Årsplan 2007 maj juni juli augusti september oktober november december v.27 v.36 v.45 v.40 1 l v.14 2 o 3 t 3 s 4 m v.23 4 o 5 t 5 s 6 m v.32 6 t 7 f 7 s 8 m v.41 8 t 9 f 4 f 5 t 6 7 8 5 l 6 7 v.37 v.46 6 s 7 m v.19 7 t 8 f 8 s 9 m v.28 9 t 10 f 10 m 11 t 11 t 12 f 12 m 13 t 8 t 9 10 11 v.15 9 o 10 t 10 s 11 m v.24 11 o 12 t 12 s 13 m v.33 13 t 14 f 14 s 15 m v.42 15 t 16 f 11 f 12 t 13 14 15 17 12 l 13 14 15 16 v.38 v.47 13 s 14 m v.20 14 t 15 f 15 s 16 m v.29 16 t 17 f 17 m 18 t 18 t 19 f 19 m 20 t 15 t 16 17 18 20 v.16 16 o 17 t 17 s 18 m v.25 18 o 19 t 19 s 20 m v.34 20 t 21 f 21 s 22 m v.43 22 t 23 f t 18 19 20 22 o 19 20 21 v.39 v.48 9 t 20 f 20 s 21 m v.21 21 t 22 f 22 s 23 m v.30 23 t 24 f 24 m 25 t 25 t 26 f 26 m 27 t 21 l 22 t 23 24 22 s 23 m v.17 23 o 24 t 24 s 25 m v.26 25 o 26 t 26 s 27 m v.35 27 t 28 f 28 s 29 m v.44 29 t 30 f 24 t 25 f 26 t 27 f 28 t 29 l 30 t 25 o 26 l 27 o 28 l 29 o 30 s 31 o.13 26 t 27 s v.22 28 t 29 s v.31 30 t 27 f 28 m 29 f 30 m 31 f 28 l 29 t 30 l 31 t 29 s v.18 30 o 30 m 31 t FK 40215-2 2014-02-21 Budgetunderlag 2015 2017 Del 2 Försäkringsförmåner
Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 15 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd 15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 21 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 23 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 29 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 37 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 45 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 47 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 71 1:3 Handikappersättningar 83 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 91 1:5 Ersättning för kroppsskador 97 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 101 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 119 1:1 Allmänna barnbidrag 119 1:2 Föräldraförsäkring 125 1:3 Underhållsstöd 149 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 155 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 159 1:8 Bostadsbidrag 167 1
Socialförsäkringens finansiering 173 Sjukförsäkring med mera finansieringsutveckling 176 Arbetsskadeförsäkringen finansieringsutveckling 179 Föräldraförsäkringen finansieringsutveckling 181 Frivillig yrkesskadeförsäkring 183 Övriga ersättningar och fonder 185 Tabellförklaringar och övriga kommentarer 187 Bilaga 1 Sammanfattande tabeller över prognoserna Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsredovisning av prognoser för 2014 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Jämförelse med den prognos som lämnades i januari 2014 Bilaga 6 Förteckning över kontaktpersoner Socialförsäkringens administration redovisas i Budgetunderlag 2015 2017, del 1 2
Inledning Försäkringsförmånerna budgetförslag och långtidsbedömning Inledning I denna del presenteras underlag och förslag för statens medelsanvisningar för den allmänna försäkringen och övriga bidragssystem inom Försäkringskassans ansvarsområde som finansieras över statsbudgeten. Inkomster och utgifter för försäkringar med specialdestinerade avgifter och försäkringar som finansieras från fonder redovisas i avsnittet Socialförsäkringens finansiering. Sammanfattning De totala utgifterna för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde ökade från 183 miljarder år 2012 till 189 miljarder år 2013. Bedömningen är att de totala utgifterna kommer att fortsätta öka under perioden. Från 193 miljarder för 2014 till 207 miljarder för 2018. De största ökningarna sker inom assistansersättning, sjukpenningförsäkring och föräldraförsäkring. Vi ser även att vissa utgifter kommer att minska framöver. Detta gäller främst utgifterna för aktivitets- och sjukersättning. Prognoserna bygger på nuvarande regler och arbetssätt i handläggning. Försäkringskassan bedriver dock ett intensivt arbete med att införa nya förbättrade arbetssätt, exempelvis Enklare sjuk. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Förändringar som denna är inte beaktade i nuvarande prognos. 3
Inledning Utgifter för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från år 2014, miljarder kronor Som framgår av diagrammet ovan bedöms utgifterna öka inom alla de tre utgiftsområdena. Ökningen av statens utgifter för assistansersättning är det som främst driver utvecklingen inom utgiftsområde 9. Minskningen av utgifterna för aktivitets- och sjukersättning tillsammans med ökningen av utgifterna för sjukförsäkringen medför att utgiftsområde 10 endast ökar marginellt. Bakom ökningen inom utgiftsområde 12 ligger demografiska förändringar och regeländringar inom föräldraförsäkringen. 4
