EXERCISREGLEMENTE FÖR TROPP

Transkript

1 EXERCISREGLEMENTE FÖR TROPP GÄLLANDE FÖR KUNGLIGA SKÅNSKA HUSARTROPPEN I HELSINGBORG

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. I. INLEDNING. 1. ALLMÄNNA GRUNDER. Sid 2 2. BEGREPPSFÖRKLARINGAR. sid BEFÄLHAVARENS ALLMÄNNA SKYLDIGHETER. sid KOMMANDON. sid MARSCH- OCH MANÖVERSÄTT. sid. 5 II. UTBILDNINGEN TILL HÄST. 1. ALLMÄNNA GRUNDER. sid TAKTER, TEMPO OCH DIREKTION. sid RÄTTNING OCH KÄNNING. sid MARSCH. sid FÖRÄNDRINGAR AV MARSCHRIKTNING, SVÄNGNINGAR OCH DRAGNING AVFALLNING OCH UPPSLUTNING. sid VILA. sid. 10 III. UTBILDNING I TROPP. 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. sid FORMER. sid INDELNING OCH RANGERING, UT- OCH INRYCKNING. sid RÄTTNING. sid LEDENS ÖPPNANDE OCH SLUTANDE. sid AV- OCH UPPSITTNING. sid MARSCH I LINJE. sid MARSCH I MARSCHKOLONN. sid MARSCHS UPPHÖRANDE. sid FORMFÖRÄNDRINGAR FRÅN LINJE. sid FORMFÖRÄNDRINGAR FRÅN MARSCHKOLONN. sid FORMFÖRÄNDRINGAR INOM MARSCHKOLONN. sid MARSCH I OLÄNDIG MARK. sid ANFALLET. sid. 18 IV. SJUKVÅRDSPERSONAL, HANDHÄSTAR OCH TRÄNG. 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. sid UPPSTÄLLNING. sid MARSCH. sid. 20 V. HONNÖR MED SABEL, FÖRANDE AV OCH HONNÖR MED STANDAR M.M SAMT FORMERING TILL OCH FÖRBIMARSCH I PARAD 1. HONNÖR MED SABEL. sid FÖRANDE AV OCH HONNÖR MED STANDAR M.M. sid FORMERING TILL OCH FÖRBIMARSCH I PARAD. sid. 21 VI. FIGURER. 1. FÄLTSKVADRON I LINJE. sid SKVADRON I LINJE. sid FÄLTSKVADRON I TROPPKOLONN. sid SKVADRON I DE OLIKA MARSCHKOLONNERNA. sid LINJE MED HALVT ÅT HÖGER AVSVÄNGDA TROPPAR. sid AVSITTNING I LINJE. sid. 24 VII. KÄLLFÖRTECKNING 1

3 I. INLEDNING. 1. ALLMÄNNA GRUNDER. Utbildning i exercis avser att bibringa troppen för uppträdande i fält erforderliga färdigheter samt att hos densamma ingjuta en disciplin och en ordningsanda, som bestå provet även under krigets stora ansträngningar och svåra förhållanden. Utbildningen omfattar enskild utbildning och utbildning i trupp. Den enskilda utbildningen avser att hos ryttaren grundlägga en fast disciplin, att bibringa honom förmåga att sköta sin häst och sina vapen samt att i övrigt förbereda hans användande i trupp. Ryttarens och hästens noggranna enskilda utbildning är den säkra grundval, varpå all vidare utbildning vilar; av den beror därför ytterst kavalleriets brukbarhet i fält. Oriktig eller försummad enskild utbildning kan ingalunda ersättas genom samövning i trupp. Utbildning i trupp avser meddela troppens erforderliga färdigheter i marsch, manöver och strid. Kavalleriet är ögonblickets vapen. Den äkta ryttarandan kännetecknas av det käcka modet och det hänsynslösa anloppet. Initiativ och klokt övervägande i förening med snabba beslut samt mod att bära ansvar är utmärkande för en god kavalleriförare. En kavalleritropps frammarsch till en given punkt på lämplig väg, på kort tid och med enkla rörelser samt med bibehållande inför fienden av ordning och lugn, är en prövosten så väl på befälhavarens kavalleristiska blick, omdöme och förmåga, som på troppens duglighet. Dessa egenskaper framkallas och utvecklas bäst under stridsövningar, vilka därför böra ofta förekomma. I krig har blott det enkla och naturliga utsikt till framgång. Inövandet av konstlade och svårlärda precisionsrörelser motsvarar ej krigets krav och bidrager ej till troppens fältmässiga utbildning. Bild 2. 2

4 2. BEGREPPSFÖRKLARINGAR. BEGREPP: FÖRKLARING: I sluten ordning: Truppen ordnad med ej större luckor mellan ryttarna än som erfordras för obehindrad rörelse och vapnens bruk, varjämte den enskilde ryttaren är bunden av sin plats och i sin verksamhet står under vederbörande befälhavares omedelbara inflytande. I spridd ordning: Luckorna mellan ryttarna växlande, och lämnas truppen handlingsoch rörelsefrihet inom vissa gränser. Led: Ryttare vid sidan av varandra. 1:a och 2:a ledet: Tropp på två led. 1:a män: Ryttare i första ledet. 2:a män: Ryttare i andra ledet. Rote: 1:a och 2:a man. Blindrote: 2:a man saknas. Avmarsch: 4 st intill varandra varande rotar. Avmarschled: Varje led i en avmarsch. Halv avmarsch: Hälften av en avmarsch, från höger eller vänster räknat. Mittelman: Den högra av de mellersta ryttarna. Riktrote: Den rote åt vilken rättning sker. Ledare: Benämnes det befäl som rider framför riktroten. Lucka: Avstånd: Djup: Linje: Kolonn: Front: Frontlinje: Frontriktning: Flygel: Marschriktning: Täten: Kön: Flanken: Marschkolonn: Samlingsformer: Manöverformer: Stridsformer: Uppmarsch: Mellanrum i sidled. Räknas till häst från stigbygel till stigbygel. Mellanrum i djupled. Räknas mellan leden - till häst från hästsvans till hästhuvud. Räknas mellan under avdelningar i en kolonn - mellan respektive första ledets hästhuvuden. Avståendet från och med den främsta avdelningen i en trupp till och med den eftersta. Ryttarna vid sidan om varandra. Ryttarna bakom om varandra. Främsta sidan i en truppavdelning. Den linje som bildas av fronten. Frontens riktning vinkelrät mot frontlinjen. De yttersta delar av troppen i linje. (höger, vänster) Den riktning dit truppen är vänd. Främsta underavdelningen i en kolonn. Den bakersta underavdelningen i en kolonn. I förhållande till frontriktningen troppens sidor. (höger, vänster) 4, 2 eller 1 kolonn. Uppställningsformer. Vid förflyttning innan strid. Truppens strid. Övergång från marschkolonn till övriga former. 3

