Åbo Akademis datacentral Åbo Akademis datacentral Verksamhetsberättelsen 1998 stig-goran.lindqvist@abo.fi DC:s uppgifter, datadirektionen Datacentralens uppgifter (ur instruktionen) Datadirektionen Datacentralens uppgifter är att främja utnyttjandet av datateknik i forskning, undervisning och förvaltning vid akademin, även vid Österbottens högskola, genom: 1 att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla den automatiska databehandlingen och informationsförvaltningen samt den datorstödda kommunikationen vid akademin, 2 att erbjuda adb-resurser och adb-sakkunskap åt akademins institutioner och inrättningar, deras anställda och studerande, 3 att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, 4 att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av adb-utrustning och basprogramvara för akademins institutioner och inrättningar, samt 5 att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. Sammansättningen 1.3.1996-1.8.1998: Törn, Aimo prof., ordförande (prof. Joakim von Wright) Fagervik, Kaj prof., viceordf. (till.plan. Nils Kullberg) Björkqvist, Ole prof. (lektor Tore Weijola) Hotokka, Matti prof. (prof. Christer Carlsson) Nyback-Alanen, Harriet informatiker (bibl. Egil Gersow) Flück, Jan-Eric IT-specialplan. (äldre plan. Johan Boholm Kurten, Harriet studiesekr. (kamrer Malena Lassus) Sarelin, Birgitta ass. (prof.ralflindman) Saarinen, Mårten planerare (plan. Uffe Wikström) Lindroth, Mattias stud. (stud. Jan Ekholm) Mandattiden förlängdes från 28.2 till 1.8.98 på grund av förvaltningsreformen. 1
Sammansättningen 1.8.1998-31.7.2000: Törn, Aimo prof.,ordförande (prof. Joakim von Wright) Fagervik, Kaj prof., viceordf. (FM Jörgen Bergman) Carlsson, Christer prof. (prof. Ole Björkqvist) Viemerö, Vappu timlärare (prof. Matti Hotokka) Nyback-Alanen,Harriet informatiker (bibl. Egil Gersow) Laaksonen, Jussi äldre plan. (till.plan.niklas Henriksson) Lassus, Malena kamrer (studiesekr. Harriet Kurtén) Sarelin, Birgitta ass. (aman. Tom Björkfors) Fagerström, Kerstin plan. (plan. Mårten Saarinen) Eriksson, Niklas stud. (stud. Sten Nordström) Föredragande: Stig-Göran Lindqvist (Anne Adel) Ur datadirektionens verksamhet Direktionen sammanträdde 5 gånger under året för totalt 18 ärenden. (1997 var det 4 möten för 12 ärenden). De ökande kostnaderna för datanätanvändningen var ett av årets diskussionsämnen. Särskilt Funet behöver bredare finansiering för att klara av utlandstrafiken, som fortsätter att växa med 150% årligen. En UVM-arbetsgrupp rekommenderade bl.a. stegvis övergång till volymbaserade avgifter. Samtidigt är strävan att öka Funets medlemmar relativa andel av finansieringen från 30% till c:a 50%. En tredubbling av den årliga medlemsavgiften förutspås till år 2001. De ökande kostnaderna förutsätter bättre statistik och regleringsmöjligheter även inom universitetet. Under året genomförde datacentralen en samanskaffning av datorutrustning till institutionerna. Tyngdpunkten låg på pc:s och laserskrivare. Offertrundans segrare var Mikrologs Osborne-pc (en 350 MHz pentium II), Pinus som försäljare av Nokia- och Sony-monitorer samt HP:s laserskrivare. Rekommendationslistan ändrades sålunda inte. Direktionen fördelade de 112 pc:na och 22 laserskrivarna mellan institutionerna. På grund av den ökande printningen på Akademins laserskrivare beslöt direktionen i samråd med förvaltningsämbetet att gå in för debitering av utskrifterna räknat från 1.1.1999. Förhoppningen är att onödig printning minskar och att vi sålunda sparar kemikalier och papper. Samtidigt införs en avgift för privat printning. DC utvecklade ett statistik- och debiteringssystem under året. Akademin fick en ny förvaltningsinstruktion, som i sin tur medförde ett behov av att revidera även instruktionen för de fristående inrättningarna (dessa kallas härefter för institutioner). Arbetet inleddes under hösten. Akademin planerar att i samarbete med de övriga Åbo-universiteten utvidga utbildningen i datateknik. Detta skulle också medföra en ökad belastning på den av DC upprätthållna IT-infrastrukturen. Diskussionen inleddes under hösten. 2
DC:s uppgifter, datadirektionen Resultatförhandlingarna med rektor hölls den 20.11. Diskussionsämnen var bl.a. statistik och mått på DC:s verksamhet, och på vilket sätt Akademins externt finansierade verksamhet kunde delta i IT-infrastrukturkostnaderna. Datacentralens verksamhet, en översikt Årets stora satsning inom DC var otvivelaktigt igångkörandet av närstödet. Akademins styrelse beslöt 1997 vid behandlingen av Akademins ITutvecklingsplan att särskilt prioritera en utbyggnad av närstödet. DC tilldelades 5 planerare för ändamålet. Samtidigt omstrukturerade DC sin personalorganisation och arbetsfördelning internt. Totalt 15 planerare, eller hälften av DC:s personal, är nu aktiva inom närstödet. Alla har dock till minst 50% även andra uppgifter såsom underhåll och utvecklingsarbete inom DC:s sektioner. Reformen innebar att DC tog ett stort steg ut närmare institutionerna och de enskilda slutanvändarna. Den grundläggande tanken är, förutom att föra IT-stödet så nära användaren som möjligt, att öppna en ny informationskanal mellan institutionen och DC, närstödsplaneraren är DC:s representant på institutionen och institutionens talesman på DC. Modellen vidareutvecklas fortfarande på basen av erfarenheterna, men den har allmänt mottagits synnerligen positivt ute på fältet. Närstödsuppdragen, sådana som tog mera än 30 minuter, bokfördes för Åbos del under hösten. Antalet steg till c:a 250 per månad. Närstödsmodellen är unik åtminstone i Finland och har väckt uppmärksamhet vid de andra universiteten, DC presenterade den bl.a. vid universitetens IT-dagar i Tammerfors i november. DC:s personalresurser i Vasa stärktes från 3 till nästan 6 under året i samband med införandet av närstödet. En av de fem nya närstödsplanerarna placerades i Vasa. Därtill återinrättade DC en planerartjänst som samtidigt överfördes till Vasa. Hela planerarpersonalen deltar i närstödet. En lokal reparationspunkt, en filial till labbet i Åbo grundades. Genom en överenskommelse med ÖH-förvaltningen ordnades en avdelningssekreterarresurs åt DC. DC i Vasa fick nya utrymmen under hösten. Införandet av NT på bords-pc:na och utvecklandet av NT-omgivningen fortsatte. I praktiken har nu så gott som alla anställda och studerande såväl ett NT- som ett unix-användarnamn. Antalet registrerade NTanvändarnamn uppgår till 5 816 i Åbo och 2 410 i Vasa (inklusive övningsskolan), medan antalet NT-datorer växte till 853 i Åbo och 284 i Vasa (för ett år sen fanns det 300 NT-pc:s). ÅA hör till pionjärerna beträffande införandet av NT i denna omfattning och på ett dylikt koordinerat sätt. Autentiseringen av pc-användarna har bl.a. lett till att pc-klasserna har fredats mot utomstående, och studerandena har 3
kunnat byta till ett grafiskt e-postsystem (Eudora). I Vasa övergick Akademin helt till NT-miljön, så när som på en relativt stor men minskande mac-park. Unix slopades. Datasäkerheten får en allt större roll. Den ökande volymen av oönskad e-post, s.k. spam-mails, och de allt allvarligare dataintrången medför att Akademins tillsvidare öppna datanät under 1999 måste slutas. I princip vilka som helst protokoll har förmedlats till vilken som helst dator och de flesta serverfunktioner har varit tillåtna. Nu införs filtrering så att endast vissa protokoll tillåts till vissa specificerade datorer. Ett mål är att endast välskötta och behövliga tjänster syns mot internet. Övervakningskameror monterades på försök upp i ASA-huset. Ny utrustning för säkerhetskopiering skaffades till såväl Åbo som Vasa med beredskap att ta backup-kopior av alla serverdatorer vid Akademin. Projektet det virtuella universitetet överlämnade sin slutrapport till rektor i december. Projektet påtalar bl.a. behovet av en satsning på det digitala biblioteket, samt på utvecklandet av den datorstödda undervisningen såväl tekniskt som pedagogiskt. Utnyttjandet av datakommunikation inom också forskning och undervisning betonades. Projektet var tillsammans med datacentralen testanvändare av den nya ATM-mötestekniken mellan Åbo och Vasa. En ATM-baserad videomötesutrustning skaffades till DC i Åbo och Vasa. Utrustningen är av märket Cellstack. Den utnyttjar en fast ATM-kanal med c:a 6 Mbits/s bandvidd över Funet. ATM-tekniken innebar ett genombrott vad gäller bild- och ljudkvalitet jämfört med tidigare ISDN-baserade mötestekniker. Utrustningen är lättanvänd och står gratis till Akademins enheters förfogande. DC arrangerade under årets vackraste veckoslut den 15-16 maj ett ITseminarium och ett efterföljande skärgårdsäventyr för de rikssvenska universitetsdatacentralernas personal (c:a 80 deltagare). Datacentralens samarbete med Åbo yrkeshögskola konkretiserades i ett samarbetsavtal enligt vilket datacentralen driver en gemensam serverdator för ÅA:s och ÅYHS:s biblioteks databaser. Samtidigt skaffades en ny dator med beredskap att klara av år2000-problematiken. Det tidigare samarbetet mellan Åbo-högskolornas datacentraler har fortsatt på bred front. DC medverkade fortsättningsvis i Egentliga Finlands landskapsförbunds kompetenscenter-verksamhet, området för informationsteknik och elektronik, som avslutades vid årsskiftet. 4
DC:s uppgifter, datadirektionen Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis: DC:s administration består av en byråsekreterare och en direktör. Förutom rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av adb-material (disketter, laserkasetter, manualer) och programvara (bl.a. Microsofts program, Corel WP och SPSS), samt om bokningen av datorklasser och datorutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar bl.a. för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins IT-arkitektur och koordinerandet samt utvecklandet av den. Databassektionen sköter om underhållet, utvecklandet och optimeringen av relationsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip och bibliotekssystemet VTLS, samt om tillämpningarna som grundar sig på dessa. Hit hör bl.a. personal-, studie- och ekonomiförvaltningens system. Informationssystemet WWW hör till sektionens ansvarsområde. Ingres- och Prositdatabaserna och -datorerna är gemensamma med TuKKK. Trip-systemet är gemensamt med TuY. Under hösten 1998 togs det nya lönesystemet Palkka ibruk. Palkka körs på Unic Oy:s (Tietos) datorer i Esbo. Det har år2000-beredskap. Personaladministrationen förenhetligades genom att Palkka tar behövlig personinformation ur personalregistret HeVi. Tidigare hade Akademin två separata personalregister. minsture-tillämpningen, möjligheten att via e-post få ett utdrag över sina studieprestationer från Sture-databasen, blev allt populärare. Antalet utdrag uppgick 1998 till 28 268 (23 900 året förut). Trip-systemets webb-gränssnitt utnyttjas vid sökning från i allt flera databaser, vilket betydligt underlättat åtkomsten. Antalet förbindelsetimmar uppgick till 12 968 (-7%). Antalet Trip-användare var 140 (-20%). TuY stod för 50% av användningen. Storanvändare vid ÅA är bl.a. inst. för informationsförvaltning, ÅAB, FÄ, IMR med Rättsvetenskap, Etnologi samt Folkloristik. (se närmare bilagan över datoranvändningen). Digitaliseringen av Akademins olika typers bildsamlingar fortsätter. Textdelen av databaserna ligger i Trip, medan bilderna lagras som separata filer på serverdatorn Arvid. Biblioteksdatorn Bo byttes till en HP 3000/928, som har större kapacitet än den gamla och beredskap att klara år2000-övergången. Datorn köptes tillsammans med Åbo Yrkeshögskola, vars VTLS-databas läggs på den. Nya cd-rom databaser skaffades av biblioteket och installerades på cdserverdatorerna. Det finns ett 20-tal referens- och faktadatabaser. Webbstatistik. Datamängden i ÅA:s huvudwebbserver www.abo.fi (in- 5
kluderar enheternas sidor) motsvarade vid årsskiftet c:a 1.47 miljarder tecken (-25%). Antalet Åbo-användare med personlig hemsida var vid årsskiftet c:a 1254 (-10%), och motsvarande datamängd c:a 1.37 miljarder tecken (+71%). Antalet exporterade html-dokument (lästa sidor) ut från www.abo.fi uppgick 1998 till 6.284 miljoner och 0.378 miljoner från Vasa, totalt +26% jämfört med 1997. Den exporterade datamängden från Åbo motsvarar 132 miljarder tecken (-8%), eller några hyll-km böcker. Minskningen i vissa siffror beror på att TuKKK:s användare övergått till egen serverdator. Drygt 60% av materialet gick till.fi-domänen (inkluderande abo.fi), c:a 15% till USA och c:a 5% till Sverige. Sektionen för datakommunikation Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (router- och brodatorer, switchar, terminalservers, repeaters, nätanalysatorer m.m), samt för nätets kopplingar utåt mot Funet, Internet och andra nät. Sektionen sköter postmaster - funktionen för datorposten. Så gott som alla pc:s har nu direkt ethernetanslutning. Även de sista nätlaserskrivarna kunde under 1998 förses med ethernetkort. Införandet av ATM i det lokala datanätet fortsatte. ATM nådde Axelia och City-kvarteren. Akademins centrala router förnyades till en Cisco 7206. Funet-anslutningen är nu på 155 Mb/s mot såväl Esbo som Vasa. Studentbynätet byggdes vidare. Experimentet med fasta ADSL-linjer hem fortsatte. Två nya uppkopplingsservers av typ Livingston PM3 ersatte under året den gamla modembanken Odie. Serverdatorerna är placerade på TY och används av alla tre Åbo-universiteten gemensamt. Autentisdatanätanslutningar Åbo Vasa Sammanlagt ökning från -96 - pc:s ( ethernätkopplade ~1 700 331 2 000 13% - macar ( ethernätkopplade ) ~80 126 200-18% - unix-arbetsstationer 95 1 96 1% - gemensamma serverdatorer 27 9 36 3% - laserskrivare ( ethernätkopplade ) 148 36 184 37% - ATM-switchar 10 2 12 -routers 3 1 4 - broar 60 19 79-32% - terminalservers 60 60-25% Serieport-anslutningar (via terminalservers) 140 Antalet apparater ~2 300 525 ~2 800 7% 6
DC:s uppgifter, datadirektionen eringen av Akademins användare sköts lokalt av DC. Antalet olika användare var 1 768, antalet inloggningar (> 60 s) till Akademins datanät var under året 170 845 st. och den sammanlagda uppkopplingstiden var 73 914 timmar. Labbet Labbet svarar för kabelnätets utbyggnad och underhåll samt för hårdvaru-underhållet av Akademins datorutrustning. Apparatparken ökar årligen. Antalet bords- och serverdatorer, laserskrivare, terminaler, terminalservers och bro-datorer, vars service labbet sköter, uppgår nu till sammanlagt c:a 2 800. Under 1998 reparerades 215 ÅA-apparater av vilka 60% pc:s, 25% laserskrivare och 5% monitorer. Antalet åtgärder utförda på labbet har minskat med 30% från 1997 till en följd av att närstödsplanerarna utför enklare åtgärder direkt på institutionerna, vilket snabbat upp proceduren. Labbets personal har deltagit i ICL:s monitorkurser. Labbet är auktoriserad servicepunkt för Osborne, Pinus och Toshiba. Labbet har under året kablerat Kårens studentbostäder och kansli, samt omkablerat delar av Datacity med tvinnad parkabel. Bibliotekets läsesal är försedd med 24 st. plug-in anslutningar till Akademins datanät för bärbara pc:s. Datorn bör vara försedd med ett ethernetkort. IP-adresser har reserverats för ändamålet. Pc-sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som institutionsgemensamma skivor, cd-servers m.m. Pc-sektionen åtgärdar pc-problem som sakkunnighjälp för närstödsplanerarna och institutionernas adb-kontaktpersoner, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Under utveckling är att kunna sköta en större del av användarrådgivningen och åtgärdandet av fel över datanätet. Ett storprojekt är alltså vidareutvecklandet av NT-miljön (se närmare sida 3). Sektionen har under året utvecklat ett nytt användningskoncept för Windows 95 datorer. Avsikten är att gamla datorer (såsom 486:or och gamla pentiums på vilka inte NT kan köras effektivt) upprustas och förses med Windows 95/98 varefter de kan utnyttjas av studerande för enklare tillämpningar. Det nya konceptet innebär att användaren autenticeras såsom i NT och han/hon kan på ett säkert sätt utnyttja hemområdesfunktionerna, bl.a e-post. Sektionen förmedlar persondatorer och monitorer i första hand åt insti- 7
tutionerna och enheterna och bistår även vid privata anskaffningar. År 1998 förmedlades 266 monitorer (12 st 19 och resten 17, 169 var av märket Sony och resten Nokia). Antalet pc:s var 308 (256 Osborne och resten Pinus). Den gemensamma anskaffningen är inräknad i siffrorna. Antalet förmedlade bärbara var 33 (30 st Toshiba, de övriga IBM). Av ekonomisk betydelse för Akademin (flera 100 000 mk sparas årligen) är campuslicens-avtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. År 1998 förmedlades bl.a. 705 Microsoft-licenser, 57 Corel-licenser och 27 (nya) SPSS-licenser. Unix-sektionen underhåller och utvecklar serverdatorerna, deras basprogramvara och administration (bl.a. Aton, Ra, databasdatorer såsom Aura och Onassis, pc-serverdatorerna och Alpha-superarbetsstationerna). Den stöder Akademins unix-arbetsstations- och terminalanvändare, samt ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Den svarar för Akademins datanät-laserskrivare (184 st) och för rådgivningen kring textsättningsprogramvara (FrameMaker, PostScript). Sektionen handhar även sådana allt centralare uppgifter som utvecklandet och övervakningen av datanätets och serverdatorernas säkerhet, och rapporteringen av all datoranvändning och dess kostnader per resultatenhet. Administrationen av Akademins datoranvändare (deras användarnamn, filområden, e-postservicen o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. Antalet användare minskades från över 10 000 till 7200 genom att TuKKK:s och yrkeshögskolans Sydväst datorpostanvändning flyttades över till respektive högskolas egen datorpostserver. Nya serverdatorer som unix-sektionen installerade under året var bl.a. en ny datorpostserver (en Sun Ultra Enterprise 250) och nya Onassis (en Sun Ultra 10). Ny utrustning för säkerhetskopiering med kasettrobotar skaffades till såväl Åbo (Sun Storedge Datacenter) som Vasa (Sony TSL DAT med ArcServe). Datorposten har redan i flera år nått så gott som alla anställda och studerande vid Akademin. Akademins datorpostservers i Åbo och Vasa delade under 1998 ut 4 572 000 e-brev + 700 000 (Vasa)???. Antalet avsända e-brev från abo.fi-området under året var 1 023 000 + 320 000???. Sektionen sköter anskaffningen av nätlaserskrivare. Under året inköptes drygt 40 skrivare. Införandet av utskriftdebitering sysselsatte sektionen, som utvecklade programvaran. Antalet sidor som printas ut på nätlaserskrivare är av storleksordningen 3 miljoner årligen. 8
DC:s uppgifter, datadirektionen Vasa-sektionen svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av Åbo-sektionerna. I Vasa och Jakobstad har Akademin drygt 500 apparater anslutna till datanätet. Macarnas andel av bordsdatorerna i Vasa har under året minskat från 38% till 28%. Enhetens specialområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediatekniken i samarbete med institutionerna i Vasa, men också med Åbo-institutionerna och bl.a. med Fortbildningscentralen. Vasa-enheten har också särkunskap om macintosh-datorer och stöder med den Åbos pc-sektion. Under året testades olika slag av videomötesutrustning. Det nya ATM-baserade videomötessystemet mellan Åbo och Vasa togs i produktionsbruk (se sida 4). Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ansluten till datanätet och till adb-servicefunktionerna via DC i Vasa. BLU fick under året en pc-klass via den gemensamma anskaffningen. Personalresurserna förstärktes kraftigt under året (se sida 4). Under året fortsatte utvecklandet av NT-konceptet. Unix togs ur bruk och serverfunktionerna överfördes helt till NT, vilket innebär en betydande rationalisering. Två nya kraftiga NT-servers skaffades. NTdomainen Vasa har nu 181 pc:s, och övningsskolans domain Vos har 103 maskiner. Antalet användarnamn är 1805 resp. 605. En videoserverfunktion påbörjades på en av de nya NT-servrarna. Avsikten är att institutionerna kan lägga upp video- och annat multimediamaterial på servern för distribution över datanätet. Mediahuset hör till de första användarna. 9
