Februari 2015. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014 Härryda kommun



Relevanta dokument
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

April 2015 Johan Rasmusson. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014 Svedala Kommun

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2016 Uddevalla kommun. Mars 2017 Pernilla Lihnell

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning RAGUNDA KOMMUN

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2015 Uddevalla kommun. Mars 2016 Harald Jagner, Pernilla Lihnell

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Härjedalens kommun

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

t v HARRYDA fl**wnlt {.t;, ØØ*zm{naDuwe

Sammanfattning. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och tekniska nämnden en tillfredställande intern kontroll av att upphandlade ramavtal följs.

Granskning av årsredovisning 2005

Förändrade förväntningar

Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Härjedalens Kommun

Revisionsrapport. Härjedalens kommun. Granskning av Årsredovisning Östersund

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2008

Västervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

Granskning av årsredovisning 2009

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Anna Teodorsson

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av årsredovisning 2016

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning Yvonne Lundin. Mars 2012

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Rutiner för avgångssamtal Östersunds kommun. Samtliga nämnder

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

Rapport avseende granskning av delårsrapport Skara Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Vadstena kommun

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2013

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2016

Rapport avseende granskning av delårsrapport Uddevalla kommun. Oktober 2016 Harald Jagner, Pernilla Lihnell

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av delårsrapport

Granskning av Årsredovisning 2011

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2002 Söderhamns kommun

Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Jämtlands Gymnasieförbund. Direktionen

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av årsredovisning 2013

Rapport avseende granskning av delårsrapport Uddevalla Kommun

Förekomst av bisysslor, uppföljningsgranskning. Landstinget Dalarna

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Maristads kommun. Granskning av årsredovisning 2018

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av delårsrapport

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning April Rolf Hammar Ove Lindholm

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2018

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2016

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2015

Revisionsrapport Granskning av rutiner för rekrytering och kompetensförsörjning. Krokoms kommun

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Granskning av årsredovisning 2015

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsberättelse med revisorernas redogörelse samt ansvarsprövning

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport 2014

Transkript:

Februari 2015 Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014 Härryda kommun

Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 5

Sammanfattning Revisorerna ska enligt kommunallagen pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2014. Vår sammanfattande bedömning är att kommunen i allt väsentligt följer kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KRL) och redovisningsrekommendationer för området förutom avseende: Härryda kommun tillämpar sedan flera år fullfondering avseende pensionsredovisning, vilket är en avvikelse från reglerna i Lagen om kommunal redovisning. Härryda kommun redovisar i sin balansräkning en avsättning för pensioner som intjänats före 1998 med ett belopp om 683,1 MSEK. Denna redovisning är i strid med lag om kommunal redovisning. Kommunens redovisning av pensioner innebär också att årsresultatet blir 24,8 MSEK högre än om lagen följs. Beloppet om 683,1 MSEK avseende avsättning av pensioner som intjänats före 1998 samt årsbokslutets resultateffekt uppgående till -24,8 MSEK är väsentligt för bedömningen av årsredovisningen. Enligt vår uppfattning ger därför årsredovisningen inte en rättvisande bild av kommunens resultat- och balansräkning per den 31 december 2014 enligt lag om kommunal redovisning. Kommun redovisar inte anläggningstillgångar enligt komponentavskrivning. Detta är en avvikelse mot RKR 11.4. Kommunen upplyser om detta i årsredovisningen. Avseende exploateringsprojekt redovisas intäkter och kostnader i resultaträkningen först vid slutredovisning, vilket avviker från rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning RKR 18 och 11.4. Avvikelsen redovisas öppet bland redovisningsprinciperna i årsredovisningen. Kommun periodiserar inte flyktingbidrag i enlighet med RKR 18.1. Kommunen upplyser om detta i årsredovisningen. Måluppfyllelsen avseende målen för god ekonomisk hushållning är god då samtliga finansiella mål uppfylls liksom tre av fyra verksamhetsmål. Av de tre verksamhetsmål som uppfylls anser Deloitte inte kunna uttala sig om två av dessa. Detta på grund av att kommunen ej förklarar på ett tydligt sätt hur målen har uppfyllts. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen innehåller förutom primärkommunen även Härryda Energi AB samt Förbo AB (ägarandel 42 %). Från och med 2014 sker redovisningen inom bolagen enligt det nya regelverket K3. Detta innebär bland annat att komponentavskrivning tillämpas i bolagen men ej i kommunen vilket framgår i årsredovisningen. Enligt kommunen innebär byte av redovisningsprincip en marginell effekt i koncernredovisningen. Siffrorna för bolagen är justerade för 2013, vilket innebär 5 mkr i förbättrat resultat för koncernen. 1

