Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet



Relevanta dokument
KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

Risk, behov och mottaglighet. Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Utvecklingsseminarium

9. KRIMINALVÅRDENS ANSVAR

Vem är förövaren? Förövarpsykologi, riskfaktorer och behandling av sexualbrottslingar Skövde 25 augusti 2008

Utbildningscentrum

Att förändra personlighetsmässiga riskfaktorer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

SMART Utbildningscentrum

Antisociala ungdomar

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum

KBT behandling vid spelberoende

En rimlig teori räcker inte

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

SMART Utbildningscentrum

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kriminalvårdens förstärkta insatser för unga i kriminalvård och förstärkta insatser för våldsamma män

Handlingsplan regeringsuppdrag utvecklade frigivningsförberedelser

SMART Utbildningscentrum

Instuderingsanvisningar Martin Lardén: Från brott till genombrott. Kognitiv beteendeterapi för tonåringar med psykosociala problem.

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld Birgitta Göransson Leg.psykolog, leg.psykoterapeut

Den tredelade institutionen

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt

Standard, handläggare

Personalens arbete med unga lagöverträdare på anstalt

Forskning och utvärdering inom Kriminalvården UTVÄRDERING AV KRIMSTICS FÖRSÖKSVERKSAMHET

Så här jobbar vi. Placering på kraftkällan - Kartläggning. Stabiliseringsperiod

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Standard, handläggare

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Standard, handläggare

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Ett naturligt behandlingshem

Psykosociala metoder och stöd

Rapport 2008:1. Kommunernas påverkansprogram och deras deltagare år En kartläggning

Kommunfullmäktige 11 juni

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

2014:24. Kriminalvårdens bidrag till ideella organisationer

ACKREDITERING. Av Brotts- och Missbruksrelaterade program i svensk kriminalvård

Ju mer man jobbar inifrån, desto bättre blir det där ute

CENAPS Europe kurs- och utbildningscenter

Kvinnofridskonferensen 29 maj 2018 Nils Öberg, särskild utredare Charlotte Eklund Rimsten, utredningssekreterare

Programverksamhet i Kriminalvården

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

En effektivare kriminalvård

Barnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)

2013 Ett regeringsuppdrag

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Just like crime, punishment is not fair How Swedish prisons work to reduce crime relapse

Behandlingsprogrammet IDAP i Kriminalvården

Evidensbaserad psykologisk behandling vid spelberoende

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE UR KRIMINALVÅRDARES PERSPEKTIV

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Checklista individuell behandling för stress- och utmattningsproblematik

Matchningen av klienter till ROS

UngÖst. En plattform för att fånga upp unga i riskzon för kriminalitet, våldsbejakande extremism och negativ gängbildning

hantering samt behandlingsmetoder Emma Cato Örebro universitet

7. KÖNSSKILLNADER I BROTTSLIGHET 107 Historik 107 Kvinnobrottsligheten i dag 109 Kvinnors våldsbrottslighet 111 Pojkars och flickors kriminalitet 115

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

EASAS AB (Svb) STÖDCENTER GÖTEBORG

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

För vem och under vilka villkor visar kriminalitetsprogrammet Enchanced Thinking Skills effekt? En integrativ litteraturöversikt

1

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

UTVÄRDERING AV DEN PREDIKTIVA VALIDITETEN FÖR RBM-B i en grupp klienter med kriminalvårdspåföljd

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Rekommendationer om behandling av ungdomar med bruk, missbruk och beroende

Kriminalvårdens brottsofferperspektiv runt klienter dömda för sexualbrott och problematik med våld i nära relation

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

Standard, handläggare

Transkript:

Behandlingsprogram mot våld Våld & Kriminalitet

Regeringsuppdrag 2013-2016 Kriminalvården ska intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga klienter män med våldsproblematik kvinnor med våldsproblematik Klienter med våldsproblematik och med medelhög eller hög risk för återfall (exkl relationsvåld och sexualbrott) ca 5 000 st varav 500 kvinnor (2014)

Vidareutveckla arbetet med relationsvålds- och sexualbrottsdömda, relationsbrott i hederskontext, kombinera m insatser mot missbruk mm. Högriskklienter i anstalt / återfallsklienter i frivård Utveckla samverkan med andra aktörer vårdkedjor, utsluss Programgaranti Tidig utredning, motiverande insatser Programutveckling Tvåspråkiga programledare Utredning och behandling av ADHD

ENTRÉ PROGRAMMET att stiga in i något nytt Övergripande mål: att minska risken för återfall i brott Mål: att stötta och underlätta för klienter i frivård och anstalt som vill lämna en kriminell gruppering/ organiserad brottslighet Vänder sig till klienter med medelhög till hög risk för återfall i brott som tillhör/t kriminell gruppering Klienter med hög risk för återfall i våldsbrott

