Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och föräldraledighet under barnets första levnadsår En intervjustudie Författare: Petra Söderlind Amanda Holm Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2009 Handledare: Ulrika Pöder Examinator: Clara Aarts

Sