Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. - en avgiftsstudie för 2010

Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - en avgiftsstudie för 2010

FÖRORD Värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Sättet som de produceras på inverkar på de boendes komfort och på miljön i stort. Dessutom utgör kostnaden för dem i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den sammanlagda kostnaden för dessa nyttigheter uppgår till mellan 40 och 50 miljarder kronor varje år för hus som upplåts med hyresrätt och bostadsrätt. Inte minst kostnaderna gör att dessa frågor är viktiga för alla fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster. Också det faktum att många av verksamheterna bedrivs i kommunala eller enskilda monopol innebär att de behöver granskas inte minst med avseende på priserna. Sedan femton år tillbaka ger Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, årligen ut rapporten Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. Samarbetet med branschorganisationerna har fungerat väl och har varit till stor fördel för att på ett smidigt sätt skaffa fram korrekta fakta. Samarbetet har också bidragit till en nära nog 100-procentig svarsfrekvens beträffande de flesta priserna. EKAN Gruppen i Jönköping har liksom tidigare år ansvarat för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Också i årets rapport kan konstateras att det är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna. Avgiftsgruppen hoppas därför att rapporten ska bidra till att skapa debatt, vilket förhoppningsvis ska leda till sänkta priser för kunderna. Nils Holgersson-gruppen vill framföra ett stort tack till berörda branschorganisationer och myndigheter för gott samarbete och till EKAN Gruppen för ett väl utfört arbete med årets rapport. Stockholm den 28 oktober 2010 Nils Holgersson-gruppen 2 (44)

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1.2 ATT JÄMFÖRA TAXOR OCH AVGIFTER... 4 1.3 RESULTAT... 5 2. AVFALL... 10 2.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 10 2.2 RESULTAT... 11 2.3 BAKGRUND OCH FASTIGHETENS FÖRUTSÄTTNING... 12 2.4 FRAMTIDA KRAV INOM AVFALLSOMRÅDET... 14 3. VATTEN OCH AVLOPP... 16 3.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 16 3.2 RESULTAT... 16 4. EL... 19 4.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 19 4.2 NÄTAVGIFTER... 20 4.3 ELPRISER (KONKURRENSUTSATT DEL)... 22 4.3 SAMMANLAGDA ELKOSTNADER INKLUSIVE SKATTER... 25 5. FJÄRRVÄRME... 28 5.1 SLUTSATSER & IAKTTAGELSER... 28 5.2 RESULTAT... 29 5.3 ALTERNATIV TILL UPPVÄRMNING MED FJÄRRVÄRME... 34 6. TOTALKOSTNAD... 36 7. DE TIO STÖRSTA KOMMUNERNA... 38 7.1 AVFALL... 38 7.2 VATTEN & AVLOPP... 39 7.3 EL ELNÄT... 40 7.4 FJÄRRVÄRME... 42 7.5 TOTALT... 44 Bilaga 1 och 2 finns också i Excel-format med filnamn NH2010bilaga1o2.xls. Denna rapport (version 22 oktober 2010) tillsammans med mer material finns att hämta hem på www.nilsholgersson.nu. Omslag Foto: Johnér Images / Central Illustration: Hans Thoursie 3 (44)

1. SAMMANFATTNING 1.1 Förutsättningar Som metod för undersökningen har valts att förflytta en bostadsfastighet till landets alla kommuner och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. När det gäller uppvärmning har kostnader för fjärrvärme använts i de kommuner där fjärrvärmen är det dominerande uppvärmningsalternativet. I övriga kommuner redovisas en kostnad för alternativ uppvärmning enligt beskrivning i kapitel 5.3 Alternativ till uppvärmning med fjärrvärme. Förutsättningar för fastigheten: Area Antal lägenheter Årsförbrukning Elenergi - Fastighetsel (35A) - Hushållsel (16A) Fjärrvärme - Energibehov - Flöde 1 000 kvm 15 (i medeltal ca 67 kvm/lgh) 15 000 kwh 34 500 kwh 193 000 kwh 3 860 m 3 Olja 25 m 3 Avfall 3 st 370 liters kärl/vecka Vatten och avlopp 2 000 m 3 Tidigare genomförda undersökningar har visat på en relativt liten skillnad i kronor per kvadratmeter mellan det relativt lilla flerbostadshuset och större fastigheter, varför vi har valt att endast studera en fastighet. Målet för undersökningen har varit att få in uppgifter för samtliga kommuner i Sverige. Detta har uppnåtts till 100 %. Uppgifterna kommer från respektive kommuns tekniska kontor eller motsvarande för avfall och VAtaxor samt från energi- eller elföretag för fjärrvärme och elpriser. Enbart förbrukningsavgifter har beräknats. Kostnadsuppgifter för alternativet till fjärrvärme (biobränslepelletspanna och bergvärmepump) har hämtats från bl a Energimarknadsinspektionen. Uppgifter om befolkning, skatter mm har hämtats från SCB:s statistik. Alla nyttigheter utom VA-verksamheten finansierar verksamheten fullt ut genom taxeintäkter. VA-verksamheten är i dominerande grad taxefinansierad. 1.2 Att jämföra taxor och avgifter Erfarenheter från tidigare undersökningar visar att det är möjligt att jämföra taxor även om förutsättningarna skiftar. Den nyttighet som är svårast att passa in i en mall är avfallshanteringen, men det är också den som står för den minsta kostnadsandelen. I anslutning till redovisningen av varje nyttighet finns kommentarer om hur avgifterna har beräknats och vilka osäkerheter som finns i bestämningen av priset. 4 (44)

1.3 Resultat Luleå är den kommun som har den lägsta totala kostnaden för de studerade nyttigheterna (212 kr/kvm inkl moms) medan Munkedals kommun har den högsta kostnaden (369 kr/kvm inkl moms). Försörjningen av värme, el, avfall och VA för den undersökta fastigheten är således 72 % högre i Munkedal än i Luleå. För en lägenhet motsvarar kostnaden ca 1185 kr/månad i Luleå och 2060 kr/månad i Munkedal. Skillnaden i kostnad mellan en lägenhet i Luleå och Munkedal är således hela 875 kr/månad. I absoluta tal så har skillnaden åter igen ökat mellan kommunerna med lägsta respektive högsta kostnaden. Förra årets minskning visade sig vara ett undantag. Det är stora skillnader i taxenivåer mellan kommunerna. Störst spridning finner man bland avfallsoch VA- taxorna. Den största utgiftsposten gäller uppvärmningen där kostnaden för fjärrvärmen varierar mellan 83 och 184 kr/kvm inkl moms. Uppvärmningskostnaderna i kommunerna utan fjärrvärme baseras på medelvärden av pellets - och värmepumpbaserad uppvärmning, 108 kr/kvm inkl moms (104 kr/kvm år 2009). Kr/kvm inkl moms 400 350 300 AltUppv 2010 FV 2010 El 2010 VA 2010 Avfall 2010 301,7 265,7 250 200 150 100 50 0 Luleå Piteå Lidköping Västerås Borlänge Boden Skövde Båstad Östersund Köping Medel FV kommuner Medel AltU kommuner Torsås Kil Tanum Ödeshög Hammarö Storfors Jokkmokk Munkfors Eda Munkedal Figur 1 Kommuner med högst och lägst totalkostnad Variationerna för exempelvis sophämtningen beror i många fall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verken är kapitalkostnaden en stor del av den totala kostnaden och beräkningsmetodik för kapitalkostnaden tillsammans med kundtätheten ger direkt utslag i kostnaderna för verksamheten. Fjärrvärmen är oftast dyrast på de orter där man investerat i nya, mindre värmeverk och de lägsta fjärrvärmekostnaderna uppvisar orter med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet. Detta är dock en sanning med modifikation. I många fall är det faktiskt i kommuner, med sedan länge etablerad fjärrvärmeverksamhet, som man har höjt fjärrvärmepriset mest och man ligger på en nivå motsvarande de högsta i Sverige. Generellt har kostnaderna för samtliga nyttigheter ökat med 0,4 % mellan 2009 och 2010 vilket är mindre än inflationen som varit 1,2 % (marsvärden för KPI). 5 (44)

Fjärrvärme; 144,1; 48% Nils Holgersson 2010 Totalkostnad 301,7 kr/kvm inkl moms Avfall; 19,3; 6% VA; 53,7; 18% El; 84,5; 28% I figur 2 redovisas hur de olika nyttigheterna fördelar sig för en medelkommun. Knappt hälften av kostnaden (48 %) är relaterad till värme medan knappt 30 % avser el (ca 10 respektive 20 procentenheter är fastighetsel respektive boendes elkostnad). Resterande knappa ¼-del utgörs av kostnad för avfallshantering (6 %) och av VA-kostnad (18 %). En låg totalkostnad är oftast förknippad med en låg fjärrvärmekostnad. En Figur 2 De studerade nyttigheternas andel av annan viktig iakttagelse är skillnaden i total kostnad (medeltal) för 2010 års studie. totalkostnad mellan staden och glesbygden. Skillnaden i medelvärden i kommunklasser efter innevånarantal för fjärrvärmda kommuner kan uppgå till 44 kr/kvm. Denna skillnad har visat sig allt jämt öka över åren. Det är således allt dyrare att försörja huset i glesbygd jämfört med städer. Jämförelse mellan olika taxor kan aldrig bli helt rättvis. Förhoppningsvis kan undersökningar av den här typen ändå fungera som ett lokalt diskussionsunderlag. Skillnader i årliga driftkostnader mellan olika uppvärmningsformer utgör ett viktigt beslutsunderlag för att övergå till en annan uppvärmningsform. Det som avgör valet är dock nästan alltid investerarens bedömning av hur investeringen ska förräntas. Andra viktiga bedömningsfaktorer för en fastighetsägare är miljöegenskaper, bekvämlighet och utrymmeskrav. 6 (44)

I det följande diagrammet visas utvecklingen för de undersökta nyttigheterna och för konsumentprisindex (KPI) mellan åren 1996 och 2010. 180 Index (1996=100) El (Total) 170 Avfall (vol 1200l/v) 160 150 140 130 Avfall (vol 1900l/v) TOTALT VA Fjärrvärme 120 110 KPI 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År Figur 3 Utvecklingen av undersökta nyttigheter och KPI Förutom den stabila generella prisutvecklingen speglad av KPI bör noteras att vi alltjämt har mycket låga räntenivåer, vilket borde ha stor betydelse för kapitaltunga verksamheter som befinner sig i ett förvaltningsskede. I figuren nedan redovisas utvecklingen av den korta och långa räntan över den studerade tidsperioden 1995-2010. Både den korta och långa räntan är på historiskt låga nivåer. [%] 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 10år Statsobligationer (Månadsmedel) 3mån Statsskuldväxlar (Månadsmedel) Figur 4 Utveckling av kort och lång ränta (källa: Sveriges Riksbank) 7 (44)

Det borde alltså finnas mycket gynnsamma objektiva förutsättningar för en nedåtgående pristrend för de undersökta nyttigheterna. Det är därför inte tillfredsställande att konstatera att prisnivån för samtliga nyttigheter fortfarande ökar. Ökningstakten för VA, avfall och fjärrvärme dock minskat. Ökningstakt för VA och fjärrvärme var ca 3 % medan avfall ökade med 0,3 % vilket är lägre än KPI. Elpriserna har i sin helhet sjunkit sedan 2009. I studien används i år ett rörligt elhandelspris vilket förstärker den redovisade nedgången (i tidigare studier har tillsvidarepriser för el använts). Elnätspriset har även i årets studie ökat kraftigt, 8,5 %. Även 2009 var ökningen hög 7,2 % (och dess för innan 5,2 %). Det bör påpekas att det i Nils Holgersson-studien används kommunmedelvärde. Utvecklingen av elnätspriset är oroväckande ur ett kundperspektiv. Årets ökning har skett samtidigt som Energimarknadsinspektionen (EMI) övergivit sitt verktyg för övervakning (nätnyttomodellen) i väntan på en ny form av övervakning. Det är uppenbart att tiden mellan två verktyg för övervakning har inneburit en möjlighet för många elnätsägare att höja sina priser. Detta tillsammans med ett annat fenomen, som också påpekades i förra årets studie, utjämningen av elnätspriser i de större aktörernas nät. Detta genomförs av E.ON, Vattenfall och Fortum med stöd av ellagen. Det ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område men innebär samtidigt stora prisskillnader mellan enskilda Figur 5 Elnätskostnadens utveckling för Nils städer/kommuner med Holgersson-fastigheten i Norrköping och Linköping liknande förutsättningar. I mellan åren 2003 till 2010 figuren redovisas ett exempel där elnätskostnaden i E.ON-ägda i Norrköping mer än fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt år 2003 och har haft en helt annan utveckling. Denna utveckling är inte rimlig ur ett kundperspektiv. Fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med alternativa uppvärmningsformer är i stort sett oförändrad. Energimarknadsinspektionen gör bedömningen att Den enskilde kunden har en svag ställning gentemot det lokala fjärrvärmeföretaget. Det beror på att fjärrvärmeverksamheten har karaktären av ett naturligt monopol. Även i årets studie har en särskild fokusering på landets tio största städer gjorts. Redovisningen återfinns i studiens sista kapitel. Skillnaden i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är 26 % mellan den av de tio kommunerna som har lägst kostnad, Västerås med 226 kr/kvm, och den som har högst kostnad, Norrköping med 288 kr/kvm. Skillnaden i kr per år för Nils Holgerssonfastigheten blir alltså nästan 62 000 kr, vilket på årsbasis påverkar boendekostnaden per lägenhet med drygt 4100 kr. Samtliga dessa kommuner har dock lägre boendekostnader än medelkommunen i landet (ca 297 kr/kvm om kommunen använder i huvudsak fjärrvärme som uppvärmningsform). 8 (44)

