Om föräldraledighet och jämställdhet i vardagen Sara Dahlin och Johanna Lauri

2 Om föräldraledighet och jämställdhet i vardagen Sara Dahlin och Johanna Lauri

Jag hade en ganska naiv inställning innan jag blev förälder. Men efter ett tag fattade jag att man inte bara kan välja ut det bästa i att vara pappa och därigenom få en bra relation. Det är ju helheten som är viktig. Om mina barn ska förstå att de kan räkna med mig då måste jag vara där i alla sammanhang, även de svåra.

Sara Dahlin, Johanna Lauri och Carola Tenor Författare: Sara Dahlin och Johanna Lauri Medförfattare: Carola Tenor Foto: Emile, Erik, Frida, Holly, Lydia, Py och Tyra Grafisk form och layout: Birgitta Adolfsson Tryck: Lenanders Grafiska, 52152 Projektet har genomförts av FOFF Stockholm med stöd av Ungdomsstyrelsen. ISBN 978 91 637 1185 5

Innehåll Inledning 5 Föräldraledighet 9 Arbetsliv 33 Ekonomi 43 Hushållsarbete 55 Fritid 67 Avslutande ord 75 Referenser 77

Jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Källa: Regeringen 4

Inledning Det här är en bok med fokus på föräldraledighet och jämställdhet i vardagen. Boken är framtagen av FOFF Stockholm som en del av projektet Jämställ Nu! Projektet har finansierats med medel från Ungdomsstyrelsen. En referensgrupp bestående av representanter från Män för Jämställdhet, Sveriges Makalösa Föräldrar och Sveriges Kvinnolobby har varit knuten till projektet. Syftet med boken är att ge en inblick i hur olika familjer, oavsett deras familjeform, omsätter kunskap om jämställdhet till konkreta handlingar i vardagen. Det finns olika sätt att vara en jämställd förälder och innebörden som läggs i begreppet jämställdhet avspeglar sig i hur familjer formar sina val i vardagen. Samtidigt påverkar de politiska lösningarna föräldrars möjligheter att agera jämställt, exempelvis utifrån deras familjebildning. En jämnare fördelning av föräldraledigheten är ett steg mot ökad jämställdhet. Att män inte tar ut lika mycket föräldraledighet som kvinnor skapar en ojämn fördelning av hushållsarbetet, en ojämn fördelning av ansvar för och omsorg av barn, något som hos väldigt många familjer består även sedan barnen vuxit upp. Ett ojämnt uttag av föräldraledighet bidrar också till att upprätthålla ojämlika villkor på arbetsmarknaden och påverkar framför allt kvinnors möjlighet att vara ekonomiskt självständiga, något som står i direkt motsats till det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet. Olika familjeformer ger olika möjligheter att vara en jämställd förälder. Lösningar som passar en familjekonstellation passar inte alltid en annan. Vår ambition har varit att visa att jämställdhet, till skillnad från hur det vanligtvis framställs, inte bara görs av dem som ingår i en kärnfamilj. I frågor om föräldraledighet och föräldraskap betonas ofta vad som är bäst för barnet. Samtidigt är barns bästa omgärdat av normer och politiska lösningar utformade av vuxna. 5

I den här boken har vi valt att lyfta fram de intervjuade barnens tankar som citat och det är även barn som har tagit alla bilder i boken och på så sätt fått möjlighet att skildra sin vardagsmiljö. Barnkonven tionens fyra grundprinciper Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och att utvecklas. Artikel 12 Barnet har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. Källa: Barnombudsmannen Tillvägagångssätt Genom intervjuer och en enkätundersökning har vi samlat in en mängd tips och lösningar från föräldrar runt om i Sverige. Boken är indelad i fem teman; föräldraledighet, arbetsliv, ekonomi, hushållsarbete samt fritid. I varje tema vävs personliga berättelser om det vardagliga livet ihop med aktuell jämställdhetsstatistik, forskning om genus och familj samt beskrivningar av senare års jämställdhetspolitiska satsningar. För att visa att ojämställdhet inte uppstår i ett vakuum när vi är vuxna har vi också valt att lyfta fram flickor och pojkars olika villkor. Alla teman innehåller också listor med tips för hur ett jämställt föräldraskap kan praktiseras i vardagen. Dessa listor har sammanställts utifrån enkätundersökningen. Vi har genomfört intervjuer med tio föräldrar som på olika sätt har delat på föräldraledigheten, fem män och fem kvinnor. Vi har valt att intervjua föräldrar med barn i varierande åldrar, eftersom tankar kring föräldraskap kan se olika ut beroende på om en förälder är mitt i småbarnsåren, om barnen är i skolåldern eller om barnen hunnit bli vuxna. I anslutning till de intervjuades föräldraledighet har de arbetat, studerat eller varit arbetslösa. Föräldrarnas nuvarande sysselsättning beskrivs nedan. De intervjuade Anna är 38 år och lever tillsammans med Per. Tillsammans har de två barn i åldrarna fem och åtta samt ett tredje barn på väg. Anna arbetar som journalist. Eva är 49 år och bor tillsammans med sitt tonårsbarn och en väninna. Eva har ytterligare tre vuxna, utflyttade barn tillsammans med sin exman. Hon arbetar som lärare. Hector är 27 år och lever tillsammans med Amina och deras ettåriga barn. Han arbetar som målare. Jonas är 31 år och har två barn i åldrarna fem och åtta år tillsammans med Siri. Han arbetar som snickare. 6

Jannike är 35 år och lever tillsammans med Emmy och deras två barn på fem månader och två år. Jannike är för närvarande föräldraledig med yngsta barnet men ska snart återgå till sina studier. Jens är 37 år och har lever tillsammans med Karin och deras två barn på två respektive tre år. Jens arbetar som myndighetshandläggare. Malin är 39 år och lever tillsammans med Simon och deras tre barn. Barnen är i åldrarna ett, fem och sju år. Både Malin och hennes partner studerar. Mats är 33 år och lever tillsammans med Kristina. Varannan vecka bor Mats två barn sedan ett tidigare förhållande med dem. Barnen är fem respektive sex år. Mats arbetar som informatör. Rebecka är 38 år och lever själv tillsammans med sitt barn på åtta år. Rebecka är egenföretagare. Sven är 65 år och lever tillsammans med Ann-Kristin. Sven har två vuxna barn, ett tillsammans med Ann-Kristin och ett sedan ett tidigare förhållande. Sven är pensionerad. Vi har även genomfört fristående intervjuer med några barn. De har reflekterat över sin vardag utifrån sina olika erfarenheter och familjesammansättningar. Claudia är 10 år och bor med sin mamma. Claudias pappa bor utomlands. Em är 11 år och bor med sin pappa, mamma och tre syskon. Leo är 6 år och bor med sin mamma som inseminerats. Genom en enkätundersökning har vi också samlat in tips och lösningar från föräldrar som är medlemmar på FOFF:s maillista. Enkäten skickades ut i början av 2012 och när undersökningen avslutades hade 95 personer delat med sig av en mängd konkreta tips för att få till en mer jämställd vardag. Majoriteten av de som besvarade enkäten var kvinnor som lever i en parrelation. För att garantera anonymiteten har de som intervjuats getts påhittade namn. Alla citat i boken har bearbetats språkligt för att förbättra läsbarheten. 7

Föräldraledighet Föräldrapenningens syfte är att göra det möjligt för kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete eller studier med familjeliv. Hur föräldraledigheten fördelas speglar därmed till viss del graden av jämställdhet inom familjer. Kvinnor är i större utsträckning föräldralediga än män. En tredjedel av pappor under 35 år tar ut mindre än en månads ledighet. Pappors uttag ökar sakta men med dagens ökningstakt kommer det att dröja ytterligare 50 år innan uttaget är jämställt. Pappor tar ut minst ledighet när barnen är små, sedan minskar skillnaderna i uttag med barnets ökade ålder. Generellt finns en trend att pappor de senaste åren startar uttaget av föräldrapenning lite tidigare och tar ut fler dagar jämfört med tidigare. En delförklaring är de reserverade pappamånaderna. TCO genomför varje år en kartläggning av föräldrapenningsuttaget mellan män och kvinnor och utifrån detta tas ett pappaindex fram. TCO:s pappaindex bygger på Försäkringskassans statistik över de som begärt ersättning för föräldraledighet och visar både hur många pappor som tar ut föräldraledighet och hur många dagar de tar ut. Ett index på 100 betyder ett jämnt uttag av föräldraledighet mellan kvinnor och män. Sedan flera år ligger Västerbottens län i topp, medan Skåne ligger i botten. Förutom att det finns regionala skillnader i hur pappor väljer att vara lediga finns det också skillnader utifrån utbildningsnivå, födelseland och inkomst. Sambandet mellan exempelvis inkomst och uttag kan inte enbart förklara skillnaderna. Det finns också olika förväntningar på kvinnor och män i föräldraskapet. Föräldraskap formuleras i större utsträckning som en självklar skyldighet när det gäller kvinnor som föräldrar medan män som föräldrar har en rättighet att ta för sig och erbjuds att ta del av ansvaret. Föräldrapenning kan föräldrar få med anledning av ett barns födelse eller adoption under sammanlagt 480 dagar per barn. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av dagarna. En förälder kan avstå från rätten till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag av 60 dagar som är reserverade för vardera förälder. Ersättningen kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Föräldrapenning kan tas ut tills barnet har fyllt åtta år. Källa: Försäkringskassan Män har ökat sitt uttag av föräldraledighet sedan 1974 när de fick rätt till ersättning för att vara hemma med sina barn. 1990 tog småbarnspapporna bara ut 7 procent av dagarna, tjugo år senare har det skett en ökning till 23 procent. Sett ur ett historiskt perspektiv 9

tar papporna små steg mot det jämställda uttaget, särskilt i beaktande av att den svenska föräldraförsäkringen under åren blivit allt mer generös. Sedan föräldrapenningen infördes och fram till 2012 har den totala längden utökats med 300 dagar. Föräldrar kan också dryga ut föräldraledigheten genom att ta ut färre dagar per vecka, oftast är det kvinnor som förlänger föräldraledigheten på detta sätt. Pappaindex län i toppen Västerbottens län 48,2 Uppsala län 47,2 Gotlands län 46,8 Pappaindex län i botten Jönköpings län 39,8 Värmlands län 38,6 Skåne län 37,2 Källa: TCO Varför är då män inte föräldralediga? Sociologen Lisbeth Bekkengen har i sin forskning visat att när män väljer att inte ta ut föräldraledigt så hänvisar de till familjens ekonomi, arbetsgivarens attityder eller att det är för barnets bästa som mamman får vara hemma. Men Bekkengen menar att det snarare handlar om att män låter sina egna intressen och behov gå före föräldraskapet och att när resonemanget om barnets bästa används så osynliggör det ojämställda förhållanden. Samtidigt kan det finnas olika hinder för ett jämnt uttag. Ibland är det inte möjligt att dela på föräldraledigheten, för att man inte lever i en parrelation eller för att någon av föräldrarna befinner sig utanför ersättningssystemet och därmed inte har rätt till sjukpenninggrundande inkomst. Föräldrar i samkönade relationer som inte är gifta eller har ingått registrerat partnerskap berättar också att de ställts inför praktiska dilemman kring adoption och juridisk vårdnad beroende på om den assisterade befruktningen skett i Sverige eller inte vilket försvårat deras möjlighet till ett jämställt föräldraskap. En av föräldrarna som besvarat vår enkät, menar att det är viktigt att få en förståelse för det likvärdiga i föräldraskapet. Enkätförälder: Vi är ju två mammor men många ser det, tyvärr, mer som mitt barn. När jag och min fru hade en liten kris frågade en släkting om adoptionen hade gått igenom än och menade att jag skulle häva den. Men för mig är hon en självklar förälder och jag skulle aldrig göra något sådant. Det är en stark norm kring biologin, det är tydligt. Min fru får ofta höra saker som att; jag såg din tjej och hennes barn. Fördelning och delat ansvar De intervjuade föräldrarna har en mängd olika lösningar på föräldraledigheten. Utgångspunkten är i de flesta fall att självklart dela lika. Bland de intervjuade föräldrarna är det inte ovanligt med lösningar och fördelningar där pappan varit hemma längre än mamman. 10

