201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas förmån. Avtal som inskränker arbetstagarens semesterrättigheter är ogiltiga om det inte framgår av lagen att ett sådant avtal får träffas. Med avtal avses både kollektivavtal och överenskommelse med den enskilde arbetstagaren. Från vissa bestämmelser får avvikelse göras bara genom kollektivavtal, som slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation. Detta gäller exempelvis förläggning av semesterår och intjänandeår samt beräkning av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Semesteravtal Semesterförmåner för arbetstagarna hos kommunen regleras även av Allmänna bestämmelser, AB 27. SEMESTERFÖRMÅNER Semesterförmåner är semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. De beräknas och betalas ut med hänsyn till arbetstagarnas semesterår och intjänandeår. Arbetstagare med fast kontant månaslön För arbetstagare (månadsavlönade) utgår semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret. Semesteråret är lika med kalenderåret. SEMESTERLEDIGHET Enligt lagen har varje arbetstagare rätt till 25 semesterdagar per semesterår, vilket motsvarar fem veckors semesterledighet. Arbetstagare, som anställs efter den 1 augusti har rätt till fem semesterdagar. Arbetstagare som anställs för högst 6 månader kan inte avstå från semesterledighet.
201-05-01 2(7) Obetald semesterledighet Semesterledigheten behöver inte vara intjänad. Detta innebär att en arbetstagare som tar ut semesterledighet utan att ha tjänat in semesterlön, får obetald semesterledighet. Arbetstagaren har också rätt att avstå från att ta ut obetalda semesterdagar. Dagarna kan inte sparas till senare semesterår. Betald semester Arbetstagare har enligt kollektivavtal rätt till semesterledighet med nedan angivet dagantal för det semesterår han tjänat in fulla semesterförmåner t o m 9 år 25 semesterdagar fr o m 40 år 1 semesterdagar fr o m 50 år 2 semesterdagar Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan arbetstagaren få kontant ersättning i stället för betald ledighet för de dagar som överstiger 25. Sådan överenskommelse får dock inte avse sparade dagar. Semesterledighet i timmar Arbetstagare har möjlighet att omvandla semesterdagar i timmar för att kunna få ledigt del av dag. Denna möjlighet gäller betalda dagar som under intjänandeåret överstiger 25 dagar eller semester från tidigare år som överstiger 25 sparade semesterdagar. Arbetstagare kan när som helst under året begära semesterledighet för del av dag.
201-05-01 (7) FÖRLÄGGNING AV SEMESTERLEDIGHET Huvudsemester Enligt kollektivavtal ska man försöka förlägga semestern så att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under tiden juni - augusti. Avsikten med bestämmelsen är att de arbetstagare som vill, ska få sin huvudsemester under denna period i de fall detta är möjligt. I annat fall får huvudsemestern efter förhandling förläggas till maj - september eller under någon del av dessa månader. Arbetsgivaren måste förhandla enligt 11 MBL med berörd arbetstagarorganisation innan beslut fattas om sådan förläggning av huvudsemestern. Krav på förhandling gäller inte om arbetstagaren själv vill ha sin huvudsemester under dessa månader. Semesterledigheten kan förläggas till annan tid än maj - september om det finns särskilda skäl, om arbetstagaren begär det, eller om arbetsgivaren kommit överens med den lokal arbetstagarorganisationen eller med den enskilde arbetstagaren. Extra semesterdagar Om semesterledigheten på arbetsgivarens begäran förläggs till annan tidpunkt än under juni - augusti, får arbetstagaren extra semesterledighet. Har högst 14 semesterdagar förlagts under juni - augusti får arbetstagaren två extra semesterdagar och har 15-19 semesterdagar förlagts under juni - augusti får arbetstagaren en extra semesterdag. En förutsättning är att arbetstagaren är berättigad till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret. Semesterledigheten ska om möjligt förläggas så att den börjar dagen efter en fridag och slutar dagen före en fridag. Avbrytande av semesterledighet Arbetstagaren är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas som skäligt.