En jämförelse nyttighet för nyttighet mellan de 10 största kommunerna påvisar stora och svårförklarliga skillnader (se figur 6 nedan). Avfall VA El -totalt Fjärrvärme Totalt Medel-Riket Västerås (Lägst-10) Medel-10 Norrköping (Högst-10) Medel-Riket Västerås (Lägst-10) Medel-10 Stockholm (Högst-10) Medel-Riket Linköping (Lägst-10) Medel-10 Malmö 1) (Högst-10) Medel-Riket Stockholm (Lägst-10) Medel-10 Norrköping (Högst-10) Medel-Riket Stockholm (Lägst-10) Medel-10 Jönköping (Högst-10) 0 50 100 150 200 250 300 1) Även Norrköping och Örebro har samma nivå. kr/kvm inkl moms Figur 6 Jämförelse av kostnader för olika nyttigheter i landets 10 största kommuner - Urval lägst/medel/högsta Medel för riket Den största absoluta skillnaden i kr/kvm är för fjärrvärmen där skillnaden mellan högsta (Stockholm) och lägsta (Västerås) är knappt 51 kr/kvm, ca 51 300 kr och år eller ca 290 kr/månad för en lägenhet. I procentuella värden är största skillnaden för avfall mellan högsta (Jönköping) och lägsta (Stockholm), drygt 140 %. 9 (44)

2. AVFALL 2.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för avfall har varit måttlig mellan 2009 och 2010. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för avfall på 108 kr/månad. Det är nästan dubbelt så dyrt i kommunen med det högsta priset (204 kr/mån). I landets billigaste kommun, Lidköping, är priset knappt hälften (46 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: En låg ökning jämfört med föregående år och lägre än inflationen vilket är ett trendbrott. Spridningen är stor mellan kommunerna och prismodellerna är mycket varierande. Nils Holgerssons standardfråga avseende avfall baseras på en insamlingsvolym motsvarande ca 1200 lite/vecka. Om frågan istället ställs öppet till kommunerna har 55 % besvarat frågan. Resultatet är då att insamlingsvolymen minskar till i medeltal ca 1100 liter/vecka och medelkostnaden sjunker med 8,5 %. I Nils Holgersson efterfrågas endast kostnaden för insamling av hushållsavfall. Det har blivit vanligare att även returmaterial i form av olika förpackningar, tidningar mm samlas in fastighetsnära. I en kompletterande studie har detta studerats i ett 20-tal kommuner som erbjuder detta via särskild prislista. Som utgångspunkt för studien har rikets medelvärde för insamling av olika returmaterial i landets kommuner använts. Den beräknade volymen som använts är ca 540 liter/vecka och medelkostnaden för detta är beräknad till i medeltal 3430 kr/år för Nils Holgersson-fastigheten eller ca 20 kr/månad för en lägenhet i samma fastighet. Att det uppstår en kostnad för insamling av detta material för fastigheten är inte helt okontroversiellt då vi som konsumenter redan betalt för detta via en avgift på förpackningar. Andelen kommuner med fasta kostnader har ökat över tiden. Mer än hälften av kommunerna (52 %) tillämpar idag lägenhetsavgifter. För fem år sedan var andel 42 %. I medeltal motsvarar den avgiften en tredjedel av den totala kostnaden för hämtning av hushållsavfall. Vid minskade volymer av hushållsavfall så innebär det att den icke påverkbara avgiften kommer att öka sin andel. 10 (44)

2.2 Resultat Kr/kvm inkl moms 40,0 Jämförelse vid avfallsvolymen 1200 l/v AV2009 AV2010 30,0 20,0 19,3 19,3 10,0 0,0 Lidköping Stockholm Lomma Vellinge Bollnäs Malmö Burlöv Karlskoga Nacka Sundsvall Medel Berg Gnesta Ljusnarsberg Mora Munkfors Färgelanda Pajala Älvdalen Arjeplog Rättvik Figur 7 Kommuner med högsta och lägsta avfallskostnader Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst avfallskostnader samt medel för undersökningen, vilket var knappt 19,3 kr/kvm år 2009 och drygt 19,3 kr/kvm år 2010. I förra årets undersökning var förändringen 3,2 %. Årets undersökning visar på 0,3 % jämfört med föregående år vilket är ett trendbrott jämfört tidigare års underökningar. Den lägsta kostnaden för avfall finns numera i Lidköping, sedan något år tillbaks, med 8,2 kr/kvm. Stockholm har tidigare haft det lägsta priset. Rättvik har den högsta avfallskostnaden, 36,5 kr/kvm. För en lägenhet innebär detta en variation mellan 46 och 204 kr/månad. Skillnaden är med andra ord 158 kr/månad för en lägenhetsinnehavare. De kommuner som har höga avfallstaxor är mindre kommuner och finns i hög grad i glesbygd. En annan faktor som påverkar avfallskostnaden är hur fördelningen av kostnaderna för insamling av avfall som tillhör producentansvaret sker. Studier som gjorts, på uppdrag av flertalet av aktörerna inom Avgiftsgruppen och Avfall Sverige, visar att de boende i hög utsträckning belastas med även dessa kostnader. Hur och om de påverkar de olika kommunernas avfallstaxa ser sannolikt väldigt olika ut. I årets studie har detta studerats i några kommuner som även erbjuder fastighetsnära insamling av det avfall som lyder under producentansvar. På frågan om den faktiska kostnaden och volymen hushållsavfall har drygt hälften av kommunerna svarat, 55 %, d v s omkring 160 kommuner. Den alternativa kostnaden har oftast varit relaterad till mindre insamlad volym. Kostnaden minskar med i medeltal 15 % i dessa kommuner. 11 (44)

