Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum 2010-12-09 1(58) Plats och tid Jävregården kl 10 16 ande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Lennart Holm Justeringens plats och tid Teknik- och gatukontoret 2010-12-13 Sekreterare Anna-Karin Filipsson Paragrafer 85 95, 100 122 Ordförande Christer Lindström Justerande Lennart Holm Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Teknik- och Sammanträdesdatum 2010-12-09 Anslags uppsättande 2010-12-13 Anslags nedtagande 2011-01-03 Förvaringsplats för protokollet Teknik- och gatukontoret Underskrift Utdragsbestyrkande

2(58) Plats och tid Jävregården kl 10 17 ande Se sida 2 Övriga deltagare Se sida 2 Utses att justera Lennart Holm Justeringens plats och tid Jävregården 2010-12-09 Sekreterare Anna-Karin Filipsson Paragrafer 96 99 Ordförande Christer Lindström Justerande Lennart Holm Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Teknik- och Sammanträdesdatum 2010-12-09 Anslags uppsättande 2010-12-09 Anslags nedtagande 2010-12-30 Förvaringsplats för protokollet Teknik- och gatukontoret Underskrift Utdragsbestyrkande

3(58) ande Christer Lindström (S), ordförande Lena Vikberg (S), vice ordförande Stig Rönnbäck (S) Lars-Eric Lindgren (S) Laila Stålnacke (S) Roland Alm (S) Nina Huotari (S) 85 116 Åke Forslund (FP) Lennart Holm (V) Erik Åslund (C) Karl-Erik Jonsson (M) Hans Taivalsaari (NS) Lennart Sundberg (S) tjg ersättare Sven-Erik Boman (S) adjungerad 85 116 tjg ersättare 117 122 Övriga deltagare Jan Ställ, Fastighets- och servicekontoret Åsa Öberg, Teknik- och gatukontoret Anders Jönsson, Teknik- och gatukontoret 120 Anna-Karin Filipsson, sekreterare

4(58) Innehållsförteckning 85 Belysningsprinciper...6 86 Upphävande av riktlinjer för anläggande av vägbelysning inom Piteå kommun...7 87 Yttrande över motion om gång- och cykelväg efter Järnvägsgatan, Munksund...8 88 Yttrande över medborgarförslag att undersöka möjligheterna med en järnvägstransport av delar till vindkraftverken i Dragaliden...10 89 Yttrande över medborgarförslag angående servering av mjölk och smör i förskola, skola...11 90 Yttrande över medborgarförslag om flytt av busskur i Sjulsmark...13 91 Yttrande över medborgarförslag om att upprätta en pendlarparkering i centrum vid f d Gunnars kiosk...15 92 Yttrande över medborgarförslag om sänkt hastighet förbi skolan i Lillpite..17 93 Yttrande över detaljplan för Stadsön 2:1 Källbo...19 94 Äskande om anslag ur kommunstyrelsens centrala pott till Grisbergets ridanläggning...21 95 Ansökan om kommunalt årligt underhållsbidrag till enskild väg utan statsbidrag...22 96 Försäljning Malmgatan 19-23, Flodhästen 1...23 97 Försäljning Bergsviken 6:15 Ejdervägen 2 och 4...24 98 Försäljning Hortlax 17:17, f d förvaltningsbyggnad Hortlax...26 99 Försäljning Hortlax 18:56 Pinjevägen 7, Linneahuset...28 100 Försäljning Öjebyn 33:235...29 101 Förfrågan om markköp i Sjulnäs...30 102 Förtydligande angående revisionens årliga granskning av Teknik- och...32 103 Remiss Lst dnr 258-8641-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 569 i Nybyn...34 104 Remiss Lst dnr 258-8640-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 563 i Holmträsk...38 105 Remiss Lst dnr 258-8639-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 563 i Arnemark...39 106 Remiss Lst dnr 258-8637-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 555 i Borgfors...40 107 Remiss Lst dnr 258-8636-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 550 i Långnäs...41 Sid

5(58) 108 Remiss Lst dnr 258-8635-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 543 i Åträsk...42 109 Remiss Lst dnr 258-8616-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 373 i Bergsviken...43 110 Remiss Lst dnr 258-8617-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg E4 Rosvik norra...44 111 Remiss Lst dnr 258-8619-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 515 i Björkliden...45 112 Remiss Lst dnr 258-8623-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 501 i Kälen...46 113 Remiss Lst dnr 258-8614-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 374 i Sikfors...47 114 Remiss Lst dnr 258-8638-10 ansökan om upphävande av hastighetsbegränsning på väg 555 i Sikfors...48 115 Remiss Lst dnr 258-8633-10 ansökan om upphävande av hastighetsbegränsning på väg 515 i Koler...49 116 Månadsbokslut oktober och november 2010 Teknik- och gatukontoret och Fastighets- och servicekontoret...50 117 PitePanelens rapport 8 och 9...51 118 Delegationsbeslut...52 119 Delgivningsärenden...54 120 Informationsärenden...56 121 Av nämnden väckta frågor...57 122 Omfördelning driftanslag till investeringsanslag...58

6(58) 85 Belysningsprinciper Dnr 10TEK76 1. Teknik- och antar upprättade förslag till belysningsprinciper enligt bilaga 10TEK76-5. 2. Teknik- och beslutar godkänna att mindre revideringar av belysningsprinciper genomförs och beslutas på förvaltningsnivå. 3. Teknik- och beslutar att övergripande revideringar av belysningsprinciper beslutas av nämnd. Kommunfullmäktige har den 15 november 157 beslutat anta Belysningsplan för offentlig belysning. Belysningsplanen är ett övergripande styrdokument som fastställs av kommunfullmäktige och utgör en del av kommunens stadsplanering. Bilaga 10TEK76-5, belysningsprinciper är riktlinjer för ljusvärden och förslag på armaturer och ljuskällor för olika typsituationer och är en bilaga till belysningsplanen. Belysningsprinciperna kommer att revideras fortlöpande i takt med teknisk utveckling inom området. Dokumentet är upprättat av Teknik- och gatukontoret i samarbete med White arkitekter våren 2010. Teknik- och föreslås anta upprättade förslag till belysningsprinciper enligt bilaga 10TEK76-5 samt godkänna att mindre revideringar av belysningsprinciperna genomförs och beslutas på förvaltningsnivå. Mer övergripande revideringar förs upp för beslut i Teknik- och. sunderlag 10TEK76-7 och 8 Belysningsplan inkl bilaga Råd Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 30 Bilaga 10TEK76-5 Belysningsprinciper

