SÄTILA VATTENTÄKT. Marks kommun. Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Göteborg 2007-11-27. Uppdragsnummer 1310581.

Hr Marks kommun SÄTILA VATTENTÄKT Tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Göteborg 2007-11-27 Uppdragsnummer 1310581.600 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Uppdrag 1310581.600; ABLO p:\1311\1310581 mark vattentäkter\660 sätila\orginalrapport\leverans slutrapport\sätila-rap-071127.doc

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...1 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE...1 1.3 UNDERLAGSMATERIAL...2 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING...3 1.5 ORIENTERINGSKARTA...4 2 VATTENTÄKTEN...5 2.1 VATTENTÄKTENS UTFORMNING...5 2.2 VATTENBEHANDLING...5 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE...5 2.4 VATTENFÖRBRUKNING...5 2.5 KAPACITET...5 2.6 FRAMTIDA UTTAGSBEHOV...6 2.7 RESERVVATTENTÄKT...6 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE...6 2.9 ÄGANDEFÖRHÅLLANDEN...7 2.10 VATTENDOM...7 2.11 TIDIGARE VATTENSKYDDSOMRÅDE...7 3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING...9 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING...9 3.2 MARKANVÄNDNING...9 3.3 GEOLOGI...9 3.4 HYDROLOGI...10 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning...10 3.5 HYDROGEOLOGI...10 3.5.1 Vattenbalans...11 3.6 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING...12 3.7 VATTENKVALITET...13 4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARKANVÄNDNING...15 4.1 ÖVERGRIPANDE PLANERING...15 4.1.1 Översiktsplan...15 4.1.2 Naturvärden/skyddade områden...16 4.1.3 Lokala föreskrifter/områdesbestämmelser...16 4.2 MOTSTÅENDE INTRESSEN INOM TILLRINNINGSOMRÅDET...16 5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR17 5.1 GENOMFÖRANDE...17 5.2 RISKKÄLLOR OCH EMISSIONER INOM SÄTILA TILLRINNINGSOMRÅDE...17 5.2.1 Klimatförändringar översvämningar...17 5.2.2 Sabotage, kris och krig...18 5.2.3 Vägar/transporter...18 5.2.4 Bostadshus/fritidshus...19 5.2.5 Industrier...20 5.2.6 Övriga riskkällor...21 6 RISKBEDÖMNING...23 i

6.1 RISKANALYS...23 6.1.1 Riskanalysens resultat...24 6.2 RISKANALYSENS ANVÄNDNING...24 6.3 RISKANALYSENS KÄNSLIGHET...24 6.4 SKYDDSBEHOV...25 7 ÅTGÄRDER...26 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE...27 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK...27 8.2 SKYDDSZONER...27 8.2.1 Vattentäktszon...28 8.2.2 Primär zon...28 8.2.3 Sekundär zon...31 8.2.4 Tertiär zon...32 8.3 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR...32 8.3.1 Strategi och generella motiv...32 8.4 PLATSSPECIFIKA MOTIV...33 8.5 SAMMANFATTNING...36 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER...37 9.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE...37 9.2 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS FUNKTION...37 9.3 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN...37 9.4 KOMMUNENS MILJÖPOLICY OCH MILJÖAMBITIONER...38 Bilagor 1: Hydrogeologisk karta 2: Karta över riskkällor 3a: Riskanalys kommentar 3b: Riskanalys - tabell 4: Vattenskyddsområde 5: Skyddsföreskrifter 6: Utdrag ur kommunfullmäktiges beslut 2007-11-27 ii

1 INLEDNING På uppdrag av Marks kommun har SWECO VIAK AB upprättat tekniskt underlag samt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Sätila grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Syftet med att inrätta ett nytt vattenskyddsområde är att ge Sätila vattentäkt ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras så att vatten nu och i framtiden erhåller en god status. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomsten och täktens betydelse o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken Sätila vattentäkt hade tidigare ett vattenskyddsområde från 1971. Detta hade en otillräcklig utbredning jämfört med gällande krav enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden och restriktionsnivån i skyddsföreskrifterna motsvarade inte dagens krav. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Sätila vattentäkt. Arbetet har genomfördes under 2004-2006 och omfattade: o Teknisk beskrivning av vattentäkten. o Hydrogeologisk beskrivning av vattentäktens tillrinningsområde 1 Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, NFS 2003:6 1 (38)

o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten o Utarbetande av förslag till vattenskyddsområde. o Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Utredningsarbetet baseras på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Marks kommun, teknik- och serviceförvaltningen samt uppgifter från bl.a. Miljökontoret. För att på ett riktigt sätt avgränsa vattenskyddsområdet har det ursprungliga uppdraget kompletterats med följande utredningar: o Geologiska undersökningsborrningar och installation av nya grundvattenrör o Provpumpning av vattentäkten o Kompletterande hydrogeologisk bedömning 1.3 Underlagsmaterial o Topografiska kartan 6C NV, skala 1:50 000. o Fastighetskartan, skala 1:12 500. o Jordartskartan Kungsbacka NO, SGU serie Ae nr 34. o Hydrogeologisk karta över Västra Götalands län, mellersta delen SGU ser Ah nr 13 o Rapport om skyddet av de kommunala grundvattentäkterna, Marks kommun, 1998 o Marks kommun, Diverse utredningar om Sätila, se ref. i fotnot o Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 o Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, 2003:6. o Skydd av ytvattentäkter, Livsmedelsverket 5/97, 1997. 2 (38)

o Det uthålliga Mark. Lokala miljökvalitetsmål, Mark, 2000. o Verksamhetsredovisning. Vatten och avloppsförsörjning 2002. Marks kommun. o Översiktsplan 90 för Mark. o Rördrivning Sätila vattentäkt, 2005-09-21. o Provpumpning Sätila sommaren 2006. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte, och kan inte vara, att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsbestämmelserna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets allmänna råd för vattenskyddsområden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (38)

1.5 Orienteringskarta Lygnern Sätila vattentäkt Figur 1 Orienteringskarta med ungefärligt läge för Sätila vattentäkt. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 4 (38)

2 VATTENTÄKTEN 2.1 Vattentäktens utformning Sätila vattentäkt utgörs av två sänkbrunnar, B2 och B3 och en grusfilterbrunn B1. Från B2 och B3 pumpas grundvatten upp till en mindre infiltrationsdamm och från B1 pumpas sedan det återinfiltrerade vattnet till vattenverket. I dagsläget används inte B2, B3 samt infiltrationsdammen utan grundvattnet pumpas ur B1. Grusfilterbrunnen, B1, anlades 1979. Brunnen är en 14 m djup formationsbrunn med 4 m filter på nivån 10-14 m under markytan. Filtret har slitsvidden 2,5 mm och diametern 296 mm. 2.2 Vattenbehandling Vattnet behandlas i vattenverket med kolfilter för att ta bort bekämpningsmedel och med lut för att höja ph-värdet och alkaliniteten. Före och efter lågreservoaren behandlas vattnet även med UV-ljus. 2.3 Försörjningsområde Vattentäkten försörjer Sätila samhälle och har ca 1220 st anslutna abonnenter. Enligt kommunen förekommer inga större vattenförbrukare. Distributionsområdet sträcker sig till Strömmaskolan 2 km nordost om Sätila samhälle. 2.4 Vattenförbrukning Vattenförbrukningen är i medeltal ca 3,5 l/s (300 m 3 /d). 2.5 Kapacitet Under våren och sommaren 2006 utfördes en provpumpning av vattentäkten i syfte att bedöma vattentäktens kapacitet och påverkansområde samt att ta reda på om det finns indikation på att det sker en inducerad infiltration från Lygnern eller Storån 2. Den visade att Sätila vattentäkts långsiktiga kapacitet är ca 5 l/s (346-432 m 3 /dygn). Under en kortare period (ca 2 månader) klarar 2 Marks kommun, Provpumpning Sätila sommaren 2006. SWECO VIAK 2006-12-07 5 (38)

grundvattenmagasinet ett uttag på 10 l/s. Någon kontakt med Lygnern och Storån kunde inte ses. 2.6 Framtida uttagsbehov Enligt den fördjupade översiktsplanen för Sätila, antagen 2003, finns områden med planer för ny bostadsbebyggelse. Det finns även områden reserverade för framtida bebyggelse. Enligt gällande planförslag planeras en utbyggnad av ca 180 lägenheter. Sätila vattentäkt har kapacitet att försörja ytterligare ca 700 människor med vatten vid en beräknad vattenförbrukning på 180 l/person och dygn. Detta är beräknat på ett uttag av max 5 l/s, d.v.s. vattentäktens långsiktiga kapacitet enligt genomförd provpumpning 2006. 2.7 Reservvattentäkt Det saknas reservvattentäkt för Sätila samhälle. 2.8 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir obrukbar. Ur Naturvårdsverkets handbok 2003:6 (2.5) Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressen) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt. Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas, större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (> 50 personer eller 10 m 3 /d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning, större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning. 6 (38)

Normalt-lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter, tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning. Vattentäkten i Sätila utgör en viktig allmän vattentäkt utan reservvattentäkt och bedöms därför ha ett extremt till mycket högt skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets värderingsmall i handbok 2003:6. 2.9 Ägandeförhållanden Marks kommun äger fastigheten Sätila 20:1 på vilken vattentäkten är belägen. 2.10 Vattendom En vattendom från 1981 3 ger kommunen rätt att ta ut 10 l/s från Sätila vattentäkt. Vid uttag överstigande 10 l/s måste detta överuttag kompenseras med infiltration med motsvarande vattenmängd. I vattendomen ingår tillstånd för kommunen att förstärka grundvattenförekomsten genom att leda bort vatten ifrån sjön Lygnern och infiltrera sjövatten i anslutning till brunnen. Bortledd mängd får högst uppgå till 700 m 3 /d räknat som medelvärde för ett år, dock högst 1040 m 3 under ett dygn. I domen anges att uttaget inte bedöms kunna medföra några men av betydelse för någon annan. Den provpumpning som genomfördes under 2006 visade att grundvattenmagasinet inte klarar ett långvarigt vattenuttag på 10 l/s. Den långsiktiga kapaciteten är ca 5 l/s. Detta visar att vattendomen bör omprövas. 2.11 Tidigare vattenskyddsområde Det finns ett tidigare vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för vattentäkter fastställt år 1971. Utbredning av detta visas i figur 2. 3 Vattendom 1981-10-05 DVA 67, Vänersborgs tingsrätt - Vattendomstolen 7 (38)

Yttre skyddszon Inre skyddszon ð Vattentäkt "Copyright (c) Lantmäteriet 2000-05-08. Ur SverigeBilden TM Figur 2 Ungefärlig utbredning av tidigare vattenskyddsområde för Sätila vattentäkt fastställt 1971. Copyright Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 8 (38)

3 HYDROGEOLOGISK BESKRIVNING 3.1 Områdesbeskrivning Sätila samhälle är beläget på en isälvsavlagring på östra sidan av Storåns dalgång vid sjön Lygnerns norra ände. Storåns dalgång är knappt 1 km bred vid Sätila och har en nästan rak nord-sydlig sträckning. Lygnerns yta ligger drygt 15 möh (meter över havet). Storåns dalgång har i höjd med Sätila en nivå på ca 18 möh och i de omgivande höjdområdena ligger nivån ca 90 möh. 3.2 Markanvändning I de centrala delarna av Storåns dalgång domineras markanvändningen av jordbruk och på omgivande höjdområden förekommer främst barrskog. Områdena norr och öster om vattentäkten är bebyggda. Direkt väster om vattentäkten finns en idrottsplats. 3.3 Geologi Modernt geologiskt kartmaterial för området finns i form av SGUs jordartskarta i skala 1:50 000 4. Jordartsfördelningen enligt detta redovisas i bilaga 1. I Storåns dalgång har lera avsatts. Lerans mäktighet uppgår till minst 15 meter. I anslutning till ån överlagras leran av sväm- och svallsediment. Leran täcker lager av grövre jordarter som morän eller isälvsmaterial eller ligger direkt på berget. SGU har genomfört borrningar i två punkter öster om Storån och i dessa punkter fanns inget isälvsmaterial utan leran överlagrade morän eller berg. Sannolikt finns ett mer eller mindre sammanhängande stråk av isälvsmaterial i dalgångens riktning, men mäktigheten och utbredningen av detta är inte känd. Längre norrut i Storåns dalgång finns områden där isälvsmaterialet ligger i dagen i s.k. fönster i leran. Vid Sätila finns en större ackumulation av isälvsmaterial i dagen. Den är avsatt mot berget längs dalgångens östra sida. Isälvsavlagringen har en avlång utbredning i nord-sydlig sträckning, men den har ingen åsstruktur. Viss täktverksamhet har tidigare skett i den södra och 4 Jordartskartan Kungsbacka NO, SGU serie Ae nr 34. 9 (38)

västra delen av isälvsavlagringen. Mot Lygnern i söder överlagras isälvsmaterialet av finsediment, huvudsakligen silt, men även lera förekommer. Finmaterialet överlagras av svallsediment i form av sand. Geologin inom höjdområdena som omger Storåns dalgång utgörs huvudsakligen av områden med berg i dagen eller med tunt lager av morän. Inom svackor förekommer organiska jordarter i kärr och mossar. 3.4 Hydrologi 3.4.1 Nederbörd och grundvattenbildning Nettonederbörden d.v.s. den totala nederbörden reducerat med avdunstningen uppgår till i medeltal ca 500 mm/år (15.9 l/s*km 2 ) 5. Den naturliga grundvattenbildningen sker genom infiltration av en del av nettonederbörden främst i områden där sand och grusavlagringar ligger i dagen. 3.5 Hydrogeologi Grundvattenmagasinet kan vid uttagsbrunnen betraktas som slutet. Det vattenförande lagret av sand överlagras av finmaterial i form av silt. De rördrivningar som genomfördes i området i anslutning till uttagsbrunnen under 2005 6 visar på att siltlagrets mäktighet är ca 10-18 m. Vid flera punkter påträffades även lager av lera. Under finmaterialet finns sand med god vattenledande förmåga. Under sommaren 2006 genomfördes en provpumpning av vattentäkten under sju veckor 7. Totalt pumpades under denna period kontinuerligt 12 l/s, d.v.s. 8,5 l/s utöver det som används för normal vattenförsörjning. Resultatet av provpumpningen visar att grundvattenmagasinet uppträder som en hydraulisk kanalmodell med bredden ca 250 m. Tillströmningen av vatten till formationen sker främst från nordväst och sydost, vilket visar på ett grövre material inom detta område jämfört med resten av grundvattenmagasinet. 5 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Hallands län. SGU serie Ah nr 8. Uppsala, 1985. 6 Rördrivning Sätila vattentäkt, Marks kommun. SWECO VIAK AB, 2005-09- 21 7 Marks kommun, Provpumpning Sätila sommaren 2006. SWECO VIAK 2006-12-07. 10 (38)

Kanalmodellen har en utbredning i riktningen västnordväst-ostsydost, ungefär parallellt med Lygnerns strandlinje. Avsänkningsförloppet visade en mycket svag tendens att reduceras i slutet av provpumpningen, vilket kan tolkas som att den geologiska formationen av åskaraktär har en stor utsträckning och på ett stort avstånd kan det finnas en hydraulisk kontakt med större akviferer, Lygnern eller Storån. I anslutning till uttagsbrunnen sker dock ingen inducerad infiltration av ytvatten till grundvattenmagasinet. Geologin i Storåns dalgång är mycket komplex och hydraulisk kontakt kan finnas mellan flera områden med grovmaterial i form av sand och grus. Efter genomförd provpumpning mättes återhämtningen av grundvattennivån i grundvattenmagasinet. Återhämtningen av grundvattennivån var långsam, vilket tyder på att grundvattenmagasinet har begränsningar vad det gäller tillströmning av nytt grundvatten. De hydrauliska förhållandena i anslutning till vattentäkten är mycket goda. Markens förmåga att leda vatten, transmissiviteten (T), är mycket god och beräknas vara ca 2*10-2 m 2 /s. Den begränsade uttagsmöjligheten beror inte på magasinets egenskaper utan på att tillförseln av grundvatten till magasinet är relativt liten. 3.5.1 Vattenbalans Storleken på det tillrinningsområde som erfordras för att balansera ett års uttagen vattenmängd kan bestämmas genom vattenbalansberäkning enligt sambandet; Q * t A = R Där: A = erforderligt tillrinningsområde Q = uttagen vattenmängd t = tid R = grundvattenbildningen Grundvattenbildningen antas vara ca 80 % av nettonederbörden, vilket medför 400 mm/år. Vid ett uttag av i storleksordningen 5 l/s erfordras ett tillrinningsområde med arean 0,39 km 2 för att vattenbalans ska uppnås. Om nybildningsområdet motsvarar en kanal med bredden 250 m erfordras att den är ca 1,5 km lång för att motsvara nybildningen. Sannolikt står dock grundvattenmagasinet i 11 (38)

hydraulisk kontakt med andra områden med grovt material. En viss del av tillströmningen sker sannolikt genom regional grundvattenströmning i Storåns dalgång. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager som minskar ett områdes sårbarhet. I Storåns dalgång och i området mot Lygnern överlagras grundvattenmagasinet av lager av silt och lera som utgör ett naturligt skydd för grundvattenmagasinet mot ytliga föroreningar. Detta skydd är dock helt beroende av finmaterialets täthet och mäktighet. Förekomst av torrsprickor och rotkanaler medför att det naturliga skyddet upphör att verka. En ytlig förorening kan därmed nå grundvattenmagasinet och i värsta fall hota vattentäkten. I vissa område i anslutning till Sätila vattentäkt saknas de tätande jordlagren. I dessa områden är grundvattnet mycket sårbart eftersom materialet i marken, genom provpumpningar bedömts vara mycket genomsläppligt. Direkta effekter av sårbarheten finns dokumenterade. Bekämpningsmedel har påträffats vid vattentäkten 8. Halterna har varit mycket låga, men visar att förorening av vattentäkten kan ske. Sårbara områden, d.v.s. områden där det råder en stor risk för att en ytlig förorening når grundvattnet i området runt Sätila vattentäkt utgörs av: Områden där skyddande lager lera av och finmaterial naturligt saknas och jordarterna karakteriseras av god vattengenomsläpplighet. Platser med perforerade tätande lager, orsakat exempelvis genom borrning eller schaktning eller genom förekomst av rotkanaler eller torrsprickor. Infiltrationsförsök har visat att lera och morän kan uppvisa betydande värden på infiltrationskapacitet genom förekomst av sk. makroporer. Detta innebär att områden 8 Muntlig uppgift från Gunnar Mellström, Marks kommun. 12 (38)

med grus och sand överlagrade av en relativt liten lermäktighet, d.v.s. 1-3 meter är att betrakta som potentiellt sårbara 9. Områden där grundvattnets uppehållstid understiger 1 år. Områden som saknar matjordslager och som karakteriseras av ingen eller begränsad vegetation, t.ex. gatumark, industritomter, vägrenar och gårdsplaner är speciellt känsliga för bekämpningsmedelsanvändning då det föreligger stor risk för nertransport av bekämpningsmedel 10. Sådana markytor har låg adsorptions- och nedbrytningsförmåga och i allmänhet hög vattenledande förmåga. 3.7 Vattenkvalitet Vattenanalyser av råvattnet från Sätila vattentäkt under perioden 2001-2006 har sammanställts och analyserats översiktligt. Vattnet beskrivs nedan med avseende på ett antal parametrar. Ammonium-kväve: Låga halter, oftast under analysgräns (<0,01 mg/l). Högsta halt under perioden var 0,052 mg/l (2006-04-28), tidigare riktvärde för dricksvatten uppgick till 0,05 mg/l (SLVFS 1993:30) numera saknas riktvärde för denna parameter. Halten ammonium-kväve var högre under 2006 jämfört med tidigare år. Färgtal: Låga färgtal (< 5 mg Pt/l), vilket indikerar vatten av grundvattenursprung. Påverkan av ytvatten genom inducerad infiltration ger vanligen förhöjda färgtal. Klorid: Varierar mellan 17 och 28 mg/l vilket bedöms som normalt. Enligt SGU 11 har 92 % av analyserade jordbrunnar i Västra Götaland en kloridhalt under 50 mg/l. Alkalinitet: 61-96 mg/l HCO 3. Något förhöjd halt vilket tyder på ett vatten av grundvattenkaraktär. Halten överstiger medianvärde enligt SGU för analyserade jordbrunnar i Västra Götaland. I samband med den provpumpning som genomfördes under sommaren 2006 steg alkaliniteten till 150 mg/l. 9 Bedömning av grundvattnets sårbarhet, -Utvecklingsmöjligheter, Maxe, L., Johansson, P-O. Naturvårdsverket rapport 4842, 1998. 10 NFS 2000:7 11 SGU: Beskrivning till kartan över Grundvattnet i Västra Götalands län. Ser Ah 13, Uppsala, 1998 13 (38)

Sulfat: 15-21 mg/l vilket enligt SGU motsvarar medelvärde för jordbrunnar i Västra Götaland. Kalcium: 12-33 mg/l vilket enligt SGU motsvarar medelvärde för jordbrunnar i Västra Götaland. Halten var som högst i samband med provpumpningen 2006. Nitrat: 1,9-3,1 mg/l Nitrat-kväve motsvarar 8,8-13 mg/l nitrat vilket motsvarar en måttlig halt enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten. PH: 7,4-8,2 vilket innebär något förhöjt värde jämfört med SGU:s medelvärde för jordbrunnar i Västra Götaland. Flourid: 0,2-0,38 mg/l vilket enligt SGU motsvarar medelvärde för jordbrunnar i Västra Götaland. Sammantaget kan inga förändringar över tiden utläsas för aktuell period för ovanstående parametrar. De fysikalisk-kemiska parametrarna indikerar ett vatten av ren grundvattenkaraktär vilket ytterligare styrker tidigare bedömningar att det inte sker någon inducerad infiltration från Lygnern eller Storån. Vattenanalyser visar inga bakterieproblem för Sätila vattentäkt. I vattentäktens råvatten har rester av bekämpningsmedel i form av BAM (2,6 diklorbenzamid) påträffats. Halten har under perioden 2001-2006 legat på 0,06-0,35 µg/l. Vid ett par analystillfällen har halten legat under analysgränsen 0,01 µg/l. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklorbenil, ett av de verkande ämnena i totalbekämpningsmedlet Totex Strö som avregistrerades 1989. Att rester av bekämpningsmedel påträffats i råvattnet har medfört att ett kolfilter installerats i vattenberedningen för att minska halten till acceptabel nivå. 14 (38)

4 PLANBESTÄMMELSER OCH MARK- ANVÄNDNING 4.1 Övergripande planering Konflikter om användningen av vattnet bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t ex för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten, genom de restriktioner som läggs på verksamheterna, kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt. 4.1.1 Översiktsplan Översiktliga målsättningar beträffande vattenskydd och kommunens vattenförsörjning uttalas i Marks kommuns översiktsplan antagen 1991 (ÖP 90). I ÖP 90 anges följande huvudmål för den framtida användningen av mark och vatten: Säkerställa framtida vattenförsörjning. Minska användningen av miljöfarliga ämnen och förhindra utsläpp av dessa till luft, mark och vatten. I ÖP 90 anges följande delmål med relevans för vattenförsörjning och vattenskydd: Den framtida vattenförsörjningen bör baseras på grundvatten. Befintliga vattentäkter, samt vattentillgångar av strategisk betydelse för kommunens framtida vattenförsörjning skall skyddas mot förorenande verksamheter i största möjliga utsträckning. Tillförsel av miljöfarliga ämnen och gödslande ämnen till vatten skall minskas. I enskilda lägen kan restriktioner på enskilda utsläpp bli nödvändiga. För Sätila finns en fördjupad översiktsplan antagen 2003. I denna påtalas att vattentäktens intressen måste beaktas vid utveckling av samhället. Det finns ett stort intresse för nybyggnation i samhället 15 (38)

men denna anges ske enligt principen inifrån och ut d.v.s. i anslutning till befintlig bebyggelse i samhället. Bevarande av odlingslandskapet i Storåns dalgång prioriteras framför bostadsbyggande. Även strandskyddet till Lygnern och Storån begränsar mark tillgänglig för nybyggnation. Enligt gällande planförslag planeras för utbyggnad av 180 lägenheter. Som målsättning för Lygnern och Storåns dalgång anges att odlingslandskapets nuvarande karaktär skall bevaras med dess lövskogar och vattenkvaliteten i Lygnern. En utveckling av en småbåtshamn vid Storåns mynning är planerad. 4.1.2 Naturvärden/skyddade områden Lygnern och Storåns dalgång är klassad som riksintresse för naturvård och friluftsliv. 4.1.3 Lokala föreskrifter/områdesbestämmelser Det finns Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön (14 FS 2000:344). I dessa ställs krav på gödselhantering i eller i närheten av detaljplanerat område. 4.2 Motstående intressen inom tillrinningsområdet Exempel på motstående intressen inom tillrinningsområdet för Sätila vattentäkt utgörs av: Utbyggnadsplaner Jordbruk Fritidsanläggningar och badplatsens parkering Några andra motstående intressen än de som tas upp under kap. 5 har inte påträffats för Sätila vattentäkt. 16 (38)

5 RISKINVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 Genomförande Med risk menas här en möjlig fara från en verksamhet eller ett förhållande. En riskinventering genomfördes i området 2004-03-24. Den kompletterades senare med information om riskkällor som tillhandahölls av Miljökontoret i Marks kommun. Riskinventering har gjorts inom tillrinningsområdet med särskild detaljeringsgrad inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Riskkällorna presenteras på karta i bilaga 2. 5.2 Riskkällor och emissioner inom Sätila tillrinningsområde De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o Klimatförändringar o Sabotage, kris och krig o Vägar/transporter o Bostadshus/fritidshus o Industrier mm o Övrigt 5.2.1 Klimatförändringar översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för att översvämningar ökar och att därmed föroreningar lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Ett översvämmande vattendrag löper dessutom i sig en större risk att förorenas av verksamheter/objekt i anslutning till vattendraget, t.ex. av överbelastade dag och spillvattenledningar eller genom att markbundna föroreningar frigörs. 17 (38)

Uttagsbrunnen ligger ca 2,5 m högre än Lygnerns yta och avståndet till sjön är ca 150 m. Risken för att översvämning av sjön ska nå brunnsområdet bedöms som mycket liten. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med krig och kris. Även om vattenskyddsområdets funktion huvudsakligen är att minska riskerna för vattentäkter i fredstid bör ändå risker som kan förknippas med krig och kris uppmärksammas. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör beaktas i en beredskapsoch saneringsplan. 5.2.3 Vägar/transporter Några större vägar finns inte i anslutning till området, utan endast mindre landsvägar. Länsvägarna 1609, 1611 samt 1612 passerar genom området. Inom vattentäktens närområde förekommer också ett antal mindre tillfartsvägar till fastigheter, badplats mm. Uppställning av bilar förekommer i anslutning till bostäder, campingplatsen och badplatsen. Dagvattenhanteringen i anslutning till de flesta vägar innebär att vattnet huvudsakligen infiltrerar direkt i marken. De riskkällor för Sätila som kan identifieras i samband med vägar och transporter är: Olyckor Väg- och fordonsslitage Trafikemissioner Vägsalt (något kg/m 2 år) Dagvatten Konsekvensen av vägar/transporter är att emission av skadliga ämnen från dessa riskkällor via grundvattnet relativt snabbt kan transporteras till vattentäkten och därigenom försämra vattenkvaliteten. 18 (38)

5.2.4 Bostadshus/fritidshus Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Sätila vattentäkt som förknippas med bebyggelse är främst: Enskilda avlopp Olyckor Hushålls/trädgårdskemikalier Fordonsuppställning Energianläggningar/värmepumpar Bebyggelsen i Sätila samhälle ligger norr och öster om vattentäkten och den är delvis belägen på vattentäktens nybildningsområde. Konsekvensen av avlopp, olyckor, diffust läckage och hushålls/trädgårdskemikalier mm är att skadliga ämnen kan nå grundvattnet och därmed försämra råvattenkvaliteten. Eftersom antalet hus är så litet och de ligger utspridda bedöms riskerna förknippade med bebyggelse vara mycket små. Nedan redovisas riskerna översiktligt. 5.2.4.1 Avlopp Fastigheters enskilda avloppslösningar kan utgöra en risk för grundvattenmagasinet. Erfarenhetsmässigt vet man att andelen enskilda avloppsanläggningar som är undermåliga, beroende på bristfällig konstruktion eller skötsel, är i storleksordningen 30-50 %. Den främsta risken med avlopp är infiltration av mikrobiella föroreningar till grundvattnet, men även kväve, fosfor och andra ämnen kan spridas med grundvattnet till en vattentäkt. Fastigheterna i området är enligt uppgift från kommunen anslutna till det kommunala avloppsnätet. Standarden på serviceledningarna är okänt, men kan antas vara varierande. 5.2.4.2 Olyckor All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för 19 (38)

vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. 5.2.4.3 Hushålls/trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av de flesta medel är mycket långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. 5.2.4.4 Fordonsuppställning Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. 5.2.4.5 Energianläggningar/värmepumpar Riskerna med energianläggningar i jord och berg är att läckage av köldbärarvätska vid anläggning och drift kan medföra påverkan på grundvattenkvaliteten. För bergvärmeanläggningar kan även utförandet av borrhålet samt hålet i sig utgöra en risk t.ex. genom att en transportväg skapas mellan markytan och grundvattenmagasinet. 5.2.5 Industrier Enligt miljö- och hälsoskyddskontoret förekommer två industriverksamheter samt en nedlagd bensinstation en dryg halv kilometer norr om vattentäkten. o Sätila bygg. o Nykab Mekanisk verkstad 20 (38)

o Gammal bensinstation (sanerad) Ingen av ovanstående verksamheter bedöms utifrån befintligt underlag ligga i vattentäktens omedelbara tillrinningsområde, men det kan inte heller med säkerhet sägas att de ligger utanför vattentäktens tillrinningsområde. Avståndet, ca 600 m, och verksamheternas placering samt trolig förekomst av finkorniga sediment gör att de bedöms utgöra liten risk för vattentäkten. 5.2.6 Övriga riskkällor o Avloppsreningsverket i Sätila är beläget ca 500 m nordväst om vattentäkten. Sannolikt underlagras det av finkorniga sediment. I anslutning till avloppsreningsverket finns en oljecistern. De risker som förknippas med avloppsreningsverk är spridning av mikrobiella föroreningar, kväveföroreningar samt fosfor. o En kommunal avloppsledning går norr om vattentäkten, mellan uttagsbrunnen och vattenverket. Avståndet är som minst ca 40 m. Avloppsledningen kan utgöra en risk för vattentäkten om ledningen är otät eller om brunnar bräddar p.g.a. igensättning ledningen eller vid extrema flöden. Föroreningar som kan spridas från avloppsledningen är mikrobiella föroreningar, kväveföroreningar samt fosfor. o Det finns flera pumpstationer för avloppsvatten inom vattentäktens tillrinningsområde. Den närmsta ligger i anslutning till idrottsplatsen ca 200 m väster om vattentäkten. De risker som kan förknippas med a pumpstationer för avloppsvatten är spridning av mikrobiella föroreningar, kväveföroreningar samt fosfor. o Enligt uppgift från Miljökontoret finns ett nedlagt avfallsupplag väster om industriområdet, ca 700 m från vattentäkten. Sannolikt underlagras avfallsupplaget av relativt täta finsediment (silt och lera) och avrinningen sker mot Storån. Risken för att vattentäkten ska påverkas av lakvatten från avfallsupplaget bedöms vara mycket liten. o Idrottsplatsen ligger direkt väster om vattentäkten och avståndet till uttagsbrunnen är knappt 100 m. Enligt geologiska kartan så underlagras idrottsplatsen av sand och finsediment. Misstankar finns emellertid om att de spår av bekämpningsmedel som påträffats i vattentäkten kan härröra 21 (38)

från idrottsplatsen. I anslutning till idrottsplatsen sker också parkering av fordon. Idrottsplatsen är ansluten till det kommunala VA-nätet. Spridning av gödsel kan utgöra en risk genom spridning av mikroorganismer och kväveurlakning till grundvattenmagasinet. o Lygnevi Camping ligger ca 300 m väster om vattentäkten. Enligt geologiska kartan så underlagras campingen av finsediment. Parkering av fordon förekommer. o Strax söder om vattentäkten finns en bilparkering för gäster till badplatsen. I samband med att danser anordnas vid idrottsplatsen under sommaren parkeras bilar inom hela området. Det innebär att bilar parkeras i den glesa skogen precis i anslutning till det inhägnade området vid vattentäkten. Inom delar av detta område saknas skyddande lerlager och grundvattenmagasinet ligger öppet. Föroreningar kan då snabbt infiltrera till grundvattnet. o Preem bensinstation är belägen en dryg kilometer norr om vattentäkten. Den bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten eftersom avståndet är stort. 22 (38)

6 RISKBEDÖMNING Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera riskerna att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka grundvattenkvaliteten används en riskmodell med sex, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar troligheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot trasport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Dessa bygger tillsammans upp en riskmodell som utgörs av följande parametrar: Sannolikheten för hotande emission Närheten (avstånd) till vattentäkt/intag Sårbarhet Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Emissionens belastning, intensitet 6.1 Riskanalys De riskkällor som identifierats i området ger i princip upphov till två typer av emissioner punktutsläpp och diffusa utsläpp. Utsläppen kan dessutom vara tillfälliga eller kontinuerliga. I tabell 1 ges exempel på hur risker kan grupperas. Tabell 1 Exempel på kategorier av riskkällor, tillfälliga diffusa TD, tillfälliga punktutsläpp, TP, kontinuerliga diffusa KD samt kontinuerliga punktutsläpp KP. Diffusa Punkt Tillfälliga Bilparkering Hemkemikalier Bekämpningsmedelsanvändning Kontinuerliga Trafikemissioner Trasiga oljetankar Dåliga avloppslösningar 23 (38)

6.1.1 Riskanalysens resultat Genom systematisk bedömning av riskmodellens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av sannolikhet och konsekvens, se bilaga 3b. Riskpoängen ger riskobjekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till hur stor risk de anses utgöra för vattentäkten. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 3b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna av: o Eventuell spridning av bekämpningsmedel på idrottsplanen eller i vattentäktens övriga närområde. o Parkering av fordon inom vattentäktens närområde där skyddande lerlager saknas. o Bebyggelsen med oljetankar och hemkemikalier o Slitage och trafikemissioner från vägar o Kommunal avloppsledning, strax norr om vattentäkten 6.2 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt rangordna risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsbestämmelsernas omfattning. Arbetsmodellen fokuserar i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer på de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 6.3 Riskanalysens känslighet I riskanalysen ingår subjektiva bedömningar. Det medför att rangordningen i bilaga 3b visar en relativ risknivå mellan olika riskkällor inom Sätila vattentäkts tillrinningsområde. Endast riskobjekt 24 (38)

som hamnar långt ifrån varandra i rang, d.v.s. stor skillnad i poäng utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. 6.4 Skyddsbehov Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 2.9) Skyddsbehovet är extra stort där det förekommer sådana verksamheter och markanvändning som kan ge upphov till irreversibla eller långvariga skador på vattenförekomster och vattentäkter. Dessa delar av tillrinningsområdet bör omfattas av skyddsföreskrifter som innebär stora restriktioner för markanvändning och verksamheter i avsikt att minska riskerna till acceptabla nivåer. Områden där skyddande lerlager saknas och grundvattenmagasinet ligger öppet är mycket sårbara. Sårbara områden i kombination med bebyggelse i Sätila samhälle och den närbelägna idrottsplatsen är viktiga att skydda. 25 (38)

7 ÅTGÄRDER Enligt riskanalysen utgör eventuell bekämpningsmedelsanvändning inom vattentäktens närområde den största risken för vattentäkten. Andra större risker omfattar oljetankar och hemkemikalier förknippade med närliggande bebyggelse Genomförd riskbedömning är mycket allmänt hållen och är inte framtagen för att utreda vilken risk en verksamhet utgör, utan bara för att ställa verksamheter relativt varandra. Några åtgärder för att minska riskerna för vattentäkten är: Införa förbud mot användning av bekämpningsmedel Förhindra att bilar parkeras i direkt anslutning till vattentäkten 26 (38)

8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden, utförda vattenbalansräkningar och resultatet av riskanalysen har ett vattenskyddsområde avgränsats enligt bilaga 4. 8.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap) (Miljödepartementet, 1999). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 8.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av vattenskyddsområde för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer. Den provpumpning som genomfördes under 2006 visade att det inte sker någon inducerad infiltration i anslutning till Sätila vattentäkt. Inducerad infiltration har därför inte beaktats vid utformandet av vattenskyddsområdet. 27 (38)

8.2.1 Vattentäktszon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. För vattentäkten i Sätila finns redan ett definierat och inhägnat område runt uttagsbrunnarna och infiltrationsbassängen. Detta område utgör vattentäktszon. 8.2.2 Primär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Det finns olika metoder för att beräkna storleken på vattenskyddsområdets skyddszoner. Genomsnittlig uppehållstid Primär skyddszon för Sätila vattentäkt beräknas efter ett vattenuttag på 432 m 3 /dygn (5 l/s), vilket motsvarar vattentäktens långsiktiga kapacitet. För att beräkna grundvattnets genomsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt brunnen kan grundvattenmagasinets aktiva volym uppskattas. Enligt nedan angivna förutsättningar kan erforderligt vattenskyddsområde beräknas med sambandet: 28 (38)

r 2 Q t = π b n e (ekvation 1) där r = radien (m) Q = uttagen vattenmängd (m 3 /dygn) = 432 m 3 /dygn t = uppehållstid (dygn) = 100 dygn b = det vattenförande lagret mäktighet (m) = 10-20 m n e = effektiv porositet = 20-30 % Istället för att utnyttja ett enskilt värde för den effektiva porositeten och det vattenförande lagrets mäktighet ansätts intervall inom vilka parametrarna kan variera. Beräkningen av det radiella avståndet från brunnarna som erfordras vid 100 dygns uttag, görs sedan med Monte Carlo simulering 12. Med denna metod illustreras osäkerheten i beräkningsresultatet. Osäkerheten är ofta stor vid denna typ av beräkningar beroende på bl.a. bristfälliga data. Metoden gör det även möjligt att välja vilken säkerhet/osäkerhet man önskar tillämpa vid val av skyddsavstånd. En åtgärd för att minska osäkerheter är att införskaffa mer data genom nya fältundersökningar. Resultatet av genomförd Monte Carlo simulering enligt ovanstående samband redovisas i tabell 1. Tabell 1 Beräknat erforderligt skyddsavstånd (r) för uttagsbrunnen vid utformning av primär skyddszon enligt ovanstående samband. Sannolikhet r (m) 0% 46 10% 53 25% 56 50% 61 75% 67 90% 72 100% 90 Resultatet innebär att det med 50 % säkerhet erfordras ett minsta avstånd från uttagsbrunnen på 61 m då radiellt tillflöde av grundvatten förutsätts. Med en säkerhet på 90 %, erfordras ett avstånd på ca 72 m. För att avgränsa primär skyddszon i Sätila har säkerheten 90 % valts. 12 Metod för statistisk simulering där ett önskat antal beräkningar utförs enligt angivna intervall och statistiska fördelningar. Resultatet bygger på 10 000 beräkningar. Beräkningen har skett i Crystal Ball. 29 (38)

Grundvattnets strömningshastighet Avgränsningen av primär skyddszon kan även baseras på strömningstidsberäkningar enligt Darcy s lag med sambandet enligt nedan angivna förutsättningar: K i v = (ekvation 2) n e där: K = hydraulisk konduktivitet (m/s) = 1*10-3 5*10-4 m/s i = hydraulisk gradient (m/m) = 0,005-0,01 n e = porositet= 20-30 % Även i denna beräkning ansätts ett intervall inom vilket de ingående parametrarna varierar (hydraulisk konduktivitet, gradient och porositet). Beräkning av strömningshastigheten har sedan genomförts med Monte Carlo simulering enligt beskrivning ovan. Resultatet redovisas i tabell 3. Tabell 3 Beräknad hastighet för grundvattenströmning. Sannolikhet v (m/dygn) 0% 0,03 10% 0,28 25% 0,48 50% 0,87 75% 1,49 90% 2,31 100% 13,64 Resultatet av Monte Carlo simuleringen innebär att med 50 % säkerhet är den beräknade strömningshastigheten långsammare än 0,87 m/dygn. Med 90 % säkerhet är strömningshastigheten lägre än 2,3 m/dygn. Denna hastighet har använts för att avgränsa skyddszoner för Sätila vattentäkt. Det dimensionerade skyddsavståndet för primär skyddszon enligt beräkningar av strömningshastigheten i grundvattenzonen blir då 230 m vid uppehållstiden 100 dygn. Vid dimensionerande skyddsavstånd för primär skyddszon vid Sätila vattentäkt används resultatet av båda beräkningsalternativen. Tillströmningen av grundvatten bedöms främst ske från nordväst och i 30 (38)

denna riktning används beräknad grundvattenströmningshastighet för att avgränsa skyddszonen. 8.2.3 Sekundär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Grundvattnets strömningshastighet För att avgränsa den sekundära skyddszon för Sätila vattentäkt kan strömningshastigheten 2,3 m/dygn användas enligt beräkningen ovan. Det dimensionerade skyddsavstånd för sekundär skyddszon ligger därmed på ca 840 m för att uppehållstiden ett år ska uppnås. Tillrinningsområdet ligger norr om vattentäkten och söderut har därför ingen sekundär skyddszon utformats. Vattenbalans Grundvattenbildningen inom området skall motsvara ett års vattenuttag enligt sambandet: Q 365 432 A = A = = 0.39 C N 0,8 0,500 km 2 där N = Nettonederbörd ca 500 mm/år (15.9 l/s*km 2 ). C = Infiltrationsfaktor för isälvsmaterial (sand och grus), ca 0.8. Q = Vattenuttag under 1 år, 365*432 m 3 A = Erforderlig area, km 2 För att uppnå vattenbalans erfordras ett nybildningsområde för det aktuella grundvattenuttaget på ca 0,39 km 2. Om radiell grundvattenströmning mot uttagsbrunnen antas, motsvarar detta ett 31 (38)

område med radien 350 m. Enligt utvärderingen av genomförd provpumpning antas grundvattenmagasinet motsvara en kanal med hydrauliska bredden 250 m. Vattenbalansberäkningen innebär att kanalen måste vara ca 1,5 km lång, d.v.s. ca 750 m i vardera riktningen från vattentäkten räknat. 8.2.4 Tertiär zon Ur Naturvårdsverkets handbok (kap 4.2.3-4.2.5) Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zoner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsområdet till vattentäkten bör omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon har utformats för Sätila vattentäkt inom områden som bedöms kunna påverka grundvattnet negativt ur ett långsiktigt perspektiv. 8.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa område har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 8.3.1 Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning, så att råvattnet efter 32 (38)

normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 8.4 Platsspecifika motiv En primär, en sekundär och en tertiär skyddszon har avgränsats mot bakgrund av de hydrogeologiska förhållandena och riskanalysen. Nedan redogörs för platsspecifika motiv för gränsdragningen enligt numrering i figur 3. Vattentäktzonen är inte utmärkt på kartan. P1 Avgränsningen av primär skyddszon baseras på beräkningar av storleken på det område som erfordras för 100 dygns uppehållstid ska uppnås. P2 Den primära skyddszonen ansluter till Lygnerns strand. Någon inducerad infiltration bedöms inte förekomma inom detta område och Lygnern behöver därför inte omfattas av vattenskyddsområdet. 33 (38)