Inledning Sammanställning av prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Beloppen anges i miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp från föregående år 3,6 3,0 Anslagna medel 190,9 192,5 Summa tilldelade medel 187,3 189,5 Utfall 188,7 Prognos 193,1 195,7 200,1 203,8 207,4 Avvikelse från anslagna medel +2,2 0,5 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 3,6 Hemställan om tilläggsanslag 0,9 Hemställan om anslagsmedel 199,0 Indragning av anslagsmedel 1,6 0,6 Ingående överföringsbelopp till nästa år 3,0 3,3 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde för år 2013 är 190,9 miljarder kronor. Utfallet för år 2013 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) blev 188,7 miljarder kronor, vilket är 2,2 miljarder kronor, eller 1 procent, lägre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2013 blev 1,7 miljarder kronor. Detta anslagssparande får enligt beslut i regleringsbrevet inte disponeras av Försäkringskassan år 2014, med undantag av 39 miljoner kronor för anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 192,5 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för anslagen år 2014 (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 193,1 miljarder kronor. Detta är 0,5 miljarder kronor, eller 0,3 procent, högre än anslagna medel. Sammanlagt anslagssparande vid utgången av år 2014 beräknas till 0,6 miljarder kronor. Försäkringskassan föreslår tilläggsanslag för 2014 om sammanlagt 898 miljoner kronor. Tilläggsanslagen avser fem anslag där beräknade utgifter överstiger den högsta tillåtna anslagskrediten. De sammanlagda utgifterna för år 2015 för anslagen (exklusive förvaltningsanslag) beräknas bli 195,7 miljarder kronor. Försäkringskassans förslag till anslagsnivåer för 2015 (exklusive förvaltningsanslag) är totalt 199,0 miljarder kronor, vilket är högre än den beräknade utgiften till följd av att anslagskrediter beräknas utnyttjas under 2014. Försäkringskassans förslag 5
Inledning till anslagsnivåer förutsätter även att tilläggsanslag beviljas för 2014, i annat fall ökar förslaget till anslagsnivåer med motsvarande belopp. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, miljarder kronor Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden. Ökningen drivs av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 10 timmar per år och av att schablonbeloppet (ersättning per timme) antas öka med 4 kronor per år. Antalet personer med assistansersättning beräknas däremot fortsatt vara knappt 16 000 under hela prognosperioden Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Ökningen drivs av demografiska faktorer samt konjunkturåterhämtningen. 6
Inledning Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, miljarder kronor Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka något under prognosperioden, från 75,1 miljarder kronor år 2013 till 76,2 miljarder år 2014 och sedan, öka till 77,9 miljarder år 2018, uttryckt i löpande priser. Justerat för inflationsutvecklingen beräknas utgifterna minska från 2015 och framåt. Jämfört med prognosen i januari 2014 har prognoserna justerats upp för hela perioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2013 har antalet minskat till 363 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 beräknas 314 000 personer ha aktivitetseller sjukersättning. Antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 28 miljarder kronor år 2013 till 36 miljarder år 2018. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden, i ett historiskt sammanhang får dock uppgången betecknas som begränsad, framför allt med avseende på de längre fallängdskategorierna. De kortare sjukfallen, upp till 180 dagar, karaktäriseras av en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Nyinflödet, som har ökat under 2012 och 2013, bedöms fortsätta att öka under 2014 men i avtagande takt. Längre fram i prognosperioden baseras beräkningarna på ett nyinflöde i nivå med 2014, men med en årlig uppräkningstakt i linje med den beräknade 7
Inledning befolkningsökningen. Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara oförändrad under resten av prognosperioden. Sjukfallsutgifterna har historiskt uppvisat en stor variation, med långa perioder av kraftiga ökningar respektive minskningar. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Prognosen för sjukpenning bygger på nuvarande arbetssätt i handläggning av pågående sjukfall. Försäkringskassan bedriver dock ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis Enklare sjuk. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, miljarder kronor Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 27,0 miljarder år 2013 till 33,0 miljarder för 2018. Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. De regeländringar för åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen som 8
