DHB - Drifthandbok Flik 3

Transkript

1 Flik 3 Flygverksamhetens allmänna bestämmelser och organisation - Innehållsförteckning 0 Allmänt Basering Egenkontroll Policy för flygverksamheten Policy för fortsatt segelflygning Policy för tävlingsflygning och övrig prestationsflygning Deltagande i sanktionerad tävling Övrig tävlingsflygnig och träning för tävlingsflygning Lån av klubbens flygplan för deltagande i tävling Flygsäkerhetsstandards och mål Flygsäkerhetsstandard Flygverksamhetens organisation Organisationsplan Personal Allmänt Instruktion för befattningshavare Ordförande Segelflygchefen Skolchef Teknisk chef Verkstadschef Motorflygansvarig Flyglärare, instruktörer och teorilärare Klubbtränare RST-registrator Metod för uppföljning av mål och standards Driftstörningasanmälan (DA) Erfarenhetsliggaren Metod för utvärderig, analys och korrigering av avvikelser Metod att utvärdera erfarenheter Flygplan SE-GFE och inhyrda bogserflygplan SE-TME En- och tvåsitsiga segelflygplan tillhörande Privata segel- och motorsegelflygplan Underhåll Kupan Indelning av flygverksamheten Grundskolning...12

2 12.2 Övrig skolning AFT-flygning Tävlingsflygning och annan prestationsflygning Träning PR-flygning...13 BILAGA 3:1: PERSONAL

3 Sidan: 3 (14) Flygverksamhetens allmänna bestämmelser och organisation 0 Allmänt 1 Basering 2 Egenkontroll Drifthandbokens bestämmelser gäller som tillägg till det regelverk som utges av Luftfartsverket och Segelflygförbundet KSAK och är tillämpliga på s verksamhet. är baserad på Västerås Johannisbergs flygfält. har eget kubbhus med klubblokal och verkstad och hyr hangar av Västerås Stad. Styrning av flygsäkerhetsarbetet i följer anvisningarna i BCL-D 1.9 och SHB 236. har det verkställande ansvaret för att fastställda mål och flygsäkerhetsstandard uppnås och vidmakthålls. Flygsäkerhetsstandarden fastläggs dels av myndigheten, minimikraven, och dels av klubben själv i drifthandboken, tilläggskraven. Tilläggskraven skall uppfyllas som myndighetskrav. Egenkontrollens komponenter är: att fastställa mål och standards. att fastställa organisation, ansvarsfördelning, resurser och processer. att följa upp att mål och standards uppfylls. att dokumentera, analysera och utvärdera avvikelser från mål och standards. att utvärdera erfarenheter och skapa underlag för förändringar. Egenkontrollfunktionerna finns beskrivna där de hör hemma i denna handboks olika avsnitt. 3 Policy för flygverksamheten 3.1 Policy för fortsatt segelflygning skall bedriva segelflygning med hög kvalitet och med upprätthållande av hög säkerhet. Eftersom målgruppen för även omfattar ungdomar skall klubbens verksamhet i huvudsak utföras under drogfrihet, ungdomar såväl som vuxna. Varje flygning bör ges ett mål och följas upp genom intervju och eller utvärdering av barogram och/eller GNSS-data. Även vid AFT-flygning kan, genom en aktiv tränar- och segelflygledarmedverkan, uppgifterna både vara intressanta och utvecklande.

4 3.2 Policy för tävlingsflygning och övrig prestationsflygning Sidan: 4 (14) Deltagande i sanktionerad tävling För deltagande i av Segelflygförbundet KSAK sanktionerad tävling krävs segelflygchefens godkännande vid anmälan till tävling. Det är klubbens policy att deltagare från skall ha kvalifikationer utöver minimikraven: Övrig tävlingsflygnig och träning för tävlingsflygning För sträckflygning, RST-flygning, träning för tävlingsflygning och tävlingsflygning skall finnas målsättningar som är satta individuellt för varje flygare i samråd med klubbtränaren. Genom aktiv medverkan av klubbtränare skall daguppgifterna väljas så att svårighetsgraden anpassas till flygarens erfarenhet och färdighet. Varje flygning bör följas upp genom intervju och eller utvärdering av barogram och/eller GNSS-data Lån av klubbens flygplan för deltagande i tävling Klubbstyrelsen beslutar om medlem skall ha tillgång till klubbens flygplan för deltagande i segelflygtävling. Medlem som önskar delta i segelflygtävling med ett av klubbflygplanen skall skriftligt ansöka om att få disponera flygplan senast sex (6) veckor före tävlingsstart. Det är klubbens policy att om flera medlemmar begär tillgång skall den som varit mest aktiv i klubbverksamheten ha förtur. 4 Flygsäkerhetsstandards och mål 4.1 Flygsäkerhetsstandard Målet är att med hög flygsäkerhet på ett öppet och trivsamt sätt för alla medlemmar, sträckflygare, AFT-flygare, elever och lärare, bedriva flygverksamhet. Flygsäkerhetsstandard är: att bedriva flygverksamheten utan haverier. att antalet övriga händelser som föranlett rapport i enlighet med BCL-D 1.3 skall vara färre än två (2) per 1000 flygtimmar. att antalet DA skall vara färre än tolv (12) per 1000 flygtimmar. att flygplanen skall ha den säkerhetsutrustning som krävs enligt BCL samt därutöver den utrustning som bestäms av flygverksamhetens regler. (DHB) att alla medlemmar skall ha den personliga utrustning som bestäms av flygverksamhetens regler. (DHB) att flygmaterielen hålls i en teknisk standard väl över minimikraven.

5 5 Flygverksamhetens organisation 5.1 Organisationsplan Sidan: 5 (14) Ordförande i ansvarar för verksamheten som Företagsledare i den betydelse begreppet har i BCL-D 2.2 mom Ledningsgrupp Flygverksamhet Segelflygchef René Hörnstedt Klubbtränare Vakant Teknisk chef Claes Dahlström Skolchef Stefan Suvero Motorflygansv. Dolwai hellberg Verkstadschef Jan Johansson Områdesansv. Instrument Fallskärmar Vagnar Segelflyglärare Segelflyginstruktörer Steg-2/3 tränare Teorilärare Chefssegelflygledare Vakant Segelflygledare Steg-1 tränare (lärarassistenter) Bogserförare Tobias Kurol 5.2 Personal Allmänt De klubbmedlemmar som är funktionärer i flygverksamheten eller medverkar i utbildningen finns förtecknade i Personal, bilaga 3:1. Den som, för sin tjänst som funktionär i, måste inneha ett certifikat eller behörighetshandling är själv ansvarig för att denna är giltig. Om giltigheten utgått eller begränsningar införts så att tjänsten i påverkas så skall segelflygchefen snarast underrättas om detta. Det åligger var och en som arbetar med flygtjänst i : att hålla ett vårdat personligt yttre med ändamålsenlig klädsel. att punktligt infinna sig till alla avtalade möten med medlemmarna. att uppträda artigt och korrekt gentemot alla som uppehåller sig i s lokaler och på eller omkring flygfältet både på marken och i luften. att vid besök på andra flygfält uppträda som goda ambassadörer för och därmed bidra till att skapa och vidmakthålla respekt för vår flygklubb i flygsverige.

6 5.3 Instruktion för befattningshavare Sidan: 6 (14) att föreslå förändringar som kan leda till att klubbens flygverksamhet och utbildningar kan förbättras. att anmäla brister i flygmaterielen till segelflygchefen eller den tekniske chefen. att vårda klubbens material och anmäla till delansvariga eller segelflygchefen om utbildningsmaterial måste underhållas eller kompletteras Ordförande Föreningens årsmöte utser ordförande i. Ordförande är ansvarig för: att klubben har den dimensionering som svarar mot verksamheten. att sådana resurser ställs till segelflygchefens och den tekniske chefens förfogande som gör det möjligt att leva upp till de krav som ställs på den utbildning som bedrivs vid klubben Ordförande är övergripande ansvarig för att egenkontrollmetodiken tillämpas i klubben Segelflygchefen Klubbstyrelsen utser segelflygchef i. Segelflygchef skall vara godkänd av Segelflygförbundet KSAK. Segelflygchefen leder och övervakar klubbens flygverksamhet och har det övergripande ansvaret för all flygverksamhet och den tekniska tjänsten i. Segelflygchefen skall ha genomgått segelflygchefskurs anordnad av Segelflygförbundet KSAK. Instruktion för segelflygchef framgår av SHB 230. Det åligger segelflygchefen: att hålla sig underunderrättad om de regelförändringar som påverkar klubbens flygverksamhet. att handlägga alla tillstånds- och remissärenden som rör flygverksamhet. att tillse att klubbens flygplan är försäkrade så som bestämmelser föreskriver och klubbstyrelsen beslutat. att i samarbete med klubbstyrelsen och delansvariga utveckla klubben i enlighet med klubbens policy. att vara föredragande i klubbstyrelsen i ärenden rörande drifthandboken. att under flygsäsong varje månad sammanställa en rapport om händelser som inneburit avvikelser från rutin. att leda och samordna arbetet med utbildningsplanerna. att leda flygverksamheten och därvid hålla delansvariga, flyglärare, teorilärare och övriga klubbmedlemmar som deltar i flygverksamheten, orienterade om klubbens policies, mål och utbildningsmetoder.

7 Sidan: 7 (14) att kontrollera att utbildningsmålen uppnåtts innan elev examineras eller innan behörigheter utfärdas. att hålla klubbans båda exemplar av Segelflyghandboken (SHB) upprättade. Segelflygchefen biträds i frågor rörande segelflygutbildning av Skolchefen. Segelflygchefen biträds i frågor rörande segeflygledning av Chefssegelflygledaren. Segelflygchefen biträds i motorflygfrågor av motorflygansvarig medlem. Segelflygchefen biträds i segelflygtekniska frågor av tekniske chefen Skolchef Klubbstyrelsen utser skolchef i. Skolchef skall vara aktiv segelflyglärare och inneha giltigt lärarbevis utfärdat av Segelflygförbundet KSAK. Skolchefen är CSEL i. Den åligger den som är skolchef i : att ansvara för flyglärarnas vidareutbildning. att upprätta säsongens skolplan. att upprätta schema för teoriundervisningar. att delta i skolans marknadsföring och rekrytering av elever. att hålla skolkontoret i god ordning. att upprätthålla skolarkivet. att lämna debiteringsunderlag på blankett Debiteringsunderlag debiteringsorder till debitören vad avser avgifter för skolning som inte framgår av startjournal och resedagböcker Teknisk chef Klubbstyrelsen utser teknisk chef i. Tekniske chefen skall vara segelflygtekniker med giltigt teknikerbevis utfärdat av Segelflygförbundet KSAK. Det åligger den tekniske chefen: att ansvara för att klubbens och av klubben administrerade privata segelflygplan är formellt och aktuellt luftvärdiga. att ansvara för att flygplanen och dess utrustning underhålls enligt gällande underhållsföreskrifter. att ansvara för att klubbens transportvagnar är i gott skick och godkända. att leda årstillsynsarbetet i bygglokalen. att vidareutbilda klubbens flyglärare och instruktörer i materielkunskap. att lämna debiteringsunderlag på blankett Debiteringsunderlag debiteringsorder till debitören vad avser privatflygarnas flygplansavgift.

8 Sidan: 8 (14) Tekniske chefen biträds av verkstadschefen för underhålls och reparationsarbetet i bygglokalen. Tekniske chefen biträds av utsedda medlemmar med ansvarområden instrument, fallskärmar resp. transportvagnar Verkstadschef Klubbstyrelsen utser verkstadschef i. Verkstadschefen skall vara segelflygtekniker eller på annat sätt erövrat erfarenhet av att leda arbetet i bygglokalen. Det åligger verkstadschefen: att leda det dagliga underhållsarbetet av klubbens flygmateriel. att se till att nödvändig underhållsmateriel finns i lager. att organisera den dagliga vården av segelflygplanen. att ansvara för att verkstaden är i god ordning. att bereda privatflygarna möjlighet att utföra årstillsyn och reparationer i bygglokalen och därvid ange tid och tidsperiod för sådant underhåll. att hålla klubbens exemplar av Segelflygets Tekniska Meddelanden (STM) upprättad. att lämna debiteringsunderlag på blankett Debiteringsunderlag debiteringsorder till debitören vad avser privatflygares årstillsynsavgift och vad avser medlemmarnas ev. icke fullgjorda byggplikt Motorflygansvarig Klubbstyrelsen utser motorflygansvarig i. Motorflygansvarig skall vara bogserförare. Det åligger motorflygansvarig: att hålla sig underrättad om den tekniska statusen på bogserflygplanet. att organisera den dagliga vården av bogserflygplanet. att boka reservbogserare om ordinarie bogserflygplan är ur drift. att upprätta bogserförarlista och jourlista enligt klubbstyrelsens önskemål och distribuera denna till bogserförare Flyglärare, instruktörer och teorilärare Segelflygchefen godkänner de flyglärare, instruktörer och teorilärare som skall verka i. Segelflyglärare och segelflyginstruktörer skall inneha giltig lärarbevis utfärdad av Segelflygförbundet KSAK. Instruktion för segelflyglärare och segelflyginstruktör framgår av SHB 231. Den åligger den som är segelflygflyglärare, segelflyginstruktör eller teorilärare vid : att utbilda i enlighet med skolans policy, mål och utbildningsmetoder. att följa den utbildningsplan som utbildningen avser.

9 Sidan: 9 (14) att i elevens utbildningsprotokoll fylligt avrapportera vad som har förekommit under utbildningspasset. att hålla skolchefen orienterad om elevernas utveckling. att hålla eleven underrättad om hur utbildningen fortskrider och eventuella avvikelser från plan. att i god tid anmäla till skolchefen när utbildningen kommit så långt att eleven skall examineras Klubbtränare Klubbstyrelsen utser klubbtränare i. Klubbtränaren ansvarar för träningen av klubbens tävlingsflygare och koordinerar alla aktiviteter i samband med RST, Segelflygallsvenskan och diplomflygning. Det åligger klubbtränaren: att utveckla tävlingsflyget inom klubben. att känna till tävlingsflygarnas erfarenhet och färdigheter. att i samråd med den individuelle tävlingsflygaren formulera mål för tävlingssäsongen. att utbilda klubbens flygare i handhavande av segelflygdatorer, GNSS-utrustningar, loggningsutrustningar och användning av datorprogram för utvärdering av sträckflygningar. att genomföra teorikurser för erhållande av sträckflygtillstånd. att lägga klubbens standardbanor. Klubbtränaren biträds av RST-registratorn vid registrering och inrapportering av RST-resultat RST-registrator Klubbstyrelsen utser RST-registrator i. RSTregistratorn skall vara aktiv tävlingsflygare. Det åligger RST-registratorn att koordinera resultatrapporteringen till Segelflygförbundet KSAK. 6 Metod för uppföljning av mål och standards 6.1 Driftstörningasanmälan (DA) Segelflygchefen för statistik över händelser som föranlett rapporter i enlighet med bestämmelserna i BCL-D 1.3. Alla rapporter och allt statistiskt underlag samlas och arkiveras på klubbkontoret. För att möjliggöra en mera detaljrik uppföljning av flygsäkerhetsstandard använder klubben ett rapportsystem, Driftstörningsanmälan (DA). DA-blanketten beskrivs i DHB, Flik 9. Där finns också exempel på hur den skall fyllas i. DA-blanketter finns i flygledarpärmen vid startplatsen. Syftet med DA är att samla in data om sådana händelser som inte behöver rapporteras enligt BCL-D 1.3, men ändå utgör avvikelser i den normala flygverksamheten.

10 6.2 Erfarenhetsliggaren Sidan: 10 (14) I erfarenhetsliggaren kan, och bör, envar som deltar i verksamheten skriva in tankar om verksamheten och förslag som kan vara till nytta i arbetet med att utveckla flygsäkerheten. Det är meningen att erfarenhetsliggaren skall fungera som ett klotterplank i flygsäkerhetsfrågor. Instruktion för erfarenhetsliggaren finns i SHB 736. Erfarenhetsliggaren skall finnas på flygledarbordet vid startplatsen när flygverksamhet pågår och annars i segelflygchefens brevkorg i klubbkontoret. 7 Metod för utvärderig, analys och korrigering av avvikelser 8 Metod att utvärdera erfarenheter 9 Flygplan Det åligger segelflygchefen att sammanställa inkomna rapporter och synpunkter från erfarenhetsliggaren till en månadsrapport. Rapporten skall innehålla en analysdel och en åtgärdsdel. Rapporten föredras vid styrelsemöte och arkiveras på klubbkontoret. Analysen syftar till att söka gemensamma faktorer i de enskilda rapporterade uppgifterna för att eventuellt upptäcka systemfel och att granska omständigheterna kring händelserna. Särskild uppmärksamhet skall ägnas år att söka ogynnsamma trender i de händelser som rapporterats. Åtgärdsdelen syftar till att föreslå åtgärder för att minska risken för att händelsen som föranlett rapport skall upprepas. Vid fortsatt ogynnsamma trender skall den verksamhet som orsakar avvikelserna avbrytas tills orsakerna är fastställda och korrigerande åtgärder är vidtagna. Segelflygchefen kallar till ett årligt ledarseminarium i. Seminariet förläggs till första kvartalet. Syftet med seminariet är att utvärdera det gångna året. Dagordningen skall innehålla: Genomgång av månadsrapporter. Översyn av DHB 9.1 SE-GFE och inhyrda bogserflygplan Medlemmar i som innehar certifikat för motorflygplan och är typinflugna får utnyttja klubbens eller av klubben inhyrda bogserflygplan för privat flygning. För inhyrda flygplan kan ägaren ange restriktioner, motorflygansvarig skall rådfrågas vid tveksamhet. Bogsering har alltid företräde framför privat flygning eller skolning.

11 9.2 SE-TME Sidan: 11 (14) Medlemmar i som har motorseglarbehörighet och är influgna på SF28 får flyga motorseglaren. Villkor för flygning, rutiner för bokning och turordning framgår av DHB, Flik En- och tvåsitsiga segelflygplan tillhörande Medlemmar i får flyga klubbens segelflygplan. Villkor för flygning, rutiner för turordning framgår av DHB, Flik Privata segel- och motorsegelflygplan Ägare av privata segel- och motorsegelflygplan får flyga sina flygplan. Privatägare må också låta andra medlemmar flyga sina flygplan. Sådan utlåning skall vara avtalad med klubbstyrelsen och följa de villkor som finns i respektive avtal. 10 Underhåll 11 Kupan Den tekniske chefen är ansvarig för underhållsplaneringen på den segelflygmateriel som underhålls av Underhåll och reparationer som kan utföras av egna segelflygtekniker görs i verkstaden. Privatägda segelflygplan tillhöriga huvudmedlemmar i skall i tekniskt avseende administreras av den tekniska organisationen i. Benedikt Olafsson är tekniskt ansvarig för SE-GFE. Det tekniska ansvaret för klubbens fallskärmar vilar på den tekniska organisationen i. Årstillsyn av fallskärmar görs av intern eller extern godkänd kontrollant. Kupan förvaltas av en utsedd kupaförvaltare. I kupan finns Segelflyghandboken (SHB) och denna handbok (DHB) samt Flygledarpärm, Del 1 och Del 2. I kupan skall alltid finnas en nyfylld behållare med dricksvatten. I kupan förvaras: flygplanpärmar (under flygsäsong) Journaler för segelflygplan (under flygsäsong) startjournal med klocka loggningsenheter barografer med tillbehör handradio fallskärmar trimvikter bogserlinor landningsmärke signalflagga

12 12 Indelning av flygverksamheten ankarmateriel hink med mjuk svamp sämskskinn och vindrutetorkare solskydd stolar bord och annan trivselmateriel. Sidan: 12 (14) 12.1 Grundskolning 12.2 Övrig skolning 12.3 AFT-flygning Med grundskolning menas: skolning för C-diplom (övningarna 1-24) grundövningar i certifikatutbildningen som ej kräver termik (övningarna 25, 26, 27, 40-41, 46, 49-50, 53 och 55-57) inflygning på ensitsare enligt utbildningsplanen för segelflygcertifikat (övningarna 42-45) skol-aft, dvs. flygning utöver utbildningsplanen som eleven vill genomföra för komplettering eller för nöje och för vilken han/hon debiteras särskilt. Med övrig skolning menas: den termikträning som ingår i certifikatutbildningen (övningarna 28-39, och 51-54) PFT och kontrollstarter inflygning på ny typ inflygning på motorseglare skolning för erhållande av sträckflygtillstånd Med AFT-flygning menas medlemmarnas friflygning för trivsel och rekreation Tävlingsflygning och annan prestationsflygning Med tävlingsflygning menas: en flygning med syfte att nå ett resultat som kan anmälas till Rikssegelflygtävlingen, RST och Segelflygallsvenskan. Resultatet kan vara en distans eller en hastighet i en- eller tvåsitsarklass, eller en höjdvinst. (SHB ) deltagande i distriktsmästerskap eller svenskt mästerskap. (SHB 725, 730, 731) deltagande i Ungdoms-DM och -SM. (SHB 715) deltagande i annan av Segelflygförbundet KSAK sanktionerad segelflygtävling. Med annan prestationsflygning menas: en flygning med syfte att nå godkänt delprov för diplom, silver-, guld-, diamant C eller 750-km diplom. (SHB 781, 782)

13 Sidan: 13 (14) en flygning med syfte att sätta rekord som kan godkännas av Segelflygförbundet KSAK eller av FAI. (SHB 750) För tävlingsflygning och annan prestationsflygning krävs Sportlicens utfärdad av KSAK Träning 12.6 PR-flygning Med träning menas flygning då certifikatinnehavare under ledning av steg-2/3 tränare, segelflyglärare eller segelflyginstruktör förkovrar sig i termikflygning eller sträckflygning. Med PR-flygning menas en provlektion med en segelflyglärare/instruktör. PR-flygningen syftar till att sprida kunskap om segelflygning och värva nya medlemmar.

14 Avsiktligt blank Sidan: 14 (14)

15 DHB - Drifthandbok Bilaga 3:1 Sidan: 1 (4) Personal Namn Funktion Teleadress René Hörnstedt Stefan Suvero Claes Dahlström Jan Johansson Holger Eriksson Segelflygchef Segelflyglärare (S, St, M) Skolchef Segelflyglärare (S, St, M) Teorilärare Teknisk chef Teorilärare Verkstadschef Klubbtränare Segelflygtekniker Steg-2 tränare Teorilärare Segelflygtekniker Segelflyginstruktör (S, St, M) Tel. bost: Tel. arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. bost: Tel. arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Mats Kurol Bitr. Skolchef Tel. bost: Tel. arbete: Mika Saväng Chefssegelflygledare Vice ordförande Steg-2 tränare Teorilärare Tel. Bost: Tel. Arbete: Dolwai Hellberg Motorflygansvarig Tel. Bost: Tel. Arbete: hornstedt.r@telia.com stefan.suvero@se.westinghouse.com claes.a.dahlstrom@swipnet.se jan.johansson@mbox430.swipnet.se eriksson.holger@spray.se mats.kurol@telia.com mika.savang@delta.telenordia.se dolwai.hellberg@telia.com

16 DHB - Drifthandbok Bilaga 3:1 Sidan: 2 (4) Namn Funktion Teleadress Matts Berg Stefan Oebius Svante Jansson Ulf Riddarström Carl Saväng Mikael Hedlén Johan Ahnlund Sebastian Oebius Stefan Ejermark RST-registrator Teorilärare Segelflyglärare (S, St) Teorilärare Flyglärare Segelflyglärare (S, St, M) Segelflyglärare (S, St) Segelflyglärare (S, St, M) Segelflyglärare (S, St, M) Segelflygtekniker Flygmekaniker Segelflyginstruktör (S) Steg-2 tränare Steg-2 tränare Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. bost: Tel. arbete: Tel. bost: Tel. arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. Bost: Tel. Arbete: Tel. bost: Tel. arbete: Tel. bost: Tel. arbete: Tel. bost: Tel. arbete: rada.berg@swipnet.se stefan@oebius.pp.se svante.jansson@rema.se ulf.riddarstrom@hem-pc.bip.net marin.mek@delta.telenordia.se @telia.com johan.ahnlund@swipnet.se S_oebius@hotmail.com