Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik

Curriculum Vitae Peter Aronsson 13 januari 2009 Innehåll Examina 1 Priser och forskningsstipendier 1 Tjänster och förordnanden: 2 Externa forskningsmedel och forskningsledning 2 Sakkunniguppdrag och administrativa meriter 3 Pedagogiska meriter 5 Handledning av doktorander: 6 Publikationer (i kronologisk ordning) 7 A. Artiklar...7 B. Monografier och antologier...14 C. Konferenser (egna paper)...17 D. Forskningsförmedling, populärvetenskap, debatt Tredje uppgiften...29 Examina Fil kand-examen 1986, Uppsala universitet med ämnena historia, filosofi, etnologi, fysik, matematik Doktorsexamen i historia 1992, Lunds universitet Antagen som oavlönad docent vid Lunds universitet 1993 Bitr. professor vid Högskolan i Växjö 981001, från 19990101 Växjö universitet Priser och forskningsstipendier Avhandlingen belönad med Lagerbringska och Weibullstipendium vid fakultet respektive institutionen i Lund samt Kungliga Vitterhets, Historie och Antikvitets Akademiens pris för vetenskapligt arbete 1993 Post-doc stipendium från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 1996: Visiting professor, School of History, UEA, England, vt 1996; Nordic history; Gästforskare vid Historisk institut, Københavns Universitet, Danmark, ht 1996. Gästprofessor vid Renvall-institutet, Helsingfors, feb 2001, Local Government and Communitarian Theory

Gästprofessor vid CENS, Centre for Nordic Studies, Helsinki, nov-dec 2002, The uses of History in Scandinavia Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, stipendium för vetenskapligt arbete 2003. Ledamot av Smålands Akademi, stol nr 16, 2005-. Gästforskare vid Svenska Institutet, Istanbul, oktober 2007. Gästforskare vid Svenska institutet, Rom, mars 2008. Tjänster och förordnanden: Diverse pedagogiska anställningar på lägre nivå 1978-1985 Doktorandtjänst i historia vid Lunds universitet Forskningsassistenttjänst i historia vid Lunds universitet Högskolelektor i historia, Högskolan i Växjö, 1989 07 01-94 03 31, 50% Forskarassistent i historia, Högskolan i Växjö, 1992 07 01-94 03 31. 50% Universitetslektor 100%, Högskolan i Växjö, 1994 04 01-1999-03-26 Professor i historia, Växjö universitet, 1999 04 01- Professor i Kulturarv och historiebruk, Tema Q, Kultur och samhälle, Linköpings universitet, 20011001- Redaktör för svensk Historisk tidskrift från 2000 05 01-2002 04 30 Externa forskningsmedel, forskningsledning och forskningsprojekt HSFR-projekt på 50% egen tjänst 1994-1998: t "Det kommunala självstyret under det demokratiska och industriella genombrottet: Regional politisk kultur i förvandling". ERU-projekt 1994 50% egen tjänst: Regionernas roll i Sveriges historia Swedish Virtues and Vices. Ett mångvetenskapligt projekt i samverkan med Cityuniversitetet och finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse, Riksbankens Jubileumsfond och från Sven och Inga Sahléns Stiftelse. Den sociala ekonomin - ett tvärvetenskapligt forskningsprogram. Tillsammans med FD Lars Behrenz, nationalekonomi leder jag 2000 ett EU-finansierat pilotprojekt där de regionala villkoren för social ekonomi studeras. Projektet samverkar med Kooperativ utvecklingscentrum och omsätter totalt ca 4 milj. Tillsammans med professor i entreprenörskap, Bengt Johannisson, i ledningen för rektors strategiska satsning 2000, Regional dynamik i glokalt perspektiv. Småföretagen I den lokala och regionala utvecklingen. Med medel från Forum för företagsforskning koordineras samverkan mellan historiker och företagsekonomer I studiet av företagandets regionala villkor år 2000. Landen kring sjöarna. Ledamot i det vetenskapliga rådet för ett regionalhistoriskt forskningsprojekt 1996-99.

Upplevelser i närmiljö. En pilotstudie av Kalmar läns museums historiefömedlande verksamhet med skolungdom 1987-1999. Finansierat av Statens kulturråd och lett tillsammans med FD Per Gerrevall, pedagogik tillsammans med fem pedagoger och historiker Svenska kommunförbundet 2000/2001: Den lokala demokratins förändrade villkor. Historiska utmaningar. Undersökningar och förarbeten av ett par forskningsassistenter och en mindre översikt från mig. Phenomenet Peter Wieselgren. I ledningsgruppen för en mångvetenskaplig forskningsantologi 2000/2001. Medel från diverse stipendiefonder Historiska upplevelser och samtida lärande, medel från Kulturrådet för mångvetenskapligt projekt 2001. Kulturmiljöpedagogik en kartläggning, medel från Riksantikvarieämbetet 2001. Kulturreservat. Människors uppfattningar om det bevarandevärda, medel från Länsstyrelsen Kronoberg 2001 Det genomtänkta kulturarvet? Forskningsprojekt finansierat av RAÄ i samverkan med tema Q 2002- Avhandlingar i historia 1997-2001 uppdragsforskning för HSV 2002 Utvärderingar av bl a Agenda kulturarv och Region Skånes museiprogram 2002 Uses of history in Scandinavia.Planeringsanslag, Norfa 2002 Minnesmärken gemensamma skatter eller bortglömda stenar? Ett samarbetsprojekt mellan Kronobergs läns hembygdsförbund och Kronobergsarkivet. 2003 1905. Unionsupplösning att glömma eller stoltsera med?, Uppdrag inom Prosjekt 1905. Expression of interest Governance and citizenship. In from the margins migration and culture, entrepreneurship and citizenship finansierat av VR. 2003 Lärarutbildningen i skärningspunkten mellan lokalt sammanhang och global kultur: historiebruk, visualisering och platssammanhang i undervisningen. Planeringsanslag från Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR 2003. Huvudämnet Historievetenskap och lärande historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö högskola 2003 Tiotusen år på 90 minuter. Pedagogisk verksamhet i Statens historiska museums basutställning.shm 2004 Kulturarvens dynamik - det institutionaliserade kulturarvets förändringar. En infrastruktursatsning för profilerad nationell kraftsamling. RJ 2004. Arrangör av en Nordisk konferens 9-10 december 2004 Ett demokratiskt kulturarv nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. VR 2004. Arrangör av nationell konferens 18-20 augusti 2004 Historia äger rum platsbundet lärande i normativ kontext. Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR 2005-2007. Representations of the Past: The Writing of National Histories in Europe. Participation in the ESF program 2005-2008 Att minnas Linné. En analys av krafter och intentioner bakom hur minnet av Carl von Linné utformats efter hans död 1778 till 300 års jubileet av hans födelse 2007. Smålands akademi 2005-06.