Inledning trädde i kraft 1 januari 2014 bedöms öka utgifterna marginellt från och med 2016. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,8 miljarder år 2013 till 6,8 miljarder år 2018. Under 2013 har 5,7 miljoner nettodagar för vård av barn använts, vilket motsvarar en ökning med 15 procent jämfört med föregående år. Det höga utfallet under 2013 förklaras främst av den omfattande influensan. Lanseringen av den nya VAB-applikationen och slopandet av intygskravet har förenklat ansökan om tillfällig föräldrapenning, men det är osäkert hur detta har påverkat utgiftsökningen. 1 Prognosen har sänkts marginellt med anledning av ett minskat användandet av delförmånen vård av barn under hösten 2013. Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,2 miljarder kronor år 2014 och öka till 3,9 miljarder 2018. Utgiften för bostadsbidrag blev 4,5 miljarder kronor för 2013 och beräknas öka till 5,1 miljarder år 2014. Denna ökning är en följd av förslaget att höja det särskilda bidraget från och med år 2014. År 2018 beräknas utgifterna därefter ha minskat till 4,8 miljarder kronor. Att utgifterna har en avtagande trend bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. Behov av ytterligare medel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till 2014. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till 2015. 1 Inspektionen för Socialförsäkringen har på regeringens uppdrag undersökt effekten av ett slopat frånvarointyg på tillfällig föräldrapenning. De kommer fram till att det inte är troligt att borttagandet av frånvarointyget hade någon större effekt på hur föräldrarna använde försäkringen under det första halvåret 2013. Men skriver också att det är svårt att identifiera orsakssamband på ett trovärdigt sätt därför att det finns många andra faktorer som också påverkar föräldrarnas användning av tillfällig föräldrapenning över tiden (till exempel variationen i sjukdomsepidemier), och det saknas en lämplig jämförelsegrupp som inte påverkades av det slopade intygskravet. Se ISF-rapport 2013:19, Slopat frånvarointyg, Kontroll och uttag av tillfällig föräldrapenning. 9
Inledning För följande fem anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2014 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Se även tabell nedan. För anslaget 9,4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning överskrider det prognostiserade medelsbehovet 2014 tilldelade medel med 21 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 4 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bilstöd till personer med funktionsnedsättning för budgetåret 2014 med 21 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas stoppas utbetalningarna i december 2014 och anslagsbehovet 2015 ökar med motsvarande belopp. För anslagsposten 10,1:3 Handikappersättningar överskrider det prognostiserade anslagsbehovet 2014 tilldelade medel med 68 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 2 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Handikappersättningar för budgetåret 2014 med 68 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:2.11 Tillfällig föräldrapenning överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 490 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 190 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Tillfällig föräldrapenning för budgetåret 2014 med 490 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:2.1 Jämställdhetsbonus överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 32 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 19 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslagsposten Jämställdhetsbonus för budgetåret 2014 med 32 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. För anslagsposten 12,1:8 Bostadsbidrag överskrider den prognostiserade utgiften 2014 tilldelade medel med 287 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 40 miljoner kronor. Försäkringskassan föreslår därför ett tilläggsanslag till anslaget Bostadsbidrag för budgetåret 2014 med 287 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet 2015 med motsvarande belopp. 10
Inledning Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2014, 1000-tal kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2013 Anslag år 2014 Prognos 2014 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 12 338 346 995 355 534 20 877 3 527 10 1:3 Handikappersättningar 44 080 1 314 000 1 338 000 68 080 2 380 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 518 064 6 005 583 5 977 671 490 152 189 873 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus 28 872 264 046 267 115 31 941 18 739 12 1:8 Bostadsbidrag 121 941 4 926 000 5 090 600 286 541 40 241 Försäkringskassans förslag till anslag 2015 Försäkringskassan har i beräkningarna av förslag till anslag antagit att inget anslagssparande får föras över mellan åren 2014 och 2015. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåret 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbrevet. För de anslagsposter som prognostiseras utnyttja anslagskrediten under 2014 överförs därför ett negativt överföringsbelopp från år 2014 till år 2015. Försäkringskassans förslag till anslagsnivå för 2015 har således inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2014, men däremot av under år 2014 utnyttjad anslagskredit. Som en konsekvens av beräkningssättet kommer summan av Försäkringskassans anslagsförslag för år 2015 att överstiga summan av utgiftsprognoserna för året. Försäkringskassan föreslår enligt tabellen nedan en anslagsnivå som ska täcka dels de prognostiserade utgifterna under året, dels ett eventuellt underskott vid årets början. Fördelning på anslagspostnivå framgår av Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inom Försäkringskassans ansvarsområde 2015. 11
Inledning Beräknat anslagsbehov för finansiering av socialförsäkrings- och bidragssystemen åren 2015 2018, 1000-tal kronor Försäkringskassans förslag till anslag 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 Statligt tandvårdsstöd 5 461 600 5 631 400 5 801 000 5 962 300 517 506 562 541 01:06 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning 619 559 576 525 555 416 554 094 366 592 *) 366 934 362 903 368 119 24 564 455 24 907 000 25 784 000 26 590 000 Summa 31 012 723 31 482 365 32 503 881 33 475 054 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och 33 638 890 34 414 197 35 104 580 35 957 167 rehabilitering m.m. 01:02 Aktivitets- och 50 421 984 48 329 343 47 916 793 47 460 869 sjukersättningar m.m. 01:03 Handikappersättningar 1 359 000 *) 1 397 000 1 448 000 1 503 000 01:04 Arbetsskadeersättningar 3 452 336 3 165 045 3 042 378 2 941 992 m.m. 01:05 Ersättning för 38 210 36 960 35 909 34 750 kroppsskador 01:06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 3 138 000 3 153 000 3 148 000 3 148 000 Summa 92 048 420 90 495 545 90 695 660 91 045 778 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 Allmänna barnbidrag 25 792 710 26 253 000 26 786 000 27 276 000 01:02 Föräldraförsäkring 39 650 210 *) 41 413 859 43 127 774 44 839 791 01:03 Underhållsstöd 2 099 143 2 039 597 2 033 056 2 025 481 01:04 Bidrag till kostnader för 17 200 17 200 17 200 17 200 internationella adoptioner 01:06 Vårdbidrag för 3 350 357 3 475 319 3 677 502 3 915 006 funktionshindrade barn 01:08 Bostadsbidrag 5 028 600 4 957 300 4 938 500 4 828 800 Summa 75 938 220 78 156 275 80 580 032 82 902 278 Totalt 198 999 363 200 134 185 203 779 573 207 423 110 *) Förslag under förutsättning att tilläggsanslag beviljas för 2014 Övriga förslag I avsnittet Socialförsäkringens finansiering redovisas inkomster och utgifter för de olika socialförsäkringarna år 2013. Med utgångspunkt i prognoser för åren 2014 2018 föreslås förändringar av avgiftsnivåerna. 12
Inledning Försäkringskassan föreslår att föräldraförsäkringsavgiften höjs samt att arbetsskadeavgiften sänks från och med 2015. Försäkringskassan hemställer om att få bemyndigande att räkna upp livräntorna från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen från och med 2015-01-01 med en procentsats som motsvarar höjningen av prisbasbeloppet mellan 2014 och 2015. Om prisbasbeloppet skulle minska mellan 2014 och 2015 anser Försäkringskassan däremot inte att livräntorna bör räknas ned med tanke på det stora överskottet i fonden för den frivilliga yrkesskadeförsäkringen Försäkringskassan föreslår vidare att anslaget 12,1:1 Allmänna barnbidrag byter namn till Barnbidrag, anslaget 10, 1:5 Ersättning för kroppsskador byter namn till Ersättning enligt statligt personskadeskydd anslagsposten 10,1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare byter namn till Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och att anslaget 12,1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn byter namn till Vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2014 2018 i Hermes senast den 21 februari. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, prognostiserat utfall för 2014 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad, förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna del av budgetunderlaget, som även är svar på ovanstående uppdrag, redovisas prognoser för åren 2014 2018 över Försäkringskassans sakanslag inom utgiftsområdena 9, 10, och 12. Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2014 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter görs i bilaga 4. I bilaga 5 redovisas en jämförelse mellan prognoserna i detta budgetunderlag och de prognoser som lämnades 13
Inledning till regeringen i januari 2014. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 6. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang utnyttja det mest aktuella dataunderlaget som finns tillgängligt och har tillräckligt hög kvalitet. Eftersom en viss eftersläpning föreligger i statistiken innebär detta för föreliggande rapport att material för januari i största möjliga utsträckning har använts. Preliminära ekonomiska uppgifter för januari 2014 har dock inte varit tillgängliga förrän i mitten på februari innevarande år och har därför inte kunnat beaktas i beräkningarna. Det ekonomiska utfallet för år 2013 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har i möjligaste mån tagits till kända regeländringar och lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom det då inte finns underlag för beräkningar. De makroekonomiska antaganden om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som använts i beräkningarna anges i bilaga 2. Dessa antaganden har erhållits från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i december 2013. Av Pensionsmyndigheten i januari 2014 omräknade inkomstbasbelopp och inkomstindex har använts i prognoserna. Till beräkningarna har vidare SCB:s befolkningsprognos från år 2013 använts. Hur de olika makroekonomiska förutsättningarna påverkar utgifterna redovisas under respektive anslag. Där redovisas även hur förändrade antaganden kan påverka utgiftsprognoserna i olika riktning. 14
Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 0 0 0 Anslag 6 198 160 5 676 040 5 461 600² Tilldelade medel 6 198 160 5 676 040 5 461 600 Utfall/Prognos 5 191 243 5 390 600 5 461 600 5 631 400 5 801 000 5 962 300 Avvikelse från anslag 1 006 917 285 440 0 Avvikelse från tilldelade medel 1 006 917 285 440 0 Högsta anslagskredit 309 908 283 802 Tillgängliga medel 6 508 068 5 959 842 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Utfall. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2013 blev 5 191 miljoner kronor, vilket är 1 007 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 391 miljoner kronor, vilket är 285 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet tilldelade medel. Försäkringskassans förslag till anslag för 2015 är 5 462 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2014. Ändamål Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett tandvårdsbidrag som alla vuxna har rätt till från och med det år de fyller 20 och dels en tandvårdsersättning som ersätter delar av patientens kostnader när dessa når över vissa nivåer. 15
Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20 29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Det tredje steget Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Externa antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. 16
Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Analys av 2013 Utgiften för statligt tandvårdsstöd under 2013 uppgick till 5 191 miljoner kronor vilket är en ökning med drygt 5 procent jämfört med 2012. Detta är en relativt stor ökning jämfört med utvecklingen åren innan och förklaras främst av: ökade utgifter för högkostnadsskyddet efter införandet av särskilda referenspriser för tandvårdsåtgärder utförda av specialisttandläkare fr.o.m. 1:a jan 2013, ökade utgifter för allmänt tandvårdsbidrag (ATB), särskilt bland 20 29- åringar, införandet av det särskilda tandvårdsbidraget (STB), högre referenspriser samtidigt som beloppsgränserna för högkostnadsskyddet legat fast. Det är svårt att säga exakt hur mycket de olika delarna inom tandvårdsstödet, högkostnadsskyddet och ATB, har förändrats mellan 2012 och 2013 eftersom nya konton för redovisning infördes vid halvårsskiftet 2013. Uppskattningsvis var utgifterna för ATB och högkostnadsskyddet 8,4 procent respektive 3,9 procent högre under 2013 jämfört med 2012 2. Högre ersättningar inom högkostnadsskyddet De särskilda referenspriser för specialisttandvård som infördes fr.o.m. 1:a januari 2013 är högre än de vanliga referenspriserna vilket innebär att det ersättningsgrundande beloppet, som ersättningen beräknas på, blir högre. Dessutom har de vanliga referenspriserna höjts under 2013 samtidigt som beloppsgränserna för högkostnadsskyddet legat fast. Båda dessa händelser har inneburit större ersättningar från högkostnadsskyddet. Ökat användande av tandvårdsbidrag till tandvårdsabonnemang Som nämndes ovan har användandet av det allmänna tandvårdsbidraget i ålderskategorin 20 29 år ökat relativt mycket under 2012 2013. En orsak kan vara att antal personer med abonnemangstandvård ökar snabbt i åldersgruppen. Vid ingången till 2013 hade cirka 14,7 procent av 20 29- åringarna tecknat avtal om abonnemangstandvård jämfört med 10,5 procent 2011 vilket är den snabbaste ökningen bland alla åldersgrupper. Ett avtal om frisktandvård har rimligen en "disciplinerande effekt" på benägenheten att besöka tandvården och möjligen är denna effekt större bland ungdomar än bland äldre åldersgrupper. De senare tenderar att gå oftare och mer regelbundet även utan avtal om frisktandvård. 2 Dessa värden baseras på utgiftsjusterade utbetalningsbelopp. Det finns en viss diskrepans mellan den officiella utbetalningsstatistiken och bokförda utgifter. 17
Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd En delförklaring är också att folktandvården i Västra Götaland successivt höjt åldersgränsen för fri tandvård till 22 år fr.o.m. 2012 vilket rimligen bör ha inneburit fler besök av patienter i denna åldersgrupp. Analys av 2014 2018 Utgiften för det statliga tandvårdsstödet beräknas öka med i snitt 2,8 procent per år under perioden 2014 2018. Utgifterna för högkostnadsskyddet och tandvårdsbidrag beräknas öka i snitt 2,8 respektive 1,8 procent under prognosperioden. Denna utveckling drivs delvis av antagandet om en växande befolkning: 0,9 procent fler personer i snitt per år under prognosperioden med något större ökning i de äldre åldersgrupperna. Konjunkturåterhämtningen innebär färre arbetslösa och fler sysselsatta vilket antas öka antal personer som anser sig ha råd att besöka tandvården. Referenspriserna samt beloppsgränserna för högkostnadsskyddet antas öka i enlighet med TLV:s prognoser vilket har en direkt effekt på utbetalda ersättningar från högkostnadsskyddet. Högre referenspriser innebär högre ersättningsgrundande belopp (som ersättningen från högkostnadsskyddet beräknas på) och därmed högre utgifter, allt annat lika. Detta motverkas av höjda beloppsgränser för högkostnadsskyddet, något som enligt prognoserna kommer att inträffa under prognosperioden. Utgiften för det särskilda tandvårdsbidraget antas under prognosperioden öka linjärt i samma takt som den observerade ökningen under de senaste 13 månaderna. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2014. Utgifter för det statliga tandvårdsstödet. Utfall 2011 2013 och prognos 2014 2018 i miljoner kronor 18
Tandvårdsförmåner Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Utgifter för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014* 2015* 2016* 2017* 2018* Högkostnadsskydd 4 181 111 4 362 300 4 389 400 4 525 500 4 667 000 4 808 600 Tandvårdsbidrag 993 094 1 005 600 1 038 800 1 061 900 1 079 300 1 088 300 Särskilt tandvårdsbidrag 17 038 22 700 33 400 44 000 54 700 65 400 Totalt 5 191 243 5 390 600 5 461 600 5 631 400 5 801 000 5 962 300 * = Prognos Känslighetsanalys Om befolkningens storlek blev 1 procent högre än vad som antagits i prognosen är en grov uppskattning att utgiften för det statliga tandvårdsstödet skulle bli cirka 55 miljoner högre under 2015. För övriga prognosfaktorer har alternativa antaganden ej utvärderats denna prognosomgång. Förändring av prognosmodell I denna prognos har tandvårdsmodulen i SCB:s mikrosimuleringsprogram FASIT använts till framskrivningar av utbetald ersättning från tandvårdsstödet. I modellen används sambearbetad mikrodata från Försäkringskassans tandvårdsregister och SCB:s STAR-urval för framskrivningar på individnivå. Framskrivningarna görs på så sätt att vissa totaler i urvalet stämmer överens med kända eller prognostiserade makrototaler i populationen, t.ex. antal arbetslösa och befolkningsstorlek i olika grupper. Genom att använda FASIT-modellen till tandvårdsprognosen fås en bättre koppling mellan prognostiserad utgift för tandvårdsstödet och den makroekonomiska och demografiska utvecklingen. FASIT-modellen har också möjliggjort en explicit beräkning av hur höjda referenspriser och beloppsgränser för högkostnadsskyddet påverkar utgifterna, något som inte gjorts förut. 19
Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 302¹ 520¹ 517² 506 562 541 Preliminäravgift 545¹ 541¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 243¹ 21¹ 24 35 21 0 Prognostiserad avgift för respektive år 511 541 541 541 541 541 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2013 blev 302 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. Försäkringskassans förslag till anslag för 2015 är 517 000 kronor. Prognostiserad avgift för 2014 är 541 000 kronor. Ändamål Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgift som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning Externa antaganden Utöver de antaganden som Socialstyrelsen använder då de beräknar utvecklingen av förmånen tillkommer en beräknad ränta på 6 månaders statsskuldväxlar från Konjunkturinstitutet. Analys av 2013 Prognosen bygger på Socialstyrelsens prognos för smittbärarpenning, som är 5,5 miljoner kronor för alla kommande år. Utfallet var 5,2 miljoner kronor för 2013. I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2014. 21
Sjukvård i internationella förhållanden 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 59 952 0 7 547 Anslag 867 766 658 025 619 559² Tilldelade medel 807 814 658 025 612 012 Utfall/Prognos 780 929 665 572 612 012 576 525 555 416 554 094 Avvikelse från anslag 86 837 7 547 7 547 Avvikelse från tilldelade medel 26 885 7 547 0 Högsta anslagskredit 63 576 32 901 Tillgängliga medel 871 390 690 926 Överskridande av anslagskredit 0 0 1 Utfall. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2013 blev 781 miljoner kronor, vilket är 87 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 666 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Försäkringskassans förslag till anslag för 2015 är 620 miljoner kronor. Detta förslag har inte påverkats av eventuellt anslagssparande från 2014, men däremot av under år 2014 utnyttjad anslagskredit. Ändamål Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. 23
Sjukvård i internationella förhållanden Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad 3 medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och privat nödvändig vård. 4 Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den hade utförts i Sverige. Anslaget Sjukvård i internationella förhållanden finansieras helt med statliga medel. Regelverk Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen 5 söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar utgiften på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland annat medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Den 1 oktober 2013 trädde en ny kostnadsansvarslag 6 angående patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar 3 4 5 6 Med skuldmånad avses en månad som en pensionär eller familjemedlem varit registrerad med ett intyg om rätt till vårdförförmåner i bosättningslandet. Med stöd av artiklarna 56 och 57 i EUF-fördraget. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 24
Sjukvård i internationella förhållanden till att införliva Europaparlamentets och -rådets direktiv 7 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård. Enligt den nya kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. 8 Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av den nya kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. 9 Staten ska även fortsättningsvis ansvara för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten kommer även att ha kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige. 10 De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälso- och sjukvård som Sverige har med andra länder ska också bekostas av staten. 11 Externa antaganden I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för växelkurser för perioden januari 2013 december 2013 använts. För pensionärsvård har fasta belopp avseende kostnad för vård av pensionärer bosatta i vissa länder använts. Dessa är fastställda av Administrativa kommissionen. 7 2011/24/EU. 8 16 Folkbokföringslagen. 9 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 10 Enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. 11 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU ny lagstiftning. 25
Sjukvård i internationella förhållanden Analys av 2013 Under 2013 betalades 781 miljoner kronor ut för Sjukvård i internationella förhållanden. Utgiften fördelad på ersättningsområde, samt dess andelar av den totala utgiften 2012 2013, miljoner kronor Utgift 2012 Utgift 2013 Differens mellan 2012 och 2013 Andel av totala utgiften 2012 Konventionsvård 192 176 16 0,28 0,23 Turistvård 106 189 83 0,15 0,24 Pensionärsvård 331 280 51 0,47 0,36 Sjuk- och 69 136 67 0,10 0,17 tandvårdstjänster Totalt 698 781 83 1 1 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet i bilagorna. Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden har ökat med 12 procent sedan 2012. Den största procentuella ökningen har varit för sjuk- och tandvårdstjänster som var 98 procent. I kronor ökade turistvården mest. De senaste två åren har vissa kliniker som riktar sig nästan enbart till patienter i Sverige etablerats. Dessa kliniker har stått för en stor del av ökningen av utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster. En annan möjlig förklaring till den kraftiga ökningen är att medvetenheten hos befolkningen har ökat och att den planerade vården, som ingår i sjuk- och tandvårdstjänster hittills har ersatts enligt de faktiska vårdkostnaderna, enligt vårdlandets utgiftsnivåer. Det innebär att vårdföretag utomlands har kunnat debitera höga kostnader eftersom svenska staten har betalat. För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och i viss mån även pensionärsvård i slutet av september 2012. Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året sköts i stället över till år 2013. Utgiften för pensionärsvård minskade under 2013, vilket kan bero på att det är mindre eftersläpningar av inkomna fakturor. Andel av totala utgiften 2013 Analys av 2014 2018 Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas följa de senaste årens trend och endast förändras marginellt mellan åren under prognosperioden. Turistvård En nivåhöjning om 30 miljoner kronor för statens och landstingens totala utgifter 2014 gjordes i prognosen som lämnades i maj 2013. Eftersom det gäller privat vård och därmed ska redovisas under sjuk- och tandvårdstjänster, flyttas nivåhöjningen dit. 26
