Reglemente. för. Föreningen Smålands Husarer

Reglemente för Föreningen Smålands Husarer

Sedan nedläggningen av Kungl Smålands Husarregemente 1927 har Föreningen Smålands Husarer fört traditionerna vidare från det gamla regementet dels som en kamratförening men dels också genom att aktivt bedriva exercis och uppvisningar till häst. Detta har varit möjligt genom att tidigare aktiva husarofficerare och husarer har deltagit och kunnat dela med sig av sina kunskaper om hur det verkligen skulle gå till. För dagens generation av ridande medlemmar i husarföreningen är det viktigt att försöka vidmakthålla dessa kunskaper för att traditionerna skall leva vidare och därför behövs ett reglemente, som ger en information om de viktigaste delarna av hur husaren skall uppträda. Föreliggande Reglemente för Smålandsryttaren är utarbetat med Exercisreglemente för Kavalleriet, 1897 års upplaga, samt Instruktion i sabelfäktning för kavalleriet 1892 som underlag. Med tiden har emellertid av praktiska skäl vissa smärre ändringar skett från de ursprungliga reglementena. Detta framför allt ur säkerhetsaspekter för att anpassas till dagens ryttare och delvis också för uppvisningsändamål. Många har genom åren varit viktiga för att hålla kunskaperna levande men för att detta reglemente nu kunnat sammanställas har undervisningar från ryttmästare Gomer T Brunius, ryttmästare Sven Hyltén-Cavallius och överstelöjtnant Göran Ulfsparre varit av avgörande betydelse. I föreliggande form är skriften inte färdig utan avsikten är att efterhand tillföra ytterligare avsnitt allteftersom arbetet fortskrider och behov föreligger av speciella instruktioner. Eibert Einarsson Traditionsvårdare Reglementet fastställt enligt beslut av styrelsen för Föreningen Smålands Husarer Eksjö 27 april, 2005 Björn Svensson Ordförande

Innehåll Förord Innehållsförteckning sida Ryttarförbandet A:1 Gruppen, indelning A:1-B:1 avstånd, rättning, riktryttare B:2 från kolonn med 1 till 2 eller 4 B:3 Troppen, grunder C:1 indelningsvariationer på linje C:2 linje framåt vänster från kolonn med 1,2 eller 4 C:3 ett led linje C:4 från linje till marschkolonn C:5-6 sväng vänster (höger), direktionsförändring C:7 helomsväng C:8 avsittning i tropp C:9-10 Skvadron D:1 (ej klar) skvadron på troppkolonn D:2 troppsväng med skvadron D:3 formering till troppkolonn 1 D:4 formering till troppkolonn 2 D:5 Husaren (ej klar) Sabelföring gevär ut F:1 på axel gevär F:2 skyldra gevär-liten salut F:3 stor salut F:4 gevär in F:5 gardlägen F:6 stötar F:7 tershugg F:8 kvartshugg F:9 Utrustning G:1 sabeln G:2-3 hästutredningspersedlar G:4 vika en hästfilt G:5 Gradbeteckningar H:1

Ryttarförbandet A:1-B:1 Smålands Ryttare är Kamratföreningen Smålands Husarers beridna avdelning. Förbandets storlek växlar efter omständigheterna. Det kan vara en standarvakt, en grupp, en tropp om två eller flera grupper eller en skvadron om två eller flera troppar. Stor standarvakt består av standarförare, ställföreträdande standarförare och fem husarer. Roteparets andreman rider alltid bakom sin försteman (utom vid ett led linje) Gruppen har tre marschformer: kolonn med 1 kolonn med 2 kolonn med 4, vilket också är gruppens formation vid linje Liten standarvakt består av standarförare och två eller tre husarer. Kolonn med 1 Kolonn med 2 Liten standarvakt Stor standarvakt Standarvaktens plats är vid linje utanför högra flygeln och vid kolonn framför främsta gruppen. Gruppen består av fyra till åtta ryttare: Chef,ställföreträdare och två till sex husarer. Gruppen indelas i rotepar om två ryttare, en försteman och en andreman Gruppchefen och ställföreträdare är vid indelningen ettor och bildar första roteparet. Tvåan och hans andreman bildar andra roteparet, treorna det tredje och fyrorna fjärde roteparet om gruppen är fulltalig