Vår samlade bedömning avseende avvikelser från gällande rekommendationer ovan är att de redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen. Härryda den 26 februari 2015 DELOITTE AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Pernilla Lihnell Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt Lag om kommunal redovisning (KRL) ska en kommuns årsredovisning redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Rådet för kommunal redovisning (RKR), vars huvuduppgift är att främja och utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting i enlighet med KRL, har gett ut rekommendationer för den kommunala redovisningen. I tillämpliga delar ska även normering från Redovisningsrådet och Bokföringssektoren användas. Enligt KRL och Kommunallagen (KL) är det Kommunstyrelsen som ansvarar för årsredovisningens upprättande. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har Deloitte granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2014. 1.2 Syfte, revisionsfråga Revisorerna ska enligt KL pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsbokslutet. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och kommunstyrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som kommunstyrelsen gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Granskningen har skett utifrån följande kontrollmål: Redogör årsredovisningen för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Är resultatet i årsbokslutet förenligt med de mål fullmäktige beslutat? 1.3 Avgränsning Granskningen har skett utifrån väsentlighet och risk. Vi har därför granskat ett urval av underlag utifrån en väsentlighets- och riskbedömning. 1.4 Revisionskriterier och metod I årsredovisningen har följande delar granskats: Förvaltningsberättelse (inklusive drift- och investeringsredovisning) Resultat- och balansräkningar 3

Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Verksamhetsberättelser Granskning har skett av bilagor och specifikationer till årsredovisningen. För att granska att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande, har granskning skett av fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll, presentation och läsbarhet. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenlig med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt att uppdragen från fullmäktige är fullgjorda. 4

2. Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse Enligt KRL 4 kapitlet ska förvaltningsberättelsen innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1). Upplysningar ska även lämnas om: Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning (KRL 4:1 1p). Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut (KRL 4:1 2p). Kommunens förväntade utveckling (KRL 4:1 3p). Väsentliga personalförhållanden (KRL 4:1 4p) och uppgift om sjukfrånvaro (KRL 4:1a). Kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2). Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3). Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras (KRL 4:4). Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts (KRL 4:5). Sådana upplysningar som avses i KRL 4:1 ska också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1), dvs koncernbolag. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen i allt väsentligt innehåller en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet i enlighet med KRL 4:1. Vidare bedömer vi att upplysningar avseende händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut samt sådana förhållande som inte ska redovisas i balans- eller resultaträkningar men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning finns redovisade i förvaltningsberättelsen. 2.1.1 Händelser av väsentlig betydelse Vi har granskat om förvaltningsberättelsen innefattar händelser av väsentlig betydelse. Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. Det finns tydlig beskrivning av väsentliga budgetavvikelser. I kommunens resultat förekommer inga jämförelsestörande poster. 2.1.2 Kommunens förväntade utveckling Vi har granskat om förvaltningsberättelsen innefattar en beskrivning av kommunens förväntade utveckling. Kommunens förvaltningsberättelse innehåller även en kort omvärldsanalys avseende den samhällsekonomiska utvecklingen och som till viss del beskriver de utmaningar som kommunen står 5

