Malmö högskola Kursplan 2009-09-10 Dnr Mahr 59-09/424 Professioner i förändring I Teoretiska perspektiv och empiriska utmaningar Teoridel, 8 hp Professions in flux I: Theoretical perspectives and empirical challenges, Theory, 8 higher education credits Kurskod: LADOK. MAH 0112 Syfte Kursen syftar till att orientera om samtida teorier om professioner och professionsteoriernas utveckling i ett idéhistoriskt perspektiv. Utifrån begreppen akademisering och professionalisering belyser kursen professionernas roll och villkor i ett brett historiskt och samtidsrelaterat samhällsperspektiv. Kursen fördjupar kunskapen om förhållanden mellan professionell yrkesutövning, utbildning och forskning, samt hur välfärdsstatens professioner kan förstås i relation till teorier om människobehandlande organisationer. Nivå: Forskarnivå. Fastställande: Rektorssammanträde 2009-09-10. Huvudområde: Sociologi. Förkunskapskrav: Antagen till utbildning på forskarnivå. Lärandemål: Efter avslutad kurs ska doktoranden kunna: beskriva och diskutera professionsteoriers utveckling och karaktär visavi specifika professionella grupper; redogöra för relationen mellan välfärdsstatens organisationer och professioner; förklara och reflektera över professioners roll i samhället och samhällets inverkan på professionernas utveckling utifrån begreppen professionalisering och akademisering. Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post 205 06 Malmö Hjälmaregatan 1 040-665 70 00 www.mah.se
Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer: Fortlöpande examination genom skriftliga och muntliga litteraturpresentationer vid ett antal seminarier. Uppfyllande av lärandemål visas genom aktivt deltagande i seminariediskussioner och genom skrivna texter som presenteras vid seminarier. Innehåll: Kursen inleds med att visa vilka teoretiska utvecklingslinjer och teoretiska utmaningar som professionsstudier idag står inför. Därefter följer olika historiska definitioner av, och teorier om, professioner och hur dessa påverkar samtida professionsforskning. Idéhistoriska och teoretiska sidor av professioner belyses utifrån: Professionsteoriernas och professionernas idéhistoria Samtida professionsteorier och professionsstudier Utvecklingstendenser inom professionsforskningen med avseende på: Välfärdsstatens professioner och organisationer Professioner i samhället belysta genom begreppen akademisering och professionalisering Arbetsformer: Arbetsformerna utgörs av föreläsningar och seminarier. Doktoranden förutsätts under åtminstone ett seminarietillfälle svara för och leda diskussionen utifrån en eller flera texter. Detta seminarietillfälle ska redovisas skriftligt. Betygsgrader: Underkänd eller Godkänd. Litteratur och övriga läromedel: Se bilaga. Övergångsbestämmelser: När kursen inte längre ges, eller kursinnehållet väsentligen ändrats, har studenten rätt att en gång per termin under en tvåterminsperiod examineras enligt den kursplan som gällde vid registreringen. Kursvärdering: Doktoranderna har under kursens gång kontinuerligt inflytande genom tillfällen med återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Vid kursslutet genomförs en muntlig och en skriftlig värdering som ligger till grund för återkoppling av resultat och åtgärder till doktoranderna. 2
Litteratur och övriga läromedel Gemensam och obligatorisk litteratur: Abbott, A. (1988) The System of Professions. An essay on the division of expert labor. London: The University of Chicago Press. Freidson, E (2001) Professionalism. The third logic. Oxford: Polity Press. Hasenfeld, Y. (ed.) (2009), Human Services as Complex Organizations. New York: Sage. Larson M. S. (1977) The Rise of Professionalism: A Sociological Analysis. Berkeley: University of California Press. Lipsky, M. (2010) Street-Level Bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. Russell Sage Foundation, New York. Molander, A. & Terum, L. I. (2008) Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget. Molander, A. & Grimen, H. (2010) Understanding professional discretion in Svensson, Lennart G. & Evetts, Julia (eds.) Sociology of Professions. Continental and Anglo-Saxon Traditions, Göteborg: Daidalos. Referenslitteratur Abbott, P. & Merrabeau, L. (1998) The Sociology of the Caring Professions. London: UCL Press. Aldridge, M. & Evetts, J. (2003) Rethinking the concept of professionalism: The case of journalism. The British Journal of Sociology, 54(4):547 564. Alvesson, M. & Willmot, H. (2002) Producing