7(58) 86 Upphävande av riktlinjer för anläggande av vägbelysning inom Piteå kommun Dnr 10TEK277 Teknik- och s förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen upphäver riktlinjer för anläggande av vägbelysning inom Piteå kommun beslutat 2004-12-13 228. Kommunfullmäktige har den 15 november 157 beslutat anta Plan för offentlig belysning. Belysningsplanen är ett övergripande styrdokument som fastställs av kommunfullmäktige och utgör en del av kommunens stadsplanering. Planen med dess bilagor ersätter riktlinjer för anläggande av vägbelysning inom Piteå kommun. Kommunstyrelsen bör därför upphäva de befintliga riktlinjerna för anläggande av vägbelysning inom Piteå kommun beslutade 2004-12-13 228. sunderlag Riktlinjer för anläggande av vägbelysning i Piteå kommun

8(58) 87 Yttrande över motion om gång- och cykelväg efter Järnvägsgatan, Munksund Dnr 10TEK152 Teknik- och s förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige föreslår att anläggandet av en gång- och cykelväg längs Järnvägsgatan prioriteras enligt förslaget till gång- och cykelplan. 2. Kommunfullmäktige avslår motionens del avseende gång- och cykelväg längs gamla Svedjanvägen. Yrkanden Lena Vikberg: ens mening i andra stycket: Detta innebär att utbyggnadstakten inte kan hållas så hög. stryks. Inga fler yrkanden ställs. Ordförande finner att Teknik- och beslutar stryka meningen Detta innebär att utbyggnadstakten inte kan hållas så hög. i ärendebeskrivningen. Teknik- och beslutar efter korrigeringen av ärendebeskrivningen i enlighet med förvaltningens förslag. Kommunstyrelsen har för yttrande översänt en motion med önskemål om att en gångoch cykelväg anläggs längs med Järnvägsgatan i Munksund samt att gamla Svedjevägen mellan timmermätstationen och Pitholmsgatan rustas upp till en bra gång- och cykelväg. Teknik- och gatukontoret har i sitt förslag till gång- och cykelplan med en gång- och cykelväg längs Järnvägsgatan bland de trettio mest prioriterade objekten. Den ram som finns för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet ligger på 1,5 miljoner kr per år (2,0 miljoner från och med 2013) och för det får man ca en km gång- och cykelväg per år. Att anlägga en gång- och cykelväg längs gamla Svedjevägen kräver en hel del trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs sträckan då oskyddade trafikanter behöver korsa Viaduktsvägen (den väg dit all tung trafik till och från SCA hänvisas), passera timmermätstationen, färdas längs med järnvägsspåret och slutligen korsa både järnvägsspår och Pitholmsgatan. Ett anläggande av en gång- och cykelväg längs den föreslagna sträckan behöver lösa alla ovanstående säkerhetsrisker så att inte de oskyddade trafikanterna lockas till trafikfarliga situationer. I dagsläget finns inte ovan nämnda sträcka med bland de prioriterade objekten i den föreslagna gång- och cykelplanen. Det bör också nämnas att det idag endast finns två personer folkbokförda i Svedjan i den ålderskategori som Pitholmsskolan vänder sig till. På sikt ser dock antalet ut att öka.

9(58) I dagsläget finns möjlighet att ta sig helt separerat från biltrafik mellan Svedjan och Munksund. Dels via tunnel under Viaduktsvägen och dels längs gång- och cykelvägen längs Munksundsvägen. Planer finns också på att smalna av Munksundsvägen mellan Tistelvägen och Portvägen och spara en del som separerad gång- och cykelväg. Med ett genomförande av detta projekt skulle de boende på Svedjan kunna erbjudas en väg helt separerad från biltrafik mellan Svedjan och Pitholmsskolan, eftersom Teknikoch gatukontoret påbörjat anläggningen av en separerad gång- och cykelväg längs Furubergsvägen. Denna sträckning blir dock en dryg kilometer längre än vad som föreslås i motionen. Teknik- och gatukontoret håller fast vid den prioritering som gjorts i förslaget till gång- och cykelplanen och att en gång- och cykelväg längs Järnvägsgatan är aktuell först om några år. Teknik- och gatukontoret anser att en gång- och cykelväg längs gamla Svedjevägen kräver stora säkerhetsåtgärder och att andra gång- och cykelprojekt prioriteras högre då antalet trafikanter som skulle kunna använda denna bedöms i dagsläget vara låg. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Barn och unga bör ges möjlighet att färdas tryggt och säkert på sin väg till och från skolan. Livsmiljö Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät är en möjlighet för en omställning till en mer hållbar infrastruktur. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Goda kommunikationer är en förutsättning för utbildning, arbete och näringsliv. Demokrati och öppenhet Ärendet är väckt via en motion i fullmäktige vilket är en del av den demokratiska processen.

10(58) 88 Yttrande över medborgarförslag att undersöka möjligheterna med en järnvägstransport av delar till vindkraftverken i Dragaliden Dnr 10TEK238 Teknik- och s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar medborgarförslaget vara färdigbehandlat med hänvisning till förvaltningens svar. Kommunstyrelsen har efterfrågat Teknik- och s yttrande angående ett medborgarförslag att kommunen i samråd med Trafikverket, Svevind och andra berörda parter ska undersöka möjligheterna av en miljövänlig transport för delar av vindkraftverken i Dragaliden genom att nyttja redan befintlig järnvägsförbindelse. Vidare föreslås att kommunen efter samråd med Trafikverket, Svevind och andra berörda parter undersöker möjligheterna att förskottera Trafikverket kostnaderna, helt eller delvis, för en upprustning av länsväg 373 och länsväg 515. Teknik- och gatukontoret har diskuterat frågan att transportera vindkraftdelar med järnväg till Dragaliden med Trafikverket och Svevind. Här framkom att i stort sett alla delar som transporteras till Dragaliden är för breda, höga eller långa för järnvägstransport. Bredden på delarna är upp till sex meter breda och längderna är upp till 48 meter. Längderna får inte överstiga en vagnslängd på tåget, samt att stolparna som håller elledningarna inte klarar dessa breda laster. Höjden uppåt begränsas på grund av att säkerhetsavståndet till elledningarna överskrids. Teknik- och gatukontoret är överens med samtliga parter att detta alternativ hade varit ett bra och miljövänligt alternativ, men inte möjligt att genomföra för dessa typer av transporter. Kommunen har ett etablerat samarbete med Trafikverket, Svevind och andra berörda parter och i detta forum diskuteras många olika transportrelaterade frågor, bland annat behovet av bärighetsåtgärder längs berörd sträcka. sunderlag Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 32

11(58) 89 Yttrande över medborgarförslag angående servering av mjölk och smör i förskola, skola Dnr 09TEK135 1. Teknik- och avslår medborgarförslaget avseende servering av standardmjölk. 2. Teknik- och beslutar att Måltidsservice fortsätter arbetet med att följa evidensbaserade kostråd från livsmedelsverket som är kontrollorgan för livsmedel och kostråd i Sverige. Ett medborgarförslag har överlämnats från kommunfullmäktige till Teknik- och för beslut med önskemål om att margarinet byts till Bregott och mellanmjölk byts till standardmjölk i förskolan. Bregott och standardmjölk ska förutom margarin och lättmjölk också erbjudas i skolan. Teknik- och fattade den sjunde september 2010 67 beslut om att återinföra smör som alternativ vid måltider i förskola och skola. Att skapa förutssättningar för att kunna göra aktiva hälsofrämjande val i vardagen är en av hörnstenarna i Piteå kommuns folkhälsoarbete. Piteå kommuns folkhälsoråd konstaterar utifrån 2009 års statistik ett behov av en gemensam kostpolicy/ handlingsplan på förskolor och skolor då det finns stora problem i tidig ålder. Övervikt och fetma utvecklas successivt under uppväxten hos alltför många barn i Norrbotten. Statistik från barnavårdscentralerna visar att redan vid fyra års ålder är hela barnpopulationens BMI fördelning förskjuten och 15 % av barnen har utvecklat övervikt eller fetma. Därefter sker nästan en fördubbling av övervikt/fetma fram till tio års ålder. Möjligheterna att normalisera överviktiga/feta barn är små och resultaten även från centra med stora resurser är nedslående. Det är därför viktigt att i möjligaste mån tidigt förebygga övervikt. Eftersom problematiken vid fyra års ålder varierar mellan olika kommuner nästan trefaldigt borde vi med gemensamma ansträngningar kunna förbättra utfallet om alla hjälps åt. Det blir lättare för enskilda familjer att etablera rimliga vanor om föräldrar, barnomsorgspersonal, förskole-, skolpersonal och andra som leder barngrupper av olika slag har samma inställning till: Kostvanor Motion Datavanor Belöningssystem Sömnvanor Måltidsservice viktigaste verktyg i detta arbete som bör bedrivas på bred front är att följa nationella evidensbaserade kostråd. De Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) togs fram 2005 och anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och

12(58) näringsämnen för tillväxt och livsfunktioner. De ska i första hand användas vid kostplanering. En kost planerad enligt rekommendationerna ger förutsättningar för god hälsa och minskar risken för kostrelaterade sjukdomar. Rekommendationerna ska användas för friska människor som är normalt aktiva. Måltidsservices förslag är därför att få fortsätta arbetet med att följa evidensbaserade kostråd från livsmedelsverket.

13(58) 90 Yttrande över medborgarförslag om flytt av busskur i Sjulsmark Dnr 10TEK86 Teknik- och avslår medborgarförslaget. Kommunfullmäktige har överlämnat ett medborgarförlag för beslut till teknik- och. Där föreslås att befintlig busshållplats på Gamla Sjulsmarksvägen, i anslutning till skolan i Sjulsmark ska flyttas närmare skolan och anläggas med en ficka så att bussarna står vid sidan om vägen istället för att som idag stå ute på vägen. Förslagsställaren menar att trafiksäkerheten vid hållplatsen skulle höjas i och med detta då fordon i dagsläget tränger sig förbi den stillastående bussen. Teknik- och gatukontoret håller med förslagsställaren om att av- och påstigning vid busshållplats är ett av de mest riskfyllda momenten vid bussåkandet och att trafiksäkra hållplatser är viktiga för att förhindra olyckor av detta slag. Det är dock hastigheten som är helt avgörande för trafiksäkerheten, så det som ska eftersträvas är att omgivande fordon håller så låg hastighet som möjligt vid hållplatserna. Fickhållplatser har oftast den effekten att hastigheten på de förbipasserande fordonen ökar i och med att framkomligheten förbättras. Så länge bussen står på gatan och begränsar framkomligheten kommer enligt forskningen passerande fordon att hålla låg hastighet och risken för allvarliga olyckor minskar. Det är endast på vägar där det är tillåtet med en hög hastighet för förbipasserande (exempelvis på större genomfartsvägar) som fickhållplatsen bör användas och orsaken till det är att det kan vara svårt att upptäcka och hinna reagera på en stillastående buss när man håller hög hastighet och risken för att bussen blir påkörd bakifrån bedöms därför vara hög. Teknik- och gatukontoret har efterfrågat synpunkter från Länstrafiken och det bussföretag som trafikerar den aktuella hållplatsen och de anser att den befintliga hållplatsen vid Sjulsmarks skola tillhör en av de bästa hållplatserna vid skolorna inom Piteå kommun. Teknik- och gatukontorets bedömning är att trafiksäkerheten minskar i stället för ökar vid ett genomförande av förslaget och föreslår därmed att medborgarförslaget avslås.

14(58) Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Den aktuella hållplatsen är belägen vid en skola och används till största delen av skolelever. Livsmiljö Trafikmiljön är en viktig del i vår livsmiljö. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Goda kommunikationer är en förutsättning för all utbildning, arbete och näringsliv och när det gäller utbildning har busstrafiken en särskilt viktig funktion. Demokrati och öppenhet Ärendet kom till genom ett medborgarförslag, vilket är en del av den demokratiska processen.

15(58) 91 Yttrande över medborgarförslag om att upprätta en pendlarparkering i centrum vid f d Gunnars kiosk Dnr 10TEK232 Teknik- och s förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige bifaller medborgarförslaget. 2. Kommunfullmäktige beslutar ge Teknik- och gatukontoret i uppdrag att utreda behovet av en ny pendlarparkering. 3. Kommunfullmäktige beslutar att om behov finns, ge Teknik- och gatukontoret i uppdrag att utreda bästa lokaliseringen av denna parkering. Kommunstyrelsen har överlämnat ett medborgarförslag för yttrande till Teknik- och. Det avser ett förslag om att anlägga en pendlarparkering på tomten intill Banverkets ändstation i centrum (Storgatan vid f d Gunnars Kiosk). Förslaget har behandlats av Fastighets- och servicekontoret/mark och skog, Teknikoch gatukontoret samt Miljö- och byggkontoret. Synpunkter redovisas nedan: Miljö- och byggkontoret Angående pendlarparkeringen ser Miljö- och byggkontoret inget som talar emot en sådan på denna plats. Däremot får man nog se en sådan etablering som en övergångslösning med tanke på det framtida bygget av Norrbotniabanan samt Piteå C (resecentrum). Ett resecentrum ska planeras som bytespunkt för resandet, det vill säga busshållplatsen, parkeringar med mera placeras så effektivt som möjligt intill detta. Idag finns det två alternativ för en placering av ett resecentrum: 1. Vid Västra kajen/räddningstjänsten är ambitionen att flytta den befintliga bangården från centrala staden och planera för ett nytt stadskvarter i anslutning till resecentrum. Det kan också innebära att busstationen flyttas dit. 2. Vid kanalen/strömsborg, ska busstationen i alla fall flyttas dit för att kunna leva upp till kravet på ett resecentrum som bytespunkt för resandet. Teknik- och gatukontoret Anordnade pendlar- och samåkningsparkeringar finns i dagsläget vid Max och vid LF Arena. Parkeringen vid Max är ett samarbete mellan Trafikverket och Piteå kommun, där kommunen står för snöröjning och Trafikverket för motorvärmarna. Parkeringen har 16 platser med motorvärmare och dessa går inte att förboka eller hyra utan det är först till kvarn som gäller. På parkeringen vid LF Arena finns tolv platser med motorvärmare. Dessa platser kan hyras månadsvis eller för hel säsong (okt-mars). Priset per månad är 125 kr och för en hel säsong 625 kr. Uthyrningen administreras av Teknik- och gatukontoret och det är i genomsnitt åtta platser som varit uthyrda under de senaste åren. Utöver dessa platser kan resterande platser på parkeringen tillfälligt