Hembygdsbegreppet i det nya Europa. Forskarkonferens tillsammans med Svenska hembygdsförbundet, VR, 2005-06. Att ladda ett landskap. Uppdragsarkeologi och kampen om det sedan länge förflutna som hinder eller resurs, RAÄ UV-öst, 2006- Culture unbound, VR ansökan 2006. The Uses of History making national museums. Long-term support of leading researchers, VR ansökan 2006. The Effects of the European Union on Cultural Heritage: a power source for culture politic and economy or a possible engine of conflict between idealistic and commercial value? VR ansökan 2006. Making National Museums: comparing institutional arrangements, narrative scope and cultural integration. Projectplanning (Nordforsk, RJ 2006) Marie Curie grant 2007-2008, 450000. National History Nordic Culture. Negotiating identity in the museum: coordinator for application by seven researcher to RJ, Nordic Spaces, 2007. Grant 2008-2011, 500000 Sveriges Kulturarvspedagogiska forskarskola, ansökan till VR, Utbildningsvetenskap 2007. Kulturarv, kommunikation och lärande. En förstudie. RAÄ, SEK 260000, 2008. Kultur: forskning och utveckling i Sydost, Växjö universitet 2008, 20% ett år. Patterns of Cultural Valuation, medsökande vid UiO, anslag från NRC för samarbete kring forskning och forskarutbildning. 2009- Ledningsuppdrag i första svenska doktorandmötet för historiker 1993, Nordiska metodkonferensen, Svensk historisk bibliografi, Svenska historikermötet 1999. Vidare som arrangör för Skandinavisk lokalhistoria i Urshult april 1995 och jämförande regionalhistoria med Siegen hösten 1995 och egna sessioner på ett stort antal större konferenser som Nordiska historikermötena i Tammerfors 1998 och Århus 2001; SSHA i Chicago november 2004, Världshistorikermötet i Sydney 2005 och medarrangör till den första nationella konferensen i Cultural studies i Norrköping 2005. Initiativ och huvudansvar för konferenser under senare år: Kulturarvens dynamik 2004, Ett demokratiskt kulturarv 2004, Hembygdsrörelsens utmaningar 2006. Koordinator för en serie internationella konferenser Making National Museums 2007-08, se www.namu.se och forskningsprojektet inom Nordic Space: National history - Nordic culture, se www.nordicspaces.eu. Tillsammans med professor Marie José Gaillard, biovetenskap, utvecklat ett tvärvetenskapligt programområde finansierat av rektors strategiska medel, som även riktade sig mot brukarintressena 1999: Markanvändning och landskapsförändring i Sverige AD 1500 till idag: processer och samverkan med miljön. Den nationella forskarskolan i historia, suppleant i styrelsen och givit teorikursen år 2001. Sakkunniguppdrag och administrativa meriter

Den administrativa erfarenheten omfattar de flesta typer av administrativa, utvecklings- och förtroendeuppdrag som förekommer inom det svenska universitetsväsendet: Fakultetsopponent: 951209 på Britt Liljewall, Bondevardag och samhällsförändring. Studier i och kring västsvenska bondedagböcker på 1800-talet (diss Göteborg, 1995); Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900 (diss Stockholm: Carlsson, 1996); Jan Christensen, Bönder och Herrar. Bondeståndet i 1840-talets liberala representationsdebatt. Exemplen Gustaf Hierta och J P Theorell. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 16. Diss Göteborg 1997; Agneta Ljungh, Sedd, eller osedd (diss Lund 1999). Opposition på Daniel Lindmark, "Sann kristendom och medborgerlig dygd". Studier i den svenska katekesundervisningens historia, licavh i historia (Umeå, 1993). Peter Lindströms doktorsavhandling, Prästval och politisk kultur 1650-1800, Umeå, 20030307. Jonas Grundbergs avhandling Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt?, i arkeologi, Göteborgs universitet 20040312. Anna Wallette, Sagans svenskar. Synen på vikingatiden och de isländska sagorna under 300 år, 20041002. Första opponent på Aud Mikkelsen Tretviks doktorsavhandling, Ting, tretter och tillitsmenn, Trondheim 20000619. Betygsnämnden för Kjellfrid Mæland: Kulturmöte og kulturbrytning: Dagens barn i mötet med kulturskiftet i Noreg ca 950-1050, 31/10-1/11 2002, Trondheims tekniska universitet. Opponent på Torsti, Pilvi 2003: Divergent Stories, Convergent Attitudes. A Study on the Presence of History, History Textbooks and the Thinking of Youth in post-war Bosnia and Herzegovina, 20031219, Helsingfors universitet. Bedömningskommittén för Thyge Svenstrup, Arup. En biografi om den radikale historiker Erik Arup, hans tid og miljø, Köpenhamns universitet 2004 och fakultetens första opponent 20061006. Ledamot av betygsnämnder: för Börje Bergfeldts lic avh ekonomisk historia, Stockholms universitet, Kyrklig maktutövning och sekularisering. Om nattvard, föräktenskaplig sexualitet och predikningar över döda i 1700-talets Stockholm, 1995 05 19. Betygsnämnd vid Magnus Perlestams disputation Den rotfaste bonden myt eller verklighet 980425 och Henrik Olssons avhandling, Öst och Väst eller Nord och Syd? Regionala politiska skillnader inom den svenska bondegruppen under 1800-talet i Göteborg 981219. Betygsnämnden för Markus Idvall, etnologi, 3 mars 2000. Elisabeth Reuterswärds doktorsavhandling i historia, Lund, Ett massmedium för folket, 20010929. Solveig Jülich doktorsavhandling, Skuggor av sanning, Tema T, Linköpings universitet 20020607. Claes Westlings doktorsavhandling, Småstadens dynamik 20030124. Ulla Ekström von Essen, Folkhemmets kommuner 20030916, idéhistoria Stockholms universitet. David Ludvigsson, The historianfilmmaker's dilemma. Historical documentaries in Sweden in the era of Häger and Villius, 20031212, historia, Uppsala universitet.jan Selling, Ur det förflutnas skuggor. Historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000, 20040924. Rune Edberg, Samtidsarkeologi och moderna vikingafärder, arkeologi, Stockholms universitet 20050311. Birgitta Gustafsson, Att sätta sig själv på spel. Om språk och motspråk i pedagogisk praktik, Växjö universitet 20080222. Egle Rindzeviciute, Constructing Soviet cultural policy. Cybernetics and governance in Lithuania after World War II, Linköpings universitet 20080829.

Slutoppositioner för Claes Westlings avhandling Småstadens dynamik och Kent Waltersson, Bildning för livet (2004) Civitas samt Wera Grahn, Känn dig själv. Genus och kulturhistoriska museer (Tema Genus 2006)Linköpings universitet och bedömningskommittéer för flera 60% seminarier vid Linköpings universitet (Tema E hösten 2003, Mirjaliisa Lukkarinen Kvist 2004-05-06, Tema Äldre). Sakkunnig åt RJ 1997, 1998. Två uppdrag 2001, ett 2003 och 2005. Uppdrag för Norges forskningsråd 2003, 2007 och två för Östersjöstiftelsen 2005, 2007, Dutch Council for the Humanities 2008; Velux fonden och Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research, Danmark 2008. Sakkunnig för docentansökan av FD Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, Göran Malmstedt, Göteborgs universitet, 2001 samt professorsbedömning av Christer Ahlberger, Göteborgs universitet 2002, Roger Johansson, Malmö högskola 2007. Referee-granskningar åt Nations and Nationalism samt National Identities, England, svensk och finsk Historisk tidskrift samt Tidsskrift for kulturforskning, Norge. Sakkunnig för tjänstetillsättning av universitetslektorat i historia vid Umeå universitet vt 1995, Linköping ht 1997 vid Tema Vatten 2005, rvå forskarassistenter vid SHM 2008. Sakkunnig för lektorat i historia vid Köpenhamns universitet 2005. Sakkunnig för Finlands akademi professorsprogram 2008. Nämnd och styrelseuppdrag Förordnad som ordförande i Humanistiska tjänsteförslagsnämnden vid Högskolan i Växjö 1993 07 01-1996 12 31; 1997 01 01 1999 12 30 Ledamot i planeringsgruppen för det första svenska historikermötet i Linköping, april 1999 Ledamot i det vetenskapliga redaktionsrådet för Kronobergs läns historia 1998-1999. Ledamot i den nybildade Grundutbildning- och forskningsnämnden vid Högskolan i Växjö, 1993 07 01-1996 12 31, tidigare ledamot i Forskningsnämnden; ledamot av Provisoriska fakultetsnämnden 19970101-1999. Medlem i arbetsgrupp för sameuropeisk produktion av distanskurs Paradigms of the Humanities, från ht 1995 tillsammans med företrädare för OU i England, Holland, Tyskland, Spanien. Member of the first editorial board for H-SKAND, 1996-. Ordförande i Forskning och forskarutbildningsgruppen vid institutionen för humaniora, Högskolan i Växjö, 1990 09 19-1996 12 31; 1997 01 01-1999 Ledning av Högre seminariet i historia vid Växjö universitet från 1991-2001. Pro-dekan för Humanistiskt - Samhällsvetenskapliga sektionen av Fakultetsnämnden vid Växjö universitet från 1996 till och med 1999. Ledamot i universitetsstyrelsen för Växjö universitetet från 1998-2001 och vice ordförande för universitetsstyrelsen 2001. Uppdragsforskning åt Expertgruppen för forskning om regional utveckling samt granskning åt Riksrevisionsverket av Leif Lundbergs utredningsutkast till Makt- och ansvarsfördelning mellan lokal- och centralmakten i Sverige - en historik 1995. Referensgrupp för nya Samhällsvetarprogrammet, Skolverket, 1999

Suppleant i institutionsstyrelsen för institutionen för humaniora, Högskolan i Växjö, 1990 07 01-1996 12 31; ledamot från 19970101-1998. Ställföreträdande prefekt vid Institutionen för humaniora 1997-1998 Svensk ledamot i Arbejdsudvalget för Nordisk metod och teorikonferens från 1992-1995. Ledamot av referensgruppen för Svensk historisk bibliografi. Utsedd av Svenska Historiska Föreningen 1995-2002. Socialvetenskapliga forskningsrådet. Suppleant till elektor för humanistiska fakulteten, Lunds universitet 1998-2001 Ledamot i interimstyrelsen för ID 1995-96 (Institutet för lokal och regional demokrati, Växjö). Bland grundarna finns HV, Kommunförbundet och Länsstyrelsen i Kronoberg. Åter 1999-2001 Ledamot i Svensk samhällsvetenskaplig Datatjänst referensgrupp 1997-1998 Ledamot i referensgrupp för utställningsverksamheten vid Smålands museum 1998. Ledamot av forskningskommittén vid ITUF och Forskarutbildningsnämnden vid Linköpings universitet, 2002- samt i arbetsgrupp för utredning av utbildning om kulturturism 2002-04. Ledamot i referensgrupper för Kulturarv Östergötland och Norrköpings stadsmuseums basutställning 2002-. Ledamot i referensgrupp för projektet Sy för livet! Svenska kyrkans syföreningar 1844-2004. Ledamot i referensgrupp för det nationella uppdraget 2003-2005, Jämtlands läns museum. Ledamot i referensgrupp för Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik (NCK) 2005-2008. Utbildningsvetenskapliga kommittén, VR, ledamot i beredningsgrupp 2004-2006. Tema-ansvarig för Tema Q, Kultur och samhälle, 2004-2006. Vice ordförande för ACSIS, Advancing Cultural Studies in Sweden, 2005-. Fakultetsuppdrag vid fil.fak, Linköpings universitet: styrelseledamot 2006-2009, forskarutbildningsnämnden 2003-2004, 2006- (suppl.), ledamot i nämnden för vetenskapskommunikation 2006-2009. Utredare av starka forskningsfält: urbana studier, regionala studier och kultur 2004-2006. Ledamot i Riksbankens Jubileumsfonds beredning 2007-. Ledamot i Smålands museums styrelse 2007-2010. Ledamot i referensgrupp för EU-finansierade Virserumsprojektet, 2007-. Ledamot i referensgrupp för Falu Världsarv 2007- Ledamot i Riksantikvarieämbetets strategigrupp 2007-. Member of Peer Review College of the Danish Council for Strategic Research 2008-. Ledamot i nationalkommittén för teknik- och vetenskapshistoria, Kungl. Vetenskapsakademin, 2008-. Pedagogiska meriter Från 1988 reguljär undervisning som lektor under tio år, på samtliga nivåer i historia och som gästföreläsare på många andra utbildningar i och utanför akademin. Följande kurser på AB-nivå har kraftigt omarbetats eller nyskapats: feodalismen; 1600-talets ekonomiska kris, kampen om världsherraväldet under 1900-talet, synen på barn; flera kulturhi-