inför framöver. Mer utvecklade framtidsinriktade analyser görs i respektive sektors verksamhetsberättelse. 2.1.3 Väsentliga personalförhållanden Vi har granskat att personalavsnittet bland annat innehåller de uppgifter som anges i KRL: Den andel av sjukfrånvaro som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, Sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt, Sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30 49 år och 50 år eller äldre Den personalekonomiska redovisningen uppfyller kraven i KRL. Vi har noterat att kommunens totala sjukfrånvaro ligger på 6,3 % vilket är en ökning med 0,2 % jämfört med föregående år. 2.1.4 Kommunens investeringsverksamhet Vi har granskat att: Investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med bokföring Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkning och kassaflödesanalys Jämförelse med tidigare år görs Avvikelser i förhållande till budget har analyserats och kommenterats 2014 års investeringsbudget uppgick till 355,3 mkr (345,1 mkr) varav 95,4 mkr avser ombudgetering från bokslutet 2013. Nettoinvesteringarna per 2014-12-31 uppgår till sammanlagt 288 mkr (201 mkr) vilket innebär en budgetavvikelse på 67,5 mkr. Avvikelsen beror framför allt på försenade bygg- och projektstarter. Investeringar har i huvudsak gjorts i skolor och förskolor, äldreboenden, gator, energieffektivisering samt vattenledningar. Under året har dessutom ett markområde i Landvetter södra förvärvats till en investeringsutgift på 33 mkr. Investeringsredovisningen och avvikelser i förhållande till budget har kortfattat analyserats och kommenterats i anslutning till investeringsredovisningen. Av årets nettoinvesteringar kunde 76 % finansieras av årets resultat och avskrivningar, vilket är en förbättring med fem procentenheter jämfört med föregående år. Nettoinvesteringarna mellan 2010 och 2014 har legat mellan 209 mkr och 288 mkr enligt nedan. 350 Nettoinvesteringar, mkr 300 288 250 200 209 209 190 201 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 6

Vi bedömer att investeringsredovisningen, som är en del av förvaltningsberättelsen, utifrån ovanstående genomgång i all väsentlighet ger en rättvisande bild av investeringsverksamheten samt är upprättad i enlighet med kraven i KRL. 2.1.5 Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten Vi har granskat att: Budgeterade och redovisade intäkter och kostnader redovisas i sammanfattning Redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från bokföringen Samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning Jämförelse görs med tidigare år Driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Driftredovisningen ingår i årsredovisningens förvaltningsberättelse i enlighet med KRL. Vi bedömer att driftredovisningen utifrån ovanstående genomgång i all väsentlighet ger en rättvisande bild av faktiska förhållanden samt är upprättad i enlighet med kraven i KRL. Av kommunens driftredovisning framgår utfallet per sektor. Kostnader, budget samt avvikelser mot utfall redovisas. Jämförelse med 2013 års utfall görs. För budgetavvikelse per sektor, se bild nedan. Budgetavvikelse per sektor, mkr 25 20 20,2 32,1 15 10 11,3 10,2 8,6 5 0 UTK SOC SHB TOF POL ADM Finans 0,1 2,3 Samtliga sektorer visar ett överskott mot budget. 2.1.6 Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras Vi har granskat att: Kommunen uppfyller balanskravet Det vid eventuellt negativt resultat framgår när och på vilket sätt kommunen avser att reglera detta Det framgår hur eventuellt tidigare års negativa resultat har reglerats Skälen till att inte reglera ett eventuellt negativt resultat framgår, i de fall fullmäktige beslutat om att sådan reglering inte ska ske. 7

