Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom, NKR14-071 Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en sammanfattande benämning på Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Till gruppen IBD räknas även mikroskopisk kolit. Sjukdomarna drabbar framför allt unga människor i arbetsför ålder. IBD förekommer idag hos drygt 0,5% av befolkningen och har under de senaste decennierna ökat i befolkningen och någon gång på 2000-talet beräknas ca 1% av befolkningen lida av IBD. Sjukdomarna utgör ett folkhälsoproblem då det drabbar människor i en ålder som domineras av studier, förvärvsarbete och bildande av familj. Forskningen inom området är intensiv och nya så kallade biologiska läkemedel har tagits fram, vilket lett till stora förbättringar för många patienter. Biologiska läkemedel är dock mycket dyra och har biverkningar, vilket gör att de måste ges på ett kontrollerat sätt för att inte orsaka skador på individen och för att använda hälso- och sjukvårdens resurser effektivt. Inom den närmaste 10-årsperioden kommer dessutom ytterligare effektiva, men dyrbara läkemedel att nå marknaden. Det nationella registret för inflammatorisk tarmsjukdom, SWIBREG (Swedish IBD Registry) som under 2005 gjordes tillgängligt på Internet (Sjunet) möjliggör en utökad värdering av patienter med IBD rörande behandlingsresultat på lokal, regional och nationell nivå. Registret möjliggör epidemiologiska och hälsoekonomiska studier, från barnaåren och uppåt, på en växande patientpopulation. Kliniker anlutna till SWIBREG matar in basdata (diagnos, diagnosår, ärftlighet, sjukdoms-utbredning, rökning, behandling, operationer mm), s.k. medicinsk bakgrund i databasen. Därefter registeras fortlöpande olika parametrar på sjukdomsaktivitet (symptom, biokemiska markörer, endoskopi, radiologi), hälsorelaterad livskvalitet, tillväxtparametrar, sjukhusvård, operationer i samband med olika sjukvårdskontakter. Genom att de olika parametrarna ovan relateras till behandlingen erhålles viktiga process- och resultatmått. Det finns möjlighet att lägga in olika programmoduler för strukturerad uppföljning. För närvarande finns program för uppföljning av immunmodulerande behandling (bl.a. biologiska läkemedel) och koloskopiövervakning vid ulcerös kolit. På sikt kommer registret att innehålla flera moduler för uppföljning inom kirurgi, pediatrisk gastroenterologi mm. I den nya versionen av registret registreras medicinsk bakgrund, aktuell vårdkontakt/patientfrågeformulär samt programmoduler. Registret har haft en successivt ökande anslutning och har idag 22 647 patienter. Anslutning till registret befinner sig dock fortfarande i inledningsfas, men i och med den nya versionen nu introduceras kommer täckningsgraden förhoppningsvis att öka markant de närmaste åren. Runt 50-60000 patienter skulle kunna omfatts av registret på sikt. Rapporter sker till deltagande kliniker, anslagsgivare, vid nationella möten och vetenskapliga tidskrifter. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Vi hoppas kunna höja vår certifieringsnivå med det nya registret som sjösättes under 2012. Registret ger med god anslutning kunskap om basala medicinska och epidemiologiska data, upplysning huruvida skilda incidenser för de olika diagnosgrupperna finns i landet. Registrering av diagnos kopplat till person möjliggör samkörning med andra register som dödsorsaksregistret och cancerregistret. Registrering på B-nivån (eller Prospektiv registrering av kontaktdata för patienten) kan visa nationella skillnader i strategi när det gäller medicinsk och kirurgisk behandling,där
data helt saknas. Uppgifterna kan relateras till livskvalitet respektive sjukskrivningstal och i slutänden leda till ett förändrat behandlingsmönster. Kunskap om patientkarakteristika kan för studieändamål underlätta identifiering och rekrytering av särskilda patientgrupper av en storlek som enskilda centrum inte förmår. Enighet att nationellt eller regionalt registrera data på i programmoduler vad rör immunmodulerande behandling, koloskopiövervakning vid IBD, rekonstruktiv kirurgi, komplikationer till kirurgi, läkemedelsbiverkningar, mm ger viktig information och underlag för nationella rekommendationer. De två första har precis tagits i bruk och de kirurgiskt inriktade modulerna kommer att läggas in i registret som pilotprojekt som stöd för den enskilda klinikern i patienthandläggandet. Under året har kontakt tagits med Socialstyrelsen för att inleda en diskussion om utveckling av registret för att kunna delta i "Öppna jämföresler". Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Styrgruppen har under året utökats med kompetens inom förbättringsarbete genom Martin Rejler som är gastroenterolog och som disputerat inom förbättringsarbete inom just inflammatorisk tarmsjukdom. Styrgruppen håller även på att utökas med patientrepresentanter från Mag- och tarmförbundet i form av en patient och en anhörig till ett barn med inflammatorisk tarmsjukdom. Kontakt har tagits med Socialstyrelsen för att tillsammans inleda ett arbete för att kunna delta i "Öppna jämförelser". En mindre enkätundersökning har gjorts till patienter i registret över deras syn på hur vården kan förbättras vid IBD och vad de ser som det viktigaste målet för dem själva när det gäller deras sjukdom och symptom. Ett arbete har gjorts med PREM-frågor har gjorts under året och kommer att läggas till under 2013 (eller möjligen 2014). Utveckling av ett web-baserat frågeformulär till patienterna (bland annat via "Mina vårdkontakter") för att förbättra och underlätta kontinuerlig registrering av specifika symptom och livskvalitet (PROM) men även upplevelsen av vården (PREM). Regionala utbildningstillfällen har anordnats på ett flertal ställen. Ett förbättrat rapportverktyg har tagits fram som ger varje enhet möjlighet till fortsatt återkoppling "on-line" men på ett enklare sätt än tidigare. Ett verktyg har byggts in för att lokat på varje enhet hitta patienter som inte mår bra i sin sjukdom samt ett annat verktyg som kan användas för att utvärdera varje enhets lokala täckningsgrad när det gäller registrering av uppföljande kontakter. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Registret deltar framöver i projektet "Ökad täckningsgrad" för att öka antalet registrerade patienter. Fortsatt samarbete med Socialstyrelsen kring "Öppna jämförelser". Fortsatt satsning på PREM tillsammans med de nya patientrepresentanterna. Fortsatt utveckling av registret och då framför allt automatisering av PROM och PREM efter förändrad behandling/kirurgi samt fler kopplingar till våra nationelle riktlinjer. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat
Extra anslag för utveckling av registret där vi nu håller på att lansera en möjlighet för patienterna att själva registrera sin symptom och påverkan på livskvaliteten. Registret har också förbättrat rapportfunktionen till deltagande enheter. Vi har även fått ett extra anslag för at delta i projektet "Ökad täckningsgrad" som kommer att starta under hösten 2013. Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt register för inflammatorisk tarmsjukdom Registrets kortnamn SWIBREG Nummer 71 Startår 2005 Webbadress till registrets webbplats www.lio.se/swibreg Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret swibreg@lio.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Landstinget i Östergötland Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Lena Jensen Certifieringsnivå K Kategori Mag/tarmsjukdomar Kontaktperson Hans Strid Telefon till extra kontaktperson 031-3428066 Epost till extra kontaktperson hans.strid@vgregion.se Kontaktuppgifter Förnamn Pär Efternamn Myrelid Telefonnummer (inklusive riktnummer) 010-1030000 E-post par.myrelid@lio.se Sjukhus/Vårdcentral Universitetssjukhuset i Linköping Arbetsplats Kirurgiska kliniken Adress Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Postnummer 58185 Stad Linköping Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Idag vårdas de flesta barn och vuxna med IBD polikliniskt. Socialstyrelsens öppna statistikdatabas (http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas) visar dock att ca 500 barn slutenvårdas för Mb Crohn eller ulcerös Kolit varje år i Sverige (år 2008 var det 523 st, år 2005 536 st och år 2002 452 st). Socialstyrelsens öppna databas att totala antalet patienter som sjukhusvårdas inneliggande med diagnoserna Mb Crohn, ulcerös kollit eller icke-infektiös kolit (inkl mikroskopisk kolit och obestämbar kolit) är ca 6900 per år mellan 1998-2011 (I medeltal ca 2080 med Crohn, 1920 med ulcerös kolit och 2940 med icke-infektiös kolit). Det finns både nationella och internationella data talandes för att incidensen ökar, bland både vuxna och barn,
troligen 50 000-60 000 (Lapidus, Läkartidningen 2009, Nov 4-12;106(45):2980-2, Montgomery & Ekbom, Curr Opin Gastroenterol 2002 Jul;18(4):416-20, Hildebrand et al, Gut 2003 Oct;52(10):1432-4, Rönnblom et al, J Crohns Colitis 2010 Nov;4(5):532-6). Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Det råder stor oklarhet kring kostnaderna, men utveckling av nya läkemedel (LM) de senaste åren har lett till kraftigt ökade LM-kostnader inom området IBD-vården. De största kostnaderna vid behandling av IBD är kirurgi och biologiska LM, ca 150 000-200 000/år. Det är svårt att få grepp om hur stor kostnaderna för behandling med biologiska LM är då olika landsting väljer olika vägar vid behandlingen och det är svårt att få reda på om användningen är pga IBD eller ej. Det rör sig också om en patientgrupp som drabbas i tidiga år med stor påverkan på studier, arbete, och familjeliv. Den tidiga sjukdomsdebuten innebär också ett långt liv med ofta omfattande medicinsk och kirurgisk behandling under hela eller delar av livet (Neovius et al. UEGW Barcelona 2010). Nya data visar en kvartalskostnad vid Crohn på 1,468 för sjukvård och 270 för produktionsbortfall. Motsv vid UC är 553 och 363. Biologiska LM största enskilda kostnaden, 1,044 vid Crohn/ 186 vid UC (Van der Valk et al, Gut 2012). Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja En del patienter med IBD insjuknar i unga år och får därför en första kontakt med barnläkare. En del behöver redan då kirurgisk behandling. Biologiska läkemedel används i många fall på unga patienter, då de oftare har en svårare form av IBD. Majoriteten av IBD patienterna följs i vuxen ålder via gastroenterologer och vid överföring från pediatrisk klinik till vuxenklinik kommer ett väl fungerande kvalitetsregister att medföra en smidigare och säkrare övergång. Det finns ett mycket stort behov att kontinuerligt utvärdera effekterna av den dyra behandling vi ger patienterna och dessutom väga in kostnaderna som en icke optimerad behandling innebär då vi inom vår patientgrupp behandlar en kronisk sjukdom som dessutom ofta debuterar tidigt i livet. Ett kvalitetsregister kan på ett helt annat sätt ge oss ökad kunskap om hur vården bäst skall bedrivas och en helt annan kunskap än det som vi kan inhämta genom randomiserade kontrollerade studier. När det gäller t ex Crohns sjukdom beräknas från tidigare studier knappt 80 % behöva någon form av kirurgisk behandling. Vissa behöver upprepade operationer i buken/sätesregionen. Den kirurgiska behandlingen vid Crohn sjukdom är idag framför allt inriktad på behandling av komplikationer till sjukdomen (t ex fistlar och förträngningar). Vid ulcerös kolit genomgår upp mot 15-20 % av patienterna kirurgisk behandling. Kirurgins framträdande roll vid IBD betyder också att ett väl fungerande kvalitetsregister förenklar i kontakten mellan medicinska gastroenterologer och kirurger. Patienterna följs också med endoskopiska undersökningar då det finns en ökad cancerrisk i den inflammerade delen av magtarmkanalen. Patienterna följs i registret från det att de insjuknar och sedan tillsvidare med minst utvärdering var 18:e månad. Behovet av olika behandlingar, komplikationer till sjukdom/behandlingar registreras jämte livskvalitet. Rökning är en viktig riskfaktor för sjukdomsutveckling/aktivitet och följs kontinuerligt. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Nationella riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av IBD patienter har till viss del utarbetats av Svensk gastroenterologisk förening (SGF), i samarbete med Svensk kolorektalkirurgisk förening, sektionen för gastroenterologi inom Svenska barnläkarföreningen och Svenska organisationen för studier av IBD (SOIBD). Detta arbete fortgår kontinuerligt och ytterligare riktlinjer är under framtagande. Ett väl fungerande nationellt kvalitetsregister utgör en förutsättning för införandet och uppföljningen av nationella riktlinjer vid behandling av IBD.
De biologiska behandlingarna (vid inflammatorisk tarmsjukdom i första hand infliximab och adalimumab) har snabbt påverkat behandlingen och nya preparat är på väg in. Ett antal frågetecken kring denna potenta behandling kvarstår, till exempel effekten vid olika indikationer, kombinationsbehandling med immunmodulerande läkemedel, durationen av behandlingen samt säkerheten i samband med kirurgi (en sammanställning har under förra år publicerats av Läkemedelsverket i frågan). Vid försök att få reda på eventuella skillnader i användandet av biologiska preparat visade det sig vara näst intill omöjligt att få fram data från förskrivningsregister. Det finns dock indicier på en stor skillnad i användandet av dessa dyra läkemedel, vilket kan bero på olika policy i olika landsting. När det gäller den kirurgiska behandlingen finns det också tecken på att den skiljer sig på nationell nivå, då verksamheten i vissa regioner har centraliserats till grupper med särskilt intresse, medan det i andra regioner i fördelat på ett stort antal olika kliniker. Den kunskap vi förlitar oss på är från randomiserade kontrollerade studier. Dessa är dock gjorda på speciella patientgrupper och det är därför svårt att överföra de kunskaperna till andra patientgrupper som exkluderats från samma studier. Att prospektivt följa en population i ett register ger helt ny kunskap och möjlighet till utvärdering av kvaliteten på vården och behandlingen. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. I Sverige föreligger något varierande behandlingsstrategier vid olika centra. Oklarhet råder om vilken typ av behandlingar som är optimala. Det nationella registret för inflammatorisk tarmsjukdom ger möjlighet att på ett enhetligt sätt utvärdera olika behandlingsmodeller, såväl kirurgisk som medicinsk behandling och oavsett ålder på patienten och med en koppling till livskvalitetsmått och symptomatologi. Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom blir vidare föremål för avancerad medicinsk och kirurgisk behandling som kan vara behäftade med allvarliga sidoeffekter i form av läkemedelsbiverkningar eller kirurgiska komplikationer. Det ger också en möjlighet att koppla olika behandlingars effekt till behovet av inneliggande vård, sjukdomsaktivitet och påverkan på livskvalitet. Det rikstäckande registret gör stora patientgrupper tillgängliga för värdering avseende dessa oönskade effekter och möjliggör återkoppling till respektive enhet. Från förutbestämda kvalitetsmått (till exempel inflammationsaktivitet med CRP och fekalt calprotectin, sjukdomsaktivitet mätt med sjukdomsindex, biverkningar, livskvalitet med SHS oh EQ5D) kan göra öppna jämföreslser för att skapa en mer jämlik vård över hela landet. Det är också viktigt för enskilda kliniker att se hur deras IBD population mår. Registret ger också möjlighet att för studier rekrytera ett större antal patienter tillhörande särskilda undergrupper av sjukdomarna än vad enskilda centra förmår. Slutligen är ett nationellt register ett utmärkt underlag för epidemiologiska studier, särskilt då vi följer patienterna från barnaåldern och upp till vuxen ålder. Med hög täckningsgrad för kvalitetsregistret kommer vi att kunna följa insjuknande och förekomst i samhället av inflammatorisk tarmsjukdom. Detta kan styra resurser för behandling och omhändertagande av patienterna. Det är också viktigt att vi kan säkerställa en jämlik behandling över landet med hög kvalitativ nivå på såväl utfall som patienternas livskvalitet och upplevelse av vården. Beskriv avgränsning till närliggande register Vi har haft diskussion med registret för kort tarm men inom den gruppen är IBD en snabbt krympande del av patientpopulationen. En del diskussioner har försiggått med RA-registret, framför allt kring användandet av biologiska läkemedel. En av styrgruppens ledamöter har haft kontakt med och även besökt RA-registret. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Vi har tidigare haft samarbetsdiskussioner med kvalitetsregitret för kort tarm men inte funnit att vi haft tillräckligt stor gemensam patientpopulation. Vårt register är ju istället uppbyggt så att det följer patienten från diagnos (ev redan som barn) och kontinuerligt därefter, oavsett om patienten genomgår medicinsk och/eller kirurgisk behandling. Vi har haft erfarenhetsmässigt utbyte av kontakter med Reumatologiregistret men inte samverkat kring kliniska frågor.
Beskriv även annan relevant samverkan Vi har haft diskussioner med Reumaregistret om framtida samprojekt inom framför allt biologisk behandling. Några formella projekt dock inte påbörjade. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Nej Kontakt tagen Kontakt tagen Nej Faktisk anslutning/samverkan Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Vi har påbörjat ett samarbete med RCSO. Inledningsvis kommer ett arbete att ske inom området PROM och PREM i samarbete med RCSO. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Ja Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Registret har planer på att rapportera data om användandet av biologisk behandling och biverkningar kring denna till berörda läkemedelsföretag och diskussioner om hur detta skall ske pågår. Frågan har aktualiserats mer nu i början av hösten då nya preparat är på väg in på marknaden. Företagen behöver i de fallen följa upp behandlingen och vi inom vården måste säkerställa att behandlingen i en generell vård har samma positiva utfall som visats i de mer begränsade och framför allt specialiserade studier (många patienter exkluderade från deltagande i dessa studier) som ligger till grund för ett godkännande. Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Olof Grip Doc Medicinkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Läkare Mikael Eberhardson Med dr Gastrocentrum, Karolinska sjukhuset, Stockholm Läkare Anders Rönnblom Doc Medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Läkare Jonas Halfvarson Doc Medicinkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Läkare Henrik Hjortswang Doc Magtarmkliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Läkare Anna Lindhoff-Larsson Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Sjuksköterska Susanna Jäghult Med dr Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Sjuksköterska
Susanna Jäghult Med dr Medicinkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm Sjuksköterska Ola Olén Med dr Barnkliniken, Astrid Lindgrens sjukhus, Stockholm Läkare Urika Fagerberg Med dr Barnkliniken, Västmanlands sjukhus, Västerås Läkare Jonas F Ludvigsson Prof Barnkliniken, Univsersitetssjukhuset, Örebro och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, Stockholm Läkare Per-Olof Nyström Prof Gastrocentrum, Karolinska sjukhuset, Stockholm Läkare Urban Karlbom Docent Kirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Läkare Martin Rejler Med dr Medicinkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö Läkare Pär Myrelid Med dr Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Läkare Hans Strid Doc Medicinkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Läkare Lena Jensen Landstinget i Östergötland PUL-ansvarig, LiÖ Mattias Block Kirurgiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra, Göteborg Läkare Peter Almroth Patientrepresentant Charlotte Deogan Patientrepresentant Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Det finns stor erfarenhet av att arbeta med registret då flera av styrgruppens medlemmar arbetat med detta under de år som registret varit igång men även under flera år dessförinnan med det initiala förarbetet, lokala register och nationellt registret som numera ingår i SWIBREG. Förbättringsmetodik Vi har knutit till oss denna kunskap genom Martin Rejler som är gastroenterolog och disputerad inom förbättringskunskap men också vårt advisory board (se nedan) och Sydöstra sjukvårdsregionens kompetenscentrum (RCSO) där mycket erfarenhet och kunskap finns inom området. Biostatisk och epidemiologi Vi har en professor i epidemiologi i styrgruppen och ytterligare sådan kompetens i vårt advisory board och skall även ansluta till Sydöstra sjukvårdsregionens kompetenscentrum (RCSO) där mycket erfarenhet och kunskap finns inom området. Relevanta kliniska ämnen Det finns representanter inom de yrkesgrupper som i huvudsak handhar patienter med inflammtorisk tarmsjukdom - barnläkare, gastroenerolog, kolorektalkirurg samt sjuksköterskor. Samtliga är utsedda av de specialitetsföreningar som stöder registrets arbete. När det gäller patientrelaterade kvalitetsmått (PREM) har vi kompetens i form av Anna Lindhoff-Larsson och Susanna Jäghult. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Vi har skapat fyra arbetsgrupper som kommer att arbeta mer i detalj inom respektive område: Medicinsk gastroenterologi, kirurgisk behandling, pediatrisk gastroenterologi och omvårdnad. Vi har också knutit till oss ett så kallat "advisory board" med ytterligare kompetens inom framför allt epidemiologi och förbättringsarbete genom Tor Melin och Anders Ekbom. När det gäller PROM och PREM har vi även kontakt med Evalill Nilsson på RCSO för stöd i utvecklingsarbetet. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år?
Svensk Organisation för IBD-studier (SOIBD), Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF), Svensk Förening för Kolorektal Kirurgi (SFKRK), Svensk Barnläkarförenings gastrosektion (SBL gastro) och Föreningen för sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige (FSGS) stöder alla registret. När det gäller spridningen över landet har vi en bra täckning geografiskt och både små och mellanstora kliniker. Dessutom deltar samtliga universitetskliniker. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Vi har haft samtal med patientföreningen som stöttar registret och precis fått fram två olika representanter till styrgruppen, en patient och en anhörig till patient med inflammatorisk tarmsjukdom. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 5107 8535 10012 17275 19970 23068 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Patienter med diagnosticerad inflammatorisk tarmsjukdom - Crohns sjukdom, ulcerös kolit, obestämbar kolit och mikroskopiska kolit. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Täckningsgraden är egentligen okänd då vi inte vet hur många i Sverige som har diagnoserna. Utifrån epidemiologiska studier tror vi att det rör sig om ca 50 000-60 000 individer i Sverige. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 40% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 60 st Hur många enheter deltar i registret? 50 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 77%
Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Deltagande enheter (i vissa fall tre kliniker per enhet - barn, medicin och kirurgi) Alingsås, Blekingesjukhuset, Borås, Danderyd, Drottning Silvias barnsjukhus, Eksjö, Ersta, Eskilstuna, Falköping, Falun, Gällivare, Halmstad, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Kungälv, Lidköping, Linköping, Lund, Malmö, Motala, Norrköping, Skellefteå, Skövde, Sophiahemmet, Stockholm St Göran, Stockholm KS Solna, Stockholm KS Huddinge, Stockholm Södersjukhuset, Sahlgrenska SU, Sahlgrenska Östra, Sunderbyn, Sundsvall/Hörnösand, Södertälje, Trollhättan NÄL, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro, Östersund Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Fortsatt information på nationella möten och i specialitetsföreningars skrifter/hemsidor. Nationella och regionala möten med fokus kring registret har utförts och nästa planeras i oktobermånad. Regionala utbildningsansvariga finns som anordnar lokala och regionala möten för klinikanvändare. Deltagande i projektet "Öka täckningsgraden". Vi har lyckats avsevärt mycket bättre när det gäller uppföljning av patienterna där täckningsgraden mer än dubblerats. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? I samband med att vi tidigare bytt plattform och nu även uppdaterat den nya plattformen har valideringar av data från det gamla registret respektive den gamla plattformen utförts motsvarande ca 20 % av registreringarna på ett urval av sjukhusen med endast ett tiotal felaktiga registreringar. Det görs även en kontroll av samtliga registreringar utifrån rimlighetsmått. Avvikande registreringar har återrapporterats till ansvarig registrerande läkare för kontroll och komplettering. Inväntar för övrigt besked om vi tillåts göra en granskning av data utifrån Datainspektionens kommentarer kring andra register. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Planer finns på att exportera registret till intresserade inom den Europeiska organisationen för inflammatorisk tarmsjukdoms medlemsorganisationer (ECCO - European Crohn's and Colitis Organisation). Kommentar till ovanstående frågor Dessa registreringar gäller individnivå och berör sjukdomsdebut, utbredning och eventuella förändringar av sjukdomsutbredningen. Steg 7 - Mått
Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Ett av de viktigaste måtten som används för att karaktärisera patienterna och allvarlighetsgraden/komplexiteten i sjukdomen är den internationellt vedertagna Montreal-klassifikationen. Denna bygger på ålder vid insjuknandet, lokalisation/utbredning av sjukdomen samt beteendet på sjukdomen. Ärftlighet är en viktig faktor liksom rökningm det sistnämnda både när det gäller sjukdomsutveckling och senare prognosen. Enheterna karaktäriseras i första hand efter om de är länsklinik eller ej samt efter hur patientpoulationen ser ut (storlek och hur allvarligt sjuka de är enligt Montreal-klassifikationen). Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Medicinska bakgrundsdata: Persondata, specifik diagnos, ålder vid diagnos, diagnosår, duration, sjukdomsutbredning vid diagnos (enl ICD 10), ändrad diagnos, genomgången operation på grund av IBD någon gång. Rökvanor. Tidigare underhållsbehandling (retrospektivt till den dag patienten inkluderas i registret) Data som samlas in i samband med patientkontakt i form av mottagnings- eller slutenvårdsbesök, telefonkontakter, kirurgiska ingrepp, dagvård. Dessa data utgörs av patientrapporterade parametrar (PROM) biokemiska markörer, olika symptomindex som mäter sjukdomsaktivitet samt endoskopiska och radiologiska mått. Programmoduler där det förnärvarande finns två färdiga som tagits i bruk, uppföljning av immunmodulerande läkemedelsbehandling samt koloskopiövervakning vid IBD. Två stycken kirugiska moduler är under konstruktion och i framtiden kommer flera att tas i bruk. Programmen innebär möjligheter att följa upp och kvalitetssäkra medicinska och kirurgiska behandlingar, I samband med användandet av programmen ges detaljerade möjligheter att registrera diagnossymptom, diagnostiska metoder i form av endoskopi och radiologi, specificerade operationer och åtgärder peroperativt, indikation för operation eller läkemedelsbehandling, komplikationer till kirurgi eller läkemedelsbiverkningar. De ändringar av mått som skett under de senaste två året är registrering av EQ-5D som komplement till nuvarande sjukdomsspecifika livskvalitetsmåttet (SHS) i modul samt sjukdomsgruppering enligt Montrealklassifikationen. När det gäller barn med IBD har vi kompletterat uppföljningarna med tillväxtkurvor för vikt och längd. Mått på PREM har nu under hösten tagits fram och kommer att börja registreras under 2014. Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Livslängd, dödsorsak via dödsorsakregistret Behov av kirurgi/frekvens i relation till diagnos och lokalisation, behov av öppenvårdsbesök resp slutenvård samt orsak till sjukvårdskontakten, sjukskrivning, hälsoupplevelse enligt fyra frågor (Short Health Scale), vikt- och längdutveckling (barn och tonåringar). Rökstopp hos rökare. Läkemedelsbiverkningar, komplikationer till kirurgi bland många andra. Resultatparametrarna är inga egentliga endpoints eftersom det rör sig om kroniska sjukdomar. Indikatorerna följer gängse standard för uppföljning av kvalitet för kroniska sjukdomar. Short Health Scale kan ersätta sedvanliga livskvalitetsindex i stor utsträckning (H Hjortswang, Akademisk avhandling,
Linköping, 2003) och kompletteras med EQ-5D. De viktigaste mått som används för att värdera den kroniska sjukdomens aktivitet under tiden är komplikationer och vårdtid på grund av sjukdomen, komplikationer och vårdtid kopplad till medicinsk behandling, komplikationer och vårdtid kopplad till kirurgisk behandling, Därutöver mäts antalet individer med anemi samt hur många som har aktivitet eller är i remission i sjukdomen enligt patient, behandlande läkare respektive enligt internationeltt vedertagna sjukdomsindex. Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Behandlande läkares skattning av sjukdomsaktiviteten. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag SF36/RAND 36 Nej Har nyligen börjat diskuteras med RCSO som en möjlighet. Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Short Health Scale Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Short Health Scale Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Harvey-Bradshaw Index och Mayo-score. Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras Har framtagits ett frågeverktyg som skall lanseras under 2014. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Har framtagits ett frågeverktyg som skall lanseras under 2014 eller möjligen slutet av 2013. Annat patientrapporterat mått Nej Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Patienterna skattar hur mycket de påverkas i sitt liv av sjukdomen och hur mycket de för närvarande påverkas av sjukdomens symptom när det gäller oro, smärta och förmågan att klara av det de vill kunna göra. Svarsfrekvensen är relaterad till om deltagande enheter är aktiva med att dela ut frågeformulären eller ej. Registreringsfrekvensen har mer än fördubblats under det senaste året. Steg 8 - Datafångst
Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Registret är tillgängligt på internet via landstingens Sjunet. Inmatning av medicinska bakgrundsdata sker i princip endast en gång, men vid behov kan dessa data kompletteras, till exempel om patienten byter diagnos. Andra variabler registreras i samband med olika kontakter med patienten i öppen eller slutenvård där patienten fyller i ett formulär med frågor angående sjukdom, behandling, symptom och livskvalitet. Inrapportering sker via webbsidan https://realq.sjunet.org/ibd. Inrapportering sker på olika särr på olika enheter. I vissa fall registreras det i registret först och sedan i journalen medan det på andra enheter sker tvärtom. Variabler om livskvalitet finns ej i journalen och inte heller de olika aktivitets-scoren för Crohns sjukdom respektive ulcerös kolit. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Uppgift saknas I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Medicinska bakgrundsdata registreras i princip en gång. Kontaktdata och programmoduler registreras i samband med kontakt med patienten i sjukvården eller andra händelser inom sjukvården som rör patientens IBD sjukdom. Kommentar till ovanstående frågor Patienterna registrerar sina symptom och svarar på livskvalitetsfrågor på pappersformulär inför besöket/behandlingen som sedan matas in via webben i samband med vårdtillfället eller i nära anslutning till besöket. Arbete pågår med en direktregistrering av patienterna på mottagningen eller via extern länk på internet (Mina vårdkontakter) via läsplattor och/eller smarta telefoner. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Det finns en internationellt accepterad klassificering (Montreal-klassifkationen) av sjukdomen utifrån debutålder, utbredning och yttrandeform. Denna klassificering har dock vid internationella undersökningar visat sig vara något svår att tolka varför ett dokument tagits fram för att i registret säkerställa en likvärdig klassificering. Därutöver försöker vi succesivt lägga in uppföljningsprogram enligt nationella riktlinjer för olika diagnosgrupper och symptom/komplikationer kopplade till sjukdomarna i registret.
Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Vi planerar återkoppling utifrån regionala skillnader mellan kirurgisk och olika medicinska behandlingar samt eventuella åldersskillnader. Vi har ännu inte kunnat göra några djupare analyser då t ex vissa sjukhus valt att börja registrera subgrupper av patienterna först (för att på ett bra sätt öka intresset och kunnandet om registret lokalt), varvid man ofta valt patienter som behandlas med biologiska läkemedel. Vid djupare analyser idag skulle detta alltså ge missvisande data kring frekvenserna av användandet mellan olika enheter. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Vi har möjlighet att korrigera för den mest sjuka gruppen, som ju oftast fäljs upp via universitetsklinikerna, så att detta kan justeras för vid analyser. Det går också att gruppera patienterna utifrån sjukdomsgrupp men även subgrupp enligt den s.k. Montreal-klassifikationen av inflammatorisk tarmsjukdom. Genom länkning till Socialstyrelsens och SCB:s nationella register kommer vi på sikt att ha möjlighet att justera för socioekonomisk status, annan sjuklighet, födelseland etc. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Nej Mellan landsting och region Svar: Nej Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga Varje enhet kan on-line få ut aktuella data för det senaste året men också för en valfri tidsperiod. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data
Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Nej Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? När vi uppnår en täckningsgrad kring 70-75 % tror vi oss kunna ge en tillräckligt rättvisande bild av hur kirurgi och avancerad medicinsk behandling används samt hur nationella riktlinjer efterföljs. Det blir då också ett påtryckningsmedel för icke deltagande kliniker samt för kliniker med låg täckningsgrad. En diskussion har påbörjats med Socialstyrelsen kring ett deltagande i Öppna jämförelser. Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Nej Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Nej Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? I samband med de årsmöten som hålls av respektive specialitetsförening och även i information i dessa specialitetsföreningars tidskrifter och hemsidor. Vi försöker även anordna särskilda endagsmöten kring registret då vi även försöker bjuda in en internationell auktoritet inom IBD-området. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Årsrapport skickas ut till samtlig användare för den egna kliniken respektive för hela registret. Resultatrapporter skickas inte kvartalsvis utan på årlig basis. Det finns en webmodul tillgänglig för utdata av varje enskild kliniks egna data när som helst. Det finns inte öppen information om klinikresultat för allmänhet/patienter på hemsidan. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete?
Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Registret har ännu inte nått den omfattning att det kan användas för klinisk verksamhetsutveckling. Flera av universitetssjukhusen har doch haft diskussioner kring hur vården bedrivs och en harmonisering i hur de handlägger patinterna inom diagnosgruppen. Data från registret har även legat som grund till en diskussion om optimal handläggning av barn med IBD. En mindre enkät har utformats till patienter inom registret med frågor om hur vården kan förbättras just för dem. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Registret har ännu inte nått den omfattning att det kan användas för klinisk verksamhetsutveckling annat än på lokal nivå och vid regionala jämförelser mellan kliniker. I arbetet med registret har skillnader påvisats mellan olika remissinstanser och en harmonisering har skett utifrån detta och med nationella riktlinjer som bas. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Nationella mål finns till viss del när det gäller fistulerande perianal Crohns sjukdom, endoskopisk övervakning av kolit, medicinsk behandling av ulcerös kolit, underhållsbehandling av Crohns sjukdom och kirurgisk behandling av Crohns sjukdom. Endoskopisk övervakning och immunmodulerande behandling finns inlagt som ett kvalitetshöjande program i registret och flera av de nationella riktlinjerna planeras att läggas in som program. Arbetet är dock tidskrävande och dyrt och får ske i olika steg. Ytterligare arbete pågår inom Svensk gastroenterologisk förening respektive Svensk Barnläkarförenings gastroenterolgigrupp med detta, ett arbete som flera av styrgruppens medlemmar deltar i. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? De flesta av variablerna är uppbyggda kring dessa vårdprogram och skapade för att kunna utvärdera effekt av dem och efterföljsamhet till dem. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? Jämlik behandling nationellt med immunmodulerande och biologiska läkemedel. Optimerat samarbete mellan kirurger och gastroenterologer (såväl inom barn- som vuxenmedicin). Efterföljsamhet till framtagna nationella riktlinjer. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Nej Lista de viktigaste Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit
Diskussioner i samband med olika utbildningsaktiviteter både nationellt och regionalt. Funktionsbrevlåda finns för återkoppling till styrgruppen. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Oklart hur det ser ut nationellt. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 3 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 3 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 2 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Under Svenska gastrodagarna i Malmö 2012 och vid Nordiska gastroenterologimötet i Reykjavik 2012 presenterades två arbeten från SWIBREG rörande medicinsk behandling. Första rapporten från ett nationellt webbaserat beslutsstöd för inflammatorisk tarmsjukdom Hjortswang, H.1; Björk, J.2; Grip, O.3; Strid, H.4; Halfvarson, J.5 1Linköpings universitetssjukhus, EM-kliniken, Avd för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Linköping, Sverige; 2Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Gastrocentrum medicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige; 3Skånes Universitetssjukhus, SUS, Divisionen för gastroenterologi och hepatologi, Avd för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö, Sverige; 4Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige; 5Örebro universitetssjukhus, Medicinkliniken, Divisionen för gastroenterologi, Örebro universitet, Örebro, Sverige IBD care - det nya svenska web-baserade kliniska beslutsstödssystemet medför möjligheter till prestandajämförelser och longitudinell klinisk forskning Strid, H.1; Björk, J.2; Grip, O.3; Halfvarson, J.4; Hjortswang, H.5 1Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medicinkliniken, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige; 2Karolinska universitetssjukhuset, Solna, Gastrocentrum medicin, Karolinska institutet, Stockholm, Sverige; 3Skånes Universitetssjukhus, SUS, Divisionen för gastroenterologi och hepatologi, Avd för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Malmö, Sverige; 4Örebro universitetssjukhus, Medicinkliniken, Divisionen för gastroenterologi, Örebro universitet, Örebro, Sverige; 5Linköpings universitetssjukhus, EM-kliniken, Avd för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet, Linköping, Sverige
Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Ja Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 3 200 000:- 3 200 000:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Ersättning styrgrupp 250 000:- 250 000:- Ja Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Stödfunktion kontaktperson för användare 250 000:- 250 000:- Nej Sekreterarfunktion 50 000:- 50 000:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Statistisk bearbetning 50 000:- 50 000:- Ja IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Hosting 150 000:- 150 000:- Nej Utveckling 750 000:- 750 000:- Nej Licens 700 000:- 700 000:- Nej Koppling labdata (projekt) 300 000:- 300 000:- Nej Program baserat på nationella riktlinjer (projekt) 300 000:- 300 000:- Nej Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Stöd med rapport 25 000:- 25 000:- Ja Bearbetning data 25 000:- 25 000:- Nej Möten
Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Styrgruppsmöten 150 000:- 150 000:- Nej Nationellt möte 50 000:- 50 000:- Nej Regionala/lokala utbildningsmöten 100 000:- 100 000:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC RCSO 50 000:- 50 000:- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 3 200 000:- 3 200 000:- Varav kostnader mot RC 375 000:- 375 000:- Varav IT-relaterade kostnader 2 200 000:- 2 200 000:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut SOIBD 50 000:- 0:- Ja 50 000:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Styrgruppen har under alla år varit aktiv men gjort det mesta av arbetet på fritiden då alla utveckling och drift prioriterats. För att regsitret skall få ännu bättre fart på utvecklingen mpste tid kunna avsättas för några i styrgruppen. IT-kostnaden är också väldigt omfattande i allmänht och än mer omfattande då vi fokuserar på en patientgrupp som ofta följs från barnaåren och uppåt och av flera olika specialister och ju då ställer väldigt stor krav på plattform och användargränssnittet. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: