Framsida

Titelsida ii

Trycksida iii

Abstract iv

Sammanfattning v

Förord vi

Tom vii

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4 Problemformulering... 3 1.5 Avgränsningar... 3 2 Teori... 4 2.1 Ritningshantering... 4 2.2 Kommunikation... 4 2.3 Kostnader... 4 3 Metod... 5 3.1 Övergripande forskningsstrategi... 5 3.2 Vetenskapliga ambitioner... 5 3.3 Tillvägagångssätt... 6 3.3.1 Observationer... 6 3.3.2 Intervjuer... 7 3.3.3 Dokument... 7 4 Huvudtext... 9 4.1 Arbetets genomförande... 9 4.1.1 Metodik... 10 4.2 Observationer och resultat... 10 4.3 Analys och diskussion... 10 5 Referenser... 11 6 Avslutning... 12 6.1 Slutsatser och rekommendationer... 12 6.2 Förslag på fortsatta undersökningar... 12 7 Avslutande del... 13 7.1 Referenslista... 13

7.2 Bilagor... 13 7.3 Sakregister... 13 2

1 Introduktion I denna del skapas en överblickande bild om bakgrunden, syftet, mål och avgränsningar till denna rapport. Litteraturstudien och tillvägagångssätt presenteras. 1.1 Bakgrund Idén till detta examensarbete kommer från observationer under arbetserfarenhet. Under Jonas COOP-praktik bildades en uppfattning om de moment som kan effektiviseras i dagens byggindustri. Generellt sett måste byggprocessen effektiviseras. Framförallt finns det en stor möjlighet inom ritningshantering. Vi ser att med vår akademiska bakgrund och den bild av verkligheten vi idag ser, kan vi lyfta de problem som finns inom området. 1.2 Inledning Redan under 1980-talet började ritningshanteringen inom byggbranschen att digitaliseras då verktyget CAD introducerades. Under senare delar av 1990-talet började 3d projektering bli populärt. Tillsammans med denna form av projektering började digitala projektportaler bli lättillgängliga. 2000-talet introducerades BIM, Building information modeling. BIM bygger på att varje del som moduleras i CAD ges information som följer med under hela projekteringen. Idag används BIM i projekteringsstadiet men endast i begränsad utsträckning inom produktion. 1

1.2.1 Kaprifolen Som referensobjekt har Kaprifolen valts. Anledningen till att just detta projekt valdes var att handledaren, Magnus Forsling, hade god kontakt med personalstyrkan i projektet. Det underlättar kommunikation mellan parterna och gör det lättare att få kontakt med rätt personer. En fördel med Kaprifolen är att det är ett normalt projekt som inte sticker ut på något speciellt sätt. Det gör att slutsatserna om hur det fungerar på detta projekt också kan appliceras på andra liknande projekt. När projektet är färdigt kommer det vara 36st lägenheter med garage i källaren. Lägenheterna kommer erbjudas till personer över 55 år och byggs med planlösningar som underlättar för äldre boende. Budgeten för projektet är X miljoner kronor. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att kartlägga problem kopplade till ritningshantering och sedan lyfta fram kostnader kopplade till denna ineffektivitet. Målet är att resultatet skall kunna användas som incitament för att driva igenom förändringar. BIM-tekniken och andra effektiva verktyg finns redan idag. Endast genom att ta fram dolda kostnader i ljuset kan man motivera till investeringar i den nya tekniken. Lean Construction diskuteras inom byggindustrin. Effektivare arbetsmetoder ska leda till högre vinstmarginaler. Många industrier har kommit långt i arbetet med Lean och byggindustrin följer nu efter. 2

1.4 Problemformulering Att ta steget från föreläsningssalarna ut i verkligheten gör att problemen framträder tydligt. Chansen till praktik ute på byggarbetsplatser visade att det finns möjlighet till effektivisering inom byggindustrin. I produktion har vi observerat att det förekommer felbyggnationer p.g.a. felavläsningar, otydliga handlingar och att fel revidering används. Dessa felbyggnationer döljs ofta i form av ÄTA-arbeten. Vi upplever att det är svårt att få en blick över vad ritningar faktiskt används till. Det finns otaliga anledningar till att olika aktörer på och utanför en byggarbetsplats måste titta på en ritning. Men det saknas ord för att beskriva varför ritningarna används. För att använda sig av Lean-konceptet är det viktigt att definiera vad olika moment i produktionen bidrar med till slutprodukten. Genom att lyfta fram vilken information som efterfrågas mest, kan fokus läggas på att ta fram handlingar där den relevanta informationen görs mer tillgänglig. För att åtgärda de upplevda problemen så är det viktigt att koppla ineffektiviteten till kostnader. Det motiverar till en implementering av nya arbetssätt och arbetsmetoder. Här upplever vi ett stort problem då dokumentationen av kostnader inom byggindustrin i många fall är bristfällig. Att lyfta fram kostnader är det enda sättet byggindustrin kan effektivisera sig. 1.5 Avgränsningar Arbetet begränsas till kommunikation via ritningar. Under hela byggnadsprocessen används ritningar av alla parter som är involverade i projektet. Denna rapport omfattar kommunikationen via ritningar mellan partnerna arkitekt, konstruktör och produktion. Rapporten fokuserar på att lyfta de fel som finns idag. Förslag på lösningar kommer inte att diskuteras annat än förslag på fortsatta studier. Fokus ligger på JMs bygge Kaprifolen, men vidare information kommer att sökas utanför detta bygge. 3

2 Teori De studier som finns idag fokuserar på kommunikation inom byggprocessen. Genom att avgränsa till endast kommunikation via ritningar strävar vi efter att lyfta de problem som finns idag. Litteraturstudien fortgår parallellt under arbetets gång, mest fokus läggs de två första veckorna av examensarbetet som omfattar totalt tio veckor. 2.1 Ritningshantering Idag är Autodesk den största aktören på marknaden bland programvarordistributörerna- Deras program Autocad och Revit är ledande i projekteringsstadiet bland både konstruktörer och arkitekter Ritningshantering 2.2 Kommunikation Den mest Informationen ifrån ritningar är oftast måttsättningar. Informationen är gjord digitalt men används analogt ute på bygget genom att formatet ombildas till pdf och skrivs ut. Den digitala informationen förlorar sitt värde och en kommunikation uppstår oftast mellan arkitekt och produktion. 2.3 Kostnader Det finns flera studier som visar hur kostnader är kopplade till kommunikation. I Orsaker till att byggprojekt blir försenade och vad det innebär ekonomiskt. Robert Karlsson 2011-06-17 visas en tydlig koppling till vikten av fullständiga handlingar. 4

3 Metod Identifiera och formulera rätt frågor inför enkäter och intervjuer. Genomförande av enkät och intervjuer. Analysera resultat av enkät/intervjuer. Lyfta upp resultaten och koppla till kostnader. Dra slutsatser och presentera arbetet. 3.1 Övergripande forskningsstrategi Den information som behöver samlas in för detta examensarbete ska hjälpa till att skapa en god bild över hur ritningshanteringen ser ut och de problem som vanligtvis uppstår. För att få en god förståelse över problematiken så är det viktigt att förstå vad ritningarna används till och varför de är nödvändiga. Forskningsstrategin går ut på att genom empiriska studier skapa en objektiv bild över vad varje aktör använder ritningshandlingarna till och vilka problem de upplever. 3.2 Vetenskapliga ambitioner Ambitionen med detta examensarbete är att presentera de resultat på ett sätt som knyter an de resultat som fåtts från de empiriska studierna med kostnader kopplade till ritningshantering. Problem gällande ritningshantering skall tydligt presenteras för att ge en god bild över vad som kan förbättras och vilka kostnadsbesparingar som skulle kunna åstadkommas. Utöver ambitionen att knyta an problemen med kostnader samt presentera dess på ett tydligt sätt så är det viktigt med god dokumentation för att säkerställa kvalitén på examensarbetet. Examensarbetet skall kunna ligga till grund för framtida beslut och skall hålla de krav som ställs på vetenskapliga dokument. 5

3.3 Tillvägagångssätt Studien startade med att gruppmedlemmarna gjorde en litteraturstudie för att skapa sig en god förståelse över ritningshanteringsprocessen och relationen mellan olika aktörerna i olika byggprojekt ser ut. Efter litteraturstudien så utformas detaljerade frågeställningar om vad ritningarna används till och vilka problem som uppkommer samt vilka kostnader som är kopplade till dessa problem. För att besvara dess frågeställningar så används tre metoder: Observationer Intervjuer Dokument De tre metoderna beskrivs mer detaljerade nedan. 3.3.1 Observationer Under examensarbetets gång så har två veckor spenderats på byggarbetsplatsen för Kaprifolien för att observera hur ritningar används av de olika medarbetarna på arbetsplatsen. En vecka har spenderats på arkitektkontoret och en vecka på konstruktörens kontor för att även här samla data genom observationer. Enligt Widerberg (2002) innebär observationer att en studie, registrering och tolkning av en annans kroppsliga, språkliga uttryck och agerande sker. För att få ett mer objektivt resultat av observationerna så jämförs resultat mellan de två gruppmedlemmarna samtidigt som resultaten kontinuerligt presenteras för handledare och ämneskranskare. Både handledaren och ämnesgranskaren granskar under studiens gång hur vida observationerna är korrekta utifrån inspelat material och anteckningar för att resultatet senare skall leda till korrekta slutsatser. Fördelen med observationer är att gruppens medlemmar har varierande erfarenhets av branschen och kan därför observera sådant som mer erfarna personer förbiser. Gruppen utnyttjar sin bristande kunskap i arbetssättet för att kunna ifrågasätta redan invanda arbetsmönster. 6

3.3.2 Intervjuer För att dra nytta av erfarna personers expertis och erfarenheter har personer med god erfarenhet i branschen valt ut till intervjuer. Dess har gett sin bild av hur de ser på ritningshantering och relationen mellan de olika aktörerna. De detaljerade frågeställningar som satts upp efter litteraturstudien ligger i fokus i intervjuerna. För att få bästa resultat från intervjuerna så fokuserar vi på de olika parternas expertområden för att få deras synvinkel på ritningshanting. De aktörer som intervjuades har delats upp i tre huvudgrupper där frågebatteriet kommer ha olika fokus. Se nedan: Ritningsprocessen på projektnivå (Arkitekt och Konstruktör) Vem använder ritningarna i produktion och till vad. (Tjänstemän inom produktion) Vilken information söks i ritningar och vad saknas ofta? (verkare inom produktion) Kopierat Olsson & Sörensen (2007) hävdar även att för att genomföra en så givande och öppen intervju som möjligt är främst tre kategorier viktiga att ta hänsyn till: 1. Då det är en dialog mellan två parter är det viktigt att ett samarbetsvilligt klimat skapas, låt intervjupersonen tala till punkt och känna sig viktig. 2. Intervjupersonens upplysningar måste vara pålitliga och skall inte påverkas av andra faktorer i dess omvärld. 3. Frågorna skall vara ställda på så sätt att den intervjuade inte kan missuppfatta frågorna och på så sätt svara fel Dessa kategorier har gruppmedlemmarna tagit hänsyn till i den mån det varit möjligt för 3.3.3 Dokument Vi ska titta på ritningar. 7

8

4 Huvudtext 4.1 Arbetets genomförande 9

4.1.1 Metodik 2.1 ÖVERGRIPANDE FORSKNINGSSTRATEGI... 4 2.2 VETENSKAPLIGA AMBITIONER... 4 2.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 5 2.3.1 Reflektioner över tillvägagångssätt...6 4.2 Observationer och resultat 4.3 Analys och diskussion 10

5 Referenser (Bergkvist och Garney 2009) 11

6 Avslutning 6.1 Slutsatser och rekommendationer 6.2 Förslag på fortsatta undersökningar 12

7 Avslutande del 7.1 Referenslista 7.2 Bilagor 7.3 Sakregister 13