Sjukvård i internationella förhållanden Utgiften för turistvård har varierat mycket från år till år, vissa år med kraftiga ökningar och andra med stora minskningar. Utgifterna för den del som staten ansvarar för förväntas minska i takt med att den nya lagen om fördelningen av utgifterna mellan staten och landstingen får allt större effekt. Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård för 2014 beräknas till 313 miljoner kronor. Mellan 2014 och 2015 antas utgiften för pensionärsvård minska något. Det beror på att eftersläpningar av fakturor inte längre bedöms vara lika omfattande. Resten av prognosperioden förväntas en ökning med i snitt 14 miljoner kronor (4 procent) per år. Ökningstakten baseras på de senaste årens trend över belopp på inkomna krav. Sjuk- och tandvårdstjänster Införandet av den nya lagen, som innebär att vården ersätts upp till den kostnadsnivå som Sverige skulle ha ersatt, förväntas medföra en minskning på cirka 54 miljoner kronor från 2014, men eftersom 30 miljoner kronor har flyttats över från turistvård till sjuk- och tandvårdstjänster blir effekten på sjuk- och tandvårdstjänster begränsad. Under denna period beräknas prognosen även sänkas på grund av att delar av utgiftsansvaret flyttats över till landstingen. Trots en nedjustering av utgiftsnivån antas den ökande trenden kvarstå. Ökningen prognostiseras till i genomsnitt 0,6 miljon kronor (10 procent) per år mellan 2014 och 2018. Prognos för utgiftsfördelningen mellan staten och landstingen fördelat på ersättningsområden. Miljoner kronor, årsvärden 2014 2018 Konventionsvård 2014 Stat/landsting 172/0 2015 Stat/landsting 173/0 2016 Stat/landsting 174/0 2017 Stat/landsting 175/0 2018 Stat/landsting 176/0 Turistvård 175/31 129/96 79/166 42/225 25/266 Pensionärsvård 313/0 304/0 318/0 331/0 346/0 Sjuk- och tandvårdstjänster 5/78 5/85 6/94 7/103 7/114 Summa per del 665/109 611/181 577/260 555/328 554/380 Summa totalt 774 792 837 883 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet och av samma anledning överensstämmer inte årstotalen för alla år med motsvarande prognos. 934 27
Sjukvård i internationella förhållanden I bilaga 5 finns en jämförelse med den prognos som lämnades till regeringen i januari 2014. Känslighetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de skärpta återbetalningsreglerna. Dessutom är det osäkert hur lång tid det tar innan den nya kostnadsansvarslagen fått full effekt och därmed hur fördelningen av utgifter mellan staten och landstingen kommer att utvecklas. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en minskad osäkerhet. Det råder en stor osäkerhet hur utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster kommer att utvecklas under prognosperioden. Dels beroende på antalet ärenden, dels på prisnivåerna. Valutakursutvecklingen är också en stor källa till osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden januari 2013 december 2013 använts. Utvecklingen under tredje och fjärde kvartalet 2013 föranleder ingen justering av valutakurserna. Om eurokursen förändras med en krona påverkas utgifterna för pensionärsvård år 2015 med 29 miljoner kronor. 28
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2013¹ 2014 2015 2016 2017 2018 Ingående överföringsbelopp 25 026 12 338 0 Anslag 379 995 346 995 366 592² Tilldelade medel 354 969 334 657 366 592 Utfall/Prognos 367 589 355 534 366 592 366 934 362 903 368 119 Avvikelse från anslag 12 406 8 539 0 Avvikelse från tilldelade medel 12 620 20 877 0 Högsta anslagskredit 29 999 17 350 Tillgängliga medel 384 968 352 007 Överskridande av anslagskredit 0 3 527 ¹ Utfall. ² Försäkringskassans förslag till anslag. Anslagsbelastningen för 2013 blev 368 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men 13 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 356 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 21 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 3,5 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att hemställa om tilläggsanslag för 2014 med 21 miljoner kronor. Om tilläggsanslag inte beviljas ökar anslagsbehovet för 2015 med motsvarande belopp. Försäkringskassans förslag till anslag för 2015 är 367 miljoner kronor. Detta förslag förutsätter att tilläggsanslag beviljas för 2014. Ändamål Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. 29
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning De försäkrade kan indelas i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Externa antaganden I modellen används inga externa antaganden. Analys av 2013 Utfallet för bilstöd 2013 blev 368 miljoner kronor. Grundbidrag utbetalades med 81 miljoner, anskaffningsbidrag med 7 miljoner och anpassningsbidrag med 278 miljoner kronor. 30