Tips inför föräldraledigheten Diskutera mycket med varandra innan barnet kommer, låt det inte bli som det blir. Prata om förväntningar ni har på varandra i föräldraskapet och om ansvarsfördelningen i hemmet. Skapa ett socialt sammanhang, ett nätverk med andra inför ledigheten. Räkna ekonomiskt, det kan löna sig med otraditionella lösningar som halva dagar eller varannan dag. Var hemma båda i början så att båda lär känna barnet. 11

Jonas: Vi hade jämställda ambitioner, men det blev ändå jag som tog mest. Att vi fick barn innan vi avslutat våra utbildningar gjorde valmöjligheterna lite begränsade, men det var också bra på det sätt att hon kunde läsa sin kurs och sköta studierna till stor del hemifrån. Jag tog ut fler dagar och var hemma längre med både första och andra barnet. Jonas beskriver att de gjorde jämställda val, men att möjligheterna för hur de skulle välja påverkades av när studieterminen började och slutade. Mats, som också har två barn, beskriver att omständigheterna påverkade fördelningen och lyfter fram fördelarna med att kunna studera under småbarnstiden. Mats: När den äldsta föddes i maj var vi tre hemma tillsammans fram till att terminen började. Min kurs innehöll väldigt få schemalagda träffar, så i praktiken var vi hemma väldigt mycket båda två, men mamman tog ut mer av föräldrapenningen. Sedan blev min tjej gravid igen. Då pratade vi om hur det hade funkat förra gången och jag kände att det var ett problem att jag duttade ut min föräldraledighet så mycket och att jag plockade ut föräldrapenningen när det behövdes i olika perioder. Då bestämde vi att vi skulle göra annorlunda. Vi delade lika och jag var hemma helt under en längre period. Vara med från början Flera föräldrar menar att den första tiden med barnet är extra viktig, både för att lära känna barnet men också för att det kan vara en utmaning att bli förälder. Mats menar att det är viktigt att inte bara låta det hända. Mats: Det är viktigt att prata med den man ska ha barn med om hur man vill vara som förälder, hur man vill hantera den stora förändringen, vad förväntar man sig av varandra? Om man väntar med det så är risken väldigt stor att man ansluter sig till en standardmodell och sen känner man sig kvävd och fängslad efter några månader. Jannike tycker utifrån sina erfarenheter att det är viktigt att dela på ansvaret den första tiden. Jannike: Jag backade väldigt mycket just för att hon inte är den biologiska mamman och jag var rädd att deras anknytning inte skulle bli bra. Det är viktigt för båda att vara med den första tiden, byta 12

blöjor, ge mat, vanka med bebis och få den kroppsliga närheten. För Jens var det en självklarhet att han skulle vara föräldraledig och att föräldraledigheten skulle delas lika. Med första barnet var de hemma tillsammans första månaden och från att barnet var två månader var de hemma varannan dag. Jens: Ingen av oss var särskilt förtjusta i tanken på att komma in efter halva tiden. Dels kände mamman att det var jobbigt att vara hemma själv med allt ansvar i början när barnet var nyfött och dels ville jag inte komma in som någon avbytare efter åtta månader och inte fatta lika mycket. Man kan fundera på om de verkligen är så omöjliga som man tror. Amning anförs ofta som ett skäl som gör det svårt, men det gick bra för oss i alla fall. Vi hade ett lager i frysen. Om man vill går det mesta att lösa. Fördelar med att dela När föräldrarna som lever i en parrelation pratar om fördelarna med en delad föräldraledighet handlar det i första hand om att barnet blir tryggt och får en nära relation till ytterligare en person. Mats: Jag hoppas att det faktum att jag har varit hemma gör att relationen till mina barn stärkts. Är man hemma så ställs man inför konkreta situationer. Jag får frågor av mina barn som jag måste besvara för att jag är den som är där. Jag måste aktivt förhålla mig till det och utveckla någon tanke på hur jag vill vara som förälder. Jag tror inte att jag hade gjort det på samma sätt om jag inte hade varit hemma. De intervjuade barnen som lever med en förälder lyfter också fördelen med att ha nära relationer till flera vuxna, att det ger en känsla av större trygghet. Claudia funderar på vilka fördelarna med att dela föräldraledigheten skulle kunna vara. Claudia, 10 år: Om man har fått ett barn kan den lära sig att känna igen andra och inte bara en person. Då kanske man lär sig mer om hur man ska vara. Man lär sig av andra och inte bara av en person hur det är. För då kanske man blir mer liten. De föräldrar som har besvarat enkäten och de föräldrar som har intervjuats tror att ett delat ansvar för barn för med sig en mer jämn fördelning av det obetalda hemarbetet. Malin som med tredje barnet gick tillbaka till heltidsstudier när bar- 13

net var fem månader säger att hon från början tyckte att det var för tidigt, men att det gick över förväntan. Malin: Jag får det bästa av två världar. Jag får socialt umgänge med andra vuxna när jag pluggar och när jag kommer hem känns det roligare att vara med bebisen. Dagarna blir mer omväxlande. Jag behöver en plats i samhället som inte bara är att vara mamma. Att få träffa andra människor som hör till mitt vanliga liv är viktigt för mig. Jag tror man får en bättre parrelation av det också. Nu känns det verkligen som att vi delar på barnen och tiden hemma och med det följer allt det andra hushållsarbetet som tvätt, disk och handling. Politiska åtgärder Ett antal reformer har genomförts för att stimulera till ett mer jämnt uttag av föräldrapenningen. Vilka effekter har det haft? En rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen visar att jämställdhetsbonusen än så länge inte lett till att pappor är mer hemma. Bonusen har varit ganska okänd bland föräldrarna och det har varit krångligt att ansöka om den. I och med att ansökningsförfarandet och utbetalningen av bonusen förenklas under 2012 är det möjligt att det kommer att ge effekter för pappors uttag under kommande år. Rapporten pekar också på att det är ändringarna 1995 och 2002, då en respektive två månader av föräldraförsäkringen reserverades för vardera föräldern som har lett till att pappor ökat sitt uttag. Vid införandet av den första månaden ökade framför allt pappor med låg inkomst, gymnasial utbildning och utlandsfödda sitt uttag. När den andra reserverade månaden infördes ökade pappor med medelinkomst sitt uttag. Pappamånaderna har alltså minskat skillnaderna i föräldraledighetsuttag mellan kvinnor och män men också minskat skillnader i uttaget mellan pappor med olika utbildningsnivå, inkomst och födelseland. I sammanhanget bör påpekas att det vid införandet av varje reserverad pappamånad också har skett en förlängning av föräldraförsäkringen med samma tid. Det innebär att pappamånaderna aldrig har behövt ställas mot mammors längd på föräldraledigheten. En individualisering av föräldraförsäkringen, det vill säga att det inte går att överföra föräldraledighetsdagar till den andra föräldern, kan därför leda till mer genomgripande förändring av normer och förväntningar på mammor och pappor. 14

Föräldrapenningen i årtal 1974 Pappor får rätt till ersättning för att vara föräldralediga på samma villkor som mammor. 1980 Pappor får rätt till föräldrapenning i 10 dagar i samband med barnets födelse. 1995 Vardera föräldern får 30 dagar som är reserverade och inte kan överlåtas till den andra, den så kallade pappamånaden. 2002 Vardera föräldern får 60 dagar i föräldraförsäkringen som är reserverade och inte kan överlåtas. De 10 pappadagarna kan i vissa fall tas ut av annan person, till exempel en släkting om föräldern är ensamstående. 2008 Jämställdhetsbonus i form av skatteavdrag införs vid uttag av föräldrapenning utöver de reserverade dagarna. Maximal bonus ges om dagarna delas lika och om en förälder lönearbetar samtidigt som den andra är hemma. 2012 Föräldrar kan ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. Källa: Försäkringskassan 15

Relationen till barnen Sven, som ser tillbaka på vad två olika föräldraledigheter har gett, menar att det inneburit flera fördelar. Sven: Att ta eget ansvar under en period känner jag själv har gett mig en bättre anknytning till mitt första barn, jag har en mer given roll där. Med mitt andra barn, där jag inte var ledig i en sammanhängande period är känslan mer att jag är en andrahandsförälder. Det finns ett positivt samband mellan uttag av föräldraledighet och växelvist boende. En undersökning genomförd av TCO visar att de pappor som varit föräldralediga med sitt barn i tre månader eller mer oftare har barnen minst halva tiden efter en separation. Pappor som har tagit mindre än en månads föräldraledigt har barnen minst hos sig. Mats som har separerat och bor med barnen varannan vecka tycker sig märka en skillnad i relationen till dem, att den har blivit bättre. Mats: Mitt självförtroende som förälder har vuxit av separationen. Jag tar ett helhetsansvar nu. Som tidigare diskuterats så menar föräldrarna att en delad föräldraledighet gör det lättare för de vuxna att sätta sig in i hemmasituationen och det skapar en större förståelse för varandra, vilket kan gynna parrelationen. Flera föräldrar tar upp att det som skapar en bra relation till barnet är att ha huvudansvaret under en period och att ta sig igenom vardagliga problem. Jonas säger till exempel att en lång sammanhängande ledighet under den tid då barnen varit små gett en särskild relation som går att bygga vidare på. Jonas: Det ger en slags självklarhet i mitt föräldraskap, det blir mer självständigt och går inte via min partner. Tresamhet och tvåsamhet skapar helt olika saker. Vad som har grundlagts är en ständig känsla av att veta hur jag tröstar mina barn, vad de vill eller vilka kläder som behövs när de ska gå ut. Mina barn är trygga med mig som förälder just för den tid som jag fortsätter att vara med dem. Om jag var mindre med mina barn tror jag att de skulle, till exempel om de var ledsna, oftare vända sig till min sambo. Nu är vi jämförbara som föräldrar båda två. 16

Omgivningens reaktioner Medan män i stor utsträckning kan välja nivå på föräldraskapets engagemang är föräldraskap för kvinnor ett ansvar som det finns mindre förhandlingsutrymme kring. I förväntningarna på vem som ska vara hemma, i vilken omfattning och hur länge ledigheten ska pågå, kan omgivningens kommentarer påverka. Att föräldraledighet i högre utsträckning formuleras som ett erbjudande för män kan leda till att ansvaret för att familjelivet ska flyta på vilar på mamman. En del föräldrar möts av förvåning och ifrågasättande inför hur de väljer att fördela sin ledighet. Jannike: Många tycker att det var konstigt att jag var hemma nästan hela förra gången. Nu med andra barnet reagerar folk så klart tvärtom, att jag lämnar över så tidigt fast det är jag som har fött. Det tycks vara vanligare att mamman hamnar i fokus när familjer väljer otraditionella lösningar. Det innebär att det måste motiveras på ett helt annat sätt än om pappor gör samma val. Mats: De starkaste reaktionerna har varit på att mamman började jobba så tidigt, när barnet var tre månader. Jag blev förvånad över reaktionerna för hon åkte ju inte till en annan kontinent utan var borta några timmar i stöten, på kvällstid. Men det var tydligen rätt provocerande. Det som kanske inte var så förvånande var att våra familjer hade synpunkter på det. De la sig inte i det, men det märktes att de inte gillade det. De tyckte att det var en konstig prioritering, tror jag. Att hon egentligen inte behövde jobba. Han tror att även om ens egen umgängeskrets är för jämställdhet så kan familjers val av otraditionella lösningar vara väldigt känsliga. Mats: Folk tolkar ett beslut om delad föräldraledighet som en kritik mot deras egna val. De blir väldigt kreativa till att hitta individuella bortförklaringar. Om det är ett par som inte kan eller vill göra jämställda lösningar, utan mamman är hemma större delen av perioden, då lyckas man hitta något i stil med att han jobbar ju inom tvspelsbranschen och där går det ju inte. De pappor som vi har intervjuat har delat lika eller tagit mer föräldraledighet än sin partner. De flesta vittnar om positiv respons från omgivningen. Jens delade genom att vara hemma varannan dag. Han berättar att människor blev intresserade och tyckte att det verkade vara en bra lösning. 17

Sven menar också att han inte mötts av några negativa reaktioner, men att det varit lätt att falla in i stereotypa mönster, trots att han andra gången var den som hade erfarenhet av föräldraskapet. Sven: Även om jag var den som hade erfarenhet av barn när mitt andra barn kom, min sambo hade inga barn sen innan, märkte jag att det var mycket lättare att de vanliga könsmönstren kom in när vi växlade vem som var hemma. Det var inte lika lätt att se sig som en fullvärdig förälder trots att vi delade på föräldraledigheten. Första gången fick jag rätt mycket reaktioner när jag var hemma, det var inte så vanligt 1973. Men det var bara positiva kommentarer, lite glorifierande. Andra gången var det skillnad, jag blev inte lika hyllad utan det var mer självklart då. Som Svens citat visar så tyckte han sig märka att det skett en viss förändring i förväntningarna mellan första och andra gången han blev pappa. För att återknyta till studien om vad som påverkar pappors uttag, Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen, så menar forskarna att reformerna med pappamånader har ändrat föreställningarna om vad som är normalt för pappor att göra. Innan den första pappamånaden infördes var det mindre än hälften av alla pappor som tog ut någon ledighet alls. Eftersom nästan alla pappor idag tar ut någon del av föräldraledigheten, måste den pappa som inte är hemma alls förklara och motivera valet för omgivningen. Det är en förskjutning i rätt riktning. Samtidigt innebär den långsamma ökningstakten att det kommer att dröja länge innan föräldrar delar jämnt. Intervjuerna visar ändå på att det går att fördela föräldraledigheten på många olika sätt. På mödravårdscentralen Enligt Socialstyrelsen riktlinjer ska mödrahälsovården (MVC) eller barnmorskemottagningarna (BMM) övervaka graviditeten, vara ett stöd för kommande amning och sköta uppföljning efter förlossningen. I uppdraget igår också att hålla en förberedande föräldrautbildning. Genom föräldrautbildningen ska de blivande föräldrarna få ökad kunskap om förlossning, amning och föräldraskap. Den ska stärka dem i sin kommande roll; bland annat genom information och kunskap om graviditet och förlossning, första tiden hemma och parrelationen. 18

Så gjorde vi Vi var lediga båda två de första fyra månaderna och sedan varvade vi fyra månader för vardera föräldern fram till att barnet började förskola vid 1,5 års ålder. Vi tog ledigt tillsammans de första två månaderna, sedan jobbade jag en dag i veckan i en månad, nästa månad två, nästa månad tre, nästa månad fyra, nästa månad fem. Sedan körde vi 2,5 dagar vardera i veckan. Vi var föräldralediga tillsammans i två månader sedan varannan dag i drygt 1,5 år. Vi är två vårdnadshavare som bott på varsin adress, vi tog sex månader var. Första månaden var vi båda hemma gemensamt. Från månad tre har vi delat upp veckan. Mamma jobbar måndagtisdag och jag som pappa jobbar torsdag fredag. Onsdagar har vi bytt mellan oss var tredje månad. Jag och min partner var hemma två månader tillsammans. Sedan var jag hemma fyra dagar i veckan, han en dag i veckan i nio månader. Sedan bytte vi enligt samma system jag ledig en dag per vecka och han ledig fyra dagar per vecka. Först var min sambo hemma och jag gick ner till 30 procents tjänstgöring några månader. Sedan jobbade jag heltid i sex månader och sambon var hemma. Sedan jobbade vi 50 procent var i tre månader. Sedan var jag hemma på heltid i åtta månader medan sambon jobbade heltid. Vi tog ut mycket jämt från början, tre dagar ena veckan och två nästa. Det fungerade mycket bra, jag hade nära till sambons arbetsplats och kunde vid behov gå dit för snabbamning, flaskmatning kom i gång tidigt. Lösningar från enkätundersökningen 19

Redan innan ett barn föds präglas omvärldens bemötande ofta av förväntningar och föreställningar som utgår från en kärnfamilj. Anna berättar om sin erfarenhet av föräldrautbildningen. Anna: Det som störde mig mest var att de tilltalade oss som mammor och pappor fast vi ännu inte var det. Redan där blir man tillskriven en massa saker, mamma är en specifik konstruktion som inte alls är lika som pappa. Rebecka har andra erfarenheter. Rebecka: Som ensamstående och gravid, glömde ofta folk säga grattis. Istället lade de huvudet på sned och tyckte synd om mig, fast det var det största som hänt mig! Jag tycker att det är viktigt att bemöta det ensamstående föräldraskapet utifrån att det kan ha olika orsaker och glädjen för barnet kan finnas oavsett orsakerna. Enligt Socialstyrelsen ska mödrahälsovårdens verksamhet omfatta hela familjen. Psykologiforskaren Ylva Elvin-Nowak som intervjuat personal inom mödra- och barnhälsovården visar att det inte alltid ser ut så. Hon menar att mödravården ofta saknar utbildning i genusfrågor och tenderar att redan innan barnet är fött göra pappan till en andrahandsförälder. Dessutom finns det andra studier som visar att mammor och pappor som inte uppfattas som etniskt svenska annorlundagörs av barnmorskor. Mats tycker att det är självklart att största fokus för MVC ska ligga på mamman eftersom alla risker och förändringar är kopplat till den som bär barnet. Men han tycker ändå att ett ökat inkluderande av partnern skulle vara att föredra. Mats: Något jag upplevde med den första barnmorskan som vi hade var att hon sa att det var viktigt att pappan var med, men sen när jag väl var där så tittade hon mig knappt i ögonen. Det blir konstigt, för det sänder ut andra signaler som säger att du är bara här som passiv åskådare. Män känner sig ofta utanför vid besök hos MVC och inte bekräftade i sin roll som blivande pappor. Barnmorskan Åsa Premberg ger i sin avhandling om pappors upplevelser om förlossning och föräldrautbildning som förslag till mödravården att partnern borde erbjudas ett eget samtalstillfälle med den aktuella barnmorskan för att kunna lyfta sina egna frågor och funderingar. Premberg betonar också vikten av att involvera båda föräldrarna i graviditeten och förlossningen eftersom det minskar risken för oro och stress. 20