Kr/kvm inkl moms 40,0 Jämförelse vid alternativ avfallsvolym ca 1100 l/v (medelvolym - de som ej svarat har samma volym & pris som vid 1200 l/v) 30,0 AV2010 AV2010Alt 20,0 19,3 17,6 10,0 0,0 Mölndal Tidaholm Sundsvall Hjo Karlsborg Tibro Töreboda Skövde Lidköping Gullspång Medel Aneby Övertorneå Bjurholm Ljusnarsberg Mora Munkfors Färgelanda Pajala Älvdalen Arjeplog Figur 8 Avfallskostnad 2010 vid efterfrågad hushållsavfallsvolym (1200 l/v) och faktiskt alternativ (beräknat till ca 1100 l/v) Om hänsyn tas till det redovisade resultat utifrån faktisk kostnad och volym (för kommuner som inte svarat används ordinarie uppgift) fås ett medelpris som är 8,5 % lägre, d v s 17,7 istället för 19,3 kr/kvm inkl moms. Volymen minskar från ca 1200 till 1100 l/v. Några enstaka kommuner har endast lämnat uppgifter om alternativa kostnader och volymer. Dessa kommuner finns redovisade med sina alternativa kostnader i redovisningen i Figur 7 ovan. Deras insamlade avfallsvolym (medelvärde) är drygt 2/3-delar av den efterfrågade. I Bilaga 2 redovisas den alternativa kostnaden som kommunerna redovisat. Här kan t ex konstateras att Rättvik inte längre är dyrast (den faktiska avfallskostnaden i Rättvik bedöms till 75 % av den som gäller vid 1200 l/v, d v s 27,4 kr/kvm). 2.3 Bakgrund och fastighetens förutsättning Liksom tidigare års redovisningar är variationen i kostnad stor mellan kommunerna för att ta hand om avfall. Variationen för avfallskostnaden är fortfarande större än för övriga studerade kostnadsslag. Kommunernas olika lösningar varierar mycket varför det är svårt att få en entydig och enkel redovisning. Nästan alla kommuner har infört kärlhantering och allt fler kommuner jämfört med tidigare undersökning delar upp avfallet i en komposterbar och en brännbar del. Förpackningsåtervinning är väl utbyggd i kommunerna. Detta i kombination med kompostering gör att avfallsmängden att frakta bort från bostaden minskar. Avfallsflödena för hushållsavfall till olika behandlingsformer har förändrats stort över tiden, se Figur 9. Sedan 1998 har förbränning och materialåtervinning vunnit mark på framför allt deponeringens bekostnad. En minskning har dock skett mellan 2008 och 2009. Den biologiska behandlingsformen har däremot utvecklats långsammare. Noterbart är att det finns ett visst trendbrott för mängden återvunnet material. Mängden behandlat avfall har minskat mellan 2008 och 2009 (-5,2 %) vilket är trolig följ av lågkonjunkturen. 12 (44)

Figur 9 Avfallstrend (källa: Svensk Avfallshantering 2010; Avfall Sverige) Kommunerna/renhållningsverken har börjat med rutiner för att ta hand om sorterat och miljöfarligt avfall som elektronikskrot och liknande med ökade kostnader som följd. Kommunernas olika sätt att hantera den nya situationen avspeglas i taxorna som ofta ändras kraftigt antingen uppåt eller nedåt. Allt avfall samlas inte heller in vid källan utan fordrar i hög grad hushållens eller fastighetsägarens medverkan. För fastigheten i undersökningen gäller följande: o En fastighet med 15 lägenheter, 1000 kvm boyta och motsvarande 5 st 240 liters säckar (för kärl: 3 st 370 liters kärl eller 2 st 660 liters kärl) med hämtning en gång i veckan. o Hämtningspoäng mellan 30-50, hämtavstånd 9 m. Inga trappor/dörrar i hämtningsväg. o Kärlhyra och grovsophämtning ska ingå i avgiften. o Ingen komprimering. o Kommuner med uppdelning av avfall i brännbart och organiskt har själva redovisat uppdelningen. Det som använts som "normal"-uppdelning vid beräkning är ca 1000 liter brännbart och resterande komposterbart, d v s ca 200 liter. 13 (44)

I de flesta kommuner finns något taxealternativ som stämmer överens med de givna förutsättningarna. För de kommuner som har 14-dagarshämtning räknas med dubbla säck- eller kärlmängden, 6 st 370-literskärl eller 10 st 240 liters säckar. Vid avgift i kr/kg har fastighetens avfallsvikt varit normerad till ca 4 987 kg/år. Underlaget för beräkning av avfallsvikten är hämtad från plockanalyser som genomförts av REFORSK. Allt fler kommuner tillämpar källsortering med uppdelning i vått och torrt avfall och/eller någon form av kompostering. För att jämföra sådana taxor krävs nya och betydligt mer detaljerade antaganden för att jämföra fastighetens kostnader. I praktiken är detta mycket svårt då kommunerna har så totalt skilda taxekonstruktioner och insamlingsmetoder. Insamlingsverktyget har i denna undersökning dock anpassats för att kunna lämna mer detaljerade svar. En komponent som det visat sig svårt att i praktiken få med i kostnadsbeskrivningen är grovsopshämtningen, då den hos många kommuner inte längre erbjuds. Detta visa också svårigheten att få med de olika servicenivåer som faktiskt erbjuds fastighetsägaren beroende på vilken kommun som studeras. 2.4 Framtida krav inom avfallsområdet Det övergripande målet med avfallshanteringen är att uppfylla miljömålen som syftar till god hälsa och miljö samt resurshushållning. Målet för avfallshanteringen konkretiseras i de nationella miljömålen och innebär dels en strävan att minska avfallsmängden (i synnerhet den deponerade mängden) dels minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. För att åstadkomma detta har ett antal styrmedel beslutats: 2010 o Skatt på förbränning av hushållsavfall tas bort den 1 oktober 2010. o Reviderad definition av biogas som ska möjliggöra att deponigas omfattas av definitionen. Skattebefrielse för biogas som levereras i rörledning. Skattefriheten ska kunna följa gasen till kunden enligt avtal. o Nationellt mål att 35 procent av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska behandlas genom biologisk återvinning. o Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. o Nationellt mål att allt lämpligt matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera ska återvinnas genom biologisk behandling. o EU s reviderade ramdirektiv för avfall ska vara infört senast 10 december. 2013 o Enligt avfallsdirektivet ska EU s medlemsstater senast den 12 december 2013 ta fram nationella program för att minska avfallsmängderna och samtidigt göra avfallet mindre farligt. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. 14 (44)

2015 o Nationellt mål att minst 60 av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. o Senast år 2015 skall EU s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässig och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivet för avfall. 2020 o EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst 10 procent av fordonsbränslena ska ha förnybart ursprung. o Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmål för medlemsstaterna. Till 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg- och rivningsavfall gäller 70 procent. 15 (44)

3. VATTEN OCH AVLOPP 3.1 Slutsatser & Iakttagelser Takten för prisutvecklingen för VA har minskat mellan 2009 och 2010 men ligger fortfarande en bra bit över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för VA på 300 kr/månad. Det är drygt 70 % så dyrt i kommunen med det högsta priset (515 kr/mån). I landets billigaste kommuner, Stockholm och Huddinge, är priset drygt 60 % lägre (115 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende avfallspriserna är sammanfattningsvis följande: VA-avgiften har under den tid som Nils Holgersson-undersökningen, d v s sedan 1996, genomförts stigit med 45 % medan KPI under samma period ökat med 18 %. VA-branschen, som är kapitalintensiv, har samtidigt under denna period fått fördelen av att referensräntorna sjunkit från en nivå på omkring 9 % till mellan 1-2 % (se Figur 4). Det finns skillnader i tekniska förutsättningar för att bedriva VA-verksamhet vid en jämförelse mellan olika kommuner men det förklarar inte de stora skillnader som resultaten visar. En minskad vattenåtgång är en viktig prisdrivande parameter. 3.2 Resultat Taxorna för vatten och avlopp förändras inte i sin uppbyggnad på samma sätt som avfallstaxorna. VA-systemet är inte lika lätt att förändra och ger en stabilare struktur. Taxornas konstruktion skiljer sig något från kommun till kommun. I stort sett alla kommuner har en fast avgift och en avgift per kubikmeter förbrukat vatten. Till detta kommer i en del fall lägenhetsavgift och/eller mätaravgift. En del kommuner har en dominerande fast del medan de flesta har en låg fast del och en hög rörlig avgift. Vissa kommuner tar också ut en avgift baserad på tomtarea. 16 (44)