storiska specialkurser; svenskt 1600-tal; i de geografiska upptäckternas spår; franska revolutionen; Nord-Syd konflikten; nazismen och 2:a världskrigets utbrott. På C-nivå har jag sedan 1990/ 91 lett uppsatsseminariet samt har satt samman och varje år givit undervisning på flera specialkurser: centralmakt och lokalsamhälle; personligheten i historien samt kvinnohistoria. Jag har även förnyat och givit undervisning på C-nivåns litteraturkurs med historiska synteser. Dessutom har jag planlagt, satt samman litteratur och examinerat en kombinerad D- och forskarkurs, "Lokalt, regionalt och centralt i historisk forskning". Från ht 1994 gavs årligen D-kursen i historia och examinerar för magistern i ämnet. Jag har hållit i hela den kursen och kraftigt förnyat historiografikursen. Både på denna kurs och på teorikursen har nya examinationsformer prövats. På teorikursen har examinationen helt eller delvis gjorts i form av metodövningar samt analys av en text med avseende på historiografi, vetenskapsteori, historieteori och metod. Historiografikursen examineras numera med framgång genom självständiga val av inläsning och historiografiska analyser. Från 1999 har uppsatsseminarierna övertagits av andra kolleger och alltmer tid har använts till forskarhandledning. De kurser jag fortfarande givit har varit historiografi, historieteori och Makten över minnet samt Historiska rum. De är tematiska kurser på 60+ nivån, där historiekulturella fenomen väljs ut och studeras i en egenhändigt författad essä. I utvidgade varianter har bägge också givits som forskarutbildningskurser från och med läsåret 1999/2000. Istället har utvecklingen av flera tvärvetenskapliga kurser tagit mer energi. T ex år 2000 HUX 108: Kunskap, kultur och berättande i samverkan mellan Växjö och BTH, litteraturvetenskap och historia; Regional utveckling och tillväxt. En uppdragsutbildning i samverkan med BTH beställd av kommunförbunden i regionen i samverkan med länsstyrelser och NUTEK. Under tiden 2000-2001 har jag deltagit i utvecklingen av en mångvetenskaplig plattform för ämnesdidaktik i Växjö. Den stöds av Högskoleverket och utbildningsdepartementet. I förlängningen och sammanfallande med närvaron av en Fulbright-stipendiat i Public history, Jon Hunner vidgades ansatserna till ett program för forskar- och grundutbildning i Kulturhistoria, historiekultur och ämnesdidaktik. Som ett led i internationaliseringsarbetet har jag lett utvecklingen av ett tiotal temakurser på engelska, bland dem en kallad Politics as Culture, som jag med stor uppskattning även gav under min vistelse vid UEA. Som gästprofessor vid Renvallinstitutitutet i feb 2000 gavs en kurs Local self government and communitarian theory in Scandinavia.Under vintern 2002 följdes det upp av Uses of History in Scandinavia. Inom har föreläsningar och turorial givits i Pori, Turku university, mars 2004 Efter tillträdet i Linköping har jag givit en fördjupningskurs för Kulturella arvet och på C-D-nivå i historia samt föreläst för såväl historiestudenter som KSM- och lärarstuderande i Linköping och Norrköping. En turismutbildning med inriktning på kulturarv och naturmiljö etablerades 2005 efter ett treårigt utredningsarbete där jag deltog i styrgruppen. Lärarfortbildning med temadagar om kanonföreställningar har hållits 2006 och 2008. En nordisk kurs i historiebruk hölls som gästprofessor i Helsingfors hösten 2002. Jag har designat och lett forskarkurser i Historiebruk och Metodteori med deltagare också från fler universitet, samt deltagit i fakultetsgemensam kurs i Intervjumetod, seminarier på tema E och Forskarskolan i pedagogiskt arbete 2003. En serie av workshops för forskarstuderande inom museiforskningen har koordinerats av mig, involverat 200 forskare och finansierats av Marie Curie 2007-2008. Med stöd av STINT planeras under 2008 en

kurs tillsammans med Lund och Uppsala universitet inom ett konsortium, USI: Kulturmöte - monument och identitet som ges i Sverige och Istanbul 2009. Till den pedagogiska meriteringen bör också räknas ledamotskap i grundutbildningsråd vid Växjö universitet till 2001, läromedelsproduktion samt redovisad ämnesdidaktisk forskning enligt nedanstående. Den internationella utvecklingen av kurser har skett dels inom ett nordiskt samarbete lett från universitetet i Björneborg (2005-) och med förberedelser för ett Erasmus Mundus program i Historiebruk med Danmarks pedagogiska universitet (2006), samt en forskarskola i kulturarvspedagogik (2008). Formell Forskahandledarutbildning (Research Supervisor Training), Växjö universitet 2008. Handledning av doktorander: Per-Olof Andersson (Den kalejdoskopiska offentligheten : lokal press, värdemönster och det offentliga samtalets villkor 1880-1910 -- The kaleidoscopic public sphere. Local press, value systems and the conditions for the public discourse 1880-1910. Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2001). Erik Wångmar (Från sockenkommun till storkommun. En analys av storkommunreformens genomförande 1939-1952 i en nationell och lokal kontext -- From parish-municipalities to large municipalities.an analysis of the great municipal amalgamations of 1939-1952 in a national and local context.department of Humanities, Växjö university, Phil.Lic 2002, PhD, 2003) Kenneth Strömberg (Vi och dom i rörelsen. Skötsamhet som identitet och strategi hos föreningsaktivisterna i Hovmantorps kommun 1885-1930 - Us and Them in the Movements. Conscientiousness as Strategy and Identity among the Association Activists in Hovmantorp Municipality 1884-1930. Department of Humanities, Växjö university, Phil.Lic 2000, PhD, 2004). Katarina Friberg, (The workings of co-operation. A comparative study of consumer co-operative organisation in Britain and Sweden 1860 to 1970, Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2005). Erika Larsson (Att göra historia idéer och bruk av medeltiden -- Making history - ideas and uses of the middle ages. Department of Humanities, Växjö university, PhD, 2005). Martin Nilsson (Demokratiseringen av Latinamerika. Biträdande, Statsvetenskap, Växjö universitet. PhD 2005) Kyrre Kverndokk ( Den som glemmer historien må leve den om igjen : 2. verdenskrig som opplevelsesbasert historieformidling til ungdom. Tema Q, PhD, 2007) Ingemar Lindaräng (Birgittajubileerna som historiebruk. Tema Q, Phil.Lic 2004, PhD, 2007) Anna Eskilsson (Moderna hembygdsrörelser, biträdande. Tema Q, PhD, 2007) Magdalena Hillström (Hazelius och sekelskiftets kamp om det förflutna. Biträdande. Tema Q, PhD, 2006)

Peter Danielsson (Våld och förhandling: materiella och politiska förutsättningar för det svenska stormaktsväldet studerat genom det äldre indelningsverket, Department of Humanities, Växjö university, PhD). Åsa Folkesson (Socialförvaltningschefens ankomst -- The Arrival of the Head of County Social Welfare Department.Department of Humanities, Växjö university, PhD). Hans Lundberg (Upplevelseekonomin som retorik och fenomen. Biträdande, Entreprenörskap, Växjö universitet, PhD 2008) Joakim Andersson (Skilda världar. Samtida föreställningar om kulturarvsplatser, Tema Q, PhD, 2008) Göran Gruber (Forntiden som resurs? Tema Q, PhD 2009) Björn Ivarsson (Varietén som kulturhistoria och politiskt problem, Tema Q, PhD, 2009) Carina Johansson (Bilden av Visby Visions of Visby. Tema Q, Phil.Lic 2005) Anders Härnbro (Biografin som kollektiv retorik. Biträdande, Tema Äldre, PhD) Johanna Lärkner (Historiebruk i Ryssland och forna Sovjetrepubliker, PhD, 2010) Publikationer (i kronologisk ordning) A. Artiklar 1 Den nya fysiken och vårt sätt att se, FST 1981:1-2 2 Vetenskapens väsen, Frihetlig Socialistisk Tidskrift nr 43, 1981 3 Lokalt självstyre i Öja socken under 300 år, Längesen & nu. Om människorna i bygden kring en å (Öja, 1987) 4 & m fl Vem skapar historia? Om struktur och subjekt som historieteoretiskt problem, Scandia 1988:2 (1989) 5 Debatt. Christina Carlsson Wetterberg, skall vi fortsätta att skriva männens historia? Svar av Peter Aronsson mfl, Scandia 1989:2 (1989d) 6 Människans storhet och litenhet: Om praxisbegreppets tänkvärdhet, Scandia 1988:2 (1989b) 7 Pigornas rop och överhetens diskurs, Scandia 1989:2 (1990a)