5 3. BEFÄLHAVARES ALLMÄNNA SKYLDIGHETER. Tropp- och sqvadronschef är enligt gällande bestämmelser ansvariga för den i detta reglemente föreskrivna utbildningen av vederbörliga truppförband samt för densammas följdriktiga, planmässiga och nitiska bedrivande. För övrigt göres envar ansvarig för det honom underställda truppförbandets utbildning, och lämnas honom i valet av medel för målets nående i möjligaste mån frihet och självständighet. Närmast högre befälhavare skall noga övervaka utbildningen, och är pliktig att åvägabringa rättelse så snart han märker att densamma ledes in på oriktiga vägar, att missgrepp eller försummelser inträder. Omsorgsfull, i reglementets anda verkställd inspektion är ett synnerligen viktigt villkor för utbildningens noggranna bedrivande. Befälhavare bör undvika att, med förbigående av underlydande befäl, omedelbart ingripa i dettas verkningskrets. Han skall ihågkomma, att han är den underlydandes ej blott förman, utan ock ledare och lärare, samt att han bör bibehålla lugn och självbehärskning även om fel eller missförstånd förekomma. Befälhavares uppträdande är av största betydelse för truppen. Den militäriska hållningen och det hurtiga väsendet tilltala truppens sinne samt verka med exemplets makt. Vid kritiska tillfällen följa de underlydande det intryck som framkallas av det lugna och beslutsamma uppträdandet samt av de med fasthet och skärpa givna befallningarna och utsagda kommandoorden. Försättes befälhavare ur stridbart skick, skall närmast underlydande självmant träda i dennes ställe; avgång av befäl i de olika grader och dess ersättande skall därför göras till föremål för övning. Befälhavare är pliktig att göra sig förtrogen med de reglementariska föreskrifternas innebörd och rätta tillämpning. 4. KOMMANDON. Kommandoord utgöres av lystrings- och verkställighetsord eller av endast det ena. Lystringsord angiver vanligtvis vad som skall ske; verkställighetsord ögonblicket för utförandet; utgöres kommandoord endast av verkställighetsord, angiver detta även vad som skall ske. Kommandoord skall tydligt och riktigt uttalas; för dess utsägande skall rätta ögonblicket avpassas. Röstens styrka och uttalets hastighet lämpas efter troppens storlek och utsträckning. Verkställighetsord utsäges: till fots skarpt och kort, till häst något utdraget; vid handgrepp dock alltid som till fots. Hetsigt utsagda kommandoord föranleda oro, slappt utsagda ett slappt utförande. Ingå både lystrings- och verkställighetsord i kommandoord, skall mellan dem göras ett bestämt uppehåll av knappa 2 sekunder, så tillvida ej förhållandena kräva längre uppehåll. Framför kommandoordet: Halt! användas som lystringsord: Avdelning! ; dock begagnas icke sistnämnda lystringsord av troppchef under manöver i större förband. 4

6 Kommandoordet: Marsch! användes såsom verkställighetsord endast av den befälhavare, på vars kommando en rörelse omedelbart skall utföras. Kommandoordet: Giv akt! användes - förutom såsom verkställighetsord för intagandet: till häst av noggrann hållning och till fots av enskild ställning även vid honnörsgöring samt vid mottagande eller övertagande av befäl över trupp. Kommandoordet: Manöver! användes - förutom såsom verkställighetsord för intagandet till häst av för vanlig exercis föreskriven hållning - även vid honnörs upphörande. 5. MARSCH- OCH MANÖVERSÄTT. Under exercis och manöver till häst skall i allmänhet Manöver! vara kommenderat. Blott när hållning och lystring skall särskilt skärpas, kommenderas: Giv akt!. Anses eftergift i lystring och hållning kunna medgivas, kommenderas: Lediga! eller under längre marscher: Formering till tåg!. KOMMANDOORD: INNEBÖRD: Giv akt Manöver Lediga Formering till tåg Fullständig lystring och noggrann hållning å ryttare och häst. Hästen föres uteslutande med vänstra handen. Skall vara kommenderad under exercis till häst. Innebär den lystring och hållning som under exercis måste förefinnas. Högra handen får användas som hjälphand, även när sabeln är blottad. Bibehållande av riktig sits och plats, föra kroppen och vapnet ledigt. Samtal med låg röst må äga rum, så tillvida ej annat befalles Ledig hållning, tal, sång och rökning är tillåtna, så tillvida ej annat befalles. Under giv akt får ej lättridning äga rum. Under manöver bör lättridning ofta och ihållande användas. Under lediga och formering till tåg medgives någon eftergift i hästarnas hållning, varjämte lättridning självmant skall äga rum. Befälet bär sabeln blottad, endast då truppen har gevär ut. Bild 3. 5

7 II. UTBILDNINGEN TILL HÄST. 1. ALLMÄNNA GRUNDER. Den viktigaste betingelsen för att marsch och rörelser i slutna avdelningar skall riktigt utföras är: att envar noggrant bibehåller angiven direktion i föreskrivet tempo. Synnerlig uppmärksamhet skall därför, särskilt under den enskilda utbildningen, egnas åt övningar i grupp- samt ledvis ridning med luckor, vilka övningar är verksamma medel för att befästa tempot i de olika takterna, lära ryttarna att rida rakt ut samt in galoppera hästarna. Under utbildningens gång iakttages: att ryttarna bibringas enskild utbildning, till dess de vunnit någorlunda säkerhet till häst, varefter exercis i avdelningar tager sin början. att varje ryttare läres, dels att antaga och fasthålla bestämt tempo i alla takter, dels att hastigt inslå och sedan noggrant bibehålla en given direktion. att i den mån de genom grupp- och ledvis ridning med luckor avsedda ändamålen anses i det närmaste uppnådda, ridövningar på ett och två slutna led taga sin början, vilka ömningar så småningom övergå till exercis i tropp och skvadron. att den enskilda utbildningen under utbildningen i trupp ingalunda åsidosättes, utan fastmer därunder än säkrare befästes, samt att varje häst övas så mycket i terrängen, att han med lugn och säkerhet kan röra sig i densamma och utan svårighet övervinna vanliga där förekommande hinder. Först i samma mån säkerhet i här ovan angivna avseenden vunnits utan överansträngning av hästarna, är utbildningens mål uppnått och truppen brukbar för kriget. 2. TAKTER, TEMPO OCH DIREKTION. Takterna (gångarterna) är: Tempot (den för takten bestämda farten) är: Skritt 100 meter i minuten Trav 225 meter i minuten Galopp 350 meter i minuten Förstärkt galopp 450 meter i minuten. Fyrsprång allt vad hästen kan löpa. För tempots befästande måste taktmärken finnas tillgängliga å såväl ridbanor som övningsfält. För marsch anträdande rakt ut, för en rörelses avslutande och för taktens förändrande begagnas av den befälhavare, på vars kommando verkställighet omedelbart skall följa, nedanstående kommandoord: Framåt-marsch! Rakt ut-marsch! Trav-marsch! Galopp-marsch! Marsch-marsch! Sakta! Halt! (ev. föregånget av lystringsord) då marsch skall anträdas från stället, rakt ut i skritt. då marsch efter verkställd direktionsförändring eller efter dragning skall fortsättas rakt ut i ny direktion. då trav skall fattas. då galopp skall fattas. då fyrsprång skall fattas. då övergång till skritt från starkare takt skall äga rum, då marsch skall upphöra. Är takten starkare än skritt, kommenderas i regeln: Sakta!, innan halt göres. 6