16(58) användas för pendlings- eller samåkningsparkering. Dessa platser saknar dock motorvärmare. Möjlighet finns också att nyttja kommunens parkeringar vid Västra kajen och Nolia för parkering upp till 24 timmar. Önskemål om att begränsa tillgängligheten till parkeringen vid Max har framförts med förslag som till exempel att parkeringstillstånd utfärdas vid köp av månadskort. Tanken från början var dock att parkeringen inte enbart skulle kunna nyttjas av regelbundna busspendlare utan även av bussresenärer som reser mer sällan eller vid enstaka tillfällen och av de som samåker med bil och därför har inte förslagen bifallits. Tidigare har det på kommunens fastighet Stadsön 5:15 funnits planer på att anlägga en pendlar- och samåkningsparkering tillsammans med en allmän parkering, vilket det även äskats pengar till men som inte beviljats. Risken med en central placering av en pendlar- och samåkningsparkering är dock att den lätt missbrukas och används som besöks-, boende- och arbetsplatsparkering. Därför bör även alternativa placeringar, som till exempel i Öjebyn eller vid Norra Ringen, utredas innan antalet pendlar- och samåkningsparkeringar i centrum utökas. Fastighets- och servicekontoret/mark och skog Markområdet omkring befintlig bangård är på sikt en viktig del för att Piteå tätort skall kunna växa och utvecklas. Flyttas befintlig bangård kommer troligtvis nya stadskvarter att byggas inom detta område för att bli en förlängning av nuvarande centrum. I denna framtida förändring av Piteå så har nog en pendlarparkering i ett läge vid f d Gunnars kiosk inte en fast plats. Fastighets- och Servicekontoret anser att det är viktigt att det finns pendlarparkeringar som täcker nuvarande och framtida behov. Kan man få bilister att åka buss istället för att köra egen bil så skapar vi förutsättningar för alla att ta ett ansvar för vår miljö. En förutsättning för det är att det finns pendlarparkeringar som ligger nära alternativa resekällor samt upplevs som trygga och tillgängliga. Fastighets- och Servicekontoret är positivt till att fler pendlarparkeringar anläggs i anslutning kring Piteå busstation om nuvarande platser inte täcker behovet. Däremot kan förvaltningen inte svara på om f d Gunnars Kiosk är det bästa läget. Fastighetsoch Servicekontoret ser också en eventuell lösning vid f d Gunnars kiosk som en tillfällig lösning utifrån vad som beskrivits ovan. Fastighets- och Servicekontorets förslag är att tillsätta en arbetsgrupp för att titta på behov och eventuell placering av en ny pendlarparkering i Piteå.

17(58) 92 Yttrande över medborgarförslag om sänkt hastighet förbi skolan i Lillpite Dnr 10TEK174 Teknik- och bifaller medborgarförslaget. Kommunfullmäktige har överlämnat ett medborgarförslag för beslut till teknik- och. Det föreslås att hastigheten på väg 543 Lillpitevägen sänks till 40 km/h från Vischan, förbi skolan och fram till gamla kiosken, vilket enligt Teknikoch gatukontorets bedömning motsvarar sträckan mellan Stenbackenvägen och Hängbrovägen. Väg 543 är Trafikverkets väg och det är de som har väghållaransvaret, men eftersom den sökta sträckan ligger inom tätbebyggt område är det kommunen som beslutar om hastigheten. Idag är högsta tillåtna hastighet 50 km/h och trafikmängden uppgår till ca 620 fordon per årsmedeldygn. Det finns ett tjugotal fastighetsutfarter längs sträckan och husen är belägna nära vägen. Vägen används av skolbarn till och från skolan. Teknik- och gatukontoret har inhämtat yttranden från Trafikverket och Polismyndigheten: Trafikverket Region Nord bedömer i sitt yttrande att de förhållanden som råder på den sträcka som ansökan gäller, motiverar en dämpning till 40 km/h och tillstyrker därmed ansökan, men föreslår att hastighetsbegränsningen 40 km/h ska gälla på hela sträckan i Lillpite där förhållandena är likartade, vilket innebär på en sträcka mellan 1 335 m väster om väg 934.01 och 125 m väster om samma väg samt mellan 385 m öster om väg 934.01 och gränsen för tättbebyggt område öster om samma väg. Trafikverket upplyser även om att de håller på med en översyn av de lokala trafikföreskrifterna utom tättbebyggt område och tänker föreslå att Länsstyrelsen i Norrbottens län sänker den högsta tillåtna hastigheten till 60 km/h på sträckan direkt väster om det tättbebyggda området i Lillpite, på väg 543. För att undvika plottrighet i hastighetssystemet föreslår de därför att Piteå kommun höjer den högsta tillåtna hastigheten till 60 km/h inom det tättbebyggda området, på de resterande sträckorna av väg 543 där bebyggelsen är glesare. Polismyndigheten i Piteå bedömer även de att begäran om hastighetssänkning till 40 km/h bör bifallas. Teknik- och gatukontoret bedömer i enlighet med Trafikverket och Polismyndigheten att en hastighetssänkning till 40 km/h kan motiveras på den aktuella sträckan. I likhet med Trafikverket anser Teknik- och gatukontoret att samma hastighet bör gälla där likartade förhållanden finns och anser därför att sträckan förlängs i enlighet med

18(58) Trafikverkets förslag. För att undvika hastighetsförändringar vid olika tidpunkter bör datumet för ikraftträdandet synkroniseras med Trafikverkets förändring av hastigheten utanför tättbebyggt område. Teknik- och gatukontoret ser dock en risk i att inte alla fordonsförare kommer att respektera den lägre hastighetsbegränsningen och kommer därför även fortsättningsvis att arbeta för att Trafikverket ska anlägga en gång- och cykelväg läng väg 543 Lillpitevägen. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Barn och unga bör ges möjlighet att färdas tryggt och säkert på sin väg till och från skolan. Livsmiljö En trygg och säker trafikmiljö ger förutsättningar för ett mer hållbart transportsystem. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Goda kommunikationsmöjligheter är en förutsättning för all utbildning, arbete och näringsliv. Demokrati och öppenhet Ärendet är väckt via ett medborgarförslag vilket är en del av den demokratiska processen.

19(58) 93 Yttrande över detaljplan för Stadsön 2:1 Källbo Dnr 10TEK275 Förslag till miljö- och byggnadsnämnden Teknik- och föreslår att frågan att anlägga in- och utfart till grannfastigheternas befintliga anslutningsväg utreds. Miljö- och byggkontoret har efterfrågat Teknik- och gatukontorets yttrande i rubricerat ärende. Planens syfte Detaljplanen upprättas för att möjliggöra tillskapande av en ny tomt inom kvarteret Källbo, inom stadsdelen Djupviken. Tomten är planerad att bebyggas med ett enfamiljshus. I förslaget till ny detaljplan är fortfarande större delen av tomten punktprickad, den delen har alltså ingen byggrätt. Över tomten går även en tv-kabel som säkrats i ett område för underjordiska kablar. I den gällande detaljplanen är området utlagt som parkmark. Eftersom parkmark tas i anspråk för bostadsbebyggelse kommer planläggningen att ske med normalt planförfarande. Området är tidigare detaljplanelagt. Angränsande tomter har byggrätt för friliggande bostadshus i två våningar. Förutsättningar Planförslaget medger att ett bostadshus får byggas på tomten. Bostadshuset ska även inrymma ateljé. Bestämmelserna som föreslagits är friliggande bostad med ateljé i två våningar. Mot Kolmilavägen har en sex meter bred zon prickats, denna zon får inte bebyggas. Gator och trafik Parkering ska ske på egna tomten. Utfart ska ske mot Kolmilavägen. Ett utfartsförbud har föreslagits i föreslagen detaljplaneändring och utfart tillåts endast i mitten av tomten och är totalt 14 meter. I planförslaget konstateras vidare att området inte blir stört av trafiken till en tomt mitt i ett bebyggt villaområde. Teknik- och gatukontorets bedömning Teknik- och gatukontoret har i ett tidigt skede yttrat sig i detta ärende med synpunkter på utfarten till fastigheten. Teknik- och gatukontoret anser att man bör titta på andra alternativ angående utfart från fastigheten eftersom en gång- och cykelväg passerar längs med Kolmilavägen. Denna väg är en del av skolvägen för många barn till och från Backeskolan. Mellan grannfastigheterna på Källbogatan finns en befintlig utfart mot Källbogatan som kunde dras fram till Stadsön 2:1, vilket Teknik- och gatukontoret anser vara ett bättre alternativ ur trafiksäkerhetssynpunkt för oskyddade trafikanter.

20(58) Eftersom en ateljé planeras på tomten kan det förväntas besökare till och från fastigheten. Detta kan skapa fler passager in till fastigheten över gång- och cykelvägen vilket vi anser olämpligt. Planhandlingen innehåller en skiss på bostadshuset där det framgår att infarten kan komma att förses med grind. Teknik- och gatukontoret anser att detta kan medföra att besökare till fastigheten väljer att parkera på gång- och cykelvägen och blockerar denna, vilket kan medföra att oskyddade trafikanter tvingas ut på gatan för att ta sig fram. Teknik- och gatukontoret föreslår att man utreder frågan med att anlägga in- och utfart till grannfastigheternas befintliga anslutningsväg för att säkerställa en trygg och säker gång- och cykelväg. sunderlag Miljö- och byggkontorets planhandling P 2010-0004 D 2015

21(58) 94 Äskande om anslag ur kommunstyrelsens centrala pott till Grisbergets ridanläggning Dnr 10TEK276 Teknik- och beslutar återremittera ärendet så att fördelningen av anslaget är utrett inför beslut. Yrkanden Christer Lindström: Ärendet återremitteras för att ge förvaltningarna tid att utreda fördelningen av anslaget. Inga fler yrkanden ställs. Ordföranden finner att Teknik- och beslutar återremittera ärendet. I VEP 2010 finns till kommunstyrelsens förfogande 1 000 tkr avsatta för driftskostnader på ridanläggningen Grisberget. Kommunen köper Grisbergets ridanläggning av Piteå Ridklubb. Tillträdet har försenats, vilket innebär att anslagsöverföring för 2010 inte kommer att sökas. Anslag begärs för 2011 med totalt 1 000 tkr. Hur detta anslag ska fördelas mellan Kultur och Fritid och Fastighets- och Servicekontoret kommer att utredas gemensamt under januari månad 2011 av förvaltningarna. sunderlag Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 35

22(58) 95 Ansökan om kommunalt årligt underhållsbidrag till enskild väg utan statsbidrag Dnr 10TEK273 Teknik- och avslår ansökan om årligt kommunalt underhållsbidrag till enskilda vägen till fastigheten Böle 32:5. Pålslättsvägens samfällighetsförening har i ansökan daterad sjunde oktober 2010, ansökt om kommunalt årligt underhållsbidrag för väg från fastigheten Böle 32:5 till allmänna vägen 374 (Älvsbyvägen). Fastigheten Böle 32:5 är avstyckad år 1994 och enligt protokoll från avstyckningshandlingar upprättade den 14 juni 1994, FBM:s Dnr BD1 9482, framgår att avstyckningen skett för fritidsändamål. År 2009 genomfördes en fastighetsreglering mellan Böle 32:5 och Böle 28:1. Fastighetsregleringen innebär att ett område från Böle 28:1 överfördes till Böle 32:5. Inskrivet i protokollet är att Böle 32:5 anpassas till rådande markanvändning. (Lantmäteriet protokoll ärendenummer BD07641, datum 29 december 2009). Den 23 november 1993 beviljades bygglov för fritidshus. Kravet om fast bosättning, enligt definitionen i Kommunala bidragsnormer för enskilda vägar 1 punkt d), e) och g) samt 2 punkt a) andra stycket, är därmed inte uppfyllt. Även år 2007 är bidrag sökt för den aktuella vägen. Den ansökan avslogs av Teknikoch, 60, 24 oktober 2007. Med stöd av denna ärendebeskrivning föreslår Teknik- och gatukontoret att årligt underhållsbidrag inte beviljas till den enskilda väg som ansökan avser. sunderlag Kommunala bidragsnormer för enskilda vägar. Protokoll Teknik- och 60, 24 oktober 2007 Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 33