the appropriate individual. Identity regulation as organizational control: Journal of Management Studies, 39(5):619 644. Anell, A. (2007) Varför är det så svårt att styra sjukvården? Medicinsk specialisering och professionens intresse. i Blomqvist, P. Vem styr vården? Organisation och politisk styrning inom svensk sjukvård. Stockholm: SNS Förlag. Arbetsmarknad & Arbetsliv (2011) Temanummer om professionsstudier, nr. 17:4. Becher, T. (1999) Professional practices. Commitment & capability in a changing environment. New Brunswick: Transaction Publishers. Bergmark, A., Bergmark, Å. & Lundström, T. (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Teori, kritik, praktik. Stockholm: Natur & Kultur. Brante, T. (2011) Professions as Science-Based Occupations. Professions & Professionalism, nr. 1:1, s. 4-20. (se www.professionsandprofessionalism.com) Bohlin, I & Sager M. (red.) (2011) Evidensens många ansikten. Lund: Arkiv Förlag. 3
Burrage, M. & Torstendahl R. (1990) Professions in theory and history: Rethinking the study of the professions. London: Sage. Davies, C. (1996) The sociology of professions and the professions of gender. Sociology, 30(4):661 678. Dellgran, P. & Höjer S. Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete Socialvetenskaplig tidskrift 2005: 2 3. Temanummer om organisering, privatisering och professionalisering. Dellgran P. (2008) Fattigdomens professionalisering och flykten från myndighetsutövningen, i Swärd H. & Egerö M-A. (red.) Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder då och nu. Malmö: Egalité Eraut, M. (1994) Developing Professional Knowledge and Competence. London: Falmer Press. Evetts J. (2006) Trust and professionalism: Challenges and occupational changes. Current Sociology, 54(1):133 143. Fransson, O. (2009) Epistemisk förskjutning och autonomi i Fransson, O. & Jonnergård, K. (red.) Kunskapsbehov och nya kompetenser. Professioner i förhandling, Stockholm: Santérus förlag. Fransson, O. (2012a) Om avprofessionaliseringen av universitetets läraruppdrag (under utgivning). Fransson, O. (2012b) Discretion of teaching in higher education (under utgivning). Freidson, E. (1986) Professional Powers: A Study of Institutionalization of Formal Knowledge. Chicago: University of Chicago Press. Fournier, V. (1999) The appeal to "professionalism" as a disciplinary mechanism. The Sociological Review, 47(2):280 307. Grimen, H. & Terum L-I. (red.) (2009) Evidensbasert profesjonsutøvelse. Oslo: Abstrakt forlag. Hanlon, G. (1998) Professionalism as Enterprise: Service Class Politics and the Redefinition of Professionalism. Sociology, 32(1):43 63. Hasselblad H. & Bejeroth E. & Gustafsson R. Å. Bortom New Public Management. Lund: Academia Adacta. Hellberg I. (1991) Professionalisering och modernisering. Stockholm: Arbetslivscentrum. Macdonald, K. (1995) The Sociology of the Professions. London: Sage. Parker L. D., (1994) Professional accounting body ethics: In search of the private interest. Accounting, Organization and Society, 19(6), 507-525. Scott, R. W. (2008) Lords of the Dance: Professionals as Institutional Agents. Organization Studies 29(2):219 238. 4
Socialvetenskaplig tidskrift (2011) Temanummer om moderna professioner, nr 18:4. Svensson, Lennart G. & Evetts, Julia (eds.) Sociology of Professions. Continental and Anglo-Saxon Traditions, Göteborg: Daidalos. Wallander, L., & Blomqvist, J. (2008). Modeling Ideal Treatment Recommendations: A Factorial Survey of Swedish Social Workers Ideal Recommendations of Inpatient or Outpatient Treatment for Problem Substance Users. Journal of Social Service Research, 35(1), 47 64. Wallander, L. (2011) Measuring Social Workers' Judgements: Why and How to Use the Factorial Survey Approach in the Study of Professional Judgements. Journal of Social Work, Published online before print March 2, 2011 Wallander, L., & Molander, A. (2012) (manuscript in preparation) Disentangling Professional Discretion: The Factorial Survey Approach and the Elements of Discretion. van Lent, L., (1999) The Economics of an Audit firm: The Benefits of Partnership Governance. British Accounting Review, 31 (2), 225-254 Warren, E.D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the Saliency of the professional identity, Group Decision and Negotiation, 18:41-56 Vinzant, J. C. & Crothers, L. (1998) Street-Level Leadership. Discretion and Legitimacy in front-line public service. Washington: Georgetown University Press. 5