201-05-01 4(7) SEMESTERPLANERING För att fastställa huvudsemestern ska enligt kollektivavtal följande tidsplan gälla: 1. Arbetstagaren ska senast före utgången av januari månad inkomma med önskemål om huvudsemesterns förläggning. 2. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista och ska tillkännage denna för berörd arbetstagare och lokal arbetstagarorganisation senast den 22 februari.. Den lokala arbetstagarorganisationen ska senast den mars påkalla förhandling enligt 11 MBL om eventuella förändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. 4. Arbetstagarna ska underrättas om fastställd semesterförläggning senast den 1 april genom anslag på arbetsplatsen eller om så inte kan ske genom personligt meddelande. Anmärkning 1. Har överenskommelse träffats om annan semesterperiod än juni - augusti ska motsvarande tidsförskjutning tillämpas i punkterna 1-4 ovan. 2. Infaller ovannämnda datum på lör-, sön- eller helgdag skall sista arbetsdagen före utgöra sista datum för tidsperioderna. BERÄKNING AV SEMESTERLEDIGHET Beräkning enligt avtal Semesterlagens regler om beräkning av semesterledighet har ersatts av bestämmelser i kollektivavtal. För heltidsanställda med ordinarie arbetstid under enbart vardagar (måndag - fredag) ska varje ordinarie arbetsdag under semesterledigheten räknas som en semesterdag.
201-05-01 5(7) Särskild beräkningsmetod För övriga arbetstagare, d v s både deltidstjänstgörande och arbetstagare med oregelbundna arbetstider eller tjänstgöring efter arbetstidsschema, beräknas antalet semesterdagar som ingår i semesterledigheten enligt särskild beräkningsmetod. Syftet med denna metod är att alla arbetstagare ska få lika lång semesterledighet oavsett tjänstgöringsgrad och arbetstidsförläggning. SEMESTERLÖN Alla arbetstagare har rätt till semesterlön under sin semesterledighet i den mån han har tjänat in den under intjänandeåret. Arbetstagare med månadslön För arbetstagare med månadslön består semesterlönen av löpande semesterlön och semesterdagstillägg. Löpande semesterlön Löpande semesterlön utbetalas med ordinarie lön. Semesterdagstillägg Semesterdagstillägg utbetalas för varje uttagen betald semesterdag med 0,605 av den fasta kontanta lönen per dag. Arbetstagare med timlön För arbetstagare med timlön beräknas semesterersättningen till 12 % av semesterlöneunderlaget. Vid fyllda 40 år höjs semesterersättningen till 14,88 % och vid fyllda 50 år höjs semesterersättningen till 15,6 %. Beräkning och utbetalning av semesterersättningen sker månadsvis i efterskott. SEMESTERLÖNEGRUNDANDE FRÅNVARO Med semesterlönegrundande frånvaro avses sådan tid som ska ingå i underlaget för beräkning av semesterförmåner.
201-05-01 6(7) Som semesterlönegrundande frånvaro räknas: ledighet på grund av sjukdom eller arbetsskada under högst 180 dagar per intjänandeår, dock max två intjänandeår ledighet på grund av smittorisk - 180 dagar ledighet enligt föräldraledighetslagen då havandeskaps- eller föräldrapenning utges - 120 dagar per barn eller 180 dagar för ensamstående förälder tillfällig föräldraledighet ledighet för vård av allvarligt sjukt barn, där föräldrapenning utges - 120 dagar per barn eller 180 dagar för ensamstående förälder. ledighet för utbildning om arbetstagaren erhåller särskilt utbildningsbidrag eller ersättning för deltagande i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga frågor under maximalt 180 dagar ledighet på grund av grundutbildning eller repetitionsutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt under högst 60 dagar ledighet för centralt fackligt uppdrag ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare ledighet enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård - 45 dagar ledighet för enskild angelägenhet under högst 10 dagar ledighet för förtroendemannauppdrag åt kommunen. SPARAD SEMESTER Arbetstagare som har mer än 20 betalda semesterdagar att ta ut under ett semesterår kan spara det antal dagar som överstiger 20 till ett senare år. Enligt kollektivavtalet får 40 semesterdagar sparas. Samma semesterlön utges som vid vanliga betalda semesterdagar.
201-05-01 7(7) Arbetstagare, som vill ta ut högst fem sparade semesterdagar som inte förläggs i anslutning till övrig semesterledighet, ska meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. Betalda semesterdagar, som inte kunnat läggas ut under semesteråret, överförs om inte annat överenskommes med arbetstagaren till nästa semesterår som sparade dagar. Om antalet sparade dagar överstiger 40 utges kontant ersättning. Arbetstagare kan även välja att spara innevarande års semester, som överstiger 25 dagar, som semestertimmar till ett senare år. Sparade semestertimmar får ej överstiga 180 timmar. SEMESTERERSÄTTNING En arbetstagare som slutar sin anställning hos arbetsgivaren innan han fått ut den semesterlön han intjänat, får istället semesterersättning. Semesterersättning ska även utgå då anställningsvillkoren förändras, ex vid övergång till anställning med uppehållstjänst. Återbetalning av semesterlön Har arbetstagare fått ut fler betalda semesterdagar än han har rätt till ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald semesterlön. Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.