4. Rättsliga ramar Skolans huvudaktör är eleven. Skolan är till för barn. Det är skollagen och skolans läroplaner som reglerar skolans innehåll. Dessa lagar och bestämmelser anger de skyldigheter stat, kommun, rektor och lärare har i förhållande till eleven. Barnkonventionen som stadgar barns grundläggande skydd och rättigheter, gäller i skolan. Barnkonventionens starka ställning i skolan framkommer bland annat av att flera av bestämmelserna ingår i skollagen och i skolans läroplan. När det gäller barnets vårdnadshavare har skolledningen en skyldighet att samarbeta med dem. Denna skyldighet ger emellertid inte vårdnadshavarna rätt att bestämma över undervisningens innehåll. Undervisningsansvaret har skolan. Föräldrabalken som reglerar relationen mellan barn och vårdnadshavare gäller i skolan, men är begränsad till barnet som person. Om familjen följer hedersrelaterade värden och normer kan konfliktområdena mellan skolan och familjen vara många. Exempel på sådana konfliktområden är flickors kroppsliga integritet, flickor och pojkars lika rättigheter och elevens självständighetsgörande som är helt central för skolan. En del av dessa konflikter regleras av bestämmelser i Brottsbalken. Detta gäller fenomen som tvångsäktenskap och könsstympning. Också andra områden som den unges rätt till preventivmedel och rätt till abort, som rättighetsbestämmelser för de unga, behöver skolan tillämpa utifrån ett barnperspektiv. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel. 1
Övergripande principer och ansvarskedja Skolan är en statlig angelägenhet och ett flertal övergripande principer gäller enligt skollagen (2010:800) för skolan som att skolan är till för barn, att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning, att det ska tas hänsyn till barns olika behov, att utbildningen ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära, att utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling, att barnets bästa är utgångspunkten för all utbildning, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, att utbildningen ska vara icke-konfessionell, att utbildningen i vissa fall får ha en konfessionell inriktning om deltagandet är frivilligt Skolplikt, en fundamental princip Skolplikten regleras av 7 kap. 3 Skollagen. Enligt 2 kap. 18 första stycket i regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Skolplikten gäller grundskolan. Skolpliktiga elever ska delta i hela utbildningen, dvs. all verksamhet som organiseras i skolan. Gymnasieskolan är en frivillig skolform. Om man går i gymnasiet har man plikt att följa undervisningen. En statlig angelägenhet med en ansvarskedja som startar hos staten Ansvarskedjan för skolan kan illustreras på följande sätt: (Göte Appelberg, PP föreläsning 2014-10-16) 2
Föräldrabalken och eleven som person Föräldrabalken reglerar relationen mellan barn och föräldrar. Föräldrabalken beskriver samhällets syn på det ansvar som åligger föräldrarna i deras egenskap av barnets vårdnadshavare och fostrare. Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. I denna del tar vi upp och problematiserar barnets villkor som person med utgångspunkt i barnets fri- och rättigheter, särskilt religionsfriheten. Ur föräldrabalken 1: 6:1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 6:11 Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Föräldrabalken gäller relationen mellan vårdnadshavare och barn. Föräldrabalken gäller i skolan, och den ger inte föräldrar rätt att bestämma över skolans innehåll. Det är barnets villkor som person, som i skolan regleras av föräldrabalken. Ett område där det kan råda konflikt mellan skolan och vårdnadshavarna rör huruvida barnet ska bära religiös klädsel. Exempel på religiös klädsel för flickor är slöja, niquab och burka. De mer överordnade rättsliga principerna som är aktuella handlar om barnets religionsfrihet, om barnets rätt att inte diskrimineras på grund av föräldrars uttryckta åsikter eller tro och barnets rätt att uttrycka sin mening, eventuellt komma till tals. Religionsfrihet är en individuell grundläggande rättighet, alltså en rätt som den enskilde individen har. Religionsfrihet är såväl negativt som positivt. Den negativa friheten innebär frihet från religion. Att bära religiös klädsel tillhör religionsfriheten, och gör eleven det ska hon/han skyddas mot diskriminering för att hon/han gör det. I ett sammanhang kan skolans intressen gå före. Detta gäller om flickan bär heltäckande slöja, det vill säga niquab eller burka och om klädseln är ett hinder för undervisningen (Skolverket Faktablad 2012). Om flickan trots skolans begäran fortsätter att bära niquab eller burka, kan det leda till att flickan inte kan delta i en viss skolverksamhet, vilket kan påverka hennes betyg. 3
Samtidigt förutsätter religionsfrihet för barn att barnet har fått komma till tals. Detta framgår bland annat av Barnkonventionen och av skollagens uppfattning om att barnets egna åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till dess ålder och mognad. En riktlinje i detta avseende är lagen om trossamfund som stadgar att barn som är 12 år ska ha inflytande över om de ska tillhöra ett trossamfund. Barn som är 12 år skall samtycka vid inträde i och utträde ur ett trossamfund 4 lag (1998:1593) om trossamfund. Sammanfattningsvis förutsätter Barnkonventionen och skollagen att religionsfriheten är barnets val, det vill säga att barnet själv vill bära religiös klädsel. Och med stöd av lagen om trossamfund kan 12 år ses som en rimlig ålder för ett ställningstagande som detta. Om en flicka bär slöja till och från skolan, men tar av sig den när hon kommer till skolan, bör skolpersonal vara lyhörda för flickans vilja, det vill säga varför hon tar av sig slöjan. Det kan vara flera skäl till detta, som att hon mobbas och diskrimineras eller känner sig obekväm av att bära slöja i skolan och inte vill bära den. I båda situationerna behöver hon stöd. En helt annan konfliktyta mellan vårdnadshavare och skola kan vara när skolan enbart serverar halalslaktat kött i matsalen. Det finns skolor i Sverige som gör detta. Anledningen är att en ganska stor andel av eleverna enbart äter halalslaktat kött och att det underlättar matlagningen att enbart ha en typ av kött. Detta är emellertid inte oproblematiskt. Halalslakt ramas in av en religiös ceremoni. En imam ber en bön för djuren innan slakten och efteråt läggs huvudet mot Mecka. En del föräldrar har reagerat på detta, de har åberopat sin religionsfrihet, att inte behöva acceptera - indirekt ta del av - en religiös ceremoni som halalslakten innebär. Denna uppfattning kan sägas ligga inom ramen för religionsfriheten, såväl att inte vilja ta del av en viss religiös ceremoni, som uppfattningen att religionsfrihet är en privat fråga. 4
Om barn och tvångsäktenskap 1 juni 2014 infördes en rad nya bestämmelser som rör barn- och tvångsäktenskap. Denna text informerar om de bestämmelser som har särskild relevans för elever och lärare. Den består av två delar, en som är riktad till lärare och en som är riktad till elever. Vi har i båda delarna lagt särskilt fokus på barn det vill säga personer som är under 18 år. 5
Information till skolungdomar Äktenskapsåldern är i Sverige 18 år. Personer under 18 år ska inte vara gifta. Detta betyder emellertid inte att du inte får ha pojkvän eller flickvän. Detta är ok, men att vara gift innebär stora förpliktelser och det ska du som barn inte ha. Är du under 18 år och dina föräldrar vill att du gifter dig, gör de fel. Detta är inte tillåtet för föräldrar att göra. Föräldrar får aldrig även när du är över 18 år bestämma vem du ska gifta dig med. Är du under 18 år och dina föräldrar eller andra i din familj eller släkt genom tjat eller påtryckningar försöker få dig att gifta dig, bör du kontakta skolkurator eller annan person i skolan. Går du inte i skolan kan du få stöd hos ungdomsmottagningen eller av socialtjänsten. Som barn är du beroende av dina föräldrar och de får inte använda detta mot dig. Även om dina föräldrar anser att de gör rätt, så anser den svenska staten att de gör fel. Du är för ung för att gifta dig, du bör istället satsa på din utbildning och ge dig själv möjligheter att förverkliga dina drömmar. Du bör umgås med andra ungdomar, studera, idrotta, ha fritidsverksamheter och gå på disco. Försöker dina föräldrar genom övertalning, hot eller bestraffning få dig att gifta dig, så kan du få stöd och skydd mot detta och dina föräldrar kan eventuellt straffas för detta. Även om de inte utsätter dig för påtryckningar, men du vet att de planerar ett äktenskap för din del, så är detta fel. Du har kanske hört dina föräldrar eller andra vuxna prata om detta, och du vet med dig själv att detta är helt fel, då säger svensk lag att du har rätt och dina föräldrar fel. Ditt liv pågår nu och du ska inte offra det för andras skull. Du kanske känner att du inte klarar att stå emot dina föräldrar, som en flicka sa: jag kommer att säga ja mot min vilja, då ska du ta kontakt med vuxna i skolan eller ta kontakt med Kärleken är fri, som kan hjälpa dig. 6
Information till lärare De viktigaste bestämmelserna rör barnäktenskap, äktenskapstvång, vilseledande till tvångsäktenskapsresa och regler om erkännande av utländska äktenskap. Barnäktenskap Det är tre bestämmelser som är särskilt viktiga. För det första, att äktenskapsåldern i Sverige är 18 år. Detta är ingen ny bestämmelse, men lagstiftaren har i samband med den nya lagstiftningen om tvångsäktenskap förtydligat sitt ställningstagande i detta avseende. I korthet går detta ut på att äktenskap för barn är skadligt. För det andra, att den tidigare dispensrätten för barnäktenskap har slopats. Tidigare har det stått så här i 2 kap. 1 äktenskapsbalken: Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av myndighet som anges i 15 kap. 1. Tillstånd får meddelas endast om det finns särskilda skäl. Nu har dispensmöjligheten tagits bort. För det tredje, riktlinjerna i förarbetena beträffande tolkningen av att vara i en utsatt belägenhet för barns del. En av de nya bestämmelserna i brottsbalken säger att den som förmår en person som är i en utsatt belägenhet att ingå ett äktenskap, kan dömas till fyra års fängelse. När det gäller relationen mellan barn och föräldrar är detta enligt förarbetena en beroenderelation och om föräldrar använder den för att få sitt barn att ingå ett äktenskap, kan detta vara straffbart. Föräldrar behöver inte använda hot, tvång eller misshandel. Påtryckningar, som tjat eller skuldbeläggande, kan vara nog. Barnet kan som det står i förarbetena, anse det lönlöst att protestera. 4 kap. 4 c brottsbalken om äktenskapstvång: Den som genom eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås, i den stat enligt vars lag det ingås eller i en stat i vilken minst en av makarna är medborgare eller har hemvist döms för äktenskapstvång till fängelse i högst fyra år. Sammanfattningsvis innebär bestämmelsen om äktenskapstvång att alla barnäktenskap inte är kriminaliserade. Detta var vad utredningen som låg till grund för regeringens proposition, föreslog. Det är alla barnäktenskap som också är tvångsäktenskap som fångas in av den nya bestämmelsen. 7
Äktenskapstvång Ett äktenskap ska ingås av fri vilja. Är det inte det, som att den ena parten inte vill, då räknas detta enligt svensk lag som ett tvångsäktenskap. Detta kan ske genom att utnyttja en person utsatta belägenhet eller genom tvång. De personer som förmår någon att ingå ett äktenskap mot sin vilja kan straffas för detta. Olaga tvång föreligger om någon genom våld, hot om våld eller brottslig gärning tvingar någon annan att ingå äktenskap. Även informella äktenskap det vill säga äktenskap som inte uppfyller de formella krav som staten uppställer räknas av lagstiftaren som äktenskap. Hit hör traditionella äktenskap eller religiösa äktenskap. Kravet är att partnerna betraktas av omgivningen som makar och anses ha rättigheter eller skyldigheter i förhållande till varandra, och att det enligt traditionerna eller normsystemet finns regler som innefattar frågan om upplösning av förbindelsen. Även försök, förberedelse eller stämpling till brott är straffbart. Försök och förberedelse är straffbart, stämpling är ett lagförslag som riksdagen med största sannolikhet kommer att ställa sig bakom. Vilseledande äktenskapsresa Om någon genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor och där genom tvång eller genom personens utsatta belägenhet försöker få han eller henne att gifta sig, så föreligger brottet. Detta kan bestraffas med två års fängelse. Detta kom från Europarådets nya konvention om våld mot kvinnor. 4 kap. 4 d brottsbalken: Den som genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen genom olaga tvång eller utnyttjande av hans eller hennes utsatta belägenhet ska förmås att ingå ett sådant äktenskap eller en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i 4 c, döms för vilseledande till tvångsäktenskapsresa till fängelse i högst två år. Godkännande av utländska äktenskap De som gifter sig ska samtidigt vara närvarande. Detta innebär att fullmaktsäktenskap som har skett utomlands inte är giltiga i Sverige. Vidare erkänns inte äktenskap som är barnäktenskap eller tvångsäktenskap. 8
Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld. (Handlingsplan, för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. Skr.2007/08:39). 9
Könsstympning Könsstympning av flickor och kvinnor är grov barnmisshandel och en kränkning av mänskliga rättigheter. Texten nedan är hämtad från UNICEF:s (United Nations International Children Emergency Fund) faktablad om könsstympning av flickor och kvinnor. UNICEF arbetar utifrån Barnkonventionen och bedriver ett omfattande arbete mot könsstympning. Kvinnlig könsstympning är en livsfarlig sedvänja som ger flickor men för livet. Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen over. Könsstympning av flickor förekommer på många håll runt om i världen, från Indonesien i öst till Peru i väst. Könsstympning ses ofta som en nödvändighet för äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man. Könsstympning medför långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet och död. Flyktingar har tagit med sig traditionen till västvärlden, vilket har lett till en ökning av könsstympning i Europa, Nordamerika och Australien. Sedan 1999 råder en hårdare lagstiftning mot könsstympning i Sverige. UNICEF bedömer att könsstympning av flickor och kvinnor kommer att öka. Fler flickor än idag kommer att könsstympas i framtiden enligt UNICEF som tar utgångspunkt i de 29 länder i Afrika och Mellanöstern där könsstympning enligt representativa nationella dataundersökningar är vanligt förkommande. Utöver dessa länder förekommer könsstympning i länder där det inte finns pålitliga data om omfånget av problematiken som Colombia, Iran, Jordanien, Oman, Saudiarabien, delar av Indonesien och Malaysia och i avgränsade områden i Europa och Nordamerika. Anledningen är befolkningsökningen i de 29 länderna. Mellan 1964 och 2014 växte antalet födda flickor i de 29 länderna från 14 000 per dag till 39 000 per dag och prognosen fram till 2050 är att 57 000 flickor kommer att födas per dag. Om ingen minskning av praxis sker kommer antalet flickor per år som könsstympas att växa från 3,6 miljoner år 2014 till 6,6 miljoner år 2050. Vi vet också att seden är på tillbakagång i några länder, till exempel Gambia, och att vissa studier visar att två av tre personer i åldrarna 15 till 49 år i länder där könsstympning är vanligt förekommande, anser att seden bör upphöra. Även om dessa framsteg fortsätter så kommer, mot bakgrund av befolkningsökningen, antalet könsstympade flickor att öka. Enligt UNICEF (2014) kommer ökningen i så fall vara från 133 miljoner flickor idag till 196 miljoner flickor år 2050. 10
Könsstympning i Sverige I Sverige beräknas det finnas cirka 42 000 kvinnor som har ursprung i länder där könsstympning av flickor är vanligt förekommande (över 50 procent förekomst) och av dessa är ca 8 000 flickor under 8 år (SCB, 2013). Vad är könsstympning av flickor enligt WHO Enligt Världshälsoorganisationen (WHO)omfattar kvinnlig könsstympning alla förfaranden som helt eller delvis medför avlägsnande av kvinnliga yttre könsorgan eller som medför skador på de yttre könsorganen som inte är medicinskt motiverade. WHO har klassificerat fyra olika typer av könsstympning. Typ I. Klitoridektomi, delvis eller helt borttagande av klitoris och/eller klitoris förhud. Typ II. Excision, delvis eller helt borttagande av klitoris och de inre blygdläpparna, och ibland de yttre blygdläpparna. Typ III. Infibulation, förminskning av den vaginala öppningen genom, där alla yttre könsdelar är bortskurna och vävnaden hopsydd så endast ett hål litet som bredden på en tändsticka lämnas öppet för att låta urin och mensblod passera. Denna typ utgör ungefär 10 % av de totala 125 miljonerna (Johansen et al, 2013) och är framförallt förekommande i nordöstra Afrika. Typ IV. Andra skadliga ingrepp, innefattar alla andra skadliga ingrepp på de kvinnliga genitalierna av ickemedicinska skäl, exempelvis prickning, snittning, skrapning och brännande. (http://www.who.int/reproductivehealth/topics/fgm/overview/en/) Vad säger Barnkonventionen? 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp eller vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. 24. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barnets hälsa ska avskaffas. 11