Efter balanskravsavstämning uppgår resultatet till 84,6 mkr (91,4 mkr). I resultaträkningen uppgår det redovisade resultatet till 122,7 mkr (50,0 mkr). När resultatet enligt balanskrav beräknats har justering gjorts för pensionskostnader som uppstår till följd av kommunens avsteg från blandmodellen uppgående till -24,8 (43,5 mkr) samt realisationsvinster uppgående till -13,3 mkr (-2,1 mkr). Kommunen har inget kvarvarande underskott att återställa och balanskravet anses därmed vara uppfyllt. 2.1.7 Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts Vi har granskat att: Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen. Som underlag tjänar den finansiella redovisningen, dvs externredovisningen. Exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner ska finansieras. Finansiella mål Finansiella mål Soliditeten ökar med en procentenhet per år. Resultatet är 2,5 % av verksamhetens nettokostnader. Återkoppling till målen i årsredovisningen Soliditeten har ökat med 6 procentenheter för år 2014 att jämföra med 2 procentenhet vid föregående års bokslut. Resultatet är 7,5 % av verksamhetens nettokostnad. Övergripande bedömning Deloitte Målet är uppnått per 2014-12-31. Målet är uppnått per 2014-12-31. 8

Verksamhetsmål Enligt KRL skall det i årsredovisningen finnas en beskrivning av hur de uppsatta verksamhetsmålen uppfyllts. En bedömning av hur väl Härryda kommun uppfyller målet med god ekonomisk hushållning har sin utgångspunkt i de mål som kommunfullmäktige fastställt som övergripande mål för god ekonomisk hushållning per 2013-11-18. Kommunfullmäktige har fastställt fyra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Målen avser bostadsbyggande, behovstäckning inom förskoleverksamheten, mål för grundskola och gymnasiet samt mål avseende bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Då verksamhetsmålen är av övergripande karaktär har ett antal indikatorer knutits till respektive mål för att enklare kunna bilda sig en uppfattning om den sammanfattande måluppfyllelsen för respektive verksamhetsmål. I årsredovisningen per 2014-12-31 har uppföljning av målen utförts. Samtliga beslutade verksamhetsmål presenteras i årsredovisningen. I anslutning till uppställd tabell över verksamhetsmål samt tillhörande indikatorer görs en analys av kommunen avseende den totala måluppfyllelsen. Bostadsbyggandet utformas så att målet om ca 1,5 % befolkningsökning kan mötas med bostäder i alla ägande- och upplåtelseformer. Kommunens ställningstagande är att målet uppfylls vilket anges i årsredovisningen. Kommunen förklarar ej på ett tydligt sätt hur målet har uppfyllts varmed Deloitte bedömer att ej kunna uttala sig om detta mål. Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Kommunen anser att målet är uppfyllt vilket bedöms rimligt beaktat att alla föräldrar har kunnat välja verksamhetsform mellan förskola och familjedaghem. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet. Målet uppfylls delvis. Andelen elever som efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning har tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier uppgår till 80,7 procent, vilket är över rikets genomsnitt om 78,3 procent. Kommunens angivelse om delvis uppfyllnad bedöms rimlig. Det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldre- och funktionshindrades behov. Kommunen anser att målet är uppfyllt. Under 2014 har äldre med beslut av särskild boende samt funktionsnedsatta med beslut om bostad erbjudits boende/lägenhet inom 3 månader. Vad gäller god kvalitet framgår det ej på ett tydligt sätt hur detta har uppfyllts därav bedömer Deloitte att ej kunna uttala oss om detta mål. Kommunstyrelsens verksamhetsmål Utöver verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning finns ett antal från Kommunstyrelsen framtagna verksamhetsmål. I årsredovisningen presenteras en sammanställning för kärnverksamheternas måluppfyllelse. Av dessa 99 verksamhetsmål är 74 % uppfyllda, 24 % delvis uppfyllda och 2 % har ej uppfyllts eller har ej kunnat bedömas. Nedan följer en beskrivning av sektorernas måluppfyllelse av verksamhetsmålen. Utbildning och kultur För sektorn Utbildning och kultur finns det 31 verksamhetsmål varav 23 anses vara uppfyllda, 7 delvis uppfyllda och 1 är ej uppfyllt. 9