8 Galopp-marsch! kommenderas endast från trav, Marsch-marsch! endast från galopp. Takten lämpas efter ändamålet och bör ej nyttjas starkare än nödigt är. Måste tempot förändras, kommenderas Öka! eller: Minska! Direktionen bibehålles därigenom, att ledaren tager ögonmärke och mellanpunkter i marschriktningen, på vilka han styr sin häst, under det alla övriga följa i samma riktning och hålla känning åt riktroten. 3. RÄTTNING OCH KÄNNING. Rättning innefattar såväl rättning i ledet som rättning i roten. Rättning i ledet kallas, då alla ryttare inom ett och samma led har sina axlar på en och samma raka linje och hästarna parallellt med varandra. Ryttarens axlar skall vara i rak linje med sidokamratens åt rättningssidan till; hästen vinkelrät mot ledet. Rättning i roten kallas, då efter gående sitter mitt bakom föregående och har sin häst på samma linje som denne, efter gåendes axlar skall vara parallella med föregåendes. Rättningen betingas: På stället - av 1:a mäns rättning i ledet samt 2:a mäns rättning i roten med riktigt avstånd mellan leden; under rörelse - av tempo och direktion; benägenheten att söka rättning genom huvudvridning åt riktroten skall därför allvarligen motarbetas. Känning kallas den anslutning, som skall finnas mellan ryttarna i ett och samma slutna led. Känningen är riktig, då ryttarens stigbygel vidrör sidokamratens åt rättningssidan, under det hästarnas ställning är vinkelrät mot ledet. Känning tages alltid ditåt rättningen skall vara. Rättning tages: Inom tropp eller mindre avdelning i linje såsom gällande grundsats åt mitten samt under dragningsmarsch alltid åt den sida, ditåt dragningsmarschen utföres, samt inom marschkolonn åt den sida, varifrån avfallning skett. Inom alla kolonner rättar sig dessutom varje underavdelning framåt. På stället intages (förändras) rättning först på kommando. Vid marsch anträdande liksom vid en rörelses utförande tages (övergår) rättningen självmant åt behörig rättningssida. 7

9 4. MARSCH. Vid all marsch använder var och en yttersta uppmärksamhet att föra hästen rakt ut i samma tempo och direktion som ledaren. Ryttaren skall ej förhastat följa sidokamratens rörelser. När rättningen förlorats, ändras tempot så småningom; tvära och våldsamma rörelser undvikas. När känningen förlorats därigenom att direktionen varit felaktig, ändrar ryttaren denna så småningom, tills den överensstämmer med ledarens; har känningen eljest förlorats, återtages den genom lindrig slutning. Även så iakttages att så småningom giva efter för tryckning från rättningssidan, men motstå den, som kommer från motsatta sidan. Efter gående bibehålla noga sina platser i förehållande till förgående. Befälhavaren bestämmer takt och direktion genom kommando, tecken eller signal. Troppchef bidraga genom personlig noggrann ridning säkrast till att vederbörande tropps rörelser under formförändringar och övriga förflyttningar utföras smidigt och med sammanhållning. Befälet på första ledets flyglar ansvarar för sammanhållningen inom ledet. Befälet på andra ledets flyglar ansvarar för 2:a mäns riktiga avstånd från 1:a män. 5. FÖRÄNDRINGAR AV MARSCHRIKTNING, SVÄNGNINGAR OCH DRAGNING. Förändring av marschriktning sker med rörlig inre flygel. Den verkställes i allmänhet med direktionsförändring, i tropp och marschkolonn därjämte med tätavbrytning samt utföres antingen på särskilt kommando eller efter angivande (utpekande) av direktionsmärke. Förändring av marschriktning utföres i kolonn successivt av alla underavdelningar på ett och samma ställe. Vid all förändring av marschriktning bibehåller ledaren tempot. Genom direktionsförändring ändras marschriktningen med på förhand icke bestämda bågar och vinklar, vilka växla efter omständigheterna. Direktionsförändring på kommando, som i regeln avser större ändring av marschriktning, upphör först på nytt kommandoord. Direktionsförändring efter angivande (utpekande) av direktionsmärke bör avse endast mindre ändring i marschriktning. Till direktionsmärke väljes helst ett avlägset föremål och angives detta t.ex. sålunda: Röda huset! Varje direktionsförändring på tropps och bredare front skall i regeln ske så småningom. Att alltför hastigt inslå ny direktion försvårar rörelsen och anstränger hästarna; en naturlig benägenhet härför måste följaktligen motarbetas. Genom tätavbrytning förändrar marschkolonn marschriktning med en gång för alla bestämda bågar och vinklar (45, 90 och 180 ). När tätavbrytningen är fullbordad, fortsättes marschen utan kommando rakt ut i den nya direktionen. 8

10 Svängning sker med stillastående inre flygel. Under galopp skall dock svängningen föras så, att inre flygeln rör sig på en båge, vars radie är 1-2 hästlängder. Med svängning förändrar en avdelning i linje marschriktningen med 45, 90 och 180. När svängningen är fullbordad, fortsättes marschen utan kommando rakt ut i den nya direktionen. Svängningen sker huvudsakligast på tropps front. Sker svängningen i skritt, rider ledaren i skritt; i trav eller i galopp minskar ledaren sitt tempo så mycket, att den svängande flygeln kan bibehålla: i trav takten, i galopp tempot. Efter fullbordad svängning fortsätter ledaren i eller återtager föreskrivet tempo. Dragning användes, då en avdelning för en kortare sträcka samtidigt skall förflyttas såväl framåt som åt sidan. Med dragning förändras den ursprungliga marschriktningen i allmänhet med 45 ; befälhavare dock obetaget att minska denna vinkel, i vilket fall han angiver direktionsmärke för riktroten. När förändring av marschriktning eller svängning är fullbordad, samt när draggning upphört, utpekar ledaren den nya direktionen eller nämner direktionsmärke. 6. AVFALLNING OCH UPPSLUTNING. Avfallning kallas övergång till smalare front, varigenom djupet ökas. Uppslutning kallas uppryckning framåt till bredare front, varigenom djupet minskas. Avfallning och uppslutning ske med direktionsförändring, undantagsvis med troppsvängning. Dessutom gälla nedanstående regler: Avfallning sker successivt, från höger eller från vänster. Från stället verkställes den i skritt, från skritt i trav, från trav i galopp. Avfallning inom marschkolonn sker endast från stället eller från skritt. Efter sitta stilla resp. bibehålla takten, till dess utrymme vunnits, då de antaga tätens takt. Skall avfallning från stället göras i starkare takt än skritt, kommenderas denna t.ex: Höger marschkolonn, trav! Skall avfallning göras i mindre stark takt, än regeln är, kommenderas först kortare takt för truppavdelningen i dess helhet. Uppslutning sker samtidigt eller, då plats ej finnes, successivt, åt höger eller åt vänster. Från stället verkställes den i skritt, från skritt i trav, från trav i galopp. Uppslutning inom marschkolonn sker dock ej i galopp. Efter uppslutning antages tätens takt och tempo, resp. göres halt. Sker uppslutning från stället, framrycker täten sin dubbla frontlängd (bredd) i skritt och gör halt. Skall uppslutning göras i annan takt än regeln är, kommenderas takten samt, om så erfordras, även tätens förhållande, t.ex.: Linje framåt vänster, skridt-marsch! Täten-halt! 9