23(58) 96 Försäljning Malmgatan 19-23, Flodhästen 1 Dnr 10TEK74 Teknik- och beslutar godkänna upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Flodhästen 1, enligt bilaga 10TEK74-6. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. att lämna fastigheten Flodhästen 1, Malmgatan 19-23 till försäljning fattades av Teknik och s arbetsutskott 13 april 11. Förslag till köpekontrakt har upprättats och Teknik- och föreslås godkänna detta. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Åtgärden har ingen direkt inverkan på området. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Åtgärden har ingen direkt inverkan på området. Demokrati och öppenhet Dialog har förts med de föreningar som hyrt lokalerna, lämpliga ersättningslokaler som är utrustade enligt deras behov har erbjudits och accepterats. Livsmiljö Försäljningen ger möjlighet till bostäder alternativt kontorslokaler med centralt läge. Ekonomi Försäljningen inbringar en intäkt till kommunen på 1 272 000 kr, mäklarens arvode 38 160 kr Summa: 1 233 840 kr Det bokförda värdet december är 5 337 kr. Reavinst 1 228 503 kr. Drift exklusive kapitaltjänst för 2010 upphör med ca 129 000 kr/år. Externa hyresintäkter minskas med 33 000 kr/år. Personal Resurser som nyttjats för skötsel och tillsyn kan nyttjas på andra objekt. sunderlag Protokoll Teknik och s arbetsutskott 11 och 28. Bilaga 10TEK74-6 Köpekontrakt

24(58) 97 Försäljning Bergsviken 6:15 Ejdervägen 2 och 4 Dnr 10TEK73 1. Teknik- och godkänner upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Bergsviken 6:139, Ejdervägen 2 enligt bilaga 10TEK73-9. Ny fastighetsbeteckning efter avstyckning från Bergsviken 6:15. 2. Teknik- och godkänner upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Bergsviken 6:15, Ejdervägen 4 enligt bilaga 10TEK73-8. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. om försäljning av Bergsviken 6:15, Ejdervägen 2 och 4, fattades av Teknik och s arbetsutskott 13 april 2010 9. Ny fastighetsbeteckning för Ejdervägen 2 efter avstyckning är Bergsviken 6:139. Förslag till köpekontrakt har upprättats och Teknik- och föreslås godkänna dessa. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Möjlighet till ett trevligt boende för barnfamilj eller andra boende i Bergsviken ger förutsättningar till en positiv utveckling av orten. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Demokrati och öppenhet Åtgärden har ingen direkt inverkan på området. Livsmiljö Kommunen har inte behov av fastigheten eftersom barnomsorgen har anpassat sin verksamhet, genom ombyggnad och flytt till andra befintliga lokaler. Positivt är att kunna sälja den vidare till ny ägare som i förlängning kan leda till ett ökat behov av barnomsorg och skola. Ekonomi Tomtytan är 1 250 m 2. Försäljningen av Bergsviken 6:139 inbringar en intäkt till kommunen med 770 000 kr. (751 000 kr efter mäklararvode) Det bokförda värdet är 790 984 kr per 2010-12-31. Driftkostnad exklusive kapitaltjänsten i 2010 års priser 78 333 kr Här gör kommunen en förlust. Investeringar som är gjorda på båda fastigheterna är bokförda på detta objekt, därav det höga bokförda värdet. Tomtytan är 1 250 m 2. Försäljningen av Bergsviken 6:15 inbringar en intäkt till kommunen på 710 000 kr. (691 000 kr efter mäklararvode). Det bokförda värdet är 189 838 kr per 2010-12-31.

25(58) Driftskostnad exklusive kapitaltjänsten 2010 års priser 78 696 kr. Här gör kommunen en reavinst på ca 520 000:- Personal Resurser som nyttjats för skötsel och tillsyn kan nyttjas på andra objekt. sunderlag Protokoll Teknik och Servicenämndens arbetsutskott 13 april 2010 9 Översiktskarta Bergsviken 6:15 och 6:139 Bilaga 10TEK73-8 och 9 Köpekontrakt

26(58) 98 Försäljning Hortlax 17:17, f d förvaltningsbyggnad Hortlax Dnr 10TEK129 Teknik- och godkänner upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Hortlax 17:17, f d förvaltningsbyggnaden Hortlax enligt bilaga 10TEK129-3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. om försäljning av Hortlax 17:17, Hortlaxvägen 28 har fattats av Teknik- och 10 maj 2010 33. Denna försäljning annullerades när köparen inte fullföljde sitt betalningsansvar. Fastigheten lämnades därefter åter till mäklare för försäljning och bud har lämnats på 500 000 kr. Förslag till köpekontrakt har upprättats och Teknik- och föreslås godkänna detta. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Möjlighet till ett trevligt boende för barnfamilj eller andra boende i Hortlax ger förutsättningar till en positiv utveckling av orten. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Demokrati och öppenhet Åtgärden har ingen direkt inverkan på området. Livsmiljö F d förvaltningsbyggnaden har stått outhyrd under lång tid så det känns positivt för kommunen att någon annan tar över ansvar och drift. Köparens tanke är att bygga om till fyra lägenheter, vilket möjliggör ett småskaligt boende i centrala Hortlax. Köparen är medveten om att en ändring av detaljplanen pågår som ska möjliggöra annat användande av byggnaden. Ekonomi Tomtytan är 2 336 m 2. Försäljningen inbringar en intäkt till kommunen på 500 000 kr. (470 000 kr efter avdraget mäklararvode) Det bokförda värdet är 211 926 kr per 2010-12-31. Reavinst 288 074 kr. Externa hyresintäkter minskas med ca 14 000 kr/år. Driftkostnader upphör med ca 324 180 kr (beräknade kostnader 2010). Personal Resurser som nyttjats för skötsel och tillsyn kan nyttjas på andra objekt.