Jannike: Ur min familjesituation så skulle jag gärna se att blanketter uppdaterades, så att man slipper känna sig som ett ufo när man måste sudda ut pappa och skriva partner. Boken Att leva med barn som man får på MVC borde också uppdateras för i den är det mamma, pappa, barn hela vägen igenom med biologism och heteronormativitet. Det är exkluderande så mödravårdens barnmorskor borde utbilda sig i både genus- och HBT-frågor. Samkönade par som får barn måste gifta sig för att få delad vårdnad. Antalet barn som bor med två mammor eller två pappor har mer än tiodubblats sedan slutet av 1990-talet och år 2010 uppgick de till drygt 1 100. Det finns idag vårdinstanser som har särskild HBT-kunskap (Homo-Bi-Transpersoner) och är HBT-certifierade, något en verksamhet kan få efter genomgången utbildning hos RFSL. På RFSL:s webbsida kan man läsa om vilka verksamheter som har en sådan certifiering. Jens: Vi tänkte att om de är specialiserade på HBT-frågor så är de säkert bra på genusfrågor också. Vi var väldigt noga med att berätta vår syn på ett delat föräldraskap redan vid inskrivningen och vi var jättenöjda med bemötandet och vår barnmorska. På föräldrautbildningen Mödravårdens föräldrautbildningar är något som de allra flesta förstagångsföräldrar deltar i. Studier visar att många män upplever föräldrautbildningen som en besvikelse och att den inte uppfyller deras förväntningar. Elvin-Nowak föreslår tre förändringar för en mer familjeorienterad mödravård. För det första mer genusutbildning för personalen. För det andra tydligare uppdragsbeskrivning till MVC och slutligen ett tydligare fokus från MVC på föräldraskapets gemensamma skyldigheter. Det måste finnas likvärdiga förväntningar på föräldraskapet. Utvecklingspsykologiska teorier dominerar fortfarande inom mödra- och barnvården. När dessa teorier kom var tanken om att män och kvinnor i grunden är olika men kompletterar varandra, stark. Därför fokuserar dessa teorier på relationen mellan mamman och barnet men nu finns det annan forskning om barn och barns bästa som visar att barn kan knyta an till fler personer. Studier har också visat att föräldrautbildningen tenderar att ha svårare att nå kvinnor och män med utländsk bakgrund. 21

På förlossningen och BB Flera av föräldrarna som vi intervjuat tycker att det är viktigt är att partnern får stanna på BB efter barnets födelse. Studier har visat att upplevelsen av barnafödandet blir bättre om pappan får stanna kvar på BB. För Rebecka som separerade och var ensamstående innan barnets födelse var det viktigt att skaffa sig ett bra nätverk inför förlossningen och de första dagarna på BB. Rebecka: Jag fick hjälp av olika personer under den tiden. Det är inte så lätt för någon att ta ledigt från jobb i flera dagar så jag hade olika personer som avlöste varandra som hjälpte mig och det funkade bra. Jens tycker att han på det stora hela fick ett bra bemötande på förlossningen och tror att förlossningsbrevet spelade in. Jens: I vårt förlossningsbrev var vi väldigt tydliga med att vi ville att pappan skulle känna sig inkluderad. Vi skrev också att vi inte ville att de skulle berätta könet på vårt barn för oss. Vi ville inte att könet skulle vara första intrycket, utan ta in bebisen som en person först. De könsbundna förväntningarna på barnet kan uppstå redan innan barnet föds. Många föräldrar som inte vill betona kön menar att ordet hen är ett bra alternativ för att benämna ett barn könsneutralt. Andra menar att ord som hen riskerar att leda till ett förnekande av det biologiska könet. Även om målet är att nå ett samhälle där kön inte ska spela någon roll i hur barnen blir bemötta kan det vara bra att belysa kön i vissa sammanhang, i normbrytande syfte. Det handlar också om att inte låta kön ha betydelse i förväntningarna på barnen och att förhålla sig mer neutralt eller mindre könsstereotypt till dem. Exempelvis att märka att många tar fel på könet på barnet, men att då inte rätta eller göra en stor grej av det. Enkätförälder: Vår omgivning inklusive vår familj fick inte veta könet på vårt barn förrän innan de träffat och burit på barnet. Ingen hade varit med om att förhålla sig till en person vars kön de inte visste. Jens är nöjd med bemötande senare på BB också, förutom från en barnmorska. 22

Hon, han eller hen? Bemöt inte egna eller andras barn utifrån deras kön. Utgå från att barnet är en individ. Försök att tänka bort flicka eller pojke för att komma ifrån förväntningar och påhittade begränsningar. Använd könsneutrala begrepp om både barn och vuxna. Fokusera och betona inte könet när du pratar med andra om ditt barn. Undvik att könsbestämma något eller någon när det inte fyller någon funktion. Det går att tala med små barn om att många kvinnor och några män har bröst, många män och få kvinnor har skägg. Tänk efter om du skulle gjort annorlunda om barnet var ett annat kön. Var tydlig med att du önskar att ditt barn inte bemöts utifrån sitt kön. Att inte beköna människor gör förhoppningsvis samhället mindre uppdelat och stereotypt. 23

Jens: Vi stödmatade första barnet med ersättning på BB vilket var min uppgift. Men just den här barnmorskan ville inte att jag skulle göra det utan sa att hon skulle göra det, trots att jag blivit visad av andra barnmorskor tidigare och gjort det flera gånger. Jag uttryckte tydligt att jag ville göra det men hon körde över mig totalt. På barnavårdscentralen Det är vanligast att mamman sköter den mesta kontakten med Barnavårdscentralen (BVC). Både bland enkätsvaren och i intervjuerna med föräldrarna önskar många att BVC borde ha som standard att kalla båda föräldrarna för att båda ska ses som fullvärdiga föräldrar. Hector: När jag har kommit med vår dotter själv till BVC så har de frågat mig rakt ut om mamman är sjuk! Det behövs verkligen utbildning. Flera gånger har de också undrat varför både jag och min tjej kommer till BVC, på kontroller när hon ska vägas och så. Men vad då, jag är ju intresserad såklart av vårt barn, skulle jag inte vara det bara för att jag är pappa eller? Många BVC:s erbjuder föräldragrupper under den första tiden efter barnets födelse, ett forum där nyblivna föräldrar träffas under ledning av en BVC-sköterska och pratar om tankar och problem kring den första tiden med barn. Rebecka tyckte sig känna att de andra föräldrarna blev obekväma av hennes närvaro. Det blev inte riktigt legitimt för dem att klaga över föräldraskapets problem när en ensamstående var närvarade. Rebecka: Som komplement sökte jag upp Makalösa föräldrar och fick kontakt med andra som var i samma situation. Jag kunde dela mina erfarenheter bättre med dem. Föräldragrupperna förläggs i huvudsak under dagtid vilket gör det svårt för många partners att följa med. Jens som var föräldraledig varannan dag nästan från starten gick själv dit med barnet på de träffar som inföll på hans föräldraledighetsdagar. Jens: Jag var väl där några gånger, men det var i stort sätt bara mammor där och jag var ensam pappa. Förutom på träffen som handlade om olyckor och säkerhet, då kom några andra pappor i sällskap med mamman. 24

Tips inför mötet med vården Berätta att du är för ett jämställdhetsarbete och gärna vill ha dialog om detta. Ställ frågor om hur personalen arbetar med genus och jämställdhet i verksamheten. Be om exempel på hur de gör i konkreta situationer. Ta upp frågor om genus, jämställdhet och HBT på föräldrautbildningen. Om ni har möjlighet: välj MVC, BB och BVC med genusprofil och med erfarenhet av samkönade föräldrar. Skriv ett förlossningsbrev om hur ni vill bli bemötta. Dela ansvaret för kontakt med BVC. Skriv partnerns kontaktuppgifter som första person på blanketter och listor för att belysa att också hen kan vara förstahandsförälder. Använd ordet snippa som ett sätt att benämna även flickors kön. Benämn ditt eget och andras barn som barn och inte flicka eller pojke inför personalen. Om du är missnöjd, berätta vad i verksamheten som du är missnöjd med och varför. Tala om hur du önskar att det ska vara istället. Beröm personalen för det som de gör bra! 25

Han är däremot inte övertygad om att pappagrupper är bästa lösningen på pappors frånvaro utan anser att det viktigaste är att lyfta likheten mellan mammor och pappor i föräldraskapet. I många av enkätsvaren efterlyser föräldrarna också att det behövs andra forum för att diskutera jämställdhet och föräldraskap. Amning och flaskmatning Amning är både en privat och en politisk fråga som omgärdas av en rad normer och ofta används som ett argument för att inte dela på föräldraledigheten. Genom att barnet ammas ser många föräldrar inga möjligheter att kombinera amningen med arbetslivet. Hur föräldrar väljer att ge sitt nyfödda barn näring är en känslig fråga. De föräldrar som väljer att flaskmata kan uppleva att de skuldbeläggs och inte vill sitt barns bästa. Väljer föräldrarna amning kan det å andra sidan ses som att de väljer bort förutsättningar för ett jämställt föräldraskap. Att amma anses av de flesta vara någonting bra och positivt, men bara under en tidsbegränsad period, att välja att amma under en längre tid kan också uppfattas som avvikande och konstigt. Vilka val som föräldrar än gör så finns det många åsikter om hur barnets bästa kan och bör förverkligas. Åsikter som innehåller tydliga påståenden om kön, biologi och om förväntningar på framför allt moderskapet. Amning fyller många bra funktioner; närhet, ett visst skydd mot infektioner och kan om den fungerar stärka anknytningen mellan mamma och barn men det finns också en mängd orsaker till varför kvinnor väljer att inte amma. Det kan bero på fysiska problem, men det kan också vara praktiska skäl som gör att kvinnor väljer bort amningen. Många kvinnor vittnar om samhällets press på att man bör amma. Malin som har tre barn berättar att det var först med tredje barnet som hon kunde slappna av lite och släppa alla måsten som hon tycker sig se kring amning. Malin: Hon fick börja äta riktig mat lite tidigare än de övriga eftersom jag skulle börja plugga. Men jag tycker inte att någon månad hit eller dit spelar så stor roll faktiskt. Jag fortsatte att delamma. Förmodligen hade det varit värre för mig om det var första barnet, då var jag så mycket mer färgad av alla amningsråd och den hysteri som finns kring det. Det är inte lika stor press på mamman när man får sitt tredje barn. 26

Amning, normer och delat ansvar Sverige är ett amningsvänligt land och ses som föregångare när det gäller graden av amning hos nyblivna mammor. När WHO och Unicef tog fram Innocenti-deklarationen 1990, ökade amningsfrekvensen efter flera års minskning. Deklarationens syfte var att öka kunskapen kring amningens positiva betydelse för hälsa hos mammor och barn. Ur deklarationen har policyn 10 steg till en lyckad amning utarbetats och dessa riktlinjer arbetar idag svensk förlossning, BB, MVC, BVC och övrig personal inom vården efter. Enligt Socialstyrelsen kan amningsfrekvensens ökning sättas i direkt relation till de svenska amningsstödjande åtgärderna. Rekommendationerna tar inte hänsyn till de föräldrar som idag vill ta ett delat ansvar för sina barn redan från födseln. En del föräldrar menar att det var ett medvetet val och något som de hade pratat om redan innan, att barnet skulle kunna äta med dem båda. Anna: Det är en frihet för mig som mamma att kunna lämna ibland. Att vi hade som utgångpunkt att inte amma berättade jag inte för någon på BVC, MVC eller på föräldrautbildningen. Jag fick en förlossningsdepression efter första barnet så barnmorskor och BVC var mer fokuserade på mitt välmående och då blev amningen mer sekundär för dem. Att känna sig tvungen att amma kan också försämra anknytningen mellan mamma och barn. Amningsnormerna tar sig också uttryck i att det kan vara svårt att hitta information om hur man avbryter en amning som inte fungerar, vilket kan leda till problem med till exempel mjölkstockning. Amma, flaska eller både och Jens berättar att de valt att introducera flaska tidigt för att underlätta för delad föräldraledighet. Jens: När jag var hemma med bebisen så försökte jag träffa mamman för att hon skulle amma och fungerade inte det så hade jag med mig utpumpad mjölk och gav i flaska. Mamman kom hem till lunch och ibland åkte jag till hennes jobb. Vi hade en väldigt bra BVC-sköterska som uppmuntrade oss att öva med flaska tidigt och påminde oss om vikten av att underhålla flaskmatningen så att bebisen inte skulle glömma bort tekniken. Jämställdhet och amning Amma inte till sömns, det gör det lättare för partnern att ta hand om läggning. Kom överens om specifika uppgifter till den som inte ammar, till exempel bad eller blöjbyte som närhetsoch tidskompensation. Amma eller pumpa ur på arbetstid enligt lagstöd. Dela på nätterna, även om barnet ammas. Några timmars ostörd sömn är bättre än ingenting. Det går att amma morgon, kväll och natt även när du arbetar. 27

