2015-12-09/SE Kompletterande anteckningar till dokumentationen från mötesdagen mellan folkbibliotek och folkbildning 5 november 2015, Drakensalen, Studieförbundet Vuxenskolan Inledning Alla välkomnades av Malin Ögland [malin.ogland@lul.se] och Anna Bjurvald [anna.bjurvald@ulb.se] från Länsbibliotek Uppsala resp. Uppsala Läns Bildningsförbund. Ann Wiklund [ann.wiklund@telia.com], dagens moderator inledde med några reflektioner kring samarbete. Det är lätt att arrangera saker tillsammans, men svårt att tänka tillsammans. Och om man inte nämner de heliga kor som finns, lyfter upp dem på bordet, så kommer de ändå upp förr eller senare. Bäst att direkt ta tag i svåra saker och sådant som krävs för att man ska kunna samarbeta. Att ha ett gemensamt fokus och ömsesidig respekt och vilja. Respekt för våra respektive uppdrag, system och styrsystem. Att viljan måste finnas där. Att lyssna och diskutera, stöta och blöta dela med oss av vad vi pratar om och gör. Förutsättningar för samverkan med ett folkbibliotek Sara Bengtsson, Bibliotek Uppsala Sara Bengtsson [sara.bengtsson@uppsala.se] från Bibliotek Uppsala tog vid, och gav förutsättningarna för samverkan och samarbete med den folkbildande enhet som de kommunala folkbiblioteken utgör. Programverksamheten görs ofta i samarbete och samverkan med andra, t.ex. studieförbund, litteraturcirklar, frivilligorganisationer, föreningsliv, universitet, fritidsverksamhet, läxhjälpsverksamhet, volontärverksamhet, författare, stadsarkiv och kommunens föräldrautbildningar. Bibliotekslagen är det viktigaste styrdokumentet som bland annat säger att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Uppsalas uppdrag till biblioteken är att skapa intresseväckande sammanhang som bl.a. ska utvecklas vid kulturhusen i Sävja, Gottsunda, Stenhagen. Uppdraget betonar dialogens betydelse för samarbeten och utveckling. Exempel på heliga kor är personalens fasta arbetstider och att program ska vara gratis för barn, vuxenprogram kan ha en liten avgift. Förutsättningar för samverkan med ett studieförbund Karin Hagman, Studieförbundet NBV Karin berättar om studieförbundens bakgrund och framväxt, och att nya startas. Staten ser viktiga motiv för att stötta folkbildning. Att folkbildningen är något man väljer själv, att det inte är något som har med skolväsendet att göra. Det ekonomiska stödet från staten, som är stort, ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, höja bildnings- och utbildningsnivån, skapa delaktighet i samhälls- och kulturliv. Gemensamma värdegrunden är alla människors lika värde, att bidra till en hållbar utveckling och stärka global hälsa. Tillsammans bidrar studieförbunden i arbetet mot samtliga dessa mål.
Studieförbunden lyder under Folkbildningsrådet. Statsbidraget den viktigaste finansiären. Övriga är landsting, kommuner, fonder och deltagaravgifter. Studieförbunden har olika profiler och inriktningar, vilket staten uppmuntrar. Tre verksamhetsformer finns: 1) Studiecirklar. 3 personer, 3 tillfällen, 3 x 45 minuter per tillfälle. Cirkeln har en ledare, inte lärare. Alla deltagare ska veta att de ingår i en studiecirkel, vilket studieförbund den genomförs inom. Deltagarna lämnar namn och personnummer. 2) Kulturprogram. Görs för en publik. Dokumenteras, hur många var där, och många kvinnor resp. män på scen. 3) Annan folkbildande verksamhet. Friare form, som dock ska dokumenteras. För de pengar som nu skjuts till från staten för asylsökande behövs inte personnummer registreras. Studieförbunden riktar sig till personer från 13 år och uppåt. Folkhögskolan, biblioteket och debutanterna om värdet av skrivarkurser och bibliotek för debuterande författare Henrik Fürst, sociologiska institutionen, Uppsala universitet & Alfred Arvidsson, biblioteket på Biskops Arnö Nordens Folkhögskola. Henrik Fürst [henrik.furst@soc.uu.se] forskar i ämnet skönlitterära debutanter, och har undersökt debuter under de senaste 18 åren (813 st). 