27(58) sunderlag Protokoll Teknik och Servicenämnden 10 maj 2010 33 Översiktskarta Hortlax 17:17 Bilaga 10TEK129-3 Köpekontrakt

28(58) 99 Försäljning Hortlax 18:56 Pinjevägen 7, Linneahuset Dnr 10TEK72 Teknik- och godkänner upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten Hortlax 18:103 Linneahuset enligt bilaga 10TEK72-4 (ny fastighetsbeteckning efter fastighetsreglering). Paragrafen förklaras omedelbart justerad. om försäljning av Hortlax 18:103, Pinjevägen 7, fattades av Teknik och s arbetsutskott 13 april 2010 8. Förslag till köpekontrakt har upprättats och Teknik- och föreslås godkänna detta. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Möjlighet till ett trevligt boende för barnfamilj eller andra boende i Hortlax ger förutsättningar till en positiv utveckling av orten. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Demokrati och öppenhet Åtgärden har ingen direkt inverkan på området. Livsmiljö Kommunen har inte behov av fastigheten eftersom barnomsorgen har anpassat sin verksamhet, genom ombyggnad och flytt till andra befintliga lokaler. Positivt är att kunna sälja den vidare till ny ägare som kan utveckla fastigheten för nytt användande. Ekonomi Tomtytan är efter fastighetsreglering 3 995 m 2. Försäljningen inbringar en intäkt till kommunen på 650 000 kr. (631 000 kr efter mäklararvode) Det bokförda värdet är 15 635 kr per 2010-12-31. Reavinst 634 365 kr Drift exklusive kapitaltjänst för 2011 upphör med ca 148 000 kr/år. Personal Resurser som nyttjats för skötsel och tillsyn kan nyttjas på andra objekt. sunderlag Protokoll teknik- och s arbetsutskott 13 april 2010 8 Översiktskarta Bilaga 10TEK71-3 Köpekontrakt

29(58) 100 Försäljning Öjebyn 33:235 Dnr 10TEK292 Teknik- och godkänner upprättat köpekontrakt gällande försäljning av fastigheten (tomträtt) Öjebyn 33:235 i Piteå kommun, till tomträttshavaren A Bygg och Montage i Piteå AB enligt bilaga 10TEK292-2. A Bygg och Montage i Piteå AB önskar friköpa sin tomträttsfastighet på Prylvägen 10. Preliminär köpehandling har upprättats med företaget angående detta köp. Köpeskillingen är bestämd till 640 118 kronor i enlighet med gällande taxa för Öjebyns industriområde. (67:-/m 2 x 9 554 m 2 ). Förutsatt att beslut om försäljning fattas kommer denna att ske i januari 2010. sunderlag Detaljplan Markvärde beräknat på priser beslutade i Kommunfullmäktige 2007-06-18. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Ärendet har ingen direkt påverkan på området. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Genom att tillmötesgå önskemål från företagare i kommunen, skapas och tryggas arbetstillfällen inom området. Demokrati och öppenhet Livsmiljö Ärendet har ingen direkt påverkan på området. Ekonomi Försäljningen inbringar en intäkt till kommunen på 640 118 kronor, vilket frigör kapital till kärnverksamheten. Framtida årliga intäkter för tomträttsavgälden (idag på 28 805 kronor/år) upphör däremot. Personal Ärendet har ingen direkt påverkan på området. Bilaga 10TEK292-2 Köpekontrakt

30(58) 101 Förfrågan om markköp i Sjulnäs Dnr 10TEK274 Teknik- och uppdrar till Mark och skog att upprätta ett markanvisningsavtal så att sökanden kan fortsätta utreda möjligheten att först tillskapa och sedan köpa egnahemstomt vid Travvägen i Sjulnäs. Mark och skog har fått en förfrågan om ett markköp vid Travvägen i Sjulnäs avseende kommunmark som sökanden anser lämplig som egnahemstomt. Kommunen har egnahemstomter i intilliggande kvarter som inte är helt lämpliga att bebygga då det visat sig vara mycket fukt i marken. Det utvalda markområde ligger fint till, invid ängar och jordbruksmark som sluttar ner mot Lillpiteälven. Miljö- och Byggkontorets planarkitekter har besökt området och anser att det kan vara lämpligt som egnahemstomt men att det då görs mindre än sökanden önskar ungefär samma storlek som fastigheten intill. Detta för att behålla ett släpp för allmänheten ner mot ängar och befintlig stig. Då området idag är parkmark behövs en detaljplaneändring, vilket den sökande själv får bekosta. Eftersom det inte är en egnahemstomt i dagsläget har marken inte erbjudits till andra. Mark och skog upplever inte någon uttalad efterfrågan i området. Rörligt friluftsliv torde inte påverkas då man planerar att lämna ett släpp för allmänheten så att nedanförliggande kommunmark kan nås. Kommunen har en god marktillgång i närområdet. Gata finns redan i området. Sökanden får själv stå för alla eventuellt uppkomna kostnader. Sökanden är medveten att detta projekt kan stoppas, även om kommunen som markägare ställer sig positiv, eftersom ärendet prövas av myndigheter, som utreder lämpligheten vidare. För att gå vidare med detta ärende så kan kommunen upprätta ett markanvisningsavtal med sökanden. En markanvisning är att anse som en option att under viss tid och på av kommunen ställda villkor ensam få förhandla med kommunen om förutsättningarna för genomförandet av ny bostadsbebyggelse. Kommunen ha rätt att återta en markanvisning under den angivna perioden om byggherren inte förmår genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till ersättning. Byggherren står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet. Projektering i samband med detaljplanearbetet ska göras i samråd med kommunen. Projekt som avbryts till följd av beslut under detaljplaneprocessen ger inte rätt till ny markanvisning som kompensation. Då liknande förfrågningar kan komma att öka så kommer Mark och skog att ta fram ett förslag på riktlinjer hur vi ska arbeta med liknande förfrågningar i framtiden. Detta

31(58) ska reglera vilka områden som kan vara lämpliga, vilka hänsyn som måste tas, krav på infrastruktur, att kommunen har god tillgång på mark i området, att efterfrågan där inte är stor (av tomtkön t.ex.) etc. Detta borde göra det tydligare för allmänheten, vilka platser det kan vara möjligt att få köpa mark. Ärendets påverkan på de strategiska områdena Barn och unga vår framtid Många yngre som är på gång att bilda familj eller redan har barn står i kommunens tomtkö. Efterfrågan på lantliga tomter efterfrågas. Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Att kunna erbjuda varierande och attraktiva boendemiljöer är positivt. En kommun med bra utveckling och positivt byggande är grunden för ett fungerande och utvecklande samhälle. Demokrati och öppenhet Att kunna erbjuda möjligheten för flera gynnar demokratin. Livsmiljö En lantlig och vacker miljö med närhet till skola, dagis och övrig service ger förutsättningar till en god livsmiljö. Ekonomi Försäljningen kan ge en intäkt till kommunen Personal Bedöms inte ha någon direkt beröring med detta ärende sunderlag Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 34 Översiktskarta Detaljplan Ansökan Bilder på området