11 7. VILA. Ryttaren tillåtes vila på stället med bibehållande av riktigt sits och plats på kommandoord: Lediga! Ledig hållning tillåtes. Samtal med låg röst må äga rum, så tillvida ej annorlunda befalles. Reglementerad hållning intages åter på kommandoord: Manöver! eller: Giv akt! Är Manöver kommenderat, får högra handen användas som hjälphand. Kommenderas: Lediga! efter avsittning, håller varje ryttare sin häst. Kommenderas: Vila! efter avsittning vid längre raster, tillåtas ryttarna lägga sig ned. De jämna numren i avmarschleden få uppföra sina hästar till de udda, vartefter ett nummer i varje avmarschled håller och ansvarar för avmarschledets hästar. Övriga tillåtas lämna ledet och, om ej annorlunda befalles, avlägsna sig högst 20 steg. Då vila skall upphöra, kommenderas: Uppställning! Ryttarna gå till sina hästar (t.ex. för visitation, hedersbevisning o.d.), men få, med iakttagande av tystnad, bibehålla ledig ställning, till dess Manöver! eller Giv akt! kommenderas. III. UTBILDNING I TROPP. 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. Ändamålet med ömningar i tropp är: Dels att utbilda troppen för självständig verksamhet, dels att förbereda ryttare och hästar för manöver och strid i skvadronsförband. Synnerlig uppmärksamhet bör allt fortfarande egnas åt den enskilde ryttarens sits, handföring och sätt att föra häst och vapen. Allt vad med en tropp kan utföras skall övas, även ridning i terräng och tjänst till fots. Rörelser, som särskilt skall göras till föremål för mycken övning, är direktionsförändringar utan kommando, blott genom att följa ledaren, samt samlingsrörelser. Omväxlande härmed övas ridning ur ledet på ögonmärke, fäktning mot bulvan samt ridning var för sig. Anfall övas först på ett, därefter på två slutna led. Troppexercis skall övas, ej endast före den formella skvadronsexercisen, utan även sedan denna börjat, och böra särskilt ridövningar i grupp återupptagas, när tempot behöver rättas eller stadgas. Troppchefen skall, under det utbildning i tropp pågår, rätta sitt förfaringssätt efter varje särskild övnings ändamål. Avser denna ryttarnas instruerande, tages hänsyn uteslutande till individens utbildning, och troppchefen uppehåller sig, där han bäst kan övervaka denna, under det att en underofficer eller ett underbefäl rider såsom ledare. Avser övningen åter troppens manöverutbildning och taktiska användande, skall troppens ledning såsom sådan tydligt framstå och troppchefen i regeln själv rida såsom ledare. Fasthållande av tempo i alla takter, ordning och lugn i manövern, allt under oavbruten lystring, är nödvändiga villkor för en tropps brukbarhet. Följsamhet och smidighet inom troppen böra betraktas som viktigare än vidmakthållande av fullständig rättning i varje ögonblick. 10

12 2. FORMER. Troppens former är linje samt marschkolonn Linje. Troppen är utan luckor ordnad på två led; andra ledet 2 steg bakom första ledet. Troppchefen sitter 2 steg framför mitten av troppen; fanjunkaren: 2 steg bakom mitten; troppchefens ställföreträdare på högra flygeln av första ledet; halvtroppchefer: var på sin halvtropps yttre flygel i första ledet eller i det andra, om troppchefens ställföreträdare sitter på samma flygel av troppen; en trumpetare: 1 hästlängd bakom och till vänster om troppchefen. Linje är skvadronen vanliga stridsform samt användas även vid uppställningar. Marschkolonn. Troppen ordnas på kolonn med 4, 2 eller 1. Troppchefen framför troppen och fanjunkaren i kön, trumpetare åtfölja troppchefen. Kolonn med fyra användes, då så lämpligen kan ske; på vägbana med smalare bredd användes kolonn med två eller kolonn med en. Eftersom troppchefens plats är för varje form bestämd, äger han dock, när troppen uppträder ensam, uppehålla sig där, var han bäst kan överse stridsläget och lättast leda troppen. 3. INDELNING OCH RANGERING, UT- OCH INRYCKNING. Befälet fördelas på troppen, varvid iakttages: att den till tjänsterangen främste officeren för troppen; att brist på officerare fylles med underofficerare; att fanjunkaren under formella ömningar kan beordras att föra tropp eller till annan tjänst, utan att annan underofficer intager hans plats; att brist på underofficerare fylles med underbefäl av manskapet; att till halvtroppchefer utses underbefäl av manskapet eller vid brist på sådana till underbefäl duglige menige; att underofficerare samt underbefäl av manskapet fördelas med hänsyn till deras egenskaper; dock må ingen av högre tjänstegrad eller tjänsterang ställas under befäl av någon av lägre tjänstegrad eller tjänsterang. Ovanstående fördelning av befälet bibehålles, till dess, på grund av avgång, ny ständig fördelning bliver nödvändig. Utryckning. Ryttarna framföra sina hästar, sadlade och betslade, uppställa sig halvtroppvis, till fots eller till häst, allt efter omständigheterna, varefter de avlämnas till troppchefen. Troppchefen mottager samt visiterar troppen. Mittelman utnämnes, och utses härtill en pålitlig och välberiden ryttare, hvilken framrycker 2 hästlängder. Befäl och manskap indelas till och intar omedelbart därefter sina platser på öppna led. Höger! Alla utom den, som sitter ytterst på högra flygeln i varje led, vrider huvudet till och rätta sig åt höger. Andra ledets ryttare rätta sig även i roten. 11

13 Indelning! Den, som sitter ytterst på högra flygeln i varje led, säger kort och tydligt ett! den därnäst två! den därnäst tre! den därnäst fyra! den därnäst ett! o.s.v. varvid huvudet vrides till vänster och efter utsägandet av numret rätt fram. Flygelmän! Nr 1 och Nr 4 upplyfta högra handen, de förra framför högra, de senare framför vänstra axeln. Mittåt! Rättningen övergår åt mitten; högra handen nedföres till sin plats. Troppen indelas i två halvtroppar med, om möjligt, lika många i vardera, dock så, att ryttarna i samma rote alltid tilldelas en och samma halvtropp. Halvtropparna numreras från höger inom troppen. Inryckning. Troppchefen kommendera, efter eller utan föregående avsittning: Ryck in! eller då halvtropparna är förlagda i skilda kvarter: Formering till halvtroppar! 4. RÄTTNING. Rättning i linje innefattar rättning i ledet med riktig känning och rättning i roten på anbefallt avstånd. 1:a män rätta sig i ledet på riktroten, 2:a män rättar sig i roten och hålla avstånd från 1:a män. På öppna led rätta sig 2:a män även i ledet. Då linjen skall rättas: Mittåt (Höger) (Vänster)! Den, till hvilken rättningen kommenderas (riktroten) håller huvudet rätt fram. Alla övriga i första ledet vrider huvudet hastigt åt riktroten så mycket, att yttre ögat kommer mitt för livet; ögonen riktas på ledet. Riktroten och de, som redan är rättade, förblir orörliga. De övriga intar, man efter man, rättning från rättningssidan. När ryttaren ser skymten av tredje mans bröst ifrån sig, är rättningen vunnen. De, som sitter snett, ställer hästarna vinkelrätt mot ledet. 1:a män, som förlorat känningen eller har den för stark, göra tvär slutning till eller från rättningssidan, till dess riktig känning vunnits. 2:a män rätta sig i roten i överensstämmelse härmed. Efter intagen rättning vrider varje ryttare huvudet hastigt rätt fram och förbliver därefter orörlig. Befälet på flyglarna åligger, att med halvhög röst skyndsamt rätta ryttarna, börjande från riktroten. För inlärande af noggrann rättning må befälhavare befalla, att huvudena ej vridas rätt fram, förr än på af honom givet tecken. Rättning i marschkolonn innefattar första ledens inom samtliga anmarscher (halva anmarscher, rotar) rättning i roten på varandra samt kolonnens fulla anslutning; i kolonn med fyra eller på kolonn med två även rättningen i ledet åt rättningssidan. Då marschkolonn skall rättas: Rättning-framåt! Eftergående intar rättning i roten och i ledet enligt ovanstående bestämmelser, varvid de, som efter förändring av marschriktningen ej hunnit avbryta, då Halt! kommenderades, på närmaste väg intar sina förra förhållanden till täten. 12