ENTRÉ Bygger på behandlingsprinciperna RISK, BEHOV och MOTTAGLIGHET (Andrews & Bonta, 2010) Generella riskfaktorer (the central eight) Specifika riskfaktorer (drivkrafter) Individuellt program för att kunna anpassas till enskilda individens behov och förutsättningar KBT-interventioner 3 faser: - Kartläggning & Målplanering - Arbete med Teman - Handlingsplan

Risk, Need & Responsivity (Andrews & Bonta, 2010) Tre övergripande behandlingsprinciper: Riskprincipen klienter med högre risk för återfall i brott behöver fler och intensivare insatser Behovsprincipen fokusera på kriminogena behov Mottaglighetsprincipen använd KBT-tekniker, anpassa insatsen efter individens specifika förutsättningar

Riskfaktorer kriminogena behov (Andrews & Bonta, 2010) 1) Historia av antisocialt beteende 2) Antisocialt personlighetsmönster 3) Pro kriminella attityder 4) Pro kriminellt umgänge 5) Missbruk 6) Skola/arbete 7) Fritid/rekreation 8) Familj/nära relationer

AKTUALISERING OCH KLIENTURVAL RBM-perspektiv Risk och behovsbedömning Säkerhet - samråd internt och externt Bedömning av mottaglighetsfaktorer Attityder och värderingar Identitet och självbild Aggressivitet och våld Teman FAS I: Kartläggning och Målplanering Drivkrafter Relationer och umgänge Praktisk social situation Valbart tema FAS II: Arbete med teman FAS III: Handlingsplan Antisocialt umgänge Beteendehistoria Organiserad brottslighet Familj, arbete, fritid, missbruk Antisociala attityder Antisocialt personlighetsmönster Funktionell analys Kognitiv omstrukturering Social problemlösning Behandlingsstrategier Självkontroll Generella behandlingstekniker Återfallsprevention UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

P U L S

Puls Problemlösning Umgänge Livsmål Självkontroll Ett multimodalt KBT-baserat kriminalitetsprogram inriktat på våld Både individuella sessioner och gruppsessioner Modulsystem med rullande intag Vanligtvis 5 6 deltagare i grupperna

Målgrupp och urval Målgrupp: Våldsamma män i frivård och anstalt Blandade åldersgrupper Klientens problematik avgörande vid urval till programmet

Omfattning Puls 30 sessioner 42 timmar Grupp 90 min per session Individuellt 60-90 min per session Intensitet: 2 3 gruppsessioner/vecka. Individuella sessioner före, mellan och efter. Genomförandetid per klient: Ca 10 13 veckor Uppdrag/hemuppgifter mellan varje session

Modulerna alla har 6 sessioner Individuella modulen Problemlösningsmodulen Modulen Tankar och känslor Självkontrollmodulen Relationsmodulen

VÅLDSPREVENTIVT PROGRAM (VPP) VPP 37 Målgrupp: Män dömda för ett våldsbrott som har medelhög risk för återfall i våldsbrott Det behöver inte nödvändigtvis finnas ett våldsmönster 37 sessioner, 3 ggr/v i grupp VPP 87 Målgrupp: Män dömda för minst två våldsbrott som har hög risk för återfall i våldsbrott Det finns ett tydligt våldsmönster 87 sessioner, 4 ggr/v i grupp Rekryteringsprocess: - Screeningsamtal - Semistrukturerad djupintervju - Risk- och behovsbedömning för att avgöra vilken insats

Innehåll i behandlingen Att genomföra förändring Öka motivation att minska eller sluta använda våld Självhantering 1: Våldsmedvetenhet Insikt om orsaker till att man använder våld Påbörjande av självhanteringsplan som löper genom hela programmet Fokus på hur livsstilen innebär en fortsatt risk för våld Hantering av ilska och andra känslor Olika strategier för att öka emotionell kontroll Fokus på de känslor/emotioner som kan leda till våld Problemlösning Prosociala problemlösningsstrategier som ersätter tidigare våldsstrategier Tankar som stödjer våld Identifiering, utmaning av och ersättande av tankemönster, attityder och värderingar som försvarar eller rättfärdigar våld

Innehåll i behandlingen Att arbeta målinriktat Att ställa upp långsiktiga mål och planering Hantera impulser, frestelser mm som kan hindra långsiktiga mål Tänka på konsekvenser Att skapa en livsstil som innebär minskad risk för våld Kommunikation och konfliktlösning Umgänge: vänner och bekanta (VPP 87) Utvecklande av sociala färdigheter i situationer och relationer som tidigare har lett till våld Utforskande och beslut gällande umgänge som innebär ökad risk för våld Utforskande och ev beslut om att lämna kriminellt gäng/organisation e dyl Självhantering 2 Sammanställande och presentation av självhanteringsplan med fokus på högrisksituationer samt de viktigaste kriminogena riskfaktorerna för våld