Kr/kvm inkl moms 100,0 90,0 80,0 70,0 VA2009 VA2010 60,0 50,0 52,2 53,7 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Stockholm Huddinge Västerås Lidköping Kristianstad Lund Solna Östersund Lidingö Skövde Medel Årjäng Tjörn Munkedal Kramfors Färgelanda Torsås Strömsund Lessebo Nordanstig Jokkmokk Figur 10 Kommuner med högsta och lägsta VA-taxa Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst VA- taxor samt medel för undersökningen vilket var 52,2 kr/kvm år 2009 och 53,7 kr/kvm år 2010. Medelvärdet har stigit med 2,8 % mellan åren 2009 och 2010, vilket är en något större ökning jämfört med föregående undersökning (4,2 % mellan 2008 och 2009). I bilaga 1 finns samtliga uppgifter redovisade. Den lägsta VA-kostnaden finns i Stockholm och Huddinge (20,5 kr/kvm) och den högsta i Jokkmokk (92,3 kr/kvm), vilket motsvarar en lägenhetskostnad på mellan 115 och 515 kr/månad. Lägenhetskostnaden kan alltså vara 400 kr/månad lägre i Stockholm och Huddinge jämfört med Jokkmokk till följd av VA-taxans nivå. Dessa ytterligheter är de samma som föregående års studie. Ingen hänsyn har tagits till anläggningsavgifterna. VA-verksamheten är i helt dominerande grad avgiftsfinansierad. Vissa kommuner kan dock ha ett tillskott via skattesedeln. Uppgifter för detta saknas. Räknat för samma vattenvolymer så har höjningen av den genomsnittliga VA-kostnaden ökat något mer än konsumentindex över de studerade åren. Samtidigt visar förbrukningsstatistik över vattenåtgång att vattenkonsumtionen minskat över åren, vilket även för med sig minskade absoluta kostnader för VA. Den kommunala vattentjänstbranschen är ett naturligt monopol som inte har avreglerats, i motsats till t ex elbranschen. Enligt lagstiftningen måste VA-verksamheterna bedrivas utifrån självkostnadspris och får heller inte ge vinst. 17 (44)

En prisjämförelse med geografiskt relativt närliggande kommuner med skiftande förutsättningar redovisas i tabellen och figuren ovan. Uppgifter från omkring år 2000 visade på att inte alla kommuner hade full kostnadstäckning för sin VA-verksamhet via taxan (Nordanstig hade 85 % och Timrå hade 95 % kostnadstäckning). Sannolikt bedrivs verksamheterna idag med full kostnadstäckning via VA-taxan. Spridningen i kostnad för Nils Holgersson-fastigheten är mycket stor för de studerade kommunerna. Nordanstig med sämst förutsättningar hamnar bland de högsta i landet medan Gävle under en period varit bland de lägsta (kostnaden i Gävle har ökat kraftigt de senaste åren men är ända långt under medel). Förutsättningarna i Gävle är också relativt sett gynnsamma. Mer intressant är det att jämföra Hudiksvalls utveckling med övriga kommuner (undantaget Nordanstig) där VA-verksamheten lyckats med en betydligt måttfullare prisutveckling med tekniska förutsättningar som åtminstone i tabellen ovan inte är tydligt till någon fördel. 18 (44)

4. EL 4.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för el sammantaget, d v s inklusive elnät, elhandel och skatter, har minskat mellan 2009 och 2010 med 5 %. Detta förklaras framför allt av ett lägre elhandelspris. I Nils Holgerssonundersökningen har dessutom en växling från en redovisning med tillsvidareavtal till att istället använda rörligt prisavtal gjorts. Rörligt pris är numera den vanligaste avtalsformen. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för all el på 472 kr/månad. Det är 20 % dyrare i kommunen med det högsta priset (566 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset drygt 22 % lägre (368 kr/mån). Det som skiljer kommunerna åt är nätavgiften och elskatten (som är lägre i ett antal Norrlandskommuner). De iakttagelser som gjorts avseende de totala elpriserna är sammanfattningsvis följande: Det totala elpriset variera kraftigt från år till år främst beroende på elhandelsprisets utveckling. Under den period som Nils Holgersson-undersökning bedrivits har det successivt inneburit ökade priser sedan år 2000. Enligt bedömare inom branschen kommer den närmsta 10-årsperioden innebära ett kraftigt överskott av elproduktion tillföljd av bl a utbyggnaden av vindkraften. Detta borde leda till lägre framtida elhandelspriser om inte hela kapaciteten kan exporteras. I årets rapport har rörligt elhandelsavtal använt istället för tillsvidarepris vilket fått konsekvensen att elkostnaden totalt har sjunkit. Skälet till det ändrade synsättet är att rörligt elavtal är det vanligaste och samtidigt bäst avspeglar den aktuella elmarknaden. Om tillsvidarepriset använts så hade El (total) i tabellen ovan ökat till 98,3 kr/kvm inkl moms. En ökning med 10,5%. Elnätsavgifter fortsätter att öka kraftigt (se kommentarer under elnät), vilket är minst sagt bekymmersamt från ett konsumentperspektiv. Elskatten är sänkt jämfört med 2009 vilket beror av kopplingen till inflationen (KPI). 19 (44)

4.2 Nätavgifter För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för elnät på 183 kr/månad. Det är drygt 50 % dyrare i kommunen med det högsta priset (277 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset 42 % lägre (107 kr/mån). De iakttagelser som gjorts avseende elnätsavgifterna är sammanfattningsvis följande: Årets studier visar på en kraftig höjning av elnätavgiften med i medeltal 8,5 %, redovisat som ett kommunmedel. Även förra årets studie visade på stora ökningar (7,2 %). Detta bekräftas också av SCB:s statistik över elnätsavgifter som faktiskt visar på en klart högre ökningstakt för elnätsavgiften jämfört med tidigare år. Det faktum att elnätsföretagen befinner sig mellan två regleringsmodeller gör att tanken infinner sig om möjligheten att höja intäkten. Branschen har tvingats till stor investeringar avseende ökad elsäkerhet och elmätare. Dessa investeringar har gjorts under en period med historiskt låga räntor. Dessa investeringar som syftar till en rationellare drift tillsammans med en utveckling där driftoch underhållsdelen inom verksamheterna konkurrensutsätts borde kunna leda till lägre kostnader och därmed till lägre eller oförändrade elnätsavgifter framöver. På motsvarande sätt som för elpriser har en jämförelse gjorts för nätavgifter. Endast nätföretag som utgör dominerande nätföretag inom någon kommun har tagits med. Samma redovisningsform gjordes i föregående års redovisning. Även i årets studie har för fastighetsabonnemanget använts uppgifterna för 35 A jordbruk, eftersom det är dessa uppgifter som funnits historiskt och underlättar den årsvisa jämförelsen. Endast där det saknas uppgifter för 35 A jordbruk har vi använt uppgifter för ett vanligt abonnemang. När det gäller storleken på nätavgifter så är företagens distributionsförhållanden en viktig parameter. Det betyder att nätföretag med få kunder per ledningskilometer (landsbygdsdistribution) har en högre naturlig nätkostnad än nätföretag med många kunder per ledningskilometer (tätortsdistribution). Stormarna Gudrun och Per innebär naturligtvis också att vissa landsbygdsföretag i södra Sverige drabbades hårt samt att lagstiftningen skärpts vad det gäller ersättning till kund vid avbrott. De fysiska förutsättningarna är dock långtifrån den enda förklaringen till den relativt stora prisskillnaden mellan nätägarna. 20 (44)

90 80 Nätföretag2009 Nätföretag2010 70 öre/kwh exkl moms 60 50 40 30 20 44,5 47,7 10 0 Skövde kommun Luleå Energi Elnät AB AB Borlänge Energi Elnät AB Bromölla Energi AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Utsikt Nät AB Ljungby Energinät AB Trelleborgs Kommun Sundsvall Elnät AB Umeå Energi Elnät AB Medel Nynäshamn Energi AB Ale Elförening ek för Kreab Energi AB Härjeåns Nät AB E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_9_Västbo E.ON Elnät Sverige AB Inkl. Kungsbacka & Västbo_10_Syd & E.ON Elnät Sverige AB Nord_1_Nord Fortum Distribution AB Västra Svealand-Västergötland+Nor- Kreab Öst AB Ekfors Kraft AB brutet räkenskår Figur 11 Nätavgifter företagsvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) Inte oväntat är det företag med stort inslag av glesbygd som har de högsta nätavgifterna och nätföretagen med lokalnät i tätorter som har de lägsta nätavgifterna. Skillnaden mellan billigaste och dyraste nätföretag för Nils Holgerssonfastigheten blir enligt figuren ovan mycket hög Skövde kommun har ett elnätpris på under 30 öre/kwh medan Ekfors Kraftnät AB för sin distribution fakturerar ca 80 öre/kwh, eller en prisnivå som är ca 2,6 ggr så hög. Energimarknadsinspektionen (EMI) har historiskt tillämpat den s.k. nätnyttomodellen vid sin granskning av skäligheten i elnätstariffer. Nätnyttomodellen var en modell för prisreglering som tog sikte på nyttan som nätbolagen producerade. Systemet gav kredit för leveranssäkerhet och för en normal administration. Genom sin konstruktion kunde systemet också medverka till att sätta press på elbolagen att ta tillvara på den rationaliseringspotential som finns (enligt vissa experter upp till 30 %). Från och 2012 kommer istället en förhandsprövning av nättarifferna ske, dvs. en prövning av myndigheterna innan elnätsföretagen tillåts tillämpa sina tariffer. Tiden fram till dess kan uppfattas som osäker ur ett kundperspektiv. De prisstudier som gjorts i rapporten visar på en väldigt hög ökningstakt för elnätspriserna. Det förestående bytet av övervakningsmetod och det fönster som finns fram till dess kan innebär en osäkerhet för konsumenterna avseende ytterligare prishöjningar. Denna iakttagelse gjordes även förra året (2009) och misstanken att elnätsföretagen utnyttjar den uppkomna situationen har stärkts. Från ett kundperspektiv känns det därför fortfarande angeläget att ta upp diskussionen om hur elnätsföretagen kan effektiviseras samt inte minst hur denna effektivisering kan komma elnätskunderna tillgodo. Det gäller inte minst i en period där övervakande myndighet är fokuserad på att byta övervakningsmetod. Erfarenheten visar att det tar mycket lång tid mellan att en oskälighet konstaterats av myndigheten och att resultatet kommer elnätskunderna tillgodo. Nuvarande lagstiftning tar fasta på att de samlade intäkterna från elnätsverksamheten ska vara 21 (44)

skälig. Hur de aktuella elnätstarifferna sätts mellan olika kundkategorier är upp till elnätsföretagen att själva bestämma. Den pågående utjämning av elnätspriser som framför allt de större aktörerna som E.ON, Vattenfall och Fortum genomför med stöd av ellagen får märkliga konsekvenser. Utjämningen ger enklare prislistor inom respektive företags geografiska område innebär stora prisskillnader mellan enskilda städer/kommuner med liknande förutsättningar. I figuren redovisas ett exempel där elkostnaden i E.ON-ägda elnätet i Norrköping nästan fördubblats sedan 2003, då utjämningen av elnätsavgifterna påbörjades inom E.ON. Det kommunalt ägda elnätet i grannkommunen Linköping hade ungefär samma utgångspunkt 70 år 2003 och har haft en helt annan 60 Norrköping utveckling. Denna 50 utveckling måste starkt ifrågasättas ur 40 ett kundperspektiv. 30 Ligger denna Linköping utveckling verkligen i 20 linje med 10 lagstiftarnas intentioner? Varför 0 skall just E.ON.s År kunder i Norrköping öre/kwh exkl moms 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 12 Elnätskostnadens utveckling för Nils Holgerssonfastigheten i Norrköping och Linköping mellan åren 2003 till 2010 bidra till att utjämna elnätstariffer mellan stad och landsbygd? Eftersom undersökningen avser ett flerbostadshus har den dominerande tätortsdistributören valts då flera nätföretag förekommer. Fastighetens elförbrukning delas upp i fastighetsel och hushållsel. Elföretagens mest förmånliga tariffer, vilket oftast är en s.k. enkeltariff, har använts. Förbrukningar och övriga förutsättningar framgår av avsnittet "Förutsättningar" i början av rapporten. 4.3 Elpriser (konkurrensutsatt del) Sammanställningen som avser elhandelspris för både hushållsel och fastighetsel tillsammans med månadsmedelvärde för marknadspriset för el (NordPools spotmarknad prisområde Sverige), visas i nedanstående figur: 22 (44)