14 Rättning på annan trupp. Skall troppen noggrant rättas på annan trupp, göres halt omedelbart bakom den nya uppställningslinjen. Är troppen i linje, beordras befälen på första ledets flyglar framrycka och rätta sig på uppställningslinjen. Inre flygelbefälet intager härvid föreskriven lucka. Rättning verkställs på kommandoord: Höger (Vänster)! Vill troppchefen själv rätta in troppen, gör han detta från yttre flygeln. Rättningsrörelser. Då vid mindre förflyttningar utrymmet ej medgiver användandet av svängningar, kan troppen flyttas åt sidan (bakåt) med slutning (ryggning). Rörelsen utföres på kommandoord: Sluta till höger (vänster)! (Tillbaka-marsch!) och verkställes enligt föreskrifterna i ridinstruktionen. När rörelsen skall upphöra: Avdelning-halt! 5. LEDENS ÖPPNANDE OCH SLUTANDE. Avståndet mellan slutna led är 2 steg, mellan öppna led i allmänhet 5 steg. Ledens öppnande. Öppna leden-marsch! Första ledet rycker fram i skritt. Halt! Måste leden öppnas bakåt: Tillbaka öppna leden-marsch! Andra ledet ryggar. Halt! Ledens slutande. Slut leden-marsch! Andra ledet rycker fram i skritt och gör halt på behörigt avstånd. Måste leden slutas bakåt: Tillbaka slut leden-marsch! Första ledet ryggar. När det kommit på behörigt avstånd: Halt! 6. AV- OCH UPPSITTNING. Avsittning. Avsittning i linje. färdiga att sitta av! Troppchefen framrycka 2 hästlängder och göra front mot troppen. Första ledets udda nummer framrycka 2 hästlängder, första ledets jämna och andra ledets udda nummer 1 hästlängd. Samtliga göra sig beredda att sitta av. Sitt-av! Alla sitta av samt kvarstår därefter vid sina hästar. Troppchefen förblir dock till häst, till dess Lediga eller Vila kommenderas, varefter det står honom fritt att sitta av. Skall två led åter bildas, beordrar troppchefen de jämna numren uppföra sina hästar i luckorna. Vid avsittning i marschkolonn sluta ryttarna från varandra, till dess utrymme vunnits. Uppsittning. Färdiga att sitta upp! Troppchefen sitter upp och göra front mot troppen. Om två led förut varit bildade, framföra udda nummer sina hästar en hästlängd. Sitt-upp! Alla sitter upp; jämna nummer upprycker i luckorna, och 2:a män intar 2 stegs avstånd från 1:a män. I marschkolonn intars samma platser som före avsittningen. Troppchefen intar sin plats. Är skyndsamhet av nöden, kommenderas blott: Sitt-upp!. Envar sitter upp, så fort han hinner, varefter förfares enligt ovanstående. 13

15 7. MARSCH I LINJE. Marsch rakt fram. Framåt (eller takt)-marsch! Troppchefen ansvarar för tempo och direktion. Mittelmannen i första ledet rider på 2 stegs avstånd rakt efter honom. Befälet på första ledets flyglar bibehålla avstånd och noggrann rättning på mittelmannen. Detta utgör ett huvudvillkor för första ledets bibehållande vinkelrätt mot troppchefens marschriktning, för hvilket befälen på första ledets flyglar i övrigt är ansvariga. Fanjunkaren övervakar andra ledet och äger att i sådant syfte förflytta sig långs detsamma. Andra ledets flygelbefäl tillser, att föreskrivet avstånd mellan leden upprätthålles. Marsch bakåt! Avdelning höger (vänster) helomsväng-marsch! Troppchefen föra sin häst, på en cirkelbåge, vars radie är lika med troppens halva frontlängd. 1:a män vrider huvudet åt mitten inom troppen och vända, med undantag av inre flygelmannen, som vänder på stället, i volt åt den utnämnda sidan i den takt och det tempo, som betingas av deras plats i förhållande till riktroten. 2:e man följer sin 1.e mans yttre sidokamrat. Fanjunkaren upprycker under svängningen i närmaste blindrote. Förändring av marschriktning. Direktionsförändring till höger (vänster)-marsch! Troppchefen för sin häst så småningom på en cirkelbåge, vars radie är beroende av förhållandena. 1:a män vrider huvudet åt mitten; varje ryttare rider den takt och det tempo, som betingas av hans plats i förhållande till riktroten. Inemot det att direktionsförändringen skall upphöra: Rakt ut - inre flygeln ökar (förstärker), den yttre minskar (förkortar) tempot (takten)-marsch! Troppchefen ger tecken eller direktionsmärke. Alla fortsätta rakt ut och huvudena vrids rätt fram. Följsamhet inom troppen är, särskild vid direktionsförändring, ett huvudvillkor för rörelsens riktiga utförande. Svängning. Höger (Vänster) sväng (halvsväng) (helomsväng)-marsch! Utföres endast i skritt enligt de för direktionsförändring givna bestämmelser, med iakttagande av, att första ledets inre flygelman vänder på stället, samt att 2:e man under svängningen följer sin 1:e mans yttre sidokamrat. När svängningen är i det närmaste fullbordad ger troppchefen tecken eller direktionsmärke. Sidvärtsförflyttning med dragningsmarsch. Höger (Vänster) dragning-marsch! Alla vända var för sig 1 / 8 vändning till den utnämnda sidan. Sker rörelsen från stället, rides dock först en hästlängd rakt fram,, innan vändningen sker. Därefter rida alla rakt ut i den givna direktionen och bibehålla till inre sidokamraten det förhållande, som genom vändningen uppkommit (knä mot knä); 2:a män bibehålla dessutom sitt förhållande till 1:a män. Befälet på inre flygeln i första ledet ansvara för tempo och direktion. Befälet på den yttre flygeln i första ledet tillser, att denna inte kommer för långt fram. 14