Amma på jobbet I föräldraledighetslagen, 4:e paragrafen, står att man får gå ifrån arbetet för att amma. Däremot anges inte hur ofta och hur länge man får amma. Amningen ingår inte i arbetstiden och därför kan arbetsgivaren göra löneavdrag för denna tid. Källa: Föräldraledighetslagen Jens berättar att kontakten med BVC fungerat bra och som ett stöd i deras val att dela på föräldraledigheten redan från början och att de fått hjälp, tips och uppmuntran kring flaskmatning. Vårdpersonal har skyldighet att informera om ersättning och flaskmatning om föräldrarna ber om det och kan vara ett stort stöd för föräldrar som väljer att flaskmata. En fördel med att ge ersättning eller utpumpad mjölk i flaska är att ingen förälder görs oersättlig och barnet får närhet till fler vuxna. Amning och delad föräldraledighet Ungefär hälften av de föräldrar som besvarat vår enkät menar att amningen har påverkat uttaget av föräldraledighet. För de flesta innebär det att kvinnan tagit den första delen av föräldraledigheten för att kunna amma. Amning och delat föräldrauttag behöver därmed inte stå i konflikt med varandra. Jonas: Det påverkar uttaget men bara under en begränsad period. Det har påverkat ordningen på hur vi varit lediga, men inte fördelningen. Hon har fortsatt amma medan jag varit hemma så det har inte funnits någon konflikt mellan amning och fördelning av föräldraledighet. Många föräldrar berättar att barnet redan vid tidig ålder, cirka fyra till fem månader, börjat äta vanlig mat under dagen och att mamman fortsatt att amma morgon, kväll och natt trots att de börjat jobba. Mats berättar att de hade problem med amningen i början och att de därför var överens om att varva amning med flaskmatning. Trots överenskommelsen uppstod oväntade konflikter. Mats tyckte att flaskmatningen fungerade bra och gav många fördelar; att de kunde dela på matningen, att han fick lättare att trösta barnet och att mamman blev friare. Men mamman ville väldigt gärna att amningen skulle fungera. Mats upplevde därför att amningen stod i konflikt med ett delat ansvar och att det då blev svårt att komma överens. Jens resonerar på ett liknande sätt. Jens: Innan barnet kom var vi rätt överens om att varva med flaska och om amningen inte skulle fungera så skulle vi helt gå över till flaska. Men när det väl började strula lite så hade mamman väldigt starka känslor kring amningen och ville verkligen kämpa för att det skulle fungera trots att hon var så förtvivlad och ville ge upp. Det 28

Flaskmatningstips! Om du bestämt dig för att inte amma alls finns tabletter för att stoppa mjölkproduktionen. Om du vill flaskmata från start ta med flaskor till förlosningen, ersättning finns där. Prova olika nappar och flaskor för att hitta den som passar barnet bäst. Använd färdigblandad ersättning på tetra när du är ute. Inför natten, förbered varmt vatten i en termos och färdigdoserat pulver i flaskan bredvid sängen. Om barnet ammas, pumpa ur och spara ett lager i frysen för flaskmatning. Om du vill både flaskmata och amma, introducera flaska tidigt och upprätthåll tekniken med jämna mellanrum. Källa: Att flaskmata: en handbok för dig som vill flaskmata din bäbis Petra Jankov Picha (2011) 29

är då man fattar hur starkt det är kopplat till bilden av den goda modern. Ovan beskrivs att oväntade reaktioner dök upp i förhandlingen mellan amning och partnerns delaktighet. Rebecka berättar att det på den punkten kan vara rätt skönt och konfliktlöst som ensamstående. Rebecka: Det som är bra med att vara ensamstående är att du kan leva helt i takt med ditt barn, synkade i tid och ingen annan behöver komma in med sina åsikter om hur man bör göra. Jens säger att han och hans partner haft många uttalade strategier för att kompensera för tiden som mamman lagt ner på amning. Jens: Jag bytte alla blöjor så länge hon ammade. Jag badade också barnet varje kväll, både för att få mer tid och närhet till barnet och för att kompensera mamman med ledig tid. Sen har jag också tagit alla morgnar, vardag som helg, så länge hon har ammat nattetid. Ofta lyfts amningens betydelse för anknytningen fram. Både Eva, som har ammat alla sina fyra barn och Anna som har testat både amning och flaskmatning, tycker att amning inte är det enda som är viktigt för att få till en bra anknytning. Anna: Med första barnet delade vi lika på matningen genom att flaskmata, vilket inte fungerade med andra barnet. Mamman kommer lite närmare då men det var inget som vi funderade så mycket kring utan pappan fick istället närmare kontakt med det äldre barnet. Vi tänkte att det löser sig när han är hemma. Jag tror inte att det är något som står och faller på de första månaderna. Trots att amningsnormerna av många upplevs som starka så lyfter de intervjuade föräldrarna fram att det går att kombinera det jämställda föräldraskapet och amning. Att amma ses inte som något avgörande hinder, skälen till att amma eller flaskmata ser olika ut och behöver inte komma i konflikt med ett delat ansvar redan från start. 30

Så gjorde vi Jag var helt ledig de första fyra månaderna för att få igång amningen ordentligt. När jag började jobba två dagar per vecka pumpade jag ut bröstmjölk på jobbet, satte i kylskåpet och tog med hem i en liten kylväska med kylklamp. Det flaskmatade min partner med de dagar jag jobbade. Jag var inte intresserad av en lösning där jag var tvungen att amma på jobbet eller liknande. Båda barnen ammades helt i sex månader och sedan delvis ett kort tag till. Jag anser inte att amning är något som motverkar ett jämställt uttag av föräldraledigheten. Vårt barn ammas fortfarande vid två års ålder, trots att jag arbetat heltid sen hen var sju månader. Delar man på allt annat behöver amning inte vara något som försämrar möjligheterna till ett jämställt föräldraskap. En konsekvens av att sluta med amningen som ensamstående är att jag slutade amma på dagen först, för att det var lättare att få avlastning på dagen än på natten. Jag ville amma länge och mycket. När jag började jobba efter nio månader fortsatte jag att amma morgon, kväll och natt. Jag var ofta med barnet på min partners arbetsplats eller skola för att amma. Det gick smärtfritt trots att vi bor en mil därifrån. Vi delade redan från början på matning så att min flickvän ammade och jag flaskmatade. Känns svårt att tänka sig att bara en av oss skulle ha detta ansvar de första månaderna, ovärderligt att kunna hjälpas åt, inte minst för sömnens skull. Lösningar från enkätundersökningen 31