Svensk lag om könsstympning Lag (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. Lag (1998:407). 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Lag (1998:407). 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken. Lag (1999:267). (www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-1982316-med-forbud-mot-_sfs-1982-316/) Den tysta frågan Könsstympning benämns ofta som The secret question. Anledningarna till att det är the secret question är många. Den sannolikt viktigaste anledningen är att de som har könsstympats inte ska berätta om sina erfarenheter. Alla som har könsstympats minns smärtan, för många var detta en outhärdlig smärta. Att var och en av dessa individer utifrån sina erfarenheter vill att traditionen överges, ändrar inget. Det är om de i ett offentligt sammanhang får berätta om sina erfarenheter som förändringar kan ske (Mackie, 2000, The beginning of the end, Lynne Reiner Publishers ). Tystnaden gör att de flickor som ska könsstympas är oförberedda. Detta avsnitt om könsstympning bygger på Våga se. En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade, Länsstyrelsen Östergötland, 2015. http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/sv/publikationer/2015/pages/vaga-se---en-vagledning-for-stod,-vard-och-skydd-avflickor-och-kvinnor-som-ar-eller-riskerar-att-bli-konsstympade.aspx Vägledningen riktar sig till alla som arbetar med barn och unga. Länsstyrelsen Östergötland har på sin hemsida ytterligare material om könsstympning, bland annat informationsfilmer. En kort och välgjord film som kan visas för ungdomar finns på YouTube: Tiken Jah Fakoly - Non A L'Excision 12
Aborträtten det är flickan som bestämmer När en flicka eller kvinna är gravid är det hon som har rätt att bestämma om hennes havandeskap ska avbrytas. Det finns ingen åldersgräns för att få göra abort. Fram till och med den 18:e graviditetsveckan har flickan/kvinnan rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför hon vill göra det. Efter den 18:e graviditetsveckan behövs ett tillstånd från Socialstyrelsen för att få göra abort. Ett sådant tillstånd kan flickan/kvinnan få om det finns särskilda skäl till aborten. Exempel på det kan vara att hon är väldigt ung, har problem med alkohol eller droger, har blivit våldtagen eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. 1 Begär en kvinna att hennes havandeskap skall avbrytas, får abort utföras om åtgärden vidtas före utgången av artonde havandeskapsveckan och den inte på grund av sjukdom hos kvinnan kan antas medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Lag (1995:660). 2 Om en kvinna begärt abort eller om fråga uppkommit om avbrytande av havandeskapet enligt 6 skall hon erbjudas stödsamtal innan åtgärden utförs. Lag (1995:660). Ungdomsmottagningen Om flickan tar kontakt med Ungdomsmottagningen har personalen där tystnadsplikt. För flickor som lever med hedersrelaterade familjevärderingar kan det vara mycket farligt att berätta hemma att hon är gravid. Att göra abort ska inte innebära att flickan försätts i en situation där hon kan råka illa. Ungdomsmottagningens kurator eller en annan stödperson skulle kunna vara ett stöd för flickan. Flicka, 11 år Justitieombudsmannen (Målnr/Dnr: 1996-284) har yttrat sig i ett ärende som rörde en flicka som var 11 år gammal. Att ha sex med en 11 åring är en brottslig handling och i ett sådant fall måste skolan göra en anmälan till socialtjänsten. Det aktuella fallet rörde en flicka med utländsk bakgrund, ett land med strikta hedersrelaterade värderingar och normer. Ett omhändertagande av flickan och villkoren för det är det sålunda socialtjänsten och inte skolan som ska ta ställning till. 13