16 När dragningen skall upphöra: Rakt ut-marsch! Troppchefen ger tecken eller direktionsmärke. Alla vända hästarna vinkelrätt mot ledet och rida rakt ut med rättning och känning åt mitten. Avfallning för hinder. Påträffar troppen i linje hinder, som fodrar avfallning av färre eller fler rotar, förkortar dessa, på troppchefs tecken eller tillrop, takten eller stanna samt sätta sig bakom närmaste rotar. Så snart hindret är passerat, upprycker de avfallna rotarna på sina platser. 8. MARSCH I MARSCHKOLONN. Marsch rakt fram. Framåt (eller Takt)-marsch! Troppchefen eller undantagsvis flygelbefälet i täten ansvarar för tempo, i terrängen även för direktion. Ryckningar samt långrotning inom en marschkolonn kunna förekommas endast genom jämn och följsam ridning av varje enskild ryttare. Fordran på rättning och känning bör icke hindra ryttaren att söka rätta sin ridning efter vägbanans ojämnheter. Då vägbanans beskaffenhet gör det lämpligt, och stridsberedskapen det tillåter, bör kolonn med två delas långs båda vägkanterna, i hvilket fall 2:a män följa mitt bakom 1:a män. Befälet i kön tillser, att ingen av manskapet utan tillstånd lämnar sig efter. Marsch bakåt. Helomvändning - marsch! Sker endast från stället eller från skritt. Kolonnen förflyttar sig med slutning så långt till vänster, som vägbanan tillåter. Anmarschernas eller halva anmarschernas (rotarnas) 1:a män svänger omkring högra flygelkarlen (vända var för sig); 2:a män hålla noga över åt vänster och följa 1:a män. Troppchefen och fanjunkaren vänder var för sig samt förblir på sina platser. Förändring av marschriktningen. Täten till höger (till vänster) (halvt till höger) Halvt till vänster) (helom till höger) (helom till vänster) - marsch! Ledaren för härvid sin häst så, att den inre flygelmannen kommer att vända i volt. Eftergående följa steg i steg. 9. MARSCHS UPPHÖRANDE. När marsch skall upphöra, kommenderas: Avdelning-halt! Alla stanna och förblir därefter orörliga. Endast i det fall, att rättning anses behövlig, kommenderas denna. När marsch efter fullbordad direktionsförändring eller svängning skall upphöra, kan även Avdelning-halt omedelbart kommenderas. 15

17 10. FORMFÖRÄNDRINGAR FRÅN LINJE. Till marschkolonn. Höger (Vänster) kolonn med fyra (två) (en) - marsch! Troppchefen sätter sig genast framför den blivande täten av sin tropp samt bibehåller denna plats. Högra (Vänstra) flygelavmarschen (halva avmarschen, roten) framrycker enligt de för avfallning angivna taktbestämmelser. Övriga anmarscher (etc.) fram-rycker successivt rakt ut i tätens takt samt inrycka med direktionsförändring genaste vägen i kolonnen. Samtliga 2:a män anrycka på sina platser i kolonnen, i den mån avmarscherna (etc.) lämna ledet. 11. FORMFÖRÄNDRINGAR FRÅN MARSCHKOLONN. Till linje. a) Framåt. Linje framåt vänster (höger) - marsch! (allt efter som avfallning skett från höger eller från vänster). Sker uppslutningen från stället, framrycker täten sin dubbla bredd i skritt och gör halt. Varje eftergående avmarsch (halv avmarsch, rote) går med direktionsförändring ur kolonnen åt den sida, ditåt uppslutningen är kommenderad, samt upprycker i skritt, väl sluten, genaste vägen, varvid avmarscherna (etc.), i den mån de bliva blottade, vända upp, taga föreskrivet avstånd mellan leden, samt gör halt och rätta sig i linjen. 2:a män intar hastigt sina platser bakom 1:a män, varvid hästarna föras så, att eftergåendes uppslutning icke hindras. troppchef intager sin plats när hälften av troppen är formerad. Sker uppslutningen under rörelse, avsaktar täten till eller förbliver i skritt. Uppslutningen sker enligt angivna taktbestämmelser. I övrigt uppsluter eftergående såsom för uppslutning från stället är föreskrivet samt avsakta och rätta sig i linjen. Ändrar troppchefen under uppslutningen i någon mån tätens direktion, rätta sig de uppryckernde avmarscherna (etc.) därefter. Linje framåt kan även med fördel bildas på det sätt, att täten avbryter åt sidan varefter front göres enligt nedan. b) Åt sidan. Front till höger (vänster)-marsch! Avmarscherna (etc.) göra direktionsförändring var för sig åt den nämnda sidan, sluta hastigt tillsammans åt mitten och fortsätta sedan i den av ledaren angivna riktningen. Underbefälen förblir på sina platser inom avmarscherna. Troppchef sätta sig framför troppen. c) För uppställning. För uppställning kan linje åt sidan även bildas, genom att först tätavbrytning och omedelbart därefter linjeformering till ena sidan om täten kommenderas. Rörelsen sker endast i skritt. Främsta avmarschen (etc.) avbryter samt gör halt efter troppchefs anvisning. Eftergående anmarscher (etc.) gå genaste vägen till sina platser på den sidan om täten, ditåt uppslutningen är kommenderad, göra halt och rätta sig i linjen. 16

18 12. FORMFÖRÄNDRINGAR INOM MARSCHKOLONN. 1. Avfallning. Sker endast från stället eller från skritt. a) Från kolonn till kolonn med två. Höger (Vänster) kolonn med två-marsch! Utförs i överensstämmelse med de för avfallning från linje givna bestämmelser. Avfallningen sker avmarsch efter avmarsch, så snart utrymme vunnits. b) Från kolonn med fyra eller från kolonn med två till kolonn med en. Höger (Vänster) kolonn med en-marsch! Utförs i överensstämmelse med ovan givna föreskrifter. 2. Uppslutning. Sker ej i galopp. a) Från kolonn med en till kolonn med två. Kolonn med två framåt vänster (höger)-marsch! (allt efter som avfallning skett från höger eller från vänster). Troppens tet förhåller sig såsom vid uppslutning till linje. Andra roten från täten upprycker bredvid denna. Alla övriga anrycka i förutvarande marsch-form och i för uppslutning föreskriven takt, dock ej i galopp; de halva anmarschernas bakre rotar verkställa uppslutning, först inemot det att de främre anryckt. b) Från kolonn med en eller från kolonn med två till kolonn med fyra. Kolonn med fyra framåt vänster(höger) - marsch! (allt efter som avfallning skett från höger eller från vänster). Utföres i överensstämmelse med ovan givna föreskrifter. 13. MARSCH I OLÄNDIG MARK. Troppen skall äga förmåga att manövrera i bruten och av lättare hinder genomkorsad mark, utan att detta på menligt sätt rubbar ordning och sammanhållning. Följsamhet inom troppen är härvid av den största betydelse. Terrängens framkomlighet jämte den grad av stridsberedskap, förhållandena påfordra, avgör i vad mån sammanslutningen inom troppen får eftergivas. Så snart troppen beträder oländig mark, som omöjliggör ridning i sluten ordning, tagas självmant luckor mellan rotarna, dock aldrig större eller under längre tid än nödvändigt är. Troppens djup får ej öka. Skall troppen övergå hinder, rättas takt och former, så vitt möjligt, efter markens och hindrets beskaffenhet. Troppchefen kan genom tillrop, såsom: Hinder! Hoppa! (Klättra)! befalla, huru hindret lämpligen bör övervinnas. Vid hinder, som skall övervinnas med språng, ökar härvid första ledet tempot kort före hindret, så att andra ledets hästar i tid kunna se detsamma och vinna plats för språnget. Omedelbart efter språnget återtages tempot. Vid svårare hinder samt i en av hinder genomkorsad terräng kan troppchefen även kommendera: Ett ledmarsch! 2:a män upprycker till vänster om 1:a män, vilka samtidigt taga erforderliga luckor från mitten. Avståndet mellan tropparna bibehålles oförändrat. Då två led åter skall bildas kommenderas: Två led-marsch! 2:a män förhålla och sätta sig bakom 1:a män. Känning återtages åt mitten. Klätterhinder (såsom branta avsatser, hålvägar och bredare gravar) böra i sandig och lucker jordmån helst överridas i marschkolonn; efter varje avdelning bliva nämligen sådana hinder mindre svåra. Gravar med sumpiga kanter och botten eller i allmänhet hinder, vilka bliva svårare, ju mer de upptrampas, övergås lättast på bred front. Större hinder av svagare byggnad, t.ex. vanliga trägärdsgårdar, böra, om möjligt, kullkastas av några framsända ryttare. 17