8 Den svenska modellen - politisk kultur från 1600-tal till 2000-tal, Kulturellt brobygge - Rapport från humanistdagarna vid Högskolan i Växjö hösten 1991, Scripta Minora 13 (1991) 9 En spegelbild eller händelsernas centrum. Om lokalt och centralt i historieskrivningen, Kronos 1991:2 10 Projektet nationalstat - avslutning eller fulländning, Kulturellt brobygge - Rapport från humanistdagarna vid Högskolan i Växjö hösten 1991, Scripta Minora 13 (1991) 11 rec av Birgitta Lagerlöf-Génetay, De svenska häxprocessernas utbrottsskede 1668-1671. Bakgrund i Övre Dalarna. Social och ecklesiastik kontext, Stockholm Studies in Comparative Religion nr 29 (diss, Stockholm, 1990), HT 1991:3 12 Swedish Rural Society and Political Culture: The Eighteenth- and Nineteenth-Century Experience Rural History, vol 3, 1992:1, pp 41-57 (1992b) 13 Från bonde till hemmansägare: 1700-talets jordbrukare i förändring, Den Svenska Historien möter Värmland. Värmland förr och nu 1993 (Värmlands museum, 1993) 14 Hustavlans Värld - Folklig mentalitet eller överhetens utopi?, Västsvensk fromhet. Jämförande studier av västsvensk religiositet under fyra sekler, Västsvensk kultur och samhällsutveckling, Rapport nr 2 (Humanistiska fakulteten, Göteborgs univ, 1993) 15 Vad är upplysning? Aktuell forskning och perspektiv på västerlandets civilisation, Hfks 1993:4 16 Vad är upplysning? rec av Arne Jarrick, Mot det moderna förnuftet. Johan Hjerpe och andra småborgare i Upplysningstidens Stockholm. 1992, HT 1993:4 17 Bondeidentitet i förändring. Från bonde till hemmansägare - från hushållsideologi till upplysning, Bondens självbild och natursyn, Skrifter om skogs- och lantbrukshistoria 6, red Bo Larsson (Nordiska museet, 1994) 18 Bönderna och upplysningen. En historia med förhinder?, Upplysningens miljöer - ett nordiskt perspektiv, Ugglan, Lund Studies in the History of Science and Ideas 2 (1994), s 20-33 19 Sammanhang och sanning. Berättelser om det lokala självstyret och Sveriges Historia,...och fram träder landsbygdens människor... Studier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson på 60-årsdagen den 15 november 1994 (Växjö, 1994)

20 Frågor och svar. Landsbygdens modernisering och lokalpolitisk historieskrivning, Kommunerna och lokalpolitiken. Rapport från en konferens om modern lokalpolitisk historia, red Lars Nilsson & Kjell Östberg, Studier i stads- och kommunhistoria 11, Stads- och kommunhistoriska institutet (1995c) 21 Mentalitet, norm, verklighet - Hustavlan i lokalsamhället, Hilding Pleijel Symposium 19 oktober 1893-19 oktober 1993. Ett hundraårsjubileum, Bibliotheca Historico-ecclesiastica Lundensis 34 (LUP, 1995) 22 Sockenkyrkorna och den lokala offentligheten, Sockenkyrkan i landskapet och sockenkyrkan som källmaterial, Vitterhetsakademien den 16-17/6 1994 (1995) 23 The Desire for Regions. The Production of Space in Sweden s History and Historiography, Institut für Europäische Regionalforschungen, Siegen, Interregiones 1995:4 24 The possibilities of conceptual history 'from above' and 'from below': Reflections on the concept of samhälle society in Sweden, 1700 to 1990, Historia a Debate, tomo II, Retorno del Sujeto, Actas del Congreso Internacional A historia a debate celebrade el 7-11 de julio de 1993 en Santigao de Compostela, ed Carlos Barros (1995), pp 237-260 25 Vem får vara med - och hur? Om delaktighet i historien, Civilt samhälle kontra offentlig sektor (SNS, 1995) (1995a) 26 Dynggrepar och sockenstämmor. 1700-talets bonde blir hemmansägare, Hand & Penna (Atlantis, 1996) 27 Vad är en region? Försök att ringa in ett teoretiskt fält, Att skapa en region - om identitet och territorium, red Markus Idvall & Anders Salomonsson, nordrefo 1996:1 28 Another route to Enlightenment. A Swedish argument for a history from below, Transactions of the ninth international congress on the Enlightenment, Münster, 23-29 July 1995, International congress on the Enlightenment, Studies on Voltaire and the eighteenth century (Münster: 1996) 29 Politiken och Det Egna Hemmet, Rec Nils Edling, Det fosterländska hemmet. Egnahemspolitik, småbruk och hemideologi kring sekelskiftet 1900 (diss Stockholm: Carlsson, 1996), HT 1997:4 30 rec av Steinar Imsen, Norsk bondekommunalisme : fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart. Del I, Middelalderen, (Flataasen Tapir, 1990) och Norsk bondekommunalisme fra Magnus Lagabøte til Kristian Kvart. Del 2, Lydriketiden, Skriftsere fra Historisk Institutt, nr 7, Universitetet i Trondheim (1995), NHT 1996:1-2

31 Bönderna och den svenska politiska kulturen, Agrarhistoria, red Bengt M P Larsson, Mats Morell & Janken Myrdal (Stockholm: LTs förlag, 1997), s 287-301 32 Landsbygd och politisk kultur. Några reflektioner kring skandinavisk historia. Kultursamanhengar i Midt-Norden. Tverfagleg symposium for doktorgradsstudentar og forskarar, red. Steinar Supphellen, Det Kongelige Norske Videnskapers Selskab, Skrifter (Trondheim: Tapir, 1997) 33 Local Politics The Invisible Political Culture, The Cultural Construction of Norden, ed Øystein Sørensen & Bo Stråth (Scandinavian University Press, 1997), pp 172-205 34 Identiteter i modernisering, rec av Britt Liljewall, Bondevardag och samhällsförändring. Studier i och kring västsvenska bondedagböcker på 1800-talet, Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 10 (diss Göteborg, 1995) HT 1997:4 35 Academic space. A not so innocent story of oblivion, culturalization and instrumentalization of regions by division of labour, The Making of Regions in Sweden and Germany: Culture and Identity, Religion and Economy in a Comparative Perspective, (ed) Peter Aronsson, Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 6 (Växjö, 1998) 36 Bönder och liberalism i 1800-talets Sverige, rec av Jan Christensen, Bönder och Herrar. Bondeståndet i 1840-talets liberala representationsdebatt. Exemplen Gustaf Hierta och J P Theorell. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 16. Göteborg 1997, HT 1998:3 37 En lomhörd dialog? Den historievetenskapliga debatten på 1990-talet, HT 1998:1 38 Svensk historisk forskning på 1990-talet, FHT 1998:1 39 Epilog, Landen kring sjöarna. Kronobergs läns historia (1999) 40 Lokala medborgarskap - det dolda kulturarvet, Demokrati och medborgarskap. Demokratiutredningens forskarvolym II, red. Erik Amnå, SOU 1999:77 41 "Perspektiv på stationssamhällen i nordisk forskning", Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, red Peter Aronsson & Lennart Johansson, Acta Wexionensia Serie 1 Humaniora, nr 2 (1999) 42 rec, Erindringens og glemslens politik. Bernard Eric Jensen, Carsten Tage Nielsen & Torben Weinreich. Red. Roskilde Universitetsforlag, 1996. 280 s. HT 1999:1 44 Den historiska romanen och historikerna. Vilhelm Mobergs Rid i Natt! i debatten Vilhelm Moberg i blickpunkten, Ingrid Nettervik (red.): Vilhelm Moberg sällskapet (1999)

45 Inledning, Aronsson, Peter, Solveig Fagerlund & Jan Samuelson, red., Nätverk i historisk forskning -- metafor, metod eller teori? Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 1, (1999) 46 "Nations, Provinces and Regions: A Scandinavian Perspective", Identities: Nations, Provinces and regions, Isabel Burdiel & James Casey, (eds.)(norwich: Scool of History, University of East Anglia, 1999) 47 "Naciones, provincias y regiones: Una perspectiva escandinava", Identities: Nations, Provinces and regions, Isabel Burdiel & James Casey, (eds.)(norwich: Scool of History, University of East Anglia, 1999) 48 "En kommunal historia", Landen kring sjöarna. En historia om Kronobergs län i mångtusenårigt perspektiv, Lennart Johansson (red.) (Växjö: 1999) 49 "Perspektiv på stationssamhällen i nordisk forskning", Stationssamhällen : nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, Peter Aronsson & Lennart Johansson, (red.) (Malmö: Frank Stenvalls förlag, 1999) 50 Elin Wägner och historiekulturen. Tusen år i Småland som historia. in Att berätta historia: Tusen år i Småland sextio år efteråt. Växjö: Elin Wägner-sällskapet 1999. 51 Bergunda kommunalstämmas stridbara historia, 1862-1938. in Bergunda -- En återblick, edited by Sven E Årenäs (red.). Växjö: Bergunda hembygdsförening 1999. 52 Politikens lokala dygder, i Självstyrelsen utmanad, Bo Per Larsson, (red.), Stockholm 2000. 53 Politics as culture: some remarks on contemporary Swedish historiography, Bulletin D'information.Comité International des Sciences Historiques 25-26 (1999-2000) 111-122. 54 Författarkonsten och historikerna, i Makten över minnet. Historiekultur i förändring, Peter Aronsson, (red.), Lund 2000. 55 Historiekultur i förändring, i Makten över minnet. Historiekultur i förändring, Peter Aronsson, (red.), Lund 2000. 56 "Der Schwedische Reichstag als vormodernes Parlament. Zur Repräsentation von Bürgern und Bauern." in Landschaften und Landstände in Oberschwaben. Bäuerliche und bürgerliche Repräsentation im Rahmen des frühen europeischen Parlamentarismus, (Hrsg.)Peter Blickle. Tübingen: bibliotheca academica Verlag 2000.

57 Historievetenskap och historiekultur i förändring, installationsföreläsning vid Växjö universitet den 11/2 2000 (2000) 58 "Academics and non-academics in Swedish History writing." in Nordic Historiography in the 20th Century, edited by Frank Meyer and Jan Eivind Myhre, (red.).oslo: Department of History 2000. 59 Kvinnor i svenska historiska avhandlingar 1890 1995 Rec av Agneta Ljungh, Sedd, eller osedd? Kvinnoskildringar i svensk historieforskning, Diss, Lund 1999. HT 2000:3, s 436-45 60 Regionbegreppets funktion för skilda akademiska discipliner och samhällsutvecklingen, i Kontinuitet och förändring i regionala rum, Lars-Erik Edlund & Anna Karolina Greggas, Umeå 2000. 61 Historia som färskvara?, Historien som ferskvare. Rapport fra konference for arkiver og museer omkring Öresund på Malmö museer 11 oktober 2000, Henrik Zip Sane & Bjarne Birkbak, (red.), Farum 2001. 62 En orolig middagsvila vid artonhundratalets mitt. Håkan Palms tankar till eftervärlden, i Håkan Palms Oroliga middagshvila 1848, Marianna Agetorp, (red.), Härlunda 2001. 63 när skogen faller. Hur använder vi historiska förklaringar?, noter 149 2001:juni 25-30. 64 The nature of states and regions. Reflections on territory in Swedish historiography, i Regional Integration in Early Modern Scandinavia, Finn-Einar Eliassen, Jörgen Mikkelsen & Björn Poulsen (2001) 65 (red.) Vad ska man med historieämnet till? Historieämnets legitimitet i skola, offentlighet och som akademisk disciplin, HumaNetten, nr 9, 2001, http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer9/ 66 Lokalpolitikens sedvänja, i Storkommunreformens 1952: striden om folkhemmets geografi, Peter Aronsson, Lars Nilsson & Thord Strömberg, (red.), Stockholm 2002 67 Kunskap och handling, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö 2002

68 Demokrati och upplevelsehistoria, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö 2002 69 & Erika Larsson, Visioner och verkligheter, i Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.), Växjö 2002 70 & Lennart Johansson, Den regionala kulturen och den formella och informella ekonomins sammanhang, i Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.), Växjö 2002 71 & Bengt Johannisson, Det konstruerbara samhället, i Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.), Växjö 2002 72 Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden, Historisk tidskrift (2002) 73 Virdarikets minnen, Phénomenet Peter Wieselgren. Smålänningen som blev historiker, biograf, präst och nykterhetsreformator i 1800-talets Sverige, Lars Aldén, Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.),växjö 2002 74 & Erika Larsson, Living History: Cultural Policy, Museum Strategy & Learnings Response, i Cultural Sites, Cultural Theory, Cultural Policy. Proceedings of the Second International Conference on Cultural Policy Research, Wellington 2002 and Journal of Education in Museums: Making the Difference 23 2002: 75 En fråga om saklighet? Tekniska system berättar om framsteg och hot, i Dokumentation i dialog - att utforska industrisamhället, Eva Fägerborg & Anders Björklund, (red.), Stockholm 2002 76 Svenska avhandlingar i historia 1997-2001, i Utvärdering av grundutbildning och forskarutbildning i historia vid svenska universitet och högskolor, (2003) Se även http://www.aronsson.st/artiklar/avh.pdf 77 Historiens brunn -- kulturarvet som ok, spann eller vatten för samhällsbygget?, i Hur djup är kulturens brunn? En antologi, Blücher, Gösta & Göran Graninger, (red.) (2003) 78 Att förnya kulturarvet, Inspiration - diskussion, Karin Lindvall & Birgitta Johansen, (red.). Stockholm, 2003. 79 Monumentens mening, Res Publica, nr 60 (2003)

80 Huvudämnet Historievetenskap och lärande -- historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola, Malmö 2004 81 & Andersson, Joakim 10000 år - på 90 minuter. Pedagogisk verksamhet i forntidens basutställning (manus) (2004) 82 "Den osedda filmen - kulturarv och visualiseringsprocesser." Det förflutna som film och vice versa, Snickars, Pelle & Cecilia Trenter, (red.), (2004) 83 Att minnas våld, Våldets gränser, Lindstedt Cronberg, Marie & Österberg, Eva, (red.) (2004) 84 Historiens närvaro, Memoria, 2004, vol 19, 1-16. 85 Kulturarvets berättelser - industriarvets mening. Otydligt. Otympligt. Otaligt. Det industriella kulturarvets utmaningar, edited by Alzén, Annika & Birgitta Burell, (red.). (Stockholm: Carlssons, 2005). "Ett forskningsfält tar form." Kulturarvens dynamik. Det institutionella kulturarvets förändringar, s. 9-24. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2005). http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2005/002/ 86 1905 - unionsupplösning att glömma eller att stoltsera med?, Goda grannar eller morska motståndare? Sverige och Norge från 1814 till idag, Nilsson, Torbjörn & Øystein Sørensen, (red.), (Stockholm: Carlssons, 2005) och Sørensen, Øystein & Torbjörn Nilsson, (red.), Norsk-svenske relasjoner i 200 år (Oslo: Aschehoug, 2005). 87 "Bruk och missbruk av historien?" Historisk tidskrift (Finland), 2005:1. 88 "Monument i historiekulturer: föränderlig mening i klassisk ram." Tidsskrift for kulturforskning 4, no. 1-2 (2005): 5-27. 89 "Vikingarna och den svenska identiteten." Historisk tidskrift 125, 2005: 3, s. 450-58. 90 "Gammal och ny regionalism." Regionalisme, s. 5-18. (Stavanger: Haugaland Akademi, 2005.). 91 "Att tänka territoriet. Nation och region samt kultur, natur och politik i skilda universitets-discipliner." Regionalisme, s. 85-100. (Stavanger: Haugaland Akademi, 2005.). 92 Aronsson, Peter. "Historiebruk och kulturarv." Kulturarvens gränser. Komparativa perspektiv. (Göteborg: Arkipelag, 2006.).

93 Aronsson, Peter. "Demokratiskt kulturarv -- nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker." Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker. (Norrköping: Linköpings universitet, 2006.). http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2006/001/ 94 Samlingsrecension av Grundberg, Jonas, Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning. Utveckling eller konflikt?, Göteborg 2004 och Pettersson, Richard, Den svenska kulturmiljövårdens värdegrunder. En idéhistorisk bakgrund och analys, Umeå 2003, Lychnos 2004, s. 291-293. 95 "Det föreställda landet -- vanställt, förhandlat, förmedlat?" Det vanställda ordet : om den svåra konsten att värna sin integritet, 392 s. (Stockholm: Carlsson, 2006.). 96 Vad lär vi oss om det förflutna och varför brukas historia? Utbildningsvetenskapliga frågor om historiskt lärande, i Utbildningsvetenskap, Bengt Sandin & Roger Säljö, (red.), Stockholm 2006. 97 Att minnas Carl von Linné, i Linné. En småländsk resa, Lars-Olof Larsson, (red.), Stockholm 2006. 98 Historiska perspektiv på svenskt och finskt, Finsk Tidskrift, häfte 9, 2006, s. 606-610 99 Historiebrukens källor: perspektiv och material, Historiebruk i Norden. Föredrag vid Nordiska Arkivdagarna i Uppsala 2006, Janzon, Bode & Rydén, Reine (2007) 100 High Chaparral och friluftsmuseernas historiebruk, i Friluftsmuseer, kulturarv och lärande. Fornvårdaren, 29, Mikael Eivergård, (red.), Östersund 2007 101 Reproduktionens värden, i Kulturstudier i Sverige, Bodil Axelsson & Johan Fornäs, (red.), Lund 2007 102 "Hembygdsrörelsens frågor." Idéer om hembygden. Utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2007.) http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/005/. 103 "Bortom den stora berättelsen." Arkeologi och mångkultur. Rapport från Svenskt arkeologmöte 2006, 23-33. (Huddinge: Södertörns högskola, 2006.). 104 "Monumentens besvärjelser." Minnesmärken. Att tolka det förflutna och besvärja framtiden, 384 s. (Stockholm: Carlsson, 2007.).

105 "Making National Museums: comparing institutional arrangements, narrative scope and cultural integration." NaMu, making national museums program, setting the frames, 26-28 February, Norrköping, Sweden [Elektronisk resurs] Linköping electronic conference proceedings (Online), 22, pp. 5-12. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007.). 106 Making National Museums (NaMu) - ett internationellt program för jämförande studier rörande nationalmuseernas framväxt och funktion, Nordisk Museologi 2007:1, s. 82-86. 107 "The Old Cultural Regionalism and the New " An Agenda for Regional History., pp. 251-70. (Newcastle: Northumbria University Press, 2007.) 108 "Historia och platskonstruktion - historikernas roll på den globala kulturmarknaden." Sted, tilhørighet og historisk forskning lokalhistoriens form og funksjon i det 21. århundre, s. 73-88. (Oslo: Norsk lokalhistorisk institutt, 2008). 109 "Representing community: National museums negotiating differences and community in Nordic countries." Scandinavian Museums and Cultural Diversity. (Paris, Oxford, New York: UNESCO; Berghahn Books, 2008). 110 "Comparing National Museums: Methodological Reflections." Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change, 317. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008). http://www.ep.liu.se/ecp/030/ 111 Aronsson, Peter, Narve Fulsås, Pertti Haapala & Bernard Eric Jensen. "Nordic National Histories." The Contested Nation: Ethnicity, Class, Religion and Gender in National Histories. (Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2008). 112 Aronsson, Peter. "Making National Museums: A comparative approach to a major player in identity politics " Museums and universal heritage. History in the area of conflict between interpretation and manipulation, 158-68. (Luxembourg: IC- MAH, 2008). 113 Danska museer i upplevelseekonomin, Nordisk kulturpolitisk tidskrift 2008:2, s, 185-190. 114 "Enhet och särart. Regionernas roll för kunskapsbildning och identitetsformering." Maktens mosaik. Enhet, självbild och särart i det svenska riket, 39-58. (Stockholm, Helsingfors: Atlantis, 2009). B. Monografier och antologier