8 folkhögskolor bedriver skrivarutbildningar, och 2 universitet. Därtill finns Skrivarakademien. Biskops Arnö var först, 1978. Wik tillkom 1994. Varför går man då en skrivarutbildning? Svaren Henrik Fürst fått är att man vill finna sig själv, bli utgiven, få skrivtid, utveckla skrivandet, skaffa kontakter, nå en inkomst. Författare är bland de topplacerade yrkena som allmänheten anger i undersökningar om drömyrken. En femtedel av befolkningen vill ge ut en bok, en tiondel vill ge ut poesi. Många aspirerande författare finns, långt färre debuterar. Folkhögskolorna hävdar en autonomi i förhållande till förlagen de är mnsann inga författarfabriker. Samma sak gäller motsatta förhållandet förlagen hävdar att de står fria och inte bryr sig om varifrån författaren kommer. Forskningen visar samband mellan vissa skolor och förlag. Och förlagen marknadsför författarna genom att berätta vilka skolor de gått på. Biskops Arnö är den helt dominerande, 84 debutanter har gått där, vilket förklaras med att den skola som genererar debutanter blir mest attraktiv. Henrik Fürst skickar med följande dokumentation från sitt framträdande: ** En kort sammanfattning av avhandlingen Avhandlingen handlar om hur man blir en skönlitterär debutant. Den tar upp vägen fram till den skönlitterära debuten, hur personer på förlag väljer ut manuskript och hur aspirerande författare hanterar att bli refuserade. I vägen fram till den skönlitterära debuten
studeras vad det innebär att vara aspirerande författare och de tekniker som utvecklas för att ta reda på om det man gör är bra och ens chanser till att bli utgiven. Personer på förlag talar ofta om att de väljer manuskript på magkänsla. De upptäcker manuskript som de sedan rättfärdigar för utgivning. Att upptäcka ett manuskript och börja rättfärdiga det baserar sig på läserfarenheter med vissa kvaliteter. De flesta som skickar in manuskript till förlag blir refuserade. När detta upplevs som ett misslyckande hanteras det genom strategier för att återställa ordningen och hantera misslyckandet. Tillhörande avhandlingen är en bok om att bli skönlitterär debutant 1997 till 2014. Här presenteras vägen fram till debuten med hjälp av både ett statistiskt underlag och intervjuer. Exempelvis diskuteras litterära tidskrifter och kalendrar, skrivarskolor, litterära agenter och litterära priser. Sådant som den ålder som de skönlitterära debutanterna debuterar i presenteras också. Till detta presenteras debutböckernas mottagande när det kommer till recensioner, litterära priser, topplisteplaceringar, översättningar och filmatiseringar. Henrik Fürst, Doktorand i sociologi, Uppsala universitet henrik.furst@soc.uu.se ** Alfred Arvidsson [alfred.arvidsson.arno@folkbildning.net] från biblioteket på Biskops Arnö tog vid och berättade om sitt arbete. Hans formella roll är liten, och den informella stor. Biblioteket är en viktig plats för eleverna, där går de och ser sig runt, botaniserar, upptäcker, läser och spenderar antagligen mer tid där än Alfred. Skolan ligger avsides, och biblioteket drar också därför eleverna till sig. Öppet dygnet runt. Samlingarna inriktade på kvalificerad nordisk litteratur. Inriktningen mot den nordiska bildningen kommer ur huvudmannaskapet för skolan som finns hos Föreningen Norden. I biblioteket finns ett skrytbord, där författare som gått på skolan visas upp. En grön prick på boken visar att författaren gått på Biskops Arnö. De jobbar med samtal, erfarenheter och inspiration för att stärka elevernas självförtroende. Verksamhet för asylsökande nytt särskilt regeringsuppdrag till studieförbunden Helene Lindgren, handläggare, Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell organisation och fungerar som en länk mellan stat och folkbildning. De fördelar bidrag från riksdag och regering, följer upp och utvärderar, återrapporterar till regeringen. Nu har 30 miljoner kronor anslagits som särskilda extramedel från regeringen för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare, för att skapa meningsfull sysselsättning och stärka kunskaper om det svenska samhället. Inför 2016 föreslås summan ökas på. Studieförbunden utför denna verksamhet redan nu, med varierat innehåll och i en varierad form, på lokal och regional nivå, i huvudsak som studiecirklar. Biblioteket är en värdefull offentlig plats för de asylsökande.
För den utökade verksamheten ska samordnare utbildas, plus att ledare och volontärer ska hittas. Folkbildningsrådet följer studieförbundens arbete under hösten och rapporterar tillbaks till regeringen. Tanken är att detta ska vara något långsiktigt, en verksamhet som pågår under flera år. Det skrivs just nu mycket om denna verksamhet och studieförbunden får uppmärksamhet och erkänns. Oklart om alla kommuner känner till att studieförbunden finns som en resurs i detta arbete. Språkträning för nyanlända samt bibliotekssamarbetet Framtidsakademien Cory Gonzalez & Karin Östman Modig, Folkuniversitetet. Cory Gonzalez [corizandy.camacho-gonzalez@folkuniversitetet.se] från Folkuniversitetet berättar om SFA Svenska för alla. 60 personer nu i arbete. Möjligheten att lära sig svenska ges, utan att uppehållstillstånd är nödvändigt. "Den centrala målgruppen för projektet är vuxna asylsökande och papperslösa personer som inte har möjlighet att ta del av utbildning i de svenska skolorna. Däremot välkomnar vi även ensamkommande flyktingbarn och ungdomar tills de placeras i skolor. Båda målgrupperna är välkomna i mån av plats och resurser. Elever delas upp i olika grupper beroende på deras tidigare studiebakgrund och svenska språkkunskaper. I varje grupp arbetar en lärare tillsammans med en studiehandledare som fungerar som ett stöd för både läraren och eleven. Studiehandledare stödjer eleven i dess inlärning när eleven inte förstår läraren, samt stödjer läraren när läraren behöver förklara något på ett annat språk. All undervisning sker i första hand på svenska och kan förklaras och förtydligas för elever i mindre grupper på andra språk." http://svenskaforalla.com/ https://www.facebook.com/svenska-för-alla-sfa-736250286519892 Karin Östman Modig [karin.ostman-modig@folkuniversitetet.se] fortsätter, och berättar om Framtidsakademien en annan del av Folkuniversitets verksamhet, och är ett samarbete mellan Folkuniveristetet, Bibliotek Uppsala och Uppsala universitet, Centrum för hållbar utveckling. Inriktning mot hållbar utveckling, och höstens tema är Gränser. Ett trepartssamarbete som fungerar bra. Intresserade är välkomna att höra av sig för samarbete Idrott och läsning för ensamkommande flyktingbarn, inom projektet Timeout för läsning Anki Käll, SISU Idrottsutbildarna & Anneli Lidström, Länsbibliotek Uppsala. Anneli Lidström [anneli.lidstrom@lul.se] och Anki Käll [anki.kall@uppland.rf.se] berättar om Timeout för läsning, som handlar om läsfrämjande i samarbete med idrottsklubbar i Enköping, Håbo och Heby. Projektet är ett samarbete mellan Länsbibliotek Uppsala, SISU Idrottsutbildarna och kommunbiblioteken i Enköping, Håbo och Heby. Läspolare har
engagerats och de har fått utbildning i hur man kan prata om böcker för de deltagande lagen. Olika format används pappersböcker, ljudböcker, e-böcker. Projektet har köpt in ett antal ipads som används i projektet. En viktig erfarenhet som förmedlas är att ungdomarna förväntar sig snabb respons, att kommunikationen fungerar skapar ett flöde och får arbetet att fungera. Anki visar en bild av några av de hundratals sms hon skickat. Att mejla med ungdomarna har varit hopplöst, sms gäller. Framöver ska nu lagen besökas av läspolarna för att genomföra diverse aktiviteter, t.ex. en fototävling. Läscoachen Johan Unenge ska besöka tre bibliotek. Ensamkommande flyktingbarn ska inkluderas i projektet. Anneli och Anki vill också tipsa om skriften Idrott och läsning ett Dream team via följande länk: http://www.kulturradet.se/documents/publikationer/2015/idrott_inlaga_low.pdf Den har tagits fram av Kulturrådet tillsammans med SISU Idrottsutbildarna. Innehåller handfasta tips, goda exempel, reportage mm. The Black List ett samarbete som sätter svarta författare i fokus Gunlög Leonards, Stockholms stadsbibliotek och Anyasi Sabuni Söderling, Afrosvenska akademin. Anyasi Sabuni Söderling [anyasi@afrosvenska-akademin.se] från Afrosvenska akademin berättar om The Black List, en bokcirkel som genomförs av Afrosvenska akademin i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. Ämnet är Black history, och projektet vill stärka personers identitet, skapa ett förhållande till bibliotek, läsning och öppna vägar till historien. Ungdomarna som nu är med i projektet besökte aldrig biblioteket. Anyasi tog kontakt med Gunlög Leonards [gunlog.leonards@stockholm.se], och undrade varför. Anyasi hade en idé om att det saknades författare som intresserar just de ungdomarna. Att biblioteken har en röst som är viktig och ska representera hela befolkningen. Hon satte ihop en lista och undersökte vad som fanns. Mycket lite fanns, och biblioteket svarade att det berodde på att det inte fanns någon efterfrågan. Ny kontakt togs med biblioteket och The Black List drogs igång. Ett antal författarbesök har nu genomförts, t.ex. med Johannes Anyuru. Bokförlag har bjudits in för samtal om hur de väljer ut vad som ska komma ut. Biblioteken köper in extra av de böcker som programmen handlar om. Avslutning Malin Ögland från Länsbibliotek Uppsala påminner om något som tidigare under dagen nämnts att försöka tänka tillsammans, istället för att tänka färdigt på varsitt håll. Främja samarbete, samverkan, samordning, samtal alla är de viktiga ledord.
Anna Bjurvald från Uppsala Läns Bildningsförbund berättar att lokala träffar har inletts i Stenhagen, Gottsunda och Sävja, där bibliotek och studieförbund medverkar. Ann uppmanar deltagarna att ta lokala kontakter, skapa forum och samråd. Att bjuda in biblioteken till de årliga möten Samstudgrupperna har i varje kommun i länet. Tack för idag, vi ses igen under 2016!