte ÅK 6

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Försök med matematik och Tummen Upp! Matematik Formativ bedömning åk 4

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Livet i Bokstavslandet Åk 3

Livets myller Ordning i myllret

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Språkis Svenska för nyfikna

SKOGSLEKAR I TYRESTA

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Metoder och arbetssätt

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Lokal Pedagogisk planering

Naturorienterande ämnen

Målet i sikte. Förskoleklassen. Målet i sikte Förskoleklassen. kartläggning i matematik. Lgr11

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 6

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Workshop om kursplaner åk 7 9

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5

Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Transkript:

Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag ur Lärarboken. Lektionen består av: Boken om NO 1 3, Grundbok, sidorna 54 55. Boken om NO 1 3, Arbetsbok 2, sidan 4 5. Boken om NO 1 3, Lärarbok, sidorna 76 77. Syfte Syftet med provlektionen är att eleverna ska upptäcka hur växter kan sorteras i olika grupper och att man genom noggranna iakttagelser kan urskilja likheter och olikheter mellan växterna. Siktar mot kunskapskrav i av åk 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 1

växter. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Så här kan du arbeta 1. Läs igenom Lärarboken s. 76 77 för att få tips kring hur du kan planera undervisningen. 2. Kopiera de bifogade sidorna 54 55 från Grundboken och 4 5 från Arbetsbok 2 till din elevgrupp. 3. Inled gärna med att resonera kring vad eleverna känner till om växter. Vilken typ av växter känner de till och vilka arter känner de till? Vad vet de om växterna, kan man äta dem, luktar de gott osv.? 4. Titta på uppslaget från Grundboken sidorna 54 55 och resonera kring vad ni ser. Gör gärna som det föreslås i Lärarboken när ni pratar om likheter och skillnader på blommorna på s. 55. 5. Låt sedan eleverna göra s. 4 5 från Arbetsbok 2. 6. Avsluta med att gå ut och leta växter och diskutera likheter och skillnader på de växter ni hittar. Tips för fortsatt arbete! Boken om NO 1-3 Lärarwebb samlar allt undervisningsmaterial på ett och samma ställe. Läs mer på www.liber.se/lararwebb I webbappen till Boken om NO 1-3 finns förklarande filmer och här får eleverna också repetera begreppen från boken på svenska och arabiska. Webbappen är kostnadsfri och tillgänglig från dator, surfplatta och smartmobil, du hittar den på www.liber.se Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 2

S. 54 55 I växternas värld Syfte med uppslaget - Att ge en inblick i hur mångfalden av växter kan sorteras i olika grupper - Att visa hur man genom noggranna iakttagelser kan urskilja likheter och olikheter mellan olika växter. Centralt innehåll för åk 1 3 NO Året runt i naturen - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Metoder och arbetssätt - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. - Enkla naturvetenskapliga undersökningar. - Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer såväl med som utan digitala verktyg. Kunskapskrav årskurs 3 - Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. - Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. - I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. - Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. Förmågor i fokus I diskussionerna och samtalen med utgångspunkt från bilderna och texten utvecklas: Förmåga 1) Kommunicera/Argumentera/Granska Förmåga 2) Experiment/Naturvetenskapligt arbetssätt Förmåga 3) Begrepp/Förklara/Beskriva Ord och begrepp tall, bark, morötter, kokosnötter, giftiga, fröväxter, sporväxter, ormbunkar, mossor, alger, lavar, blåstång, svampar, sortera, detaljer, förstoringsglas, lupp Så här kan du arbeta med uppslaget En suverän introduktion till sortering av växter hittar du på s. 128 i Försök med NO 1 3. Det är ett ark med bilder på olika växter som eleverna sorterar helt och hållet utifrån sin förförståelse. Det blir klokt, vackert, intressant och det brukar locka fram de dolda talangerna i klassen. Efter att man tagit del av allas funderingar känns det angeläget att öppna boken för att få reda på hur biologer har bestämt att man ska dela in växterna i olika grupper. Läs texten på s. 54 och be eleverna komma med fler förslag på växter de tycker luktar gott eller illa eller smakar gott. Både morötter och kokosnötter går ju att äta trots att de är så olika. Kanske känner barnen till någon växt som är giftig? Det kan vara livsviktigt att veta att man inte kan äta alla bär. 76 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 3