Personalen 1998 Fast och långtidsanställd personal DC:s administration Databas-sektionen Datakommunikationen Labbet Persondator-sektionen Unix-sektionen direktör Stig-Göran Lindqvist byråsekreterare Anne-Maj Adel (överförd till DC 1.8) IT-specialplanerare Susanne Olin, viceförest., sektionschef äldreplanerare Margita Myllyniemi äldreplanerare+ Rainer Engblom (till 31.10, stiftelsemedel) IT-planerare+ Harri Sylvander (från 17.3) chefsplanerare+ Marie-Louise Lindström (Bibliotekets adb) chefsplanerare Pernilla Sund (tjänstledig) äldreplanerare Niklas Henriksson sektionschef IT-planerare+ Niklas Forsén (från 15.4) IT-planerare+ Thomas Backa (från 23.2) chefsplanerare Leif Basilier sektionschef äldreplanerare Mats Lipkin (från 1.9 i Vasa) IT-planerare Thomas Nylund (från 1.8) IT-instruktörI Heikki Laasonen IT-specialplanerare Jan-Eric Flück sektionschef äldreplanerare+ Johan Boholm (till 31.8) äldreplanerare+ Jussi Laaksonen äldreplanerare+ Kim Lindell äldreplanerare+ Antti Karru IT-planerare+ Nicklas Karlsson (från 27.1) IT-planerare+ Dan Holm (från 2.2) IT-planerare+ Sami Laihorinne (från 1.9) tillämpningsplanerarenils Kullberg (Bioteknikcentret) IT-specialplanerare Matti Huvila sektionschef IT-specialplanerare Barbro Sjöblom tillämpningsplanerareniklas Sjöström äldreplanerare Markus Talaslahti IT-planerare+ Niclas Södergård (26.1-31.10) Vasa-enheten IT-specialplanerare + Stefan Levander sektionschef 10
Personalen 1998 chefsplanerare + Jens Granlund äldre planerare + Petri Vuorinen (stiftelsemedel) äldre planerare + Johan Boholm (i Vasa från 1.9)) avdelningssekreteraresusanne Wahlman (anställd av ÖH) äldre planerare + Mats Lipkin (från 1.9 i Vasa), se labbet Närstödet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvarig för närstödet i Åbo är Barbro Sjöblom och i Vasa Stefan Levander. För kortare tid anställd personal projektanställd personal Tapio Tihilä, IT-instruktör, labbet, kableringen 1.8-30.11.98 civiltjänstgörare Olle Englund,Vasa-sektionen, 4.7.97-3.7.98 Marcus Wikström, pc-sektionen, 1.8.97-31.7.98 Kim Fredenberg, pc-sektionen, 17.4.98-14.4.99 anställd för arbetskraftsministeriets medel Lassi Väinölä, labbet, kableringen 3.11.97-2.5.98 Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen 30 arbetsår och den korttidsanställda 2 år 2 mån. 11
Institutionernas IT-kontaktpersoner 31.12.98 - acceleratorlaboratoriet Jörgen Bergman - analytisk kemi Mikael Wasberg - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - barnträdgårdslärarutbildn. Krister Andersson - biblioteket Marie-Louise Lindström - biokemi Jussi Meriluoto - biologi Thomas Bymark - bioteknikcentret Rolf Sara - donnerska Björn Dahla - ekonomibyrån Mona Dahlström - ekonomisk geografi Monica Nyholm - engelska LenaKoski,BritaWårvik - esf:s kansli Carita Isaksson - etnologi John Hackman - exegetik Karl-Gustav Sandelin - filosofi Benjamin Donner, Björn Törnroth - inst. finlandssv. samhällsforsk.fjalar Finnäs - finska Yvonne Bertills - folkloristik Lena Marander-Eklund - fortbildningscentralen M. Saarinen, K. Fagerström - franska och klassiska Birgitta Sandås - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Hotokka - företagsekonomi Peter Nielsen, Birgit Lindblom - förbränningsteknik Rainer Backman, Paul Söderholm - förvaltningsbyrån Benita Qvarnström - förvaltningsämbetet Bengt Sandell - geologi Leif Bergman, Fredrik Strandman - hf:s kansli Maja Anckar - historia LauraHollsten - iamsr-projektet Niclas Södergård - informationsbehandling M.Aspnäs, G.Selen, Å.Gustavson - informationsförvaltning Sofia Nygård - informationssystem Niclas Södergård - kemisk träförädling Robert Gyllenberg - konstvetenskap Heidi Pfäffli - ktf:s kansli Ulla Bäckström - kvinnoforskning Ann-Louise Söderlund - kyrkohistoria (pr.teologi) Birgitta Sarelin - litteraturvetenskap John Sundholm - lärarutbildning E.Sundell, Röj-Lindberg - matematik Ann-Mari Dahlström - mnf:s kansli Hillevi Karjalainen - musikvetenskap, sibeliusm. Johannes Brusila - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - offentlig förvaltning Marina Hamberg, Marko Joas - oorganisk kemi Kaj Fröberg, Clifford Ekholm - organisk kemi Carl-Johan Wikman - papperskemi John Näsman 12
- parasitologi Harry Björklund - praktisk teologi (kyrkohist) Birgitta Sarelin - psykologi Benita Blomqvist - reglerteknik Stefan Rönnblad - religionsvetenskap Anne Holmberg - ryska Martina Björklund - rättsvetenskap Harriet Nyback-Alanen - samhällsvetenskaper, Vasa Göran Djupsund - skogsprodukternas kemi Jarl Hemming - skärgårdsinstitutet Margareta Nybacka-Willner - sociologi Solveig Bystedt - språktjänst Kenneth Sjölund, H.Nordström - samhällsekonomi och statistikösten Widjeskog - statskunskap Marina Hamberg, K. Grönlund - studiebyrån Harriet Kurten - svenska Martin Haastrup-Ström - systematisk teologi Tage Kurten - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk polymerkemi Carl-Johan Wikman - tryckeriet Martti Salminen - tyska Marita Törnqvist-Pesonen - vårdvetenskap Marina Aittamäki - värmeteknik Alf Hermanson 13
Ekonomin DC:s budget 1998, per anslagskälla och beslut, en översikt anslag 1000 mk förverkligat 1000 mk 3950 (+13%) 3774 mom. 211111, ordinarie löner 3600 3434 löner inkl. 2 stabiliserade tjänster 200 200 planerare, BTC 150 140 övriga löner (prosit/www) 1950 (-7%) 2012 211112, driftsutgifter 1490 (-24%) 1667 21112, anskaffningar 2000 1934 datorer till institutionerna, närstöd 1645 1528 datorutrustning 355 406 närstödets löner 299 (-38%) 0 4962112, rest från 1997 177 (-34%) 191 21121/22 kundtjänst -98 170 pc-planerare 21 övrigt 9866 (-5%) 9578 (-4%) totalt Siffrorna i detta avsnitt är DC:s egna inofficiella och preliminära bokslut för 1998. Inom parentes visas ökningen/minskningen i procent jämfört med 1997. Totalt-raden uppvisar en minskning jämfört med 1997 om man korrigerar för 2 Mmk:s-anslaget. Löneutgifterna växte 1998 på grund av närstödet. De växer ytterligare 1999, då de nya stabiliserade tjänsterna och närstödet fungerar hela året. Driftsanslaget är klart underdimensionerat, så också 1999. Prognosen för bokslutet 1998 uppvisar sålunda ett överskott i verksamheten på knappt 300 000 mk. En stor del av överskottet beror på att faktureringen av vissa anskaffningar förskjutits över årsskiftet, bl.a. c:a 120 000 mk av 2 Mmk:s anslaget. Överskottet i den externa verksamheten är klart mindre än tidigare år, främst beroende på att förmedlingen av Microsoft-licenser till hemdatorerna fallit bort. 14
Ekonomin Driftsanslaget 1998 bokslut -97 bokslut -98 institutionsanslag och diverse 385 */ 383 serviceutgifter 386 412 datakommunikation 322 335 programvara 645 483 datacentralernas samarbete 13 11 IT-material 58 IT-utrustning av ringa värde 67 DC:s personals utrustning, datorrummen 310 263 övrigt 11 totalt 2 072 2012 */ Innehåller för 1997 IT-material och IT-utrustning av ringa värde En finare uppdelning av några utgifter Serviceutgifter bokslut -97 bokslut -98 serviceavtal, unix-datorer 31 21 serviceavtal, HP3000 22 10 serviceavtal, datanätet (router,atm-switchar) 28 55 labbet (reservdelar, kabelutrustning) 285 282 diverse service (luftkond,bevakning,bil,frakt) 14 23 övrigt 6 19 380 412 datakommunikation bokslut -97 bokslut -98 H:fors telefonf. (modem, linjer) 2 3 Vasa Läns Telefon (modem, linjer) 84 69 Tele, datapak 15 16 Funet 162 162 modembanker 58 85 322 335 programvara bokslut -97 bokslut -98 basprogramvara, Sun, Sun-kompatibla 113 33*/ basprogramvara, DEC 14 14 15
basprogramvara, HP 24 13 pc-basprogramvara 45 7 databaser, Ingres, Trip 100 96 övriga tillämpningsprogram, underhållsavtal 153 183 programvara, nyanskaffningar 196 137 645 483 */ TuKKK betalar därtill 42 000 mk för sin användning Anskaffningarna 1998 bokslut -97 bokslut -98 Serverdatorer 434 268 superarbetsstationer 244 0 datorklasserna 656 627 datanätet, labbet 473 526 specialutrustning 106 246 totalt 1913 1667 Serverdatorsumman innehåller bl.a. en ny datorpostserver, två NTservers till Vasa och en ny Onassis-server för bokföringen. Axelia och BLU i Jakobstad fick nya pc-klasser medan ASA-klassen förnyades. ATM-baserad videomötesutrustning för Åbo-Vasa -möten skaffades. Summan för datanätet består av ATM-utrustning och en ny central router (163000 mk). Rektor beviljade 2 Mmk för närstödet och för datorutrustning till institutionerna i enlighet med styrelsens prioriteringar vid behnadlingen av Akademins IT-utvecklingsplan. Av denna summa reserverade datadirektionen 1.645 Mmk för datorutrustningen. Av summan användes 1.528 Mmk 1998, medan återstoden faktureras på 1999 års sida. Anslaget fördelas enligt följande: utrustning summa 108 pc:s (350 MHz) + monitorer (17 ) 1182 Microsoft-licenser till pc:s (NT, Office) 89 24 laserskrivare, ethernetkort 189 auditorieutrustning (pc:s, projektorer) 80 redaktionen, pc:s, programvara 33 diverse (modem, hubbar) 5 upprustning av gamla pc:s 45 ofördelat 22 16
Den externa finansieringen 1998 Det bokföringstekniska överskottet torde bli c:a 177 000 mk (265 000 mk 1997). Överskottet har huvudsakligen använts för löneutgifter för en pcplanerare. Förmedlingen av programvara åt anställda och studerande för privat bruk föll nästan helt bort då förmedlingen genom det nya Microsoftavtalet överfördes på återförsäljare. Modemavgifterna sänktes med 20% från 1.1.1998. Bokföringen möjliggjorde inte 1998 enkelt en uppdelning av inkomsterna. Den interna förmedlingsverksamheten Förmedlingen av utrustning, material, programvara och tjänster till Akademins institutioner och enheter uppgick ifjol till 3.073 Mmk (1997: 3.439 Mmk), uppdelat enligt nedan. Åtminstone beträffande laserkasetter, ethernätkort, MicroSoft- och Corel-program, samt nät-laserskrivare torde siffrorna ge en god bild av hela Akademins utgifter. 1997 1998 pc-bordsdatorer 913 1 010 unix-arbetsstationer 229 104 bärbara pc:s 297 440 monitorer 798 463 nät-laserskrivare 241 160 övrig utrustning 61 61 minneskretsar, simm 35 61 ethernetkort 34 23 skivminnen, diskettstationer 23 40 arbeten 102 29 linjehyror 27 MicroSoft program, manualer 405 367 Corel program (WP m.m.) 31 40 övrig programvara, manualer 50 31 disketter, diskettboxar, cd:s m.m. 38 30 laserkasetter 163 177 papper, färgband, färgutskrifter, m.m. 19 9 17
DC:s kontakter, samarbete, information Medlemskap Samarbete Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: - ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer - IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) - ISOC (Internet Society) - EUNIS (European University Information Systems Organisations), gruppmedlemskap - TUG (TeX Users Group, USA) - ASSESS (SPSS Users Group) - EXUG (European X Users Group) - ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) - FIUA (Finnish Ingres Users Association) - FUUG (Finnish Unix Users Group) - FISUG (Finnish Sun Users Group) - FINUG (Finnish HP National Users Group) - TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) - Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) DC:s samarbete med de övriga högskoledatacentralerna i landet omfattar så gott som dagliga informella kontakter. Därtill noteras att: - högskolornas adb-dagar hölls 5-6.11 i Tammerfors. DC representerades av 14 personer, med föredrag (Huvila, Sjöblom). - datacentralernas direktörer ordnade 2 möten under året, den 26-27.3 i T:fors gemensamt med högskolornas överbibliotekarier och den 29-30.9 i Joensuu. - datacentralerna bekostar fortsättningsvis en samarbetsperson, generalsekreteraren. Under 1996 sköttes posten av direktör Lasse Katajavuori från JoY. - DC är medlem i Funetklubben, Funets medlemsorganisationers samarbetsorgan. - DC är medlem i datacentralernas CERT-säkerhetsgrupp och i arbetsgruppen för utvecklandet av en organisationsmodell för datasäkerheten vid ett universitet. ÅA hör till pionjärerna. Datacentralernas årliga säkerhetsmöte hölls den 11-12.1 i Uleåborg. DC deltog med föredrag (Huvila) - Åbo-högskolornas datacentralers samarbete, som är livligt på en konkret nivå. Direktörerna träffas varje vecka. - Vasa-datacentralernas samarbete. - Ekonomiförvaltningens Prosit-system vidareutvecklades i samarbete med TuKKK (Engblom, Sylvander). - VTLS-samarbetet mellan biblioteken och datacentralerna (Lindström) 18
DC:s kontakter, samarbete, information Det nordiska samarbetet omfattade bl.a. - värdskapet för de rikssvenska universitetsdatacentralernas årsträff med IT-seminarium och ett skärgårdsäventyr i Åbo/Nagu 15-17.5. Antalet deltagare var c:a 80. Inbjudna var också de finlandssvenska och de andra Åbo-datacentralerna. Som huvudvärd fungerade Marie-Louise Lindström - deltagande i det nordiska administratörssamarbetet NUAS, dess IT-grupp (Lindqvist). Inom det regionala samarbetet noteras att - DC driver en serverdator för bibliotekstillämpningarna, som är gemensam för ÅA och Åbo yrkeshögskola. - DC deltog i ledningsgruppen för landskapsförbundets kompetenscenter, området för informationsteknik och elektronik (Lindqvist). Inom ÅA deltog DC bl.a. i - projektet det virtuella universitetet (Levander, Lindqvist) - den av rektor år 1996 utnämnda ledningsgruppen för datasäkerhet, där Huvila såsom datasäkerhetschef är ordförande och där Levander och Sjöström är medlemmar. - implementeringen av det nya lönesystemet Palkka (Olin) - en arbetsgrupp för utvecklandet av förvaltningens webbsidor (Lindqvist) Resor, fortbildning DC:s personal företog 105 resor under året (98 året förut), av dessa var 33 st. mellan Vasa och Åbo, och 10 till Jakobstad. DC:s personal deltog i utbildning kring bl.a. operativsystemet NT, ATM, lokalnätteknik, Cisco-routing, Nokias monitorer och kring det nationella gemensamma studentantagningssystemet Harek. Pc-sektionen och labbet har regelbundna teknikpalavers med huvudleverantörerna Mikrolog och Pinus. Utlandsresor: - Cebit 98, IT-mässa, 21-28.3 i Hannover, Karru, Laaksonen, Vuorinen - Virus workshop, 28-29.5, Stockholm, Lindell - Nordunet 98, 28.6-2.7 i Tromsö, Lindqvist - Tech Ed, MicroSoft konferens den 5-12.7 i Nizza, Flück - INET 98 (Internet) konferens den 21-24.7 i Geneve, Henriksson - EUNIS 98 den 21-22.9 i Prag, Lindqvist - Networks Telecom-mässan med möten 23.9 i Stockholm, Boholm - Comdex Fall 98 IT-mässa och -konferens, 15-20.11 i Las Vegas, och Windows NT Magazine Professional Conference, 2-4.12 i Los Angeles, Granlund - LISA 98-konferensen (Unix-systemadministration) 6-11.12 i Boston, Sjöström 19
- Trip-användarmöte 16.12 i Stockholm, Lindström DC besöktes under året av bl.a.: - Gerrit van Dijk, information officer, Univ. of Groningen, 11.9 DC:s informationsverksamhet Webben är DC:s viktigaste informationsmedium. Viktig är också e- post-listan för institutionernas IT-kontaktpersoner. DC-papperet kom ut med 2 nummer under året. Det utges även i elektronisk form (PDF-format) i Webben. Nr 36 i serien rapporter från datacentralen vid Åbo Akademi är verksamhetsberättelsen för 1997 Nr 37 är Persondatoromgivningen vid Åbo Akademi, Jan-Eric Flück. Oraklet, DC:s dejourtjänst, utnyttjas flitigt av användarna. Oraklet betjänar personligen, per telefon och per mail. Hela DC:s fasta personal deltar i Orakeltjänsten enligt en turlista. Införandet av närstödet föranledde ental större antal möten med institutionerna och enheterna om de praktiska arrangemangen och samtidigt diskussioner om aktuella problem. Den 17.12 ordnades ett julglöggstillfälle för IT-kontaktpersonerna med information- och diskussion om införandet av printerdebiteringen. I september hölls 6 informationstillfällen för de olika fakulteternas gulnäbbar, och i januari ett för de internationella studenterna. Fysioterapeut Mikko Harju från Medivire informerade om ergonomi vid bildskärmsarbete den 9.6. DC:s miniguider är mycket populära. De finns även i PDF-format i Webben, därifrån de kan printas ut. 20
Datoranvändningen Datoranvändningen Användningen har under de senaste åren medvetet styrts från centraldatorer/terminaler mot persondator/serverdator-miljön. Aton är en serverdator för arbetsstationsdatorerna och fungerar därtill som en allmän Unix- och beräkningsdator och som hemområdesdator. Antalet inloggningar består till en del av serverkontakter (NFS). Studerandenas e-posthantering står för en stor del av Atons inloggningar. Då NT införts på studentdatorerna är avsikten att denna flyttas ut på pc:s. Under 1998 har antalet inloggningar på Aton börjat minska. Istället ökar utnyttjandegraden på processorerna, Aton utvecklas sakta i riktning mot att bli en beräkningsdator. Aura (Solbourne 5/702) och Onassis är databasdatorer med de admi-nistrativa systemen. De är gemensamma med TuKKK. Bo är biblioteksdatorn med Alma-databasen. Användningen är stabil, något växande. Datorn uppgraderades till modell HP3000/928 under hösten. Från årsskiftet börjar även Åbo yrkeshögskola att köra sina bibliotekstillämpningar på datorn. Quattro är gamla Aton, som numera fungerar som server för Trip-textdatabaserna. Farmen av superarbetsstationer bestod 1998 av 6 st. DEC Alphastations med DEC Unix för tunga beräkningsuppgifter. Beträffande dem är cputiden det mest relevanta måttet på användningen. Superstationernas processorer är ständigt överbelastade. De vanliga unix-arbetsstationerna är 95 st. Server- och centraldatoranvändningen, sammanlagt 1998 1997 ökning antal inloggningar (unix) 1 304 000 1 578 000-17% kostnader (1000 mk) (unix) 4 138 4 424-6% förbindelsetimmar (unix) 705 000 739 000-5% antal användarnamn, Unix och NT 7 200 10 000 antal användarnamn, Aura 434 485-11% antal användarnamn, superstationerna 60 + 33% Antalet användarnamn har minskat kraftigt. Orsaken är att TuKKK:s och yrkeshögskolans Sydväst e-postanvändare har flyttats över till respektive högskolas egen e-postserver. 21
dator eller datorgrupp resurser 1000 mk antal körningar förbindelse timmar cputimmar Aton (Sun Enterprise 1 041 993 000-9% 222 000-11% 14 500 + 42% Ultra2m2300) superstationer (5 Alpha) 923 5 600-15% 50 200 + 20% 26 600 + 6% Aura (Sun Ultra 1m170) 186 51 100-60% 82 300 + 14% 358-28% Onassis 112 2 400-20% 6 300-36% 2 200 +37% Linus 28 9 800-4% 7 300 + 20% 675 +237% Bo (HP3000/932 -> /928) 73 200 + 16% 113 400 + 7% 670-4% Sun-arbetsstationer 1 168 84 400-31% 239 700-22% 29 300-42% Akademins användning av de UVM-ägda superdatorerna på CSC (Centre of Scientific Computing) år 1998 motsvarade c:a 8 400 Cray XMP -cputimmar (1997 5818 timmar). Detta utgjorde 0.9% av superdatorernas totalanvändning eller 1.1 % av den egentliga högskoleanvändningen av de gemensamma datorerna. Om CSC:s årskostnader är av storleksordningen 30 Mmk, så skulle Akademins andel svara mot c:a 270 000 mk. Superdatoranvändningen subventioneras helt av UVM. De största server- och centraldatoranvändarna. Aton (mk) Informationsbehandling o TUCS 184 000 Företagsekonomi 164 000 Matematik 113 000 Datacentralen 77 800 KTF-studerande 68 700 Värmeteknik 54 300 Reglerteknik 32 300 TuKKK 30 500 Fysik 24 700 Förbränningsteknik 17 500 Engelska 15 900 foreign students 15 100 Samhällsekonomi o statistik 14 700 Fysikalisk kemi 14 500 Biokemi o Farmaci 14 000 Rättsvetenskap 11 600 22
Datoranvändningen Alma (mk) Biblioteket 1 503 000 Bibliotekets kundterminaler 740 000 TuY 156 000 Donnerska institutet 102 400 TuKKK 47 700 Datacentralen 37 800 inst. för kvinnoforskning 36 900 inst. för mänskliga rättigheter 23 300 Ryska 14 300 kommunala bibliotek 5 200 Vasa universitet 4 700 Systematisk teologi 4 500 Aura (mk) Datacentralen 33 800 TuKKK 19 500 Studiebyrån 14 700 FÄ allmänt, förv.byrån 8 900 Fortbildningscentralen 5 200 ÖH 5 200 Biblioteket 3 300 Språktjänst 2 800 Telefonväxeln 2 800 ESF-kansli 2 400 23
De största super-användarna superstationer (5 Alpha) (mk) Fysikalisk kemi 512 800 Förbränningsteknik 127 600 Fysik 122 700 Värmeteknik 89 300 Anläggningsteknik 61 000 KTF-studerande 25 100 CSC:s superdatorer (del av ÅA:s användning) Fysik 94% Företagsekonomi 7% De största unix-arbetsstationsanvändarna Unix-arbetsstationer (mk) Informationsbehandling o TUCS 377 800 Datacentralen 246 000 KTF-studerande 124 900 Samhällsekonomi o statistik 68 500 Värmeteknik 67 800 Matematik 54 500 Förbränningskemi 43 200 Företagsekonomi 31 700 Anläggningsteknik 24 900 Oorganisk kemi 16 600 24
Datoranvändningen Användningen av uppkopplingsservicen förbindelsetid timmar inloggningar >60s användare Informationsbehandling, TUCS 14 562 14 751 132 Företagsekonomi 4 796 9 694 81 FC+FCms 4595 15987 139 ESF-studerande (96, 97) 2 772 6 676 80 Datacentralen 2 557 2 540 30 KTF-studerande (96, 97) 2 554 5 083 50 externaanvändare 1946 8630 96 Biologi 1 723 7 288 58 Rättsvetenskap 1 392 3 197 96 Fysik 928 1 438 19 De flitigast använda nätlaserskrivarna laser, placering antal sidor i november -98 Asa (ASA:s pc-klass) 26 566 Pluring (FÄhuset, I vån) 12 258 Serla (DC:s volymskrivare) 10 220 Kund (huvudbiblioteket, I vån) 8 761 Tkprivat 6 804 Kvak3 (Gadolinia III vån) 6 539 Biolaser (biologi) 6 214 Jaana (företagsekonomi) 5 948 Platon (psykologi) 5 531 Best (huvudbiblioteket, I vån) 5 170 Space 4 911 Lillan (Å-huset) 4 910 25
Akademins datorutrustning 31.12.1997 Antalet persondatorer Datacentralens IT-utrustningsregister UTRU innehåller bl.a. följande apparater (registret är inte fullständigt, dels saknas en del apparatur som inte anmälts till DC, dels innehåller det en del ur bruk tagen apparatur): apparat antal 386-pc:s eller äldre 489 486-pc:s 266 pentium-pc:s 1085 mac (68xxx) 224 powermac 50 bärbara 83 unix-stationer 141 terminaler 255 färglasers 4 laserskrivare 272 Andelen pentium-baserade pc:s är enligt UTRU 59% av totala pcparken. NT körs på 1137 pc:s eller 62% av pc:na. Antalet apparater behandlas även på sida 6, där man räknat med den datanätanslutna utrustningen. Också den statistiken innehåller en större osäkerhetsfaktor, då det finns hundratals inaktiva datanätadresser. Antalet bordsdatorer (persondatorer, unix-stationer, terminaler) är då 2400, av vilka c:a 2000 är pc:s. Allmänna serverdatorer Sun och Sun-kompatibla Unix-servers - Aton, en Sun Enterprise Ultra II m2300, skaffad 1997, operativsystem Solaris 2.6. Aton tjänar som allmän Unix-dator och hemområdes-server, samt som serverdator för Unix-arbetsstationer. Antalet användartillstånd är c:a 7 200 och antalet samtidigt inloggade användare under eftermiddagarna c:a 150-170. Varje dag loggar c:a 2000 olika användare in. Aton har två processorer med en beräkningskapacitet på 20.2 Specfp95 per processor. Primärminnet är på 768 MB. Den har 104 GB skivminne. - Ra, Sun Ultra Enterprise 250, skaffad 1998. Den administrerar alla 26
Akademins datorutrustning 31.12.1997 Unix-användarnamnen och är därtill Akademins e-postserver. - Aura, en Sun Ultra 1 m170, skaffad 1996, operativsystemet Solaris. Aura är en gemensam databasdator för TuKKK och ÅA med relationsdatabassystemet Ingres. Antalet användartillstånd är 434 och antalet samtidiga användare c:a 55. Dagligen loggar c:a 100 olika användare in på Aura. Aura har en processorer a 11.8 SPECfp95. Den har 196 MB primärminne och 10 GB skivminne. - Onassis, Sun Ultra 10 m333, skaffad 1998. Gemensam dator för TuKKK:s och ÅA:s ekonomisystem Prosit. Antalet användartillstånd är 130. Processorn är på 18 SPECfp95 och 14.1 SPECint95. Primärminnet är 256 MB och skivminnet 22 GB. - Quattro (gamla Aton), en Axil 320 HyperSPARC m 2H912 Quad. Fungerar som serverdator för Trip-textdatabaserna. - Arvid, Sun Ultra 1m140, skaffad 1996. Arvid är en bilddatabasdator för lagring av Akademins olika bildsamlingar. Bilderna är kopplade till Trip-textdatabaser. Arvid har en processor på 291 Mips och 7.9 SPECfp95. Den har 64 MB primärminne och 14 GB skivminne. - Dalton, Sun SPARCstation 5/70, skaffad 1995. En allmän infoserver för bl.a. WWW (www.abo.fi). Också SAS finns här. Datapakförbindelsen och faxmodemet är på Dalton. Processorn kör 100 MIPS, 47 SPECfp92 och 13 Mflops. Primärminnet är på 48 MB och skivminnet 7.5 GB. - Kaura (gamla Aura), en Solbourne 5/702, skaffad 1992, operativsystemet OS/MP. Den har 2 processorer a 30 Mips och 3.8 Mflops. Den har 128 MB primärminne och 7.2 GB skivminne. Fungerar som WWW-cache. - Josie, en Sun SPARCstation 5/70, skaffad 1994, Solaris. Används som News-server. - Zaphod, Sun SPARCstation20/61, skaffad 1994, Solaris. Den tjänar som allmän programserverdator och allmän printerserver för Akademins pc:s. Den har en processor på 135 Mips, 78 SPECfp92 och 31 Mflops. Primärminnet är på 64 MB och skivminnet 8 GB. - Trillian, Sun SPARCstation 5/70, skaffad 1994, Solaris. Trillian fungerar som reserv-server för Zaphod. Processorn är på 100 MIPS, 47 SPECfp92 och 13 Mflops. Primärminnet är 48 MB och skivminnet 10 GB. - Arthur och Zem, två Sun SPARCstation SLC-datorer, skaffade 1990, operativsystemet Solaris. Skiv-servers för institutionernas pc:s. Institutionerna kan hänga egna skivor för sitt data på dessa servers. Det finns också en allmän skiva, från vilken en institution kan tilldelas en mindre kvot. Primärminnet är 16 MB. Linux-servers - Två 486-baserade pc:s (CDROM och CDROM2), Linux. Cd-rom servers för nätmontering av cd-skivor avsedda för flera användare. CDROM2 har 2 cd-lässtationer och därtill 10 GB skivutrymme för permanent lagring av flitigt använda cd:s. Det finns ett 20-tal referens- och faktadatabaser. CDROM har 7 lässtationer. 27
DEC Unix Alpha- servers. Farm av superarbetsstationer En farm av superarbetsstationer, vilka fungerar som en allmän beräkningsserverresurs för Akademins tunga beräkningar. Operativsystemet Digital Unix (tidigare kallat OSF/1). - Merlin och Phonon, tvåst. DigitalPWS600au skaffade1998. Deär placerade på institutionerna för fysik och fysikalisk kemi. De har 512 MB primärminne och 22 GB resp. 13 GB skivminne. Processorn är en 600 MHz Alpha 21164 med beräkningskapaciteten 21.3 SPECfp95. - Jackpot, en Alpha 6000 m5/333 skaffad 1995. Placerad på Bioteknikcentret. Datorn har en beräkningskapacitet på 503 SPECfp92 och ett primärminne på 320 MB, samt 7 GB skivminne. - Mixmax, Flux och Kirke. Alpha AXP 3000m900 superstationer. Skaffade i november 1994. Stationerna är fysiskt placerade på institutionerna för anläggningsteknik, fysik och fysikalisk kemi. Processorernas kapacitet är 264 SPECfp92 per dator, ordlängden 64 bits, primärminnet 128 MB (Flux), 196 MB (Kirke) och 256 (Mixmax). Skivminne finns totalt 9 GB. - Till farmen hör även andra Alpha-datorer, dedikerade för placeringsinstitutionen. Farmen har totalt c:a 60 användartillstånd och c:a 15 samtidiga användare. DEC Unix Alpha server. Gendatabasen - Finabo, en AlphaServer 1000 4/200, skaffad 1995. Den fungerar som serverdator för UWGCG-gendatabaserna. Dessa används närmast av de biologiska och biokemiska institutionerna vid Akademin och Turun yliopisto, samt av Bioteknikcentret. Antalet användartillstånd är c:a 270 och antalet samtidiga användare är c:a 5. Cpu-kapaciteten är 177 SPECfp92, primärminnet 128 MB och skivminnet 29 GB. NT-serverdatorer - Fook, en Osborne 200 MHz pentium-pc. Dedikerad som primär domainkontroller för Åbo-domainen Akademi. Fook är även hjälp-server för SMS, samlar bl.a. inventarieinformation. 4GB skivminne. - Kakrafoon, en Osborne 200 MHz pentium-pc. Fungerar som SMSoch SQL-server för NT-omgivningen i Åbo. Fungerar därtill som backup domainkontroller. - Pchome, en Osborne Server XL200 med en 200 MHz Pentium PRO processor, 128 MB primärminne, 14 GB hårdskivor, NT-operativsystem. Pchome tjänar som en server för pc-hemområdena på domainen Akademi (Åbo). Här finns alla globala profiler (roaming profiles). Pchome betjänar också pc-klasserna. Pchome har c:a 500 användare dagstid. ATM-ansluten. - Lunkwill, en Osborne 200 MHz pentium-pc. Backup domainkon- 28
Akademins datorutrustning 31.12.1997 troller (Åbo). - Hippo, BTC:s NT-server fungerar även som Backup Domain Controller i Akademins datanät. - Miraculix, Miraculix tjänar som en allmän NT-server för domainen VASA med ÖH:s NT-baserade pc:s. Den är DNS-server och sköter pc-hemområdena samt fildelning och säkerhetskopiering. Därtill fungerar den som printerserver. - Bilbo, en Osborne med 2*450 MHz Pentium II processorer, 256 MB primärminne, 54 GB hårdskivor, NT-operativsystem. e Bilbo är e- postserver och webbserver för ÖH. Den kommer därtill att fungera som media-server t.ex. för lagring och sändning av videoföreläsningar och annat material över internet. - Modem, pentium-pc, Modemserver för Vasa. HP centraldator - Bo, en Hewlett-Packard 3000/928, skaffad 1998, operativsystemet MPE/iX. Den är värddator för ÅA:s biblioteks huvudkatalog Alma och från årsskiftet även för Åbo yrkeshögskolas huvudkatalog. Bibliotekets kunder gör sina litteratursökningar aningen via webben eller via Aton, bibliotekets personal loggar även in direkt på Bo. Antalet samtidiga användare är vid belastning c:a 70, med totalt över 300 olika användare inloggade under en dag. Primärminnet är på 256 MB, och skivminnet 8 GB. Den har en 4/ 16 GB DDS-kasettstation för säkerhetskopiering. Bo har en separat Telnet gateway kommunikationsdator. Back-up system - Två st. Mammoth 8mm 20/40 GB kasettstationer, den ena kopplad till en kasettrobot med plats för 10 kasetter. Systemet (Sun Storedge Datacenter) används för säkerhetskopiering av i princip alla serverdatorer i Åbo (unix och NT). - Sony TSL-9000 DAT-backup-station, med 8 kasetters robot för 12/24 GB kasetter. ArcServe -systemet används för säkerhetskopiering av NT-serverdatorerna i Vasa. Allmänna datorklasser och datorrum Datorklasser - Två Unix-arbetsstationsklasser, DataCity, tredje våningen, skaffade 1995-97. Den ena klassen består av 5 st. Sun SPARCstation 5 - datorer, och den andra av 10 st. SPARCstation 5 samt 5 st. Sun Ultra 1 140 -stationer. De har 64 MB primärminne, lokal 0.5 GB skiva samt 17 färgmonitorer. - Unix-arbetsstationsklass, Axelia, tredje våningen. Skaffad 1996-97. 29
Består av 9st. Sun Ultra 1/m140 stationer med 64 MB primärminne, 1 GB skiva och 17 TurboGX färggrafik, samt 4 st. Ultra 1 170E -stationer med 128 MB minne och 20 monitorer och true color -grafik. m170 har 167 MHz cpu med en beräkningskapacitet på 11.8 SPECfp95. - pc-klass, ASA-B, första våningen (datacentralen). Består av 12 st. Osborne pentium II 333 MHz-datorer med 128 MB primärminne, 3.5 diskettstation, 100 MB ZIP-station, 17 Sony monitor, 6 GB hårdskiva, ljudkort och hörlur, skaffade 1998. Datorerna kör NT och stöder sig på pc-servers via SMB-protokollet. OH-projektor, data/video-projektor, laserskrivare ( Asa ). - pc-klass, Axelia, första våningen. NT-operativsystem. Består av 21 st. Osborne pentium II 350 MHz-datorer med 128 MB primärminne, 3.5 diskettstationer, 17 monitorer, 4 GB hårdskivor. En 100 MB ZIP-station. Datorerna är skaffade 1998. - pc-klass, Hanken, andra våningen. Består av 14 st. Osborne AMD:s K6-baserade pc:s, 200 MHz med 32 MB primärminne, 3.5 diskettstationer, Nokias 17 monitorer och 1.6 GB hårdskivor. Klassen är försedd med projektor, PS-laserskrivare, skanner, 100 MB ZIP-station. - pc-klass, DataCity, tredje våningen. Består av 11 st. Pinus pentiumbaserade pc:s 233 MHz MMX med 32 MB primärminne, 1.6 GB skivor 3.5 diskettstationer och 17 Sonys färgmonitorer. 100 MB ZIP-station. - pc-klass, Pedagogicum, Vasa. 11 st. Osborne pentium pc:s, 166 MHz, 24 MB, 1 GB skiva, NT- operativsystem. Skaffade 1996. Därtill finns det några äldre pc:s i klassen, en HP Laserjet 4+ och en Umax scanner - pc-klass, Akademihuset, Vasa. Består av 6 st. Osborne P75 pentiumdatorer med 16 MB primärminne, 3.5 diskettstationer, 17 monitorer, och med hårdskivor. Därtill en HP LaserJet 5 skrivare. Skaffade 1995. - mac-klass, Didacticum, Vasa. Består av 5 st. Powermac 7500 och 1 Powermac 8500 med AV-monitorer, 16 MB primärminne, egna skivor. Skaffade 1995. Därtill finns 3 Mac II och 2 LCII, en HP Paintjet färgskrivare, en HP LaserJet 3 skrivare och en HP Scanjet scanner. - pc-klass, BLU, Jakobstad, 8 st. Osborne pentium II 300 MHz med 64 MB minne och 4 GB skivor samt 17 Nokia monitorer. Laser. Allmänna datorrum, specialutrustning Galleriet, ASA-B, första våningen (datacentralen). I utrymmet finns: - en Sparcstation 1 arbetsstation Tor med 16 färgskärm. Den har 28 MB primärminne och 3 GB skivminne. - en Powermac 8500 med 16 MB, hårdskiva, 17 färgskärm. Skaffad 1995 för multimediabruk - några Pentium-pc:s och andra pc:s - En snabb PostScript-laserskrivare HP laserjet 5 Si (heter Serla i 30