32(58) 102 Förtydligande angående revisionens årliga granskning av Teknik- och Dnr 10TEK112 1. Teknik- och antar förvaltningens yttrande och beslutar lägga den till handlingarna. 2. Teknik- och beslutar delge revisionen och kommunstyrelsen yttrandet. Protokollsanteckning Karl-Erik Jonsson får till protokollet antecknat att återrapportering till nämnden måste förbättras generellt. Teknik- och behandlade revisionens årliga granskning av Teknik- och s ansvarsutövande vid sitt sammanträde 7 september 2010 66. Nämnden hade vissa synpunkter på revisionens yttrande och uppdrog till Teknik- och gatukontoret att förtydliga nämndens uppfattning avseende punkterna angående vinterväghållning och offentlig belysning. Teknik- och gatukontorets förslag till yttrande Underskott av vinterväghållning har redovisats sedan 2004. Trots ständig utveckling av metoder för vinterväghållning medför skillnaderna i väderlek mellan olika vintrar att arbetsinsatserna och kostnaderna varierar starkt mellan åren. I prognosen för helåret görs en jämförelse med historiska snittkostnader för vinterväghållningen de senaste tre respektive fyra åren. Om förvaltningens budgetram skall hållas medför det i princip att inget beläggningsunderhåll kan utföras i vissa år. Underskott kommer inte att upphöra med bättre prognossäkerhet. Ett beslut om eventuellt beläggningsunderhåll krävs under maj månad eftersom toppbeläggningar endast kan utföras under perioden juni till och med augusti. Orsaken till detta är att beläggningsarbete är beroende av rätt temperatur och rätt torrhet. Planering och beställning av beläggningsåtgärder måste ske under maj/juni för att prioriteras in i beläggningsentreprenörens totala produktion. En höst då vinterväghållningen (snöröjning och sandning) är minimal kan ändå inte beläggningsunderhåll utföras för det aktuella året. En tanke kan vara att införa flerårsbudget som sträcker sig över tre år där över/underskott balanseras mellan åren. Det innebär att resurser kan användas mer optimalt till beläggningsunderhåll och akutunderhåll kan undvikas. Då vinterväghållningen har visat underskott sedan år 2004 är flerårsbudget inte en tillräcklig lösning.

33(58) En förutsättning för att bli framgångsrik är att ytterligare resurser tillskapas. Teknikoch gatukontoret har historiskt jobbat mot en stram budget som kräver ständiga förbättringar och medför en stimulerande arbetsmiljö. Under 2010 har vinterväghållningen trimmats och optimerats för att förbättra kostnadseffektiviteten. Att uppnå god framkomlighet i samhället är viktigt ur flera aspekter. Utformningen av staden med insatser såsom förbättrad tillgänglighet, gröna ytor och att allt fler äldre vistas ute i samhället ökar kraven på god framkomlighet och halkbekämpning. SMHI:s långtidsprognoser som visar på ökad nederbörd vintertid medför ökad sandning och snöröjning. Allt sammantaget gör att kostnaden för vinterväghållning skenar. En annan tänkbar metod som stimulerar till ständiga förbättringar och stimulerande arbetsmiljö är att under maj månad prognostisera utfallet på helåret enligt en etablerad arbetsmetod. Vid befarat underskott finansieras 50 procent av underskottet via extra engångsanslag och resterande klaras inom ram. Detta för att på sikt minimera att barmarksunderhållet påverkas negativt. Den offentliga belysningen är ett av flera viktiga områden som står inför energieffektivisering. Belysningsanläggningarna är ålderstigna, har hög energiförbrukning, små möjligheter till styrning och merparten har miljöfarliga kvicksilverljuskällor. EUdirektivet Lot 9 innebär att kvicksilverljuskällor inte kommer att produceras efter den första mars 2015. Detta medför en utfasning av befintliga kvicksilverljuskällor och armaturer de kommande åren. Kommunen står inför stora investeringar inom den offentliga belysningen och ett förslag till belysningsplan är framtagen. Belysningsplanen, som är en del av kommunens gestaltningsprogram, omfattar all offentlig belysning längs kommunala gator, vägar och gång- och cykelvägar. Planen omfattar i tillämpliga delar även parkbelysning, fasadbelysning och effektbelysning. När utbytet av ljuskällor och armaturer är slutfört ökar kapitalkostnader från leverantören med cirka 4 Mkr per år. Initialt kommer investeringarna att medföra fördyringar för förvaltningen men på sikt bedöms stora delar av kostnadsökningarna att klaras via energieffektiviseringar. Förändringar i priser och lagstiftning för offentlig belysning kräver politiska ställningstaganden för att uppnå kostnadseffektivitet och god funktion och investeringsförslag finns med i VEP 2011-2013. sunderlag Årlig granskning Teknik- och Protokoll Teknik- och s arbetsutskott 31

34(58) 103 Remiss Lst dnr 258-8641-10 ansökan om hastighetsbegränsning på väg 569 i Nybyn Dnr 10TEK259 Teknik- och godkänner Teknik- och gatukontorets bedömningar angående hastighetsförändringar på statliga vägar inom Piteå kommun. Trafikverket ansöker hos Länsstyrelsen om vissa förändringar på de lokala hastigheterna. Under våren och sommaren har Trafikverket inventerat lokala trafikföreskrifter inom Piteå kommun till följd av de tidigare hastighetsförändringarna som Trafikverket har utfört och en anpassning till de nya hastigheterna. I bedömningarna har följande faktorer vägts in. 1. Vägegenskaper trafikmängd, vägbredd, beläggning, plan- och profilstandard, siktförhållanden och befintlig hastighet 2. Framkomlighet anspråk på restider med mera 3. Trafikmiljö 4. Plottrighet och acceptans 5. Konsekvenser påverkan på olyckor, CO2, buller, restiden, samhällsekonomiska effekten och beräknade konsekvenserna Länsstyrelsen vill nu ha Piteå kommuns synpunkter på de föreslagna hastigheterna inom Piteå kommun. Teknik- och gatukontorets bedömning och vägar som berörs är: - Väg 569 i Nybyn Förslag: Sänkning till 60 km/h från nuvarande 70 mellan 90 meter nordväst om väg 569.01 till 800 meter nordväst om samma väg. Teknik- och gatukontorets bedömning är att detta är en relevant sänkning eftersom sträckan har backkrön och kurva. Vi tror att många oskyddade trafikanter uppehåller sig i direkt närhet av aktuell sträcka. Teknik- och gatukontoret ställer sig positiv till förslaget. - Väg 563 i Holmträsk Förslag: Höjning till 60 km/h från 50 kilometer i timmen, samt sänkning från 70 till 60 km/h. 30 km/h bibehålls dagtid förbi skola. Sträckan har i dag hastigheterna 70/50(30)/70 km/h. Teknik- och gatukontorets bedömning: 50-sträckan klarar Trafikverkets norm för 60 km/h samt att vi ser positivt på sänkningen från 70 till 60 km/h. Det viktigaste på sträckan är den bibehållna 30 km/h som gör barnens skolväg säkrare. Teknik- och gatukontoret ställer sig positiv till den föreslagna åtgärden.