Gruppen Kolonn med 4, eller grupp på linje B:2 gruppchef Tvåorna är riktryttare inom gruppen En blindrote 7 ryttare stf gruppch Gruppens formering med avstånd och luckor är grunden för hela förbandets uppträdande, och det är av största vikt att rättningen i gruppen i alla lägen bibehålles! Avstånden mellan ryttarna, d.v.s mellan förste- och andremän, skall vara en hästlängd ( i gamla reglementet 1 meter) och luckorna i sidled så tätt som stigbygel vid stigbygel, vilket också betecknas som känning inom ledet. Två blindrotar 6 ryttare Gruppens förstemän bildar första ledet, eller avmarschen, och andremännen andra ledet. Rättning innefattar såväl rättning i sidled som rättning i roten. Rättning i ledet innebär att alla ryttare i samma led, både i främre och bakre ledet, har sina axlar på samma raka linje och hästarna parallellt med varandra. Rättning i roten innebär att andremännen rider rakt bakom sin framförvarande försteman. Tre blindrotar 5 ryttare Riktryttare är i gruppen andra roten, d.v.s tvåorna på vilka således övriga i gruppen skall rätta in sig när man rider i kolonn på 4. En full grupp är alltså 8 ryttare = fyra rotar. Om en andre man saknas i en rote kallas den för blindrote. Man strävar alltid efter att i första hand fylla första ledet i grupperna så att ev luckor istället uppstår i andra ledet. Halv grupp 4 ryttare Indelningen och placering vid olika antal ryttare i gruppen framgår av figur till höger.

B:3 Gruppen. Från kolonn med 1 till kolonn med 2 eller 4 Formering om gruppen innehåller 8 ryttare 7 ryttare 6 ryttare På kommando Kolonn med två, marsch rider ryttarna, som är tvåor, upp vid sidan om ettorna, andremännen fortfarande bakom sin försteman. Treorna rider rakt fram och ansluter bakom ettorna. Fyrorna rider upp vid sidan om treorna Om blindrotar föreligger formeras gruppen enligt skissen ovan. Kolonn med 4, marsch : Treorna och fyrorna rider upp vid sidan om ettor och tvåor enligt skissen. Om blindrotar finns blir formeringen som på föregående sida.

Tropp på linje Tropp på kolonn med 1 med 2 med 4 C:1 Troppchef 3:e grupp / 2:a grupp / 1:a grupp riktrytt. Troppchefs ställföreträdare Troppen består av två till fyra grupper. Troppen kan rida på linje då grupperna rider bredvid varandra på linje ( = kolonn på 4) med första gruppen längst till höger och övriga i nummerordning utåt vänster. Hela troppen ansluten stigbygel vid stigbygel med troppchefen en hästlängd framför riktryttaren och ställföreträdande en hästlängd bakom riktryttarens andreman. Riktryttare i tropp på linje är alltid mittelmannen eller, vid jämt antal ryttare, den som är till höger om mitten. Tropp kan också rida i kolonn med 1,2 eller 4 varvid grupperna rider efter varandra formerade så som beskrivits under grupp. En hästlängds avstånd mellan grupperna. Troppchefen framför 1:a gruppens riktryttareoch ställföreträdande troppchefen bakom siste. *Troppen kan också delas i två halvtroppar med vardera en halvtroppchef (se exercisreglemente 1897). Vi har valt att inte bryta grupperna utan istället behålla indelningen med gruppchefer. Troppchefens ställföreträdares placering är därför en modifiering efter skvadronens upställning. Grupperna efter varandra i nummerordning

Tropp på linje framåt vänster C:2 Om alla grupperna är fulla med 8 ryttare i varje grupp sker uppställning enligt figur ovan. Om man däremot har väl inövade grupper och inte vill splittra upp dessa samtidigt som en eller flera ryttare fattas i någon eller flera grupper, d.v.s. blindrotar, så bildas luckor i grupperna enligt figur nedan. Om det är en 1:e man i roten som saknas så rycker 2:e man upp i främre ledet. Strävan är att alltid fylla upp främre ledet. Om man vill undvika luckorna kan man gruppera om i troppen och göra en ny indelning och på så sätt få hela led men med blindrotarna längst ut till vänster ( eller sist om man rider på kolonn) enligt nedan.

Linje framåt vänster från kolonn med 1,2 eller 4 C:3 grupp 3 grupp 2 grupp 1 Kommando: Linje framåt vänster..marsch! -Från kolonn med 1 rider roteparen efterhand upp till vänster om varandra... -Från kolonn med 2 rider 1:or och 2:or samt 3:or och 4:or parvis efterhand upp till vänster om varandra... -Från kolonn med 4 rider hela grupperna efterhand upp till vänster om varandra......och bildar linje ( alltså två led, med andremännen bakom sina förstemän.)

Ett led linje framåt vänster C:4 grupp 3 grupp 2 grupp 1 figur 3 figur 1 figur 2 Kommando: Ett led linje framåt vänster..marsch I denna formering skall alla ryttare sitta på ett enda led till vänster om varandra med andremännen i roten vid sidan, till vänster, om sin försteman Detta utföres lättast från kolonn med 1 då alla ryttare efterhand rider upp till vänster om varandra, således även andremän vid sidan om sina förstemän! Detta är således ett undantag från att andremän alltid följer bakom sina förstemän. Från kolonn med 2 och 4 måste först alla förstemän bilda luckor mellan sig för att lämna plats åt sina andremän att rida upp till vänster om sig, varefter alla ansluter till ett led utåt vänster ( fig 2 och 3 ).

Från linje till marschkolonn C:5 Från linje kommenderas: Kolonn med fyra ( två eller en) framåt marsch, höger (vänster). Ryttarna rider då med angivet antal rakt fram tills man svänger,t ex vid en ridhusvägg, Efterföljande ryttare anpassar sin igångsättning och rider också rakt fram till samma plats varefter man faller in bakom framförvarande. Det är alltså viktigt att man inte sneddar ut efter föregående ryttare utan verkligen rider först rakt ut, minst ett par hästlängder. Detta innebär att om man skall svänga till höger måste varje avmarsch starta lite tidigare och om man svänger till vänster måste man invänta att föregående hinner tillräckligt långt fram för att man skall komma in på rätt plats och inte rida in i framförvarande.

C:6 Kolonn med fyra (två,en) framåt...marsch! Från linje till marschkolonn (forts) Om avdelningen från linje skall gå över i marschkolonn och fortsätta rakt fram rider angivet antal ryttare (en, två eller fyra) först rakt fram minst ett par hästlängder och först därefter avviker man åt sidan in på plats i kolonnen.

Vänster (höger..) sväng... C:7 RR När man skall svänga med en tropp på linje är kommandot Vänster (höger..) sväng...marsch! Riktryttaren rider nu i en båge åt angivet håll på en radie som är ungefär lika stor som troppens frontbredd. Detta för att de innersta hästarna inte ska behöva stanna upp för mycket och bli stillastående.ytterryttarna måste nu öka tempot och innerryttarna minska för att behålla rättningen i ledet.riktryttarens uppgift är att hålla normalt angivet tempo och rida rätt väg i svängen, som skall vara 90 grader om ej annat angives, och därefter rida rakt ut igen. ******** Mot röda stallet! Direktionsförändring Man kan också göra en del av en sväng genom att ändra riktning på linjen. Chefen anger då riktningen genom att precisera ett objekt mot vilket linjen skall rida. Kommandot blir då t ex: Direktionsförändring höger.. Mot röda stallet..marsch! Riktryttaren gör då erforderlig sväng och när han fullbordat den rider han rakt fram mot angivet mål. Dessutom skall han lämpligen upprepa målet genom att ropa Mot röda stallet!

Helomsväng C:8 Om man vill vända hela avdelningen 180 grader i ett enda moment kommenderas: Helomsväng höger (vänster)..marsch!. Detta innebär att riktryttaren rider på en radie som motsvarar ungefär troppens frontbredd (se föregående sida sväng ) ett halvt varv. I praktiken är detta detsamma som dubbelt till höger (vänster). Det är viktigt att svängen blir så stor även här så att inte innerhästarna blir stillastående.