Gör också en liten exkursion där eleverna väljer tre växter var, som de sedan beskriver på det sätt som vi ser i förstoringsglaset. På vilket sätt är växterna lika? På vilket sätt är växterna olika? Om ni har tillgång till luppar eller förstoringsglas ger det ett extra lyft åt upplevelserna och lärandet. Digitala mikroskop är också oerhört användbara vid arbetet med detta uppslag (kan inhandlas hos någon av firmorna på s. 25). Sortera pasta Gör i ordning små burkar eller tallrikar med olika sorters pasta (okokt). Be eleverna ta med fem bitar var av de olika sorters pasta de har hemma för tillfället. Detta är ett underbart material att sortera. Gör en sådan sortering som du ser längst ned på s. 54. För mer info, se filmklipp: www.hanper.se Lägg också märke till hur maskrosfröna hamnat på s. 54. Maskrosorna sprider sig mycket effektivt. De växer överallt, eller hur? Fråga vilken trädgårdsentusiast som helst. Arbetsboken Titta på de olika växtgruppernas namn och bilderna längst ned på sidan och fyll på med fler arter. Man räknar med att det finns en halv miljon olika växtarter i hela världen. Ungefär fem tusen av dessa finns i Sverige. Räknar man med alla växer som importerats för att försköna våra trädgårdar blir det några tusen till. Likheter och skillnader Gör tillsammans eller låt eleverna arbeta i par eller mindre grupper med de tre växterna på s. 55. Skriv orden Likheter /Olikheter på tavlan och fyll på med allt ni kan komma på. Det brukar vara lätt att räkna och se att det är olika antal blad i blomman och att det förekommer olika färger. När man ska beskriva likheterna och olikheterna behöver man också benämna växtens och blommans olika delar, som kommer på nästa uppslag (och som även finns på pärmens utvik). Gör det hela ännu mer konkret genom att lägga fram tre olika växter eller delar av växter på ett bord och be eleverna försöka hitta likheter och olikheter. Anteckna på tavlan. Arbetsbok 2: Sortera växter s. 4 5 Boktips Bisse-Kallenberg: Barnens flora, Ordfront Försök med NO 1 3: s. 132 Ett digitalt herbarium, s. 164 Hitta bokstäver och siffror i naturen Länktips En ovärderlig länk då man vill fördjupa sig i växternas värld: http://www.bioresurs.uu.se/ 77 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 4

Grundboken s. 54 55 Välj bland egenskaperna här i rutan, eller hitta på egna! Sortera växter 1 Sortera växterna och svamparna i fyra olika grupper. Skriv i rutorna. höga låga blåbär rönn gran hallon luktar gott luktar illa giftiga går att äta morot ros flugsvamp maskros mossa kantarell 2 blåsippa Förklara hur du har sorterat växterna och svamparna. 4 BoNO_AB02.indd 4 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 2013-12-20 08.39 5

3 Vilken ska bort, tycker du? Stryk över. Varför ska den bort, tycker du? 4 På vilka sätt är växterna lika? kopiering förbjuden, se sista sidan Vad är det som är olika på växterna? 5 BoNO_AB02.indd 5 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 2013-12-20 08.39 6

Växter och djur I växternas värld Tänk så olika växter kan se ut! Växter kan vara höga träd, som tallen med sin hårda bark. De kan lukta gott som rosor, men det finns också växter som luktar mycket illa. Många växter går att äta, alltifrån morötter till kokosnötter. Men det finns också växter som är giftiga. Växternas olika grupper För att kunna hålla reda på vilken växt som är vilken, delar man in växterna i olika grupper. Växterna i varje grupp liknar varandra. VÄXTER Fröväxter Oj, vad maskrosorna sprider sig. Nu har de hamnat här också! SVAMPAR Sporväxter Lavar kan du hitta på stenar och träd. Ormbunkar Alla växter med blommor är fröväxter. Mossor har du säkert trampat på någon gång i skogen. Det känns fuktigt och mjukt att gå på. Växter i havet kallas alger. Det här är blåstång. Svamparna är så olika växterna att de fått bilda ett eget rike. 54 Bok_NO 1-3_tryck.indd 54 2013-03-06 15.24 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 7

Växter och djur Sortera växter För att kunna skilja en växt från en annan, så tittar man på hur växten ser ut. Om det är små detaljer så får man titta noga. Ibland kan man behöva ett förstoringsglas eller en liten lupp. På vilka sätt är växterna lika? Vad är det som är olika på växterna? vitsippa näckros äppelblom 55 Bok_NO 1-3_tryck.indd 55 2013-03-06 15.24 Boken om NO 1-3 Lärarbok 47-11078-0 Hans Persson och AB 8