Det mål som ej är uppfyllt är: Fritid samverkar med föreningslivet så att alla ungdomsföreningar har en policy avseende hälsa och livsstil. Socialtjänst För sektorn Socialtjänst finns det 33 verksamhetsmål varav 20 är uppfyllda och 13 är delvis uppfyllda. Samhällsbyggnad För sektorn Samhällsbyggnad finns det 35 verksamhetsmål varav 30 är uppfyllda, 4 är delvis uppfyllda och 1 är ej uppfyllt. Det mål som ej är uppfyllt är: Att minska läckage och spolvatten från ledningsnätet. Sammanfattning Vid en genomgång kan konstateras att den sammantagna måluppfyllelsen är god. Den absoluta majoriteten av mål är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Utöver ovanstående mål så finns det ytterligare verksamhetsmål. Totalt finns det 163 verksamhetsmål och övriga mål följs upp i respektive sektors verksamhetsberättelse. Av de totalt 163 verksamhetsmålen bedöms 92 procent vara uppfyllda eller delvis uppfyllda. 2.1.8 Verksamhetsberättelser Vi konstaterar att verksamhetsberättelserna från sektorerna följer en enhetlig mall med huvudrubrikerna: Årets viktigaste händelser, måluppfyllelse, ekonomi, investeringsanalys, framtiden och uppdragsbeskrivning. Enligt KL 3:15 framgår att sektorerna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Redovisningen av sektorernas uppdrag från fullmäktige presenteras i respektive sektors verksamhetsberättelse och utifrån den information som ges bedöms läsaren kunna bedöma hur sektorerna har fullgjort sina uppdrag. 10

2.1.9 Efterlevnad av regelverk (sammanfattning) För att tydliggöra huruvida förvaltningsberättelsen i kommunens årsredovisning är i överensstämmelse med kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning finns nedan en tabell över ett antal lagkrav: Lagkrav Lagrum Uppfyller? Ska innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet Sådana förhållanden som inte ska redovisas i balanseller resultaträkningarna, men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning KRL 4 kap 1 KRL 4 1 1p Ja Ja Upplysning om händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Upplysning om kommunens förväntade utveckling KRL 4 kap 1 3p Ja Väsentliga personalförhållanden och uppgift om sjukfrånvaro KRL 4 kap 1 2 p KRL 4 kap 1 4p KRL 4 kap 1a Kommunens investeringsverksamhet KRL 4 kap 2 Ja Ja Ja Redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten KRL 4 kap 3 Ja Hur ett eventuellt negativt resultat ska regleras balanskravet KRL 4 kap 4 Ja Hur målen för god ekonomisk hushållning uppnåtts KRL 4 kap 5 Finansiella mål Samtliga finansiella mål är uppfyllda Verksamhetsmål Samtliga mål för god ekonomisk hushållning uppnås (3 av 4) eller delvis uppnås (1 av 4). 2.2 Resultaträkning Enligt KRL 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändrats under året. Vi har granskat att: Resultaträkningen är uppställd enligt KRL Resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader Noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet Resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat 11

Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat och att noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster förutom avseende: Härryda kommun tillämpar sedan flera år fullfondering avseende pensionsredovisning, vilket är en avvikelse från reglerna i Lagen om kommunal redovisning. Härryda kommun redovisar i sin balansräkning en avsättning för pensioner som intjänats före 1998 med ett belopp om 683,1 MSEK. Denna redovisning är i strid med lag om kommunal redovisning. Kommunens redovisning av pensioner innebär att årsresultatet blir 24,8 MSEK högre än om lagen följs. Enligt vår uppfattning ger därför årsredovisningen inte en rättvisande bild av kommunens resultat för räkenskapsåret 2014 enligt lag om kommunal redovisning. Kommun periodiserar inte flyktingbidrag i enlighet med RKR 18.1. Avseende exploateringsprojekt redovisas intäkter och kostnader i resultaträkningen först vid slutredovisning, vilket avviker från rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning RKR 18 och 11.4. Kommunen redovisar inte anläggningstillgångar enligt komponentavskrivning. Detta är en avvikelse mot RKR 11.4. Under rubriken Redovisningsprinciper anges att kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i KRL och följer de rekommendationer som har lämnats av Rådet för kommunal redovisning. I de fall redovisningen avviker från detta har det särskilt angivits i redovisningsprinciperna. 2.3 Balansräkning Enligt KRL 5:2 ska balansräkningen redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser ska tas upp inom linjen. Vi har granskat att: Balansräkningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser Specifikationer och underlag till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Årets resultat enligt balansräkning överensstämmer med resultaträkningen Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital förutom avseende: Härryda kommun tillämpar sedan flera år fullfondering avseende pensionsredovisning, vilket är en avvikelse från reglerna i Lagen om kommunal redovisning. Härryda kommun redovisar i sin balansräkning en avsättning för pensioner som intjänats före 1998 med ett belopp om 683,1 MSEK. Denna redovisning är i strid med lag om kommunal redovisning. Beloppet om 683,1 MSEK avseende avsättning för pensioner som intjänats före 1998 är väsentligt för bedömningen av årsredovisningen. Enligt vår uppfattning ger därför årsredovisningen inte en rättvisande bild av kommunens ställning per 31 december 2014 enligt lag om kommunal redovisning. Under rubriken Redovisningsprinciper anges att kommunens redovisning är anpassad till bestämmelserna i KRL och följer de rekommendationer som har lämnats av Rådet för kommunal redovisning. I de fall redovisningen avviker från detta har det särskilt angivits i redovisningsprinciperna. 12

Avseende exploateringsprojekt redovisas intäkter och kostnader i resultaträkningen först vid slutredovisning, vilket avviker från rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning RKR 18 och 11.4. Avvikelser redovisas öppet bland redovisningsprinciperna i årsredovisningen. Kommun redovisar inte anläggningstillgångar enligt komponentavskrivning. Detta är en avvikelse mot RKR 11.4. Kommunen upplyser om detta i årsredovisningen. 2.4 Kassaflödesanalys I kassaflödesanalysen ska enligt KRL 7:1 kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas. Vi har granskat att: Kassaflödesanalysen uppfyller kraven i KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen Kommunens kassaflödesanalys är uppställd i enlighet med rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning och överensstämmer i allt väsentligt med övriga delar i årsredovisningen. 2.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen ska enligt KRL 8:2 innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens resultaträkning och resultaträkningarna för de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Enligt rekommendation nr 8.2 från Rådet för kommunal redovisning, är det god redovisningssed att inkludera en kassaflödesanalys. Vi har granskat att: Den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL Noter finns i tillräcklig omfattning Samtliga bolag i kommunkoncernen har inkluderats Konsolidering skett av de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande Proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod har tillämpats vid konsolideringen Beloppen överensstämmer med den sammanställda redovisningen och de ingående bolagens redovisningar Eliminering av interna poster i allt väsentligt har skett Den sammanställda redovisningen innehåller förutom primärkommunen följande bolag som redovisas i årsredovisningens koncernstruktur: Bolag: Härryda Energi AB Förbo AB (ägarandel 42 %) Vi har inte utfört den legala revisionen av dessa bolag, utan enbart tagit del av inskickat material från bolagen. Det finns ännu inga reviderade siffror från den auktoriserade revisorn. 13

Konsolidering har skett enligt proportionell konsolideringsmetod, vilket innebär att belopp som inkluderats i den sammanställda redovisningens resultat- och balansräkning motsvarar ägd andel i företaget. Från och med 2014 sker redovisningen inom bolagen enligt det nya regelverket K3. Detta innebär bland annat att komponentavskrivning tillämpas i bolagen men ej i kommunen vilket framgår i årsredovisningen. Enligt kommunen innebär byte av redovisningsprincip en marginell effekt i koncernredovisningen. Siffrorna för bolagen är justerade för 2013, vilket innebär 5 mkr i förbättrat resultat för koncernen. 14

About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings world-class capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 210,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2015 Deloitte AB