C:9 Avsittning i tropp 1 Figur 1 Vid avsittning från linjedär ryttarna sitter tätt anslutna stigbygel vid stigbygel måsta man först skapa större luckor och avstånd för att kunna sitta av på ett säkert sätt. Detta utföres sålunda: Kommando färdiga att sitta av! A: Först rider hela första ledet fram en hästlängd som visas i figur 1 så att positioner som i fig 2 uppnås. Hela första ledet rider fram en hästlängd B: Därefter rider alla udda nummer både i första och andra ledet fram ytterligare en hästlängd enligt pilarna i figur 2, så att slutläget blir som i figur tre. I detta släpper man och lägger upp höger stigbygel Figur 3 Figur 2 Udda nummer i både främre och bakre ledet rider fram en hästlängd

Avsittning 2 C:10 Figur 4 Figur 5 Figur 6 Efter kommandot färdiga att sitta av verkställts och förflyttningen enligt figur 1-3 gjorts läggs höger stigbygeln upp framför sadeln och ryttaren sitter stilla i enskild ställning (figur 4) tills nästa kommando kommer: Sitt... Ryttaren fattar tyglarna i vänster hand och svänger sitt högra ben bakåt över sadeln,fattar höger hand om bakre sadelvalvet och vänster om främre, sträcker upp sig (figur 5) och förblir så stående i vänster stigbygel och inväntar nästa verkställighetsord:...av! Nu stiger alla ryttarna samtidigt ner.därefter lägges även vänster stigbygel upp framför sadeln och bridongtygeln tages ner över hästens huvud och fattas i kors med högra handen under stångtygeln, fingrarna nedåt. Vänster hand hålles knuten om tygeländarna intill låret( pekfingret mellan och tummen på tygleln. Enskild ställning intages intill hästens bog med höger armbåge i känning med bogen. Figur 7. Handens fattning om bridong tyglarna Figur 8 Enskild ställning efter avsittning

Skvadron i troppkolonn D:2 Troppkolonn är skvadronens vanliga manöverform men kan även användas vid uppställningar. Tropparna är ordnade rätt bakom varandra med varje tropp på två led (tropplinje) Avståndet mellan tropparna skall vara samma som en tropps frontlängd (= en tropps bredd). (Se också troppar helomsväng ). Troppcheferna sitter som vanligt mitt framför sina troppar. Ställföreträdande troppchefer skall nu sitta till vänster om troppen.* På detta sätt blir det lättare för honom att intaga sin plats i kön på sin tropp vid övergång till marschkolonn på fyra, två eller en.( Se också tropp på linje ). Skvadronschef Trumpetare Skvadronschefen med sin trumpetare kan rida antingen framför hela skvadronskolonnen eller vanligen vid sidan om kolonnen på den plats han skulle intaga om tropparna gör en vändning och bildar linje ( om tropparna i bifogad figur inbördes vänder åt vänster och bildar linje så hamnar ju skvadronschefen på rätt plats mitt framför skvadronen). Fanjunkaren rider mitt bakom eftersta troppen. * Denna uppställning med ställföreträdande troppchef till vänster om troppen är en modifiering av exercisreglementet då vi inte använder halvtroppchefer utan bibehåller grupperna intakta som bas.

Troppar vänster (höger)... Från troppkolonn kommenderas troppar vänster (höger) sväng.. marsch! sväng......marsch D:3 Trumpetare Troppcheferna rider nu, i givet tempo, i en halvcirkel åt vänster (höger) med en radie som motsvarar ungefär troppens frontbredd (se svängar under troppen avsnitt C). Alla ryttare rättar in sig på troppens riktryttare under svängningen. Yttre halvan av troppen ökar tempot i svängen och inre halvan minskar. Skvadronschef När tropparna bildat linje sker rättning mot mittentroppens riktryttare. Om halt göres rider riktryttaren fram några steg efter halten, varefter alla ryttare rättar in sig framåt mot denne riktryttare. Troppcheferna behåller sin plats framför tropparna och rättar in sig inbördes Ställföreträdande troppchefer fullbordar inte svängen i ledet utan intar sin plats bakom troppen.

Formering till troppkolonn 1 D:4 Från skvadron på linje formeras troppkolonn med kommando: Troppkolonn framåt... marsch! Första troppen rider då fortfarande på linje rakt fram. Deövriga tropparna rider först rakt fram minst lika långt som troppens frontbredd och först därefter gör tropparna direktionsförändring, ansluter och rättar in sig bakom första troppen. Avståndet mellan tropparnas fronter skall vara lika långt som tropparnas frontbredd.

