CUMULUS Organ för Stockholms Segelflygklubb Nummer 4, november 2011 1
Cumulus Organ för Stockholms Segelflygklubb Ansvarig utgivare: Åke Pettersson Omslagsbild: Tullingehangaren november 2011 Från PR-chefen Det är höst och dags att runda av SSFKs verksamhet och ladda för nästa år. I det här Cumulus-numret, november, finns tid för valmöte. Ett par sena aktiviteter ser ni också. Ett nytt häftigt sätt att gifta sig har provats på Långtora. Och Dimonan kan flygas hela vintern. Kanske SSFK kan tjäna pengar på flygande bröllop? SSFKs ekonomi behöver ses över. Inga beslut kommer före nyår, men diskussioner pågår. Jag ser fram emot att Långtora fortsättningsvis består som Mälardalens bästa segelflygcentrum. Själv har jag under 2011 varit 9 veckor på andra ställen än Långtora, till exempel Dam-VM, EM i Litauen och släktträffar i Kalifornien och Canada. Jag kan rekommendera Boeings flygmuseum i Seattle, Där finns även segelflygplan, bland annat ett avancerat hemmabygge med tryckkabin. Och man kan provsitta Mach 3,5- maskinen SR71. Glöm inte klubbens flygplansunderhåll på Långtora, som leds av Jan Rehn, se omslaget. Inför valmötet Av Åke Pettersson Valmötet går av stapeln torsdagen den 24 november 2011 kl. 18.30. Plats: Östermalms Föreningsråd, sal 6+7, Valhallavägen 148 (I Fältöverstens nordöstra hörn mot Värtavägen. T-banan mot Ropsten. Vid valmötet väljs den nya styrelsen för år 2012. Valberedningens förslag finns på webbplatsen. OTTSJÖ 2012 Medlemmar som är intresserade av att delta i Ottsjö Fjällflygläger 2012, vecka 11 och 12 ombedes kontakta Jan Mattsson eller Jan Rehn för information om boende, kostnader och allehanda praktiska ting. Det går att vara med 1 vecka eller 2 veckor. Definitiv anmälan görs i januari 2012 till lägret. Färskt certifikat utgör inget hinder att följa med, det kommer att finnas både lärare och steg-2 tränare. Antal flygplan är avhängigt av antal deltagare. Vi ordnar ett möte i januari 2012 om det visar sig nödvändigt. Välkommen med till Ottsjö önskar SSFK:s fjällflygare Berättelser Har du någon intressant berättelse som du vill dela med andra, skicka den till PRchefen Åke, 76pettersson@telia.com. Ta med bilder. Men 2012 blir det mera Långtora! Tyck till om Cumulus Skicka ett mail till Åke Pettersson, 76pettersson@telia.com 2
Bröllop i Dimonan! Det går att gifta sig i luften också! Den 22/10 gifte sig Marek Bartl med sin sambo i SE-UPH. Kamera sände video ner till marken och vigselförättaren fanns på mobiltelefon och videolänk!! Brudparet före start Vigselförrättaren SSFK ekonomi Ett kapitel för sig, som det kommer att informeras om på valmötet. Vår kassör har uppmärksammat att vår ekonomi behöver förstärkas. Det är inte så konstigt, Vi har inte höjt avgifterna under flera år, och kostnaderna, till exempel för bränsle och luftvärdighetsavgifter, har ökat samtidigt som vi har färre medlemmar. SSFK:s avgifter 2011 är väldigt låga jämfört med klubbar som har liknande storlek och utbud. Beläggningen på våra flygplan har minskat, men vi har fortfarande en beläggning som är mer än likvärdig med våra konkurrenter. Trots att det nästan alltid finns flygplan i hangaren, till och med på helgdagar. Även om avgiftshöjningarna blir kännbara för medlemmarna, så kommer priserna att bli lägre än för andra klubbar som har verksamhet varje dag hela sommaren. På valmötet får ni ytterligare information och lämna synpunkter. KOM PÅ VALMÖTET OCH DELTA I DISKUSSIONERNA! Minnen från Långtora Av Åke Pettersson 1975 flyttade jag in från landet och började jobba på ett elektronikföretag i Barkarby. Jag hade börjat segelflyga 14 år tidigare, i Borlänge, var segelflyglärare och etablerad elitsegelflygare, ca 1500 flygtimmar och hade inget eget flygplan. Jag hade ingen aning om vilken flygklubb som jag skulle söka mig till. Eskilstuna kände jag väl till, en väldigt tävlingsinriktad klubb där jag var välkommen, både som lärare och tävlingspilot. Så fanns Vängsö, Västerås och Uppsala. Jag kände ytligt ledarna i SSFK, Jan-Eric Olsson, Leif Eriksson, Hans Ahlén och andra, från SMtävlingar och KSAKs möten. Och det beryktade området runt Sala- Heby kände jag minsann till! Där utelandade ofta mina kompisar i Borlänge på 30- milabanan Borlänge-Nora- Heby-Borlänge. Dalälvens utlopp och Tierpsområdet var också välkända termikhål, och Långtora kunde väl inte vara bättre? Våren 1976 hade jag tillgång till flygplan för träning till VM 1976 i Finland. Långtora var närmast, jag kunde flexa på jobbet, och det tog bara 45 minuter från arbetsplatsen till min Nimbus. Det fanns alltid bogsering, så jag blev snabbt familjär med det förmodade termikhålet. Men det visade sig att fördomarna var rena myten. Jag flög till exempel en 30-mila med en av brytpunkterna vid Forsmark, och provade en 800 km bana Ljusdal-Charlottenberg, det blev min dittills längsta flygning, 750 km med utelandning vid Kolsva, och fick snabb hämtning från Långtora av SSFK- 3
medlemmar. Långtora var ett kanonställe för segelflygare! Så jag blev medlem i SSFK och har varit lärare, tävlat, jobbat i klubben sedan dess. Och det har visat sig att Långtora har ett unikt läge för segelflygning i Sverige, speciellt i Mälardalen, och bonus genom närhet till Bergslagen, ett stort område med terräng som bjuder på stark termik. Varje klubb har sin egen kultur, men SSFK skiljer sig mot många andra genom att ha en mångfald av kulturer. Alla har sitt värde. Flygsäkerheten ligger i topp i Sverige. Jag noterade snabbt att det fanns ett större övergripande säkerhetstänkande, som hade acceptans, och ingav förtroende. Avvikelser hanterades på ett bra sätt, vare sig det handlade om blåbär eller erfarna piloter. Så har det varit och så är det fortfarande. Antalet segelflygare i Sverige minskar, och det gäller även SSFK. Nu börjar det att bli svårt att upprätthålla vardagsverksamheten hela säsongen. Men vi i SSFK vill att Långtora ska bestå, och vi jobbar hela tiden för Långtoras och SSFKs framtid, eller hur? Byggchefen undrar Av Jan Rehn Förra vintern monterade vi nackstöd i fram-sits på båda ASK-maskinerna. Det var en frivillig modifiering som Schleicherfabriken införde efter att ha infört det som standard i ASK21 Mi. Vi tyckte det var en bra åtgärd för att höja säkerheten i framsits om något skulle gå snett i samband med landning. Det kostade också klubben en del pengar. I sommar har jag kunnat konstatera att nackstöden för det mesta har varit urmonterade. Då undrar jag: Var ligger problemet? Blev det obekvämt i framsits? Skymde det för mycket i baksits? Jag har själv flugit från baksits och tyckte att nackstödet störde de första starterna men sedan tänkte jag inte så mycket på det. Jag tycker det bör finnas goda skäl för att inte använda dem. jan.rehn@bredband.net Långtorarapport vecka 45 Av Jan Rehn, byggchef Underhållsverksamheten på vardagar har startat och varit igång några måndagar. Vi kommer nu också att få igång underhållsverksamhet på helger med start lördagen den 12/11. Vi kallar medlemmar i första hand från årets och förra årets skolning med arbetsplikt. Det kommer att finnas arbetsledare. Eftersom hösten har varit ovanligt mild har vi nästan inte behövt någon tillsatsvärme förutom golvvärmen i Tullingehangaren. Vi som hade hittat dit i måndags var Hasse Ahlén, Ulf Jonasson, Åke Pettersson, Ola Blixt, Peter Biltz, Ulla-Britt Sundberg, Kristina Ahlén och Jan Rehn. Under städhelgen demonterade vi alla segelflygplan. Vi ställde in ASK21 USG, LS6 ULB, DG1000 UPZ och DuoDiscus UTX i Tullingehangaren. I samband med konservering av motorflygplanen konstaterades smärre skador vid vingspetsarna på Pawneen. Den står nu också i Tullingehangaren och reparationerna påbörjades i veckan av meken Affe Eriksson och Anders Bjellby. Vi väntar också på Thomas Pyls som skall komma med winglets till ULB och så skall han titta på glapp i UTX stabilisator. Under hösten har Gunnar Byström och Jan Rehn varit på kurs på Ålleberg för att bli ARC-granskare (Airwothness Review Certificate) i Segelflygets nya luftvärdighetsorganisation SSF CAMO (Continuing Airwothness Management Organisation). I måndags granskades SuperDimonan av Jan Rehn så nu är UPH luftvärdig 1 år till. Eftersom man inte får jobba med samma flygplan som man granskar så kommer Gunnar Byström att granska klubbflygpla- 4
nen och Jan Rehn kommer att granska privatflygplanen. Gunnar kan granska privatflygplan också om det kniper. Årstillsynerna på segelflygplanen har påbörjats. USG Vingarna tvättade och vaxade. Urkopplingswire skall bytas både fram och bak. Sitsarna uttagna. Skall förberedas för fjällen. Flarm skall monteras. UPZ Vingarna tvättade och vaxade. Ny gelcoat läggs på ovansidan på nosen. Snart klart. Kompassen fram inlämnad för reparation. Höjd- och fartmätare skall demonteras och lämnas för kalibrering. Skall förberedas för fjällen. Flarm skall monteras. UTX Motorn konserverad. Glapp i stabilisator skall kontrolleras av Thomas Pyls. Höjdoch fartmätare skall demonteras och lämnas för kalibrering. Flarm är monterad men fungerar ej tillfredsställande. ULB Pyls skall komma med vingvattentankar och winglets. Höjd- och fartmätare skall lämnas in för kalibrering. GPS-loggern skall också kalibreras. Flarm skall monteras. I segelflyghangaren står UKH, UGI och UMF i vagnar. Bergfalken TBT och K8:an TCZ är demonterade och står liksom Cuben CSB där också. Höjd- och fartmätare för UKH, UGI och UMF skall lämnas in för kalibrering. Fallskärmarna ligger på bänken längst in i hangaren och skall förberedas för ompackning. Långtorarapporten kommer att finnas på hemsidan varje vecka när vi har verksamhet Reflektioner ang. vår statistik Av Gloria Stenfelt, segelflygchef Nu har jag rapporterat in klubbens statistik till Segelflyget. Nedan kommer några reflektioner efter att ha gått igenom statistik-sammanställningarna. I år har vi totalt gjort ca 1800 starter och 1600 timmar vilket inte skiljer sig mycket från 2010, 2009 och 2008. Med tanke på hur det varit med bogseringen i år är detta helt ok. Man ska ändå tänka på att det år 2008 var en stor nedgång i vår flygning då det 2007 och tidigare flögs ca 2400 starter/år. Discusarna gick mer än 100 timmar i år, LS6an mycket mindre ca 40 timmar och alla tvåsitsarna mer än 150 timmar. Veteran-kärrorna gick dåligt vilket är konstigt då man kan stiga ifrån allt med en K8. När jag tittade på vilken typ av flygning starterna är fördelade på för varje flygplansindivid, ser jag en stor brist i förmågan att flyga in oss på nya flygplanstyper i klubben. På DG1000 utfördes endast 5st inflygningsstarter! Det behövs tre starter för att vara influgen vilket betyder att inte ens två personer blivit influgna i år. För LS6an är inga inflygningar noterade. Dessa är otroligt fina flygplan och av egen erfarenhet vet jag att DG1000 glider minst lika bra som en Duo Discus, vilken har fått många fler inflygningar. Att våra medlemmar blir influgna på flera av klubbens flygplan skulle bidra till mindre kö på våra ASK21or vilka i nuläget flyger med maximal belastning på över 200tim. Om man är osäker på sin flygstatus, skadar det inte att ta en tur med DG1000, då en lärare sitter i baksits. I somras bedrevs ingen helgskolning och det fanns utsedda lärare varje helg för just denna typ av flygning. Istället ser jag en framgång i att våra nya elever flyger Discusarna flitigt! Inför nästa år hoppas jag på att både nya och gamla medlemmar flyger våra ensitsare mycket mera och även beger sig iväg på små eller stora sträckturer, vilket också medför fler utelandningar och därmed höjer utelandningsstatusen i klubben. Det är också viktigt att ha gjort några skarpa utelandningar innan man beger sig iväg själv i vår Duo 5
Discus med motor! Att landa ute med en Duo Discus när motorn tryter är betydligt klumpigare och kräver mer erfarenhet. Utelandningsstatus är också något man måste hålla färskt. Har man flugit mycket Duo med motor, är det kanske dags att bege sig iväg i våra ensitsare och landa ute skarpt några gånger igen. Att landa ute är en del av sporten och det ska inte ses som något bökigt och jobbigt. I somras landade jag hos en bonde och fick lyckan att se fint konsthantverk och en gammal Kranich i en lada! Peder hade varit på "besök" några år tidigare. Mycket trevligt! I stort visar statistikrapporterna på att klubben har resurser till att medlemmarna kan flyga mycket mer och lära sig att utnyttja våra lärare på helger mycket mer. Lärarna är till för med-lemmarna, Steg2- tränarna är till för provlektio-ner! Säg ifrån till flygledarna, vi ska nämligen inte ta emot fler provlektioner än vad en Steg2- tränare klarar av per dag och endast en ASK21 ska gå till detta. Jag hoppas att vi de närmaste två åren kan komma upp till 2007-års nivå igen, med hjälp av bättre effektivitet och jämnare utnyttjande av alla flygplanstyper i klubben! Det viktigaste målet är att vi alla ska känna oss hemma när vi flyger på Långtora! Kom gärna med synpunkter till gloriair(at)yahoo.com. 6
Varför vänta med att flyga till i vår? Av Michael Westlund Foto: Michael Westlund Nu är segelflygsäsongen 2011 slut men för dig som ändå vill flyga finns Super Dimonan tillgänglig hela vintern. Just nu är det snöfritt så det är bara att öppna hangardörrarna och rulla ut. Även när det är snö brukar det gå att flyga eftersom fältet brukar plogas. Det är en fantastisk upplevelse att starta och flyga i snögnistrande solsken en vacker vinterdag, eller att göra en utflykt till ett närliggande flygfält med varm choklad i packningen! Peter Biltz och Weine Falk har servat och förberett SE-UPH för vintersäsongen bland annat genom att skruva av hjulkåporna. För dig som inte är influgen finns också möjlighet att påbörja inflygningen på motorseglare redan nu i vinter. Kontakta Daniel Silén om du är intresserad av att flyga in dig! 7
Boeingmuseet, Seattle Foto: Åke Pettersson Alcor, hembyggt segelflygplan med tryckkabin, svävar överst i museet. Byggdes av Boeingprovflygaren Robert Lamson, 1972. UTX över Dalälven 2011 8
Långtora 2012! Foto: Åke Pettersson Efter sjunk kommer stig! 9