Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Relevanta dokument
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Palliativregistrets värdegrund

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Palliativa rådet i Dalarna Gunilla Lundquist vårdprogramgrupp palliativ vård

Palliativ vård i livets slutskede

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Palliativtråd i Dalarna Ann-Christin Runkvist

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Vägledning för en god palliativ vård

Vård av äldre i livets slut

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Pallia%vregistrets värdegrund


Länsdag palliativ vård

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Dödsfallsenkät fr o m

Palliativ vård. Uppdrag palliativ vård i Värmland Cristina Jönsson, Avd chef palliativa/ konsultteamen, Onkologikliniken

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Antagen av Samverkansnämnden

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

Antal % % % % % % Min-max Riket

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden Dnr 2012/471 74

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård i samverkan

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Pallia%vregistrets värdegrund

Innehåll. Rapporten framtagen av Norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård: Susanne Arvidsson AHS Umeå. Lisbet Gibson Centrum medicin, Östersund

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Region Gävleborg Jämlik palliativ vård

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Socialtjänsten. Handlingsplan för våra mest sjuka äldre inom Socialtjänsten, Vård och omsorg

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Uppdaterad

Palliativ vård i livets slutskede

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

God palliativ vård state of the art

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Uppdaterad

Uppdaterad

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Uppdaterad

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Palliativ vård i livets slutskede

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bättre liv för sjuka äldre

Uppdaterad

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

LANDSTINGSBILAGA EN DEL AV GRANSKNINGEN AV PALLIATIV VÅRD INOM LANDSTINGET I VÄRMLAND OCH VÄRMLÄNDSKA KOMMUNER PÅ UPPDRAG AV

Länsgemensam ledning i samverkan

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Pallia%vregistrets värdegrund

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning

Interprofessionell samverkan astma och kol

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Palliation sydöst

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Monica Forsberg

Närvård och Närsjukvård. Borås 10 mars 2011 Maj Rom

Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre Skånevård Sund Handlingsplan för vård av de mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Transkript:

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011 CKF Centrum för Klinisk Forskning

Organisering Hela hälso- och sjukvården i landsting och kommuner omfattas och måste ingå i en gemensam organisering Konsekvens: Ett palliativt råd för samverkan mellan landsting och kommuner inom palliativ vård måste formeras. Tydligt uppdrag, mandat och erforderliga resurser måste ingå Åtgärd: En strategigrupp för palliativ vård har gjort en inventering av befintliga resurser inom slutenvård och kommuner samt framtida behov.

Samverkan Samverkan krävs mellan landstinget och länets kommuner för att god palliativ vård ska kunna ges till alla berörda - oavsett diagnos, ålder, vårdnivå eller geografisk tillhörighet Konsekvens: Formella överenskommelser mellan vårdgivarna behövs. Gemensamma arbetssätt måste utvecklas, i synnerhet sammanhållen vårdplanering kommun-landsting. Även vårdinsatser kan vara gemensamma Åtgärd: Föreslås att det nya palliativa rådet uppdras att ta fram förslag på överenskommelser landsting-kommuner avseende gemensamma arbetssätt

Alla diagnoser, alla åldrar Cancersjukdomar, hjärtsvikt, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), terminal njursvikt, terminal leversvikt, aids, neurologiska sjukdomar m fl. Både sjukdomsspecifika och palliativa insatser kan behövas Konsekvens: De specifika behoven av palliativa insatser för olika sjukdomsgrupper behöver beskrivas. En omfördelning av befintliga resurser kan bli aktuell för att täcka behoven inom samtliga diagnosgrupper Åtgärd: Föreslås att det nya palliativa rådet får i uppdrag att göra en översyn av resursbehovet av palliativa insatser inom de olika diagnosgrupperna

Utbildning och handledning Omfattande krav på utbildning, fortbildning och handledning för all personal som vårdar patienter i palliativt skede. Gäller både kommuner och landsting. Konsekvens: En plan måste tas fram för hur fortbildning och handledning ska kunna erbjudas alla som arbetar med allmän och specialiserad palliativ vård inom kommuner och landsting Samverkan inom Uppsala-Örebroregionen samt med Karlstads universitet är en förutsättning för att uppfylla kraven Åtgärd: Nya palliativa rådet föreslås få uppdraget att ta fram en plan för fortbildning och handledning. Samverkan ska ske med U/Öregionens utbildningsråd och Regionalt Cancercentrums vårdprogramgrupp för palliativ vård. Samarbetet med Kau ska säkra att palliativ vård ingår i relevanta grundutbildningar och att fortbildning planeras efter kommunernas och landstingets behov.

Palliativ vård för barn i livets slutskede Palliativ vård av barn har särdrag som skiljer den från palliativ vård av vuxna. Detta ställer krav på särskild kompentens hos personalen och på samverkan mellan kommuner-landsting kring vården av dessa barn. Konsekvens: Landstingets resurser för palliativ vård avseende barn < 7 år behöver samordnas (BUM, Smärtcentrum, Palliativa konsultteamen) Särskilda överenskommelser landsting-kommuner avseende samverkan kring palliativ vård av barn måste tas fram. Åtgärd: En Strategigrupp för palliativa barn och barn med särskilda behov i hemmet arbetar med processkartläggning av nuläget för att i nästa steg kunna ta fram överenskommelser mellan olika vårdgivare kring samverkan och resurser.

Utformning av en god vårdmiljö för palliativ vård En god och stödjande vårdmiljö omfattar både den fysiska och den psykosociala miljön. Den ska stödja patientens integritet, resurser och behov samt vara individuellt anpassad. Vårdmiljökraven omfattar både kommuner och landsting. Barnperspektivet ska särskilt beaktas vid utformning av vårdmiljön, även de gånger då barn är närstående. Konsekvens: Vårdmiljön för palliativ vård idag är sällan utformad så att den uppfyller de ovan nämnda kraven. Åtgärd: I det nya palliativa rådets uppdrag bör ingå att ta fram förslag på standard för ändamålsenlig palliativ vårdmiljö för vuxna och barn

Vårdprogram och vårdrutiner Inom landstinget i Värmland ska vi använda oss av det nya nationella vårdprogrammet för god palliativ vård (revideras 2014) Konsekvens: Det nationella vårdprogrammet behöver förtydligas med lokala vårdprogram och vårdrutiner för palliativ vård Åtgärd: I palliativa rådets uppdrag bör ingå att ansvara för lokala anpassningar av det nationella vårdprogrammet för palliativ vård

Vårddokumentation Idag saknas vissa sökord för centrala begrepp och rutiner som stödjer en enhetlig dokumentation av palliativ vård. Termer och definitioner inom palliativ vård används inte på ett konsekvent sätt. Det saknas också samordning kring vårdplaner och dokumentation Konsekvens: Osystematiskt användande av termer och definitioner gör det svårt att finna och dela information om patienterna, både inom landstinget och mellan olika huvudmän. Patienterna riskerar att få sämre vård. Åtgärd: Arbetet som pågår inom landsting och kommuner med att skapa strukturer för en effektiv, sammanhållen informationsöverföring måste även omfatta palliativ vård. Palliativa rådet bör dessutom få i uppdrag att implementera en standardiserad vårdplan för döende patienter.

Uppföljningen Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer för god palliativ vård varav tre är utvecklingsindikatorer. Fem av indikatorerna är möjliga att mäta med hjälp av Svenska palliativregistret. Indikator 2. Två eller fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet hämtas från PAR Uppföljning av samtliga avlidna patienter ska ske genom registrering i Svenska Palliativregistret (nationellt kvalitetsregister).

Indikator 1. Täckningsgrad för palliativregistret (landsting)

Indikator 1. Täckningsgrad för palliativregistret (kommuner)

Indikator 2 Två eller fler inskrivningar i sluten vård de sista 30 dagarna i livet.

Indikator 3.. Förekomst av trycksår(grad 2 4). Indikator 4 Dokumenterad individuell vid behovsordination av ångestdämpande läkemedel Indikator 5. Dokumenterad individuell vid behovsordination av opioid.

Landtinget i Värmland

Värmlands län Lindrad från ångest Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Eftersamtal erbjudet 100 80 60 40 20 0 Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Lindrad från illamående Avliden utan trycksår Lindrad från smärta Utförd validerad smärtskattning Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Mål Riket Värmlandslän

Landstinget i Värmland Lindrad från ångest Läkarinformation till närstående Lindrad från rosslig andning Eftersamtal erbjudet 100 80 60 40 20 0 Läkarinformation till patienten Uppfyllt önskemål om dödsplats Munhälsa bedömd Lindrad från illamående Lindrad från smärta Utförd validerad smärtskattning Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Mål Riket LiV