Formering till troppkolonn 2 D:5 Formering till troppkolonn kan ske från linje genom att troppvis göra en högersväng enligt moment sida D:3. Kommando: Troppar höger sväng...marsch! Troppcheferna rider då före sina troppar och gör en högersväng på föreskrivet sätt. Efter fullbordad sväng rättar de bakre tropparna in sig på främsta troppen. Stf troppchefer,som på linje suttit bakom troppen, återtar sina platser till vänster om sina troppar. Avståndet mellan tropparnas fronter skall nu efter svängen vara lika med tropparnas frontbredd. När svängen är fullbordad göres normalt halt och tropparna rättar därefter in sig. I annat fall måste skvadronschefen kommendera: Troppar höger sväng.framåt.marsch! och då sker rättningen under marsch.

Gevär ut F:1 1 2 På kommando Gevär.. föres höger hand över vänster arm och fattar om sabelns kavel ( 1 ) Sabeln lossas ur baljan och utdrages något varefter ryttaren blir stillasittande i detta moment tills verkställighetsordet ut kommenderas( 2). 4 5 3 På kommando..ut utdrages sabeln med en snabb rörelse rakt uppåt och armen sträckes uppåt och något framåt med sabelklingan i rak linje med armen ( klingan aningen mera framåt än på bilden ) ( 3 ). Därefter nedföres armen och sabeln till på axel gevär ( 4 ). På kommando Handrem fäst lägges sabeln nedåt vänster i vänstra handen och handremmen träs över höger handled och löparen dras upp över remmen ( 5 ) varefter ställning för på axel gevär återtages.

F:2 På axel gevär 1 Grundställning för sabeln är på axel gevär och intages på kommando Giv Akt, Manöver eller På axel gevär. Sabelfästet stödes mitt uppe på låret,strax nedom ljumsken där handleden och lillfingret ( ev även ringfingret ), som hålles framför parerplåten, också vilar. Parerplåten skall vara obetydligt utåtvriden och klingan luta något bakåt, men ej i sidled, stödd mot axeln ungefär vid axelsömmen. Handremmen ska normalt vara påträdd ( ej på bilden ). Ställningen ska kännas vilsam och handen får ej gripa krampaktigt om kaveln. ( 1 och 2 ) 2 Rätt 3 Fel 4 Fel Armen och armbågen skall hållas ledigt rakt ned utmed sidan utan att spännas ( 2) Om handen griper för kraftigt om kaveln, armbågen trycks mot midjan eller hålles rakt utåt som på bild 3 och 4 uppkommer en onaturlig spänning i arm, axlar och nacke och ryttaren får en onaturlig, spänd hållning. Handremmen ska normalt vara påträdd.

Skyldra gevär - Liten salut F:3 1 2 3 4 Honnör med skyldra gevär sker från på axel gevär på kommando Skyldra gevär!. Sabeln uppföres med fästet framför högra axeln, parerplåten i höjd med munnen och i samma plan med främre delen av ansiktet,spetsen uppåt (1-2), varvid sabeln omvrides med en knyck, så att eggen kommer till vänster; armbågen nedåt ( 3-4 ). ( Parerplåten bredvid mungipan ). Sabeln nedföres och bäres av högra handen, som hålles något lägre än armbågen ( parerplåtens framkant i höjd med armbågsvecket ) underarmen rätt framåt, armbågen vid sidan, klingan rätt upp och ned, eggen framåt ( 5 ). Från skyldra gevär återtages på axel gevär på kommando På axel gevär!. Sabeln uppföres med fästet framför högra axeln, parerplåten i höjd med munnen och i samma plan med främre delen av ansiktet, spetsen uppåt ( 6 ), varvid sabeln omvrides med en knyck, så att eggen kommer till vänster; armbågen nedåt ( 7 ). Sabeln föres sedan rakt nedåt och ställning med på axel gevär intages ( 1 ). Exercisregl. För Kav. 1897 ( obetydligt modifierat ) 5 6 7

F:5 Gevär in 1 2 På kommando Gevär.. fälles sabeln nedåt vänster och fattas med vänster hand om klingan varefter handremmen lossas. Bild 1. Därefter fattas sabelklingan med höger hands fingrar strax under parerplåten, med naglarna uppåt. Bild 2. 3 4 Sabeln föres sedan över den vänstra armen och spetsen riktas in i baljan. Bild 3. Sabeln införes sedan i baljan tills högerarmen är vågrät varefter handen lägges ovanpå sabelfästet och ryttaren sträcker upp sig och ser rakt framåt. Bild 4. Ryttaren förblir sedan stilla i detta läge i väntan på att verkställighetsordet in kommenderas, då alla ryttarna på en gång med en snärtig rörelse med handen nedför sabeln helt i baljan, varefter enskild ställning återtages.

Gardlägen Gard intages i den riktning en tänkt motståndare eller målet befinner sig F:6 Höger gard Kommando: Höger (vänster) gard! Höger gard intages genom att högra handen med full fattning om kaveln för sabeln framåt så att spetsen riktas mot en tänkt motståndares bröst, till höger om hästhalsen. Eggen på klingan skall vara riktad rakt nedåt, armen intill sidan men armbågen något framskjuten. Klingan,armen och axeln skall vara i linje i lodplanet. Blicken riktas mot den tänkta motståndaren. Överlivet bara aningen framåtlutat. Vänster gard Vänster gard intages genom att höger hand med sabeln föres över vänstra underarmen och till vänster om hästhalsen. I övrigt ställning på överkropp, arm och klinga som vid höger gard Anloppsgard Anloppsgard intages vid ett anfall som förberedelse till en anloppsstöt. Ryttaren lutar sig ytterligare något framåt, eventuellt intages fältsits, armen föres längre fram än vid vanlig höger (vänster) gard, spetsen riktad framåt mot tänkt motståndare eller mål och klingan med eggen nedåt.

Stötar Stöten är fördelaktigare än ett hugg genom att Stöten kan utföras som hög, låg eller djup (mot marken) stöt -den går kortaste vägen mot målet (motståndaren) -snabbare än hugget Stöten kan antingen stötas in= aktiv stöt genom armens sträckning, eller ridas in med sträckt arm= -lättare att rikta och når längre -ligger närmare till en parad och ger mindre blotta anloppsstöt. -kräver mindre kraftansträngning men ger större genomträngningsförmåg Stöten användes vid mötning, förföljning och vid handgemäng Stötarna är i princip två, kvartsstöt och tersstöt F:7 Aktiv stöt användes vid kortare takter och anloppsstöt rides in från ökad galopp eller fyrsprång Kvartsstöt Kvartsstöten utföres till höger om hästen, omedelbart från gard, genom att spetsen riktas mot målet samtidigt som sabeln vrides med eggen (och parerplåten) åt vänster, = kvart, dvs mot hästhalsen och armen sträckes snabbt ut med full kraft under samtidig framåtföringav axel och överliv. Därefter återtages genast gard. Kommando: Höger stöt! Tersstöt Tersstöten utföres till vänster om hästen från gard genom att sabeln nu vrides med eggen åt höger, ters, mot hästhalsen. I övrigt är rörelser i arm och överliv samma som vid kvartsstöt, dock att armbågen i detta läge kommer i höjd med axeln. Snabb återgång till gard. Stötarna ska vara snabba och kraftiga som en huggande orm. Djup stöt Anloppsstöt utföres som aktiv stöt i kvart eller ters till höger respektive vänster om hästen, men nu skall sabeln vara ännu längre fram, handen helst i höjd med hästens öron och överlivet ordentligt framåtfört.

Hugg skall utföras så att det blir skarpt, kraftigt, snabbt och räcker långt. Skarpt blir det när eggen går före i hugget, kraftigt genom att sabeln inte fattas för hårt om kaveln utan föres med smidighet i hela Hugg. Tershugg till höger F:8 armen. Först i träffögonblicket skall armen vara helt sträckt och handen knytas fast om kaveln. Kraften skall ligga i skuldra,arm och sving med väl inövad snabbhet. fig 1 fig 2 Hugg till höger utföres vanligen som tershugg (egentligen halv ters) dvs eggen skall vara före i hugget och riktad åt höger. Från höger gard (fig1) föres handen med sabeln upp vid sidan om vänster kind, armbågen böjd,riktad framåt och något högre än vänster axel, som i sintur dras bakåt(fig 2 och 3). Genom att sedan snabbt vrida höger axel bakåt och samtidigt slunga fram handen, armen och sabeln framåt snett nedåt höger, samtidigt som armen sträcks, utföres hugget. Därefter utsvänges hugget så att sabeln gör en båge bakåt och sedan uppåt, framåt tillbaka till garden (fig 5-1). Det är mycket viktigt att spetsen på sabeln är ledande och således går före i hugget samt att man träffar långt fram med just spetsen! fig 5 fig 4 fig 3

Hugg. Kvartshugg till vänster F:9 fig 1 Hugg till vänster utföres oftast som kvartshugg (egentligen halv kvart). fig 2 fig3 Från vänster gard (fig 1) uppföres handen med sabeln rakt uppåt höger över hjässan(fig2). Vid uppförandet kan eggen vara riktad uppåt! Höger axel vrides tillbaka så att armen är sträckt i riktning något bakåt. Hugget utföres genom att handen vrides så att eggen riktas snett nedåt vänster ( halv kvart ), axeln vrides snabbt framåt och handen med sabeln slungas framåt och snett nedåt vänster samtidigt som armen sträcks ut fullt(fig 3). Även här är det viktigt att spetsen går före i hugget och att man träffar långt fram! Hugget usvänges sedan nedåt, bakåt, uppåt och fram till gardläget igen (fig4). fig 4

Utrustning m.m. Målet är att ryttaravdelningen ska vara så korrekt utrustad och enhetlig som möjligt Målbild Ryttaren Uniform m/95. Dolma, ridbyxor,mössa Stövlar, spännsporrar Handskar, vantar. Vita vid uppträdande Vid stor parad: Husarmössa med pompom och ståndare. För officer kartusch och knutskärp God kända undantag G:1 Tills vidare användes de uniformer som finns. Vid nyanskaffning beställes officers- resp manskapsuniform enligt befattning Civila varianter Beväpning Pallasch m/93 för officer resp manskap Officer har sabelhylsa Manskap har sabel bär- och stödremmar S.k. Bröllopssabel må användas av små ryttare T.v är sabelhylsa tillåten På särskild order: Karbin m/94 med tillbehör. Bajonett För officer pistol m hölster Hästen Kandar Förbygel Sadel, officers- resp manskaps- Blå vojlock resp grå filt Vit snörgjord Packfickor (enl order) Till parad: Valltrapp enl Smålands Husarers modell Gjord till valltrapp mörkblå Pelhamstång eller bridong med dubbla tyglar Civil sadel med utrustning för sabelns fästande Alla blå vojlock Annan gjord med annan ej utmärkande färg eventuellt blågul Gradbeteckningar Ch skvadron - ryttmästare eller högre Ch lokalavdelnings ryttartropp kan vara löjtnant Stf ch (löjtnant) fänrik,sergeant eller fanjunkare Standarförare fänrik eller högre Standarförare skvadronsstandar fänrik eller lägre

Sabeln m/1893 G:2 Husaren är beväpnad med en sabel m /1893. Den består av följande delar: Klingan, som är tveeggad och helt rak. På eggsidan kan den vara skarpslipad till ungefär hälften men på ryggsidan bara till cirka en tredledel. Fästet som består av kaveln med bygel samt parerplåten Baljan, som i ytterändan har en släpsko och i övre ändan ett munbleck. Runt baljan sitter på manskapssabeln två band med krampor för stödrespektive bärremmarnas fästande. Officerssabelns balja har bara ett band och är smalare (se fig 2b) Figur 1 Kavel Parerplåt Munbleck Fäste Klinga Band med krampor Balja ryggsida eggsida slipning 2a 2b 2c 2d Figur 2 Sabeln finns i olika varianter. Fig 2 a visar en manskapssabel med balja.parerplåten är något bredare och kantad med runda hål. Fig 2 b är en officerssabel där parerplåten är mönstrat genombruten av hål och försedd med en krönt vapensköld med tre kronor i. Fig 2c och d är paradsablar, s.k. bröllopssablar av två olika längder. Parerplåten är betydligt smalare men liknar annars officerssabeln 2b. Fästen för c och d b a Släpsko spets

Munblecket överst på baljan är fäst med en skruv. Om denna lossas kan munblecket dragas upp och på detta finns då två långa, smala mässingsfjädrar fästade. Figur a. Dessa är längst ned skarpt utåtvikta och inpassade i två tunna trälattor som nu följer med upp. Dessa lattor har till uppgift att stabilisera och skydda sabelklingan inuti baljan.figur b. När man skall montera ihop det hela igen börjar man med att köra ned lattorna i baljan, dock inte helt(!) utan sedan passar man in mässingsfjädrarnas utåtvikning i skåran som finns på trälattornas insida. Sedan kan man skjuta ned allt i baljan igen och åter fästa munblecksskruven.figur c och d. Sabeln.. Figur c visar skårorna i trälattorna där mässingsfjädrarna skall passas in G:3 Sabel bär- resp stödrem Figur a Sabelhylsa för officer Manskapssabeln fästes i därtill avsedd krampa på sadelns bakre blad med en säskild bärrem som är trädd igenom baljans övre band. Från det nedre bandet fästes en stödrem runt baljan och sedan framåt runt sadelgjorden och tillbaka. Remmarna skall anpassas så att sabeln hänger rakt ned både i lodplanet och i sidled samt så stadigt att baljan inte onödigt svänger utåt sidan eller fram och tillbaka. Officerssabeln fästes på en krok i därtill avsedd sabelhylsa, som i sin tur har två bärremmar som fästes i sadeln. Alltså behövs två krampor i sadeln till detta. Figur b Figur e Figur d Figur e visar handrem för officer = portepé och för manskap. Dessa skall fästas genom det rektangulära hål som finns i parerplåten baktill, nära kaveln. Vård Sabeln skall väl vårdas. Efter användande skall den snarast tagas ur baljan, speciellt om det varit fuktigt, och omedelbart avtorkas,rengöras och infettas med vapenfett eller t.ex paraffinolja. Om den får vara kvar i baljan och trälattorna är fuktiga kommer rosten inom några dagar! Baljan skall också noggrant avtorkas med mjuk trasa och ev tvättas varsamt och sedan också infettas. Om trälattorna blivit blöta bör de tagas ur baljan och sakta torkas. Lägg inte baljan på ett element! Puts av sabeln bör ske med lämpligt putsmedel för mässing eller silver. Alla typer av rivande putsmedel är förbjudna liksom stålull, svinto eller dylikt på baljan eller sabelfästet. På klingan kan det vara nödvändigt om kraftiga rostfläckar uppstått.

G:4 Officerssadel Manskapssadel

Vika en hästfilt G:5 Om tvåman hjälps åt fattar en i varderakortsidan av filten.som först vikes längs mittlinjen enligt skiss 1. Vid kortändan A göres sedan en invikning av cirka 1 dm enligt skiss 2. Därefter vikes filten cirka en tredjedel från kortsidan A bakom invikningen enligt skiss 3, och sedan fälles kortsidan B tillbaka framför invikningen enligt skiss 4. Det gäller att se till att man viker så att alla kanter blir jämna och att inga ojämnheter eller rynkor bildas inuti filten. Om filten har hål för snörning skall dessa placeras vid kortändan B enligt skisserna. När filten sedan lägges på hästen, skiss 5, skall den helt slutna kortsidan A placeras framåt mot manken och filtens helt öppna sida ( den långsida som inte har någon vikning) skall ligga på hästens vänstra sida. Om filten då är rätt vikt hamnar eventuella snörhål åt vänster, bakåt och ytligt på filten så att de inte skaver på hästen. Den första invikningen vid A är enligt instruktionsboken inte nödvändig men när den göres på detta sätt hamnar den som en liten vall framför sadelvalvet och hindrar därmed att filten glider bakåt in under sadeln. Det bör nämnas att en riktig hästfilt är betydligt större än moderna sängfiltar, som är alldeles för små att användas som sadelfiltar.

H:1 Gradbeteckningar Generalitetet General. Bred galon på mössa. Två stolpar Kragen av bred guldgalon med tre broderade stjärnor Generallöjtnant. Som general men två stjärnor. Generalmajor. En stjärna Regementsofficerare Överste. Mössa med en bred och tre smala galoner,två stolpar. Krage kantad med en galon. Tre stjärnor av metall Överstelöjtnant. Mössa en bred och två smala galoner. Krage med galon och två stjärnor. Major. Mössa en bred och en smal galon. Krage med galon och en stjärna. Skvadronsofficerare Ryttmästare. Mössa två stolpar och tre smala galoner. Krage med tre stjärnor (ingen galon). Löjtnant. Mössa två smala galoner.krage två stjärnor Fänrik (underlöjtnant). Mössa en smal galon. Krage en stjärna. Underofficerare Fanjunkare. Mössa enbart två stolpar. Krage utan beteckningar Sergeant. Mössa och krage utan beteckningar, men på axlarna en valknut. Manskap Furir. Mössa utan beteckning. Krage och ärmuppslag med guldgalon. Korpral. Krage och ärmuppslag med galon av gult redgarn. Övrigt manskap inga beteckningar