1 Ropande pigor och läsande bönder. Bidrag till tolkningen av de sociala och politiska dimensionerna av åkianismen och roparerörelsen - två väckelserörelser före 1850, Växjö stiftshistoriska sällskap, meddelande nr 13 (Växjö, 1990) 2 Bönder gör politik. Det lokala självstyret som social arena i tre smålandssocknar, 1680-1850, Bibliotheca Historica Lundensis 72 (diss Lund, 1992) 3 Leksaker och företagande i småländsk tradition. Micki Leksaker 1944-1994 (1994) 4 & Börje Björkman & Lennart Johansson, (red.) --och fram träder landsbygdens människor--: studier i nordisk och småländsk historia tillägnade Lars-Olof Larsson på 60-årsdagen den 15 november 1994, Växjö 1994. 5 & Petersson, Johanna, Landsbygdens modernisering. Industri på den småländska landsbygden - lokalpolitik i Kronobergs län, 1860-1939, Reports from Växjö University, Ser. 3 History and Geography 3 (Växjö, 1995) 6 Regionernas roll i Sveriges historia, ERU rapport 91 (Fritzes, 1995) 7 Historisk forskning på väg vart? En översikt över avhandlingar och forskningsprojekt vid de historiska universitetsinstitutionerna samt en kritisk granskning av den officiella vetenskapliga debattens form och funktion i Sverige 1990-1996 (Historical research on the move where to? Dissertations and research projects in the history departments. The structure and function of the scholarly debate in Sweden 1990-1996. An overview and a contribution to the debate), Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 1 (Växjö, 1997) 8 The Making of Regions in Sweden and Germany: Culture and Identity, Religion and Economy in a Comparative Perspective (ed), Rapport från Högskolan i Växjö.Humaniora 6 (Växjö, 1998) 9 Stationssamhällen. Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering, red Peter Aronsson & Lennart Johansson, Acta Wexionensia Serie 1 Humaniora, nr 2 (1999) 10 Nätverk i historisk forskning -- metafor, metod eller teori? Aronsson, Peter, Solveig Fagerlund & Jan Samuelson, red. Rapporter från Växjö universitet, Humaniora 1 (1999). 11 Att resa i tiden : mål och medel i mötet mellan museum, skola och elever. Peter Aronsson, Per Gerrevall, & Erika Larsson (red.). Växjö: Centrum för kulturforskning Växjö universitet.2000 12 Makten över minnet. Historiekultur i förändring, (red.) Lund 2000.

13 (et al), Dygder som drivkraft och föredöme, Stockholm 2001. 14 Lokalt folkstyre - kulturarv som utmanar (2001) 15 Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli, Peter Aronsson & Erika Larsson, (red.) Växjö 2002 16 Storkommunreformens 1952: striden om folkhemmets geografi, Peter Aronsson, Lars Nilsson & Thord Strömberg, (red.) Stockholm 2002 17 Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring, Peter Aronsson & Bengt Johannisson, (red.) Växjö 2002 18 Tillit eller misstro i småorternas land - en studie av social ekonomi i fem län, Peter Aronsson, et al., Växjö 2002 19 Phénomenet Peter Wieselgren. Smålänningen som blev historiker, biograf, präst och nykterhetsreformator i 1800-talets Sverige, Lars Aldén, Peter Aronsson & Lennart Johansson (red.),växjö 2002 20 & Johansson Lennart, (red.) Ett landskap minns sitt förflutna. Monument och minnesmärken i Värend och Sunnerbo. Kronobergs läns hembygdförbund: Växjö 2003 21 Wieselgren, Peter, Ur min lefnad. Berättelser för mina barn. Skrifna 1847-48. Redigerad och utgiven av Christer Knutsson, red.kom. Lars Aldén, Peter Aronsson, Lennart Johansson: Växjö 2004 22 Historiebruk : att använda det förflutna. Studentlitteratur: Lund. 2004 23 & Magdalena Hillström (red.) Kulturarvens dynamik. Det institutionella kulturarvets förändringar. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2005). http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2005/002/ 24 Andersson, Joakim, Peter Aronsson & Bodil Petersson. Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet. (Linköping: Avdelningen för arkeologiska undersökningar Riksantikvarieämbetet, 2005). 25 Aronsson, Peter, Bjarne Hodne, Birgitta Skarin Frykman & John Ødemark (red.). Kulturarvens gränser. Komparativa perspektiv. (Göteborg: Arkipelag, 2006). 26 Annika Alzén & Peter Aronsson, (red.), Demokratiskt kulturarv? Nationella institutioner, universella värden, lokala praktiker, Norrköping 2006. http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2006/001/

27 Aronsson, Peter & Annika Sandén, (red.). Idéer om hembygden. Utmaningar för en folkrörelse med lokalsamhället i fokus i en glokaliserad värld. (Norrköping: Tema Q, Linköpings universitet, 2007) http://www.ep.liu.se/ea/temaq/2007/005/. 28 Aronsson, Peter & Magdalena Hillström, (eds.). NaMu, making national museums program, setting the frames, 26-28 February, Norrköping, Sweden [Elektronisk resurs]. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2007). 29 Fornäs, Johan, Peter Aronsson, Svante Beckman & et al. Culture unbound. Dimensions of culturalisation. (Norrköping: Department of Culture Studies, Linköping University, 2007). 30 Aronsson, Peter & Andreas Nyblom, (eds.). Comparing: National Museums, Territories, Nation-Building and Change. (Linköping: Linköping University Electronic Press, 2008).http://www.ep.liu.se/ecp/030/ C. Konferenser (egna paper) 1 Sockenstämman, biskopen eller tinget? Politik, privilegier och legalism i det lokala självstyret under 1700-talets början, papper till konferensen Brottslighet och bönder i lokalsamhälle i förändring ca 1400-1900 vid hist inst, Lunds univ, 20-21 april 1988 (1988b). 2 Swedish Political Culture: the 18th Century Experience. Paper presented at the East- West Seminar, ISECS, in Berlin, september 1989 3 Bondeidentitet i förändring. Från bonde till hemmansägare - från hushållsideologi till upplysning, Bondens självbild och natursyn, konferens 1993 på Kungliga skogs och lantbruksakademin 4 Bönderna och upplysningen. En historia med förhinder?, Upplysningens miljöer - ett nordiskt perspektiv, Nordisk konferens 1993 5 Ett och annat om 1700-talets stat - verklighet och historiografi? Seminarium vid historiska institutionen, Stockholms universitet 1993