19 14. ANFALLET. a) Framryckning till anfall. Då ett anfall är att förutse, kommenderas Gevär ut! och, om tiden det medgiver: Handrem-fäst!. Gevär ut göres i öppen terräng, innan anfallet inledes, i bruten och betäckt terräng däremot, så snart fiendens närhet inrapporterats. Hinner ej Gevär ut kommenderas, verkställes detta självmant av manskapet. Anfall mot kavalleri bör utföras väl slutet och med fart. Kraft i ett anfall vinnes blott genom fart i förening med sammanhållning. Ordning och lugn i troppen få därför, även efter tillryggaläggandet av längre sträckor i starkare takter, ej gå förlorade. Stillastående får troppen aldrig mottaga ett anfall; den måste under alla förhållanden själv anfalla. Troppchefen bör avpassa och begagna tiden för att överraska fienden och förekomma honom. Även en mindre kavalleriavdelning, som anfaller oförmodat, hastigt och beslutsamt, har stora utsikter till framgång, till och med mot en numeriskt överlägsen motståndare. Under framryckningen bör terrängens skylande och skyddande förmåga skickligt begagnas; ävenså böra hinder och anfallsfältets beskaffenhet användas till motståndarens olägenhet och egen fördel; övergåendet av ett svårare hinder är nämligen ett svaghetsmoment. Ögonblicket, då galopp bör fatts, beror dels på hästarnas krafttillstånd och terrängens beskaffenhet, dels på fiendens ställning och hans kavalleris rörelser. Redan under framryckningen bör troppchefen sträva över att leda troppen så, att själva stöten, om möjligt, riktas mot fiendens flank, samt att anfallet utföres under för honom ogynnsamma förhållanden. Manöverfärdighet, särskild förmåga att intill sista ögonblicket utföra direktionsförändringar, är ett oeftergiftligt villkor för, att troppen med hopp om framgång skall kunna träffa en rörlig motståndare. Linjeformering - framåt eller åt sidan - bör ej kommenderas, förrän anfallets direktion blivit någorlunda bestämd, men ej heller så sent, att icke linjen blivit fullt ordnad, innan anfallet göres. Anfall mot infanteri utföres av en ensam tropp i regeln i spridd ordning. Vid utförandet av själva stöten mot infanteri är nämligen sammanhållning av jämförelsevis underordnad betydelse. b) Anfall i sluten ordning. Det slutna anfallet utföres alltid i linje, varigenom största antalet ryttare samtidigt komma in på fienden, utan att anfallets kraft äventyras. Framryckning mot fienden sker i trav och galopp. Tempot i galoppen måste noga bibehållas, på det att troppen även omedelbart före anfallet skall äga full manöverförmåga. Själva anfallet kommer då att verka som en stöt ur manövergaloppen och ej som en gradvis skeende förstärkning av densamma. Att för tidigt övergå till fyrsprång förorsakar ofta anfallets misslyckande. På sådant avstånd från fienden, att farten i ögonblicket för sammanstöten når sin höjdpunkt kommenderas: Marsch-Marsch! Troppchefen hålla sig väl framme på sin plats, så att de ej sitta i vägen för ledet. Alla fatta så häftigt fyrsprång som med sammanhållning kan förenas, intar ställning till framåt gard med hästen väl i hand och farten jämnt underhållen samt söka att hålla väl tillsammans åt mitten. 2:a män taga dubbelt avstånd från 1:a män, iakttagande att ej tränga uppå första ledet. Alla ropa: Hurra! och varje ryttare jagar framåt, fast besluten att bryta igenom fiendens led. Troppchefens exempel verka härvid avgörande; han skall därför vara den första, som rusa in på fienden. Befälen i andra ledet och fanjunkaren tillse, att ryttarna hålla sig väl uppe i ledet. Stupa 1:a män, upprycker 2:a män; stupar hela roten, sluta övriga till mitten. 18

20 c) Anfall i spridd ordning. Då spritt anfall skall verkställas med hela troppen, kommenderar troppchefen: Till anfall-svärma! Ett led bildas därigenom, att rotarna i galopp sprida sig utåt från mitten av troppen och 2:a män upprycker till vänster om 1:a män. Luckorna tages 1-2 steg, såvida ej, för att minska fiendens eldverkan, större luckor särskilt anbefallas. Efter verkställd spridning leder varje troppchef sin tropp i angiven takt och direktion. I den mån man nalkas målet, ökas tempot och minskas luckorna så mycket att, när marschmarsch slutligen göres, galoppens fart närmar sig fyrsprång och anfallet sker av i ett det närmaste slutet led. Anfallet utföres på troppchefs kommandoord: Marsch-marsch! d) Handgemäng. Efter sammanstöt med fienden övergår kavallerifäktningen till strid i upplöst ordning, vanligen under handgemäng. I handgemäng skall varje ryttare genast utse en bestämd motståndare och kraftigt bruka sabeln; allt befäl åligger att genom eget exempel och uppmuntrande tillrop härtill egga manskapet. e) Förföljning. Efter ett lyckat anfall bör fienden häftigt förföljas; dock åligger det troppchefen tillse, att förföljningen icke utsträckes så långt eller utföres så hejdlöst, att vunna fördelar åter gå förlorade. Troppchef kommenderar: Till förföljning! Varje ryttare skall jaga framåt med full föresats att förvandla fiendens reträtt till fullständig flykt. f) Samling. Att hastigt kunna samla en upplöst styrka och åter bringa den i troppchefens hand, är av största vigt för ett framgångsrikt uppträdande på slagfältet. Samlingen verkställes utan avseende vid den ursprungliga rangeringen inom troppen; dock skall befälet hastigt intar de platser, det under anfallet innehaft. I första hand bör efterstävas att åter bilda en sluten tvåledig linje. Samling sker framåt eller bakåt samt alltid i linje. Framåt kommer samlingen till användning, då anfallet krönts med framgång och troppchefen känner sig tillräckligt trygg för att på själva anfallsfältet verkställa densamma. Allt befäl ropar: Halt, Samling! Troppchefen rider med utsträckt sabel åt det håll, ditåt samlingen skall ske. De spridda ryttarna samlas så hastigt som möjligt bakom troppchefen samt antag dennes takt eller stanna, om han gjort halt. Samlingen bakåt kommer till användning då troppen först måste dragas ur striden i skydd av terrängföremål eller egna trupper, innan någon samling är utförbar. Innan samling bakåt kan verkställas, måste de i handgemäng varande eller spridda ryttarna lösgöras från. För att lugna hästarna övergår troppen till trav efter marsch-marsch på övningsfältet. fienden och föras utom dennes närmaste verkningskrets. Troppchefen drager sig ur handgemänget och kommenderar: Helomvändning! Allt befäl ropar helomvändning. Alla vända. Troppchefen angiver med utsträckt sabel direktionen. Allt befäl åligger att med varje till buds stående medel förhindra, att den frivilliga tillbakagående rörelsen urartar till flykt. Befälets exempel verkar härvid lugnande. När troppen uppnått den plats, där samling kan verkställas, sker den i överensstämmelse med de för samling framåt här ovan givna bestämmelser. För att samling hastigt skall kunna verkställas i fält, måste ömningar häri flitigt bedrivas även i förening med direktions- och taktförändringar samt i all slags terräng. Manskapet sprides på kommandoord: Hvar för sig! (Trav!) (Galopp!) och samlas i galopp bakom befälhavaren när: Samling sedermera kommenderas. Övas samling bakåt efter helomvändning får den tillbakagående rörelsen i regeln ej ske i starkare takt än trav. 19

21 IV. SJUKVÅRDSPERSONAL, HANDHÄSTAR OCH TRÄNG. 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. Vid kavalleriet finnas: packhästar förda av beridna ryttare; officerarnas handhästar förda av beridna hästskötare; sjukvårdspersonal; samt pack-, livsmedels- m. fl. vagnar (bagageträngen) för medförande av bagage, livsmedel, vissa persedlar m.m. Då handhästar skall uppställas, ordnas de på ett slutet led, (okynniga handshästar må dock uppställas avsides), varje handhäst till höger om sin förare (om 2 hästar skall föras, 1 på vardera sidan). Under marsch följa förare av handshästar efter varandra med 1 stegs avstånd. Då fordon stå bredvid varandra, är, om ej annorlunda befalles eller terrängen gör avvikelser nödvändiga, luckan dem emellan (fordonsluckan) 6 steg, räknat mellan fordonens mittellinjer. Då fordonen följa efter varandra, är avståndet dem emellan omkring 4 steg (3 m.). Vid uppställning stå fordonen i allmänhet på en och samma linje, men kunna, alltefter förhållandena, uppställas på två eller flera linjer med ett avstånd mellan linjerna av i regeln 20 steg. 2. UPPSTÄLLNING. Vid tropps och skvadrons uppställning gäller: varje sjukvårdsbeställningsman och packhästar med förare uppställes 10 steg bakom tropps/skvadronens vänstra flygel. Officershandhästarna 20 steg bakom tropp/skvadronen; bagageträngen 20 steg bakom handhästarna; därefter livsmedelsvagnen. Chef för trossen sitta 4 steg mitt framför densamma. Finnes ej plats för uppställning enligt ovanstående, sker denna enligt befälhavarens bestämmande på annat ställe bakom eller vid sidan av truppförbandet. 3. MARSCH. Tropp/skvadron åtföljes av sjukvårdsbeställningsman och packhästar samt i regeln av sina handhästar. Då ett truppförband under marsch omedelbart åtföljes av sin bagageträng, följer densamma förenad efter handhästavdelningens kö i motsvarande ordning som vid uppställning. V. HONNÖR MED SABEL, FÖRANDE AV OCH HONNÖR MED STANDAR M.M SAMT FORMERING TILL OCH FÖRBIMARSCH I PARAD 1. HONNÖR MED SABEL. Honnör med sabel sker med liten eller stor salut. Liten salut. Sabeln uppföres med fästet framför högra axeln, parerplåten i höjd med munnen och i samma plan med främre delen av ansiktet, spetsen rätt uppåt, varvid sabeln omvrides med en knyck, så att eggen kommer till vänster; armbågen nedåt. När saluten skall upphöra, återtages ställningen på axel gevär. Stor salut. Sabeln uppföres såsom till liten salut, varefter den nedfälles tätt förbi och till höger om hästhuvudet; klingan nära stigbygeln; armen rak och naglarna uppåt. När saluten skall upphöra, uppföres sabeln först såsom till liten salut, innan ställning med på axel gevär återtages. 20

22 2. FÖRANDE AV OCH HONNÖR MED STANDAR M.M. Förande av standar. De troppen nådigast tilldelade standar medföras vid truppförbandets inspektion av Konungen och vid särskilda tillfällen, dock ej i fält. Troppstandar föres av äldsta underofficeren. Standarstången, vars nedre del vilar i en standarsko, fäst vid högra stigbygeln, hålles av högra handen rätt upp och ned; handen i höjd med halsen; armbågen nedåt. Då standar skall användas, avhämtas (avlämnas åter till behörig plats) av standarföraren, åtföljd av en standarbetäckning av en underofficer samt tre ryttare under gevär ut. Honnör med standar. Standaret lyftes av högra handen och fälles framåt vänster snett över hästhalsen; standarspetsen i höjd med standarförarens ögon; stången stödd av högra armhålan; armbågen nedåt, naglarna uppåt. Då standaret åter skall höjas, sker detta genom en hastig ryckning uppåt av högra handen, varefter stångens nedre del genast inpassas i standarskon. Här anges reglerna för regementsstandar, skvadronsstandar avhämtades av en underofficer samt standarföraren och dennes 2:e man under gevär ut. Instruktionen har anpassats i görligaste mål och man kan självfallet tänka sig andra lösningar. Verkställes endast med regementsstandar. Standarets blottande och troppande. När standaret kommer till troppens högra flygel, blottas detsamma, varefter standarbetäckningen återvänder till sina platser. Troppchefen kommenderar: Parad för standaret! Honnör göres med skyldra gevär. Framför leden varande officerare och underofficerare göra stor salut. Då standarföraren kommer till troppens vänstra flygel, gör han helomvändning samt intager i galopp sin plats 10 steg bakom och 1 hästlängd till höger om troppchefen. Saluten upphör, på axel gevär kommenderas. I överensstämmelse härmed förhålles, när standaret troppas, dock att standarföraren, då han kommer till regementets vänstra flygel, där standardbetäckningen skall vara tillstädes, låter påsätta fodralet, varefter standaret återföres till sitt förvaringsställe. 3. FORMERING TILL OCH FÖRBIMARSCH I PARAD. Formering till parad. Till parad uppställes tropp i linje. Tropp, formerad till parad, avlämnas med skyldra gevär eller med på axel gevär enligt tjänstgöringsreglementets föreskrifter. Skall till parad formerad tropp göra honnör med skyldra gevär, sker det på kommandoord: Skyldra-gevär! När den, för hvilken paraderingen äger rum, rider långs fronten, gör det befäl, bakom hvilket han passerar, front mot honom. När honnören skall upphöra, intages på axel gevär. Förbimarsch i parad. Förbimarschen sker i öppen kolonn, samt på vägar, i marschkolonn. För utförande av förbimarsch kommenderar troppchefen framför det för rörelsens anträdande erforderliga kommandoordet: Förbimarsch i parad! Under förbimarsch bibehåller troppen noga det anbefallna tempot, hvilket, även om avståndet därvid skulle bliva större, ej får ökas. Då troppchefen kommer omkring 10 steg nära den person, för hvilken förbimarschen äger rum, kommenderar han: Giv akt! samt om förbimarschen verkställes i öppen kolonn: Se till höger (vänster)! Då troppen kommit 6 steg förbi den person, för hvilken förbimarschen äger rum, kommenderar troppchefen: Mittåt! varefter: Manöver! kommenderas. 21

23 VII. KÄLLFÖRTECKNING 1. EXERCISREGLEMENTE FÖR KAVALLERIET EXERCISREGLEMENTE FÖR KAVALLERIET EXERCISREGLEMENTE FÖR TROPP (KSH) Bild 4. Anpassad och omarbetad utgåva sammanställd av adjutant Roger Bengtsson, januari 2011 för Kungliga Skånska Husartroppen i Helsingborg Bilder: bild 1. troppen framför kasernen; 2. simövning i Bonnarpssjön 1916; 3. Ronnebyritten 1989; 4. underbefäl med fältutrustning Arkiv: Kungliga Skånska Husartroppen i Helsingborg 22