100 öre/kwh exkl skatter 90 80 70 60 50 40 30 Avtal (1 år); 73,80 Tillsv avtal; 62,1 Tillsv avtal; 68,4 Avtal (1 år); 61,0 Tillsv avtal; 79,4 Avtal (1 år); 65,1 Rörl avtal; 57,1 20 10 Undersökningstidpunkterför Nils Holgersson 2008 och 2009 Undersökningstidpunkterför Nils Holgersson 2009 och 2010 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug 2008 2009 2010 Figur 13 Tillsvidarepriser och avtalspriser (1 år) samt rörligt avtal (endast 2010) för elhandelsföretag vid halvårsskiftet år 2008-2010 för typfastigheten jämfört med månadsmedelvärden av spotpriser på Nordpool Medelvärdet av tillsvidarepriserna för de tio största företagen juni år 2010 var 79,4 öre/kwh exkl. elskatt och moms. Motsvarande medelvärden för år 2009 var 68,4 öre/kwh, dvs. en ökning med ca 16 %. Medelpriset för 1-årsavtal vid halvårsskiftet 2010 var 65,1 öre/kwh exkl. elskatt och moms. Motsvarande avtalspris för år 2009 var 61,0 öre/kwh, dvs. avtalspriserna har i medeltal ökat med ca 7 %. Skillnaden mellan avtalspriserna på ett år och tillsvidarepriserna kan bland annat förklaras med hur pristrenden ser ut för spotpriser vilket påverkar avtalspriset direkt medan de trögrörliga tillsvidarepriserna ligger kvar längre på tidigare prisnivåer. Prisutvecklingen på marknadsplatsen NordPool och undersökningstillfällena för Nils Holgersson redovisas också i figuren. Det rörliga avtalspriset, som numera är vanligare än tillsvidarepriser (figuren nedan), följer spotpriserna på ett mer följsamt sätt. Där är det viktigt att kontrollera villkoren och vilka marginaler som används av de olika elhandelsföretagen. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga avtalsformer 3-årsavtal 2-årsavtal 1-årsavtal Avtal om rörligt pris Tillsvidareavtal jan-2001 jan-2002 jan-2003 jan-2004 jan-2005 jan-2006 jan-2007 jan-2008 jan-2009 jan-2010 jul-2010 Figur 14 Avtalsformer för slutkunder 2001-10 (källa: SCB) 23 (44)

SCB har statistik för hur avtalsformerna fördelas i antal elkunder per avtalsform. I nedanstående diagram finns en utveckling från år 2001 till och med juli 2009. Mätningarna visar att allt fler kunder överger tillsvidarepriserna och gör aktiva val. Traditionellt har en majoritet av lägenhetskunderna i Sverige haft tillsvidareavtal som kontraktsform. Vi kan utgå ifrån att villakunderna är ett mer aktivt kundsegment vad avser byte av elleverantör, jämfört med lägenhetskunderna. Det finns ett företag, Jämtkraft, som mycket tydligt premierar sina trogna hemmakunder (lägenhetskunder som inte byter). Månadsmedelvärden av spotpriser (STOSEK) t o m aug-10 Terminspriser NordPool (EUR=9,31 SEK) 07-sep-10 800 700 600 500 400 300 200 100 0 jan-96 jul-96 jan-97 jul-97 jan-98 jul-98 SEK/MWh jan-99 jul-99 jan-00 jul-00 jan-01 jul-01 jan-02 jul-02 jan-03 jul-03 jan-04 jul-04 jan-05 jul-05 jan-06 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 Figur 15 Månadsmedelpriser på NordPools spotmarknad tom aug 2010 samt terminspriser (framtida leveranser) för perioden 2010 2015 (källa: NordPool) Historiken på Nordpool visar på kraftiga variationer för elpriset men med en uppåtgående trend sedan 2000. Utvecklingen av elpriset framåt i tiden, så som den bedöms av marknaden i början av september, visar på en relativ försiktig utveckling av kraftpriserna. Detta bör också få ett genomslag även för konsumenter med tillsvidareavtal. Bättre följsamhet är det naturligtvis för avtalskunder och då i synnerhet för rörlig avtalsform. Med en spotmarknad och ett fastprisavtal som ibland justeras varje månad har vi i likhet med tidigare år valt att beskriva elmarknaden och elpriset för de största aktörerna vid halvårsskiftet år 2010 (Vattenfall, E.ON, Fortum, Skellefteå Kraft, Lunds Energi, Mälarenergi, Östkraft, Öresundskraft och Jämtkraft AB). De flesta elleverantörerna erbjuder 1-, 2 resp. 3-åriga avtalspriser. Priserna är rullande månadsvis, vilket innebär att ett 1-årigt elavtal i princip kan byta prisnivå varje månad under hela året. För att få en jämförelse med de största företagen har vi studerat några av de elhandelsbolag som gjort sig kända som konkurrenskraftiga outsiders. I jämförelsen har tagits med ett exempel på outsider i form av Storuman Energi AB. De tio största elhandelsbolagen som studerats, svarar för en helt dominerande del av den svenska elförsäljningen. Samtliga elpriser har inhämtats via företagens hemsidor under juni/juli månad 2010. För att få en rättvisande bild avser sammanställningen nedan prisläget halvårsskiftet år 2010 för samtliga redovisade elhandelsföretag. Undersökningen har valt att studera de elhandelspriser som gäller privatkunder för typhuset enligt följande: 24 (44)

1. Elpriset för avtalslös kund (tillsvidarepris), dvs. de kunder som inte aktivt valt annan avtalsform med befintlig elleverantör eller inte har bytt elleverantör, faktureras ett pris som elleverantören med iakttagande av varseltider kan ändra när som helst under leveransåret. Elleveranser med tillsvidarepriser är inte längre ensamt den vanligaste affärsuppgörelsen mellan elleverantörer och svenska elkunder utan har fått konkurrens av rörligt avtal. Lägenhetskunderna är sannolikt fortfarande överrepresenterade inom avtalsformen tillsvidarepris 2. Elpriset för ett 1- årigt avtal tecknat i juni månad 2009. Det finns både 2-åriga och 3-åriga avtalserbjudande men vi har valt att fokusera på 1-årsavtalet. 3. Rörligt elpris. 4.3 Sammanlagda elkostnader inklusive skatter I det följande redovisar vi både elpriser för de tio största elhandelsföretagen och nätavgifter för samtliga kommuner och därmed förknippade nätföretag. Den totala elkostnaden inklusive moms redovisas kommunvis och uttrycks i kronor per kvadratmeter. De flesta av landets kommuner hade under första halvåret 2010 en punktskatt (konsumtionsskatt) på 28,0 öre/kwh exkl. moms. Vissa norrlandskommuner har en punktskatt på 18,5. Nivån år 2009 var på 28,2 respektive 18,6 öre/kwh. På alla avgiftselement, alltså även på punktskatten, tillkommer moms med 25 %. Nytt för 2010 års undersökning är att det använda elpriset avser rörligt avtalspris till skillnad mot tidigare år då det inlagda elpriset utgjorde medelpriset av tillsvidarepriset för landets största elhandelsbolag vid aktuellt halvårsskiftet. De största elhandelsbolagen är, som tidigare nämnts, elleverantörer till en mycket stor andel av landets elkunder. 110 100 90 EL2009 EL2010 89,0 84,6 80 Kr/kvm inkl moms 70 60 50 40 30 20 10 0 Luleå Umeå Piteå Skövde Malung Borlänge Bromölla Eskilstuna Örnsköldsvik Linköping Medel Hällefors Kil Laxå Munkfors Storfors Ljusnarsberg Sunne Vansbro Övertorneå Torsås Figur 16 Totala elkostnaden kommunvis (10 lägsta, medel, 10 högsta) 25 (44)

Diagrammet ovan visar kommuner med lägst och högst total elkostnad samt medel för undersökningen, vilket var 84,6 kr/kvm år 2010 jämfört med 89,0 kr/kvm för år 2009. Det innebär en sänkning med 5 % sedan år 2009. Det bör också påpekas att ytterligare sex kommuner har samma totalkostnad som Hällefors nämligen Eda, Forshaga, Grums, Gullspång, Hagfors och Hammarö, eftersom dessa kommuner har samma elnätsföretag i form av Fortum. Det kan också noteras att flera norrlandskommuner av tradition har låga elpriser. Dessutom betalar kunderna i flera norrlandskommuner en lägre punktskatt på el. Luleå är den kommun som har den lägsta kostnaden för el (66,0 kr/kvm) och Torsås den högsta (101,3 kr/kvm). Översatt till en lägenhetsrelaterad kostnad så innebär det 368 respektive 566 kr/månad. Skillnaden mellan kommunerna blir då 198 kr/månad och lägenhet. Den totala kostnaden innehåller flera faktorer som haft olika utveckling mellan åren enligt följande: o Sänkt elhandelspriser beroende på en övergång till att använda rörligt elprisavtal istället för tillsvidareavtal mellan åren 2010 till 2009 (juni resp. år, se Figur 13) o En kraftig ökning av elnätsavgifterna sett som ett kommunmedelvärde o Något sänkta elskatter Utvecklingen mellan åren 2009 2010 för de olika kostnadselementen har åskådliggjorts i följande diagram, där de procentuella avvikelserna avser kommunmedelvärdet: 100 90 80 År 2009 År 2010-5,0% SEK per m2 inkl. moms 70 60 50 40 30 20 8,5% -16,4% -0,7% 10 0 Elnät Elhandel+certifikat Punktskatt SUMMA Figur 17 Utvecklingen av totala elkostnaden fördelat per kostnadselement mellan åren 2009-10 Den totala elkostnaden som redovisas i studien består av tre olika komponenter: nätavgift, elpris och skatter. Lägenheten i studien har en årsförbrukning på 2 300 kwh. Vi har vidare förutsatt att elpriset handlats upp i konkurrens genom att teckna rörligt elhandelavtal med befintlig elleverantör 26 (44)

Skatt 35% Elhandel inkl. elcertifikat och utsläppsrätter 34% eller genom att byta elleverantör. Baserat på år 2010 års medelvärden i studien blir förhållanden mellan olika priskomponenter enligt Figur 18. Elnät 31% Figur 18 Procentuell fördelning mellan priskomponenterna för en lägenhet i typhuset I årets studie är skatter tillsammans med elhandelsavgiften inkl. elcertifikat och påverkan av utsläppsrätter den största kostnadsposten i det totala elpriset för de flesta hushållen. Skatten utgörs av punktskatten på el (konsumtionsskatt) samt moms på alla kostnadselement. 24,9 kr/m2 (29 %) 15 lägenheter Fastighetsabonnemang Vissa norrlandskommuner har, som nämnts ovan lägre punktskatt. Elnätets andel fortsätter och ökar och har också ökat jämfört med 2009. Elnätsavgiftens andel börjar närma sig de övriga komponenternas andel. 59,6 kr/m2 (71 %) Figur 19 Fördelning av den totala elkostnaden mellan de 15 lägenheterna och fastighetsabonnemanget för medelvärdet i undersökningen När det gäller fördelningen av elkostnaden i typfastigheten illustreras det av följande figur 19 som återspeglar medelvärdets fördelning. En viktig förändring i redovisningen av elhandeln är, som tidigare nämnts, övergången till rörligt elhandelsavtal istället för tillsvidareavtal. I figuren 20 kan konstateras att det för el (total) istället skulle innebära en ökning med drygt 10% om tillsvidareavtalet användes, vilket skall jämföras med en 5% minskning. Det väsentliga är att nivån är korrekt. SEK per m2 inkl. moms 120 100 80 60 40 20 0 Elnät 8,5% År 2009 År 2010 16,2% Elhandel (Tillsv.avtal)+certifikat -0,7% Punktskatt 10,3% SUMMA Figur 20 El (total) redovisat med förändringar på elnät, elhandel (tillsvidareavtal) och skatt 27 (44)

5. FJÄRRVÄRME 5.1 Slutsatser & Iakttagelser Prisutvecklingen för fjärrvärme har ökat med 2,9 % har ökat mellan 2009 och 2010. Detta är en minskning jämfört med förra årets redovisning men allt jämt betydligt över KPI. För en typlägenhet i Nils Holgersson-fastigheten innebär det en medelkostnad för fjärrvärmen på 805 kr/månad. Det är 28 % dyrare i kommunen med det högsta priset (1029 kr/mån). I landets billigaste kommun, Luleå, är priset hela 43 % lägre (461 kr/mån). Det är hela 2,2 gånger dyrare i Hammarö jämfört med Luleå vilket måste betecknas som anmärkningsvärt. De iakttagelser som gjorts avseende fjärrvärmepriset är sammanfattningsvis följande: Prisutvecklingen för fjärrvärmen har mattats av något men ligger stadigt på mellan 2,5 till 5,2 % sedan år 2000. Detta innebär att fjärrvärmepriset ökat med över 40 % i medeltal ute i de svenska kommunerna sedan millenniumskiftet. KPI har under samma period ökat med 16 %. Prissättningen av fjärrvärmen är relativt sätt komplicerad. Prismodeller med upp till 7 olika priskomponenter gör det svårt för konsumenten att förstå konsekvensen av t ex en energieffektiviseringsåtgärd på förhand. Ett nytt EU-direktiv med begreppet Nära-Noll-Energibyggnader är något som kommer att påverka den framtida byggnadsutvecklingen. För närvarande arbetar Energimyndigheten med den svenska tolkningen av direktivet. Resultatet skall redovisas under oktober 2010. Energieffektiviseringen inom det svenska byggnadsbeståndet är en utmaning för både fastighetsägare och fjärrvärmebranschen vilket också kan komma att påverka den framtida prissättningen av fjärrvärme. 28 (44)