Inledning. Henrik Svensson Segelflyginspektör

Transkript

1 Inledning Denna presentationen är en kort introduktion av vad Flyg Säkert programmet handlar om. Under våren 2009 har regionmöten genomförts där bland annat denna presentation visats. Hela flygsäkerhetsprogrammet tar en dag i anspråk och det är viktigt att alla aktiva piloter är med under programmet i den aktuella klubben. Segelflygets flygsäkerhetsmän kommer att fortsätta med dessa konferenser till hösten 2009 och fram till våren Under kapitlet Riskanalys informerar vi även om spinnhaveriet med en Discus 2008, en händelse som vi ser mycket allvarligt på. Här är det viktigt att alla tar del av den informationen (samt även SHK:s haveriutredning). Det är av stor vikt att funktionärer som segelflygchef, chefssegelflyglärare m fl. sprider denna information i sina klubbar inför säsongen Henrik Svensson Segelflyginspektör

2 Flyg säkert! Flygklubben Ledaren Piloten Varför? Kultur Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert Fokus på flygsäkerheten och klubben Ledaren i klubben Fokus på flygsäkerheten och piloten Förstå bakomliggande orsaker till händelser Flygsäkerhetskultur Substandard/kultur Riskanalys Börja flyga intro Förebyggande flygsäkerhetsåtgärder

3 Varför?

4 Varför ber man inte en segelflyglärare åka med när man är ringrostig?

5 Varför gör man tryckare under en provlektion?

6 Varför förväxlar man reglage?

7 Varför startar man med rimfrost på vingarna?

8 Varför startar man med olåsta bromsar?

9 Varför flyger man ut all höjd utan att planera utelandning?

10 Det gör ont! Det kan vara väldigt farligt att flyga och säg inte att det är farligare att åka bil till flygfältet

11 Varför störtar man? Börja tänka!

12 Det svenska segelflyget 60 Klubbar 2300 Medlemmar 400 Segelflygplan 65 Motorsegelflygplan Flygningar Timmar Vi är ca 2000 piloter som tillsammans havererar ca 15ggr/år

13 Personskador fördelning för segelflyg Några delar statistik 4 3 Haverifrekvens "antal haverier per flygningar" Antal personer År Lätta Allvarliga Dödlig al haverier per 000 flygningar Anta Antal haverier Antal haverier Haverier Haverifrekvens 0,4 03 0,3 0,2 0,1 0 An ntal haverier per 1000 flygningar

14 En flygklubbs tillstånd under en längre tid Flygklubben Klubbens tillstånd Av erfarenhet så vet vi att det påverkar flygsäkerheten i klubben! Vad påverkas? Hur kan vi märka det? År

15 Några exempel på tillbud och typhaverier från en klubb på nedgång en tappad huv flygning med jordspik bogsering samtidigt med landning linsax fungerar ej propeller i snövall vinge i banljus Tillbud Flygklubben

16 Hur väljer vi våra ledare? Ledaren Segelflygare är en otestad skara individer med olika förutsättningar och olika målsättningar, till skillnad från yrkespiloter. Den enda testen är att man tillbringar en Den enda testen är att man tillbringar en tid i den egna klubben och får en viss uppfostran.

17 Ledaren hanterar olika medlemmar i en flygklubb Omdöme Skickliga med gott omdöme Kan flyga utan direkta restriktioner Omdömeslösa med dålig flygkänsla Ledaren Behöver restriktioner, hjälp. Någon kanske inte borde flyga alls. Flygkänsla

18 Flygsäkerheten och piloten Piloten Varför börjar vi flyga? Varför blev det just flyg, varför inte golf eller någon annan fritidssysselsättning.

19 Säkerhetskultur kan beskrivas som en form av risk- och säkerhetsmedvetenhet som finns med i det dagliga arbetet. Kultur Detta innebär att man ska vara skärpt och tänka längre än själva handlingen och reflektera över hur konsekvenser i handlingen kan påverka säkerheten

20 Avvikelse från rutin som blir ny rutin Professionellt och Tex. Evenemangsflygkultur utan trycklandning Kultur utan trycklandning Gammal standard Ny accepterad substandard Avvikelse Klart det ska vara en häftig upplevelse med tryckare! Tid

21 Att undersöka säkerhet Riskanalys handlar om hur vi väljer att tolka verkligheten! Jag lär mig att se riskområden analysera riskerna jag skapar ett underlag för att minska riskerna Riskanalys Vänta inte! Spåra riskerna och vidtag åtgärder snarast möjligt!

22 Vidareutveckla kvalitetssystemet Klubbhandbok med lokala regler (lagom nivå) Bra kommunikation inom klubben Uppstart- och uppföljningsmöten Erfarenhetsliggare skriv även när det gick bra den gången! Larminstruktion m.m. Trafikvarv Luftrum Ordning och reda Ta hand om avvikelser Sprida kunskaper Hur man ställer upp flygplanen

23 Haveri med Discus b under inflygning sommaren spinn Flygkunniga vittnen har sett flygplanet i en fullt utvecklad vänster spinn på ungefär 300 m höjd. Ingen har sett själva spinningången. Vidare har vittnena sett något som de uppfattade som ett försök till urgång på ungefär 150 m höjd då flygplanet stannade upp i rotationen och var på väg ur för att sedan fortsätta spinnen åt vänster tills den försvann ur sikte.?????

24 Discus b är konstruerad och certifierad i enlighet med konstruktionsnormen JAR-22. Enligt denna ska förarvikten kunna varieras mellan 70 och 110 kg i ett segelflygplan utan att barlast används. Det ska dessutom finnas system för att kunna minska förarvikten till 55 kg. Blyvikter Blyvikter Flygklubben som ägde flygplanet använde inte det av tillverkaren framtagna systemet Flygklubben som ägde flygplanet använde inte det av tillverkaren framtagna systemet för barlastvikter. Istället användes lösa viktkuddar för att kompensera låg förarvikt.

25 Tomvikt 262 kg Max flygvikt 525 kg Aktuell flygvikt 336 Min tillsatsvikt 70 kg Pilot 62 kg inkl. fallskärm Sandkudde bakom ryggstöd 12 kg Dvs. 77 kg tillsatsvikt Men SHK har genomfört kontrollvägning av Discus b med förare av olika kroppsbyggnad För små och lätta piloter hamnar piloten tyngdpunkt på 450 mm framför vingframkanten, vilket också anges i flyghandboken Sandkudden bakom ryggstödet ger en hävarm av 98 mm bakom vingframkanten

26 Tillåtet område bakom vingframkant Pilot arm -450 Sandkudde arm +98 Masscentrum låg således vid 391 mm bakom vingframkanten.

27 Ur typprovflygningsrapporten läser vi att flygplanet Vid det bakre tyngdpunktsläget roterar flygplanet ½ varv* efter att standardiserade urgångsroder givits * Med en erfaren provflygare Olyckan orsakades sannolikt av att flygningen kom att ske med ett masscentrumläge som var olyckligt med hänsyn till förarens flygstatus.

28 Använda rätt barlastvikter som är anpassade till flygplanet Lösa barlastkuddar kan hamna vid fel hävarm och därmed inte ge avsedd verkan Lösa barlastkuddar kan inte spännas fast i flygplanet på ett ändamålsenligt sätt Och de kan skapa problem och obekväma sittställningar 15 kg över min tillsatsvikt vid inflygning

29 SÄKER FLYGNING! FLYGTRIMSBAROMETER Att använda barometern Addera dina timmar och starter de senaste 12 månaderna. Dra en linje i barometern. Där linjen korsar den vita linjen, läs rådet för den färgen. 15 Hur säker är jag som pilot? Timmar Starter Grön Din status är god men ta det försiktigt Gul Du är inte så bra som du tror Exempel Pilot med 25 timmar och 12 starter Röd Du är rostig! Idé Ole Didriksen 5 5

30 Alltså, fokus i år Börja flyga Medlemsrekrytering Kvalitetssäkra utbildningen Vikt och balans Incidentrapportering och återkoppling

31 Projekt Börja flyga Börja flyga intro Segelflyg är lika känt som segling g och utövas av mer än 5000 medlemmar Vision 2020 Sporten betraktas som miljövänlig, utvecklande och fostrande Mål C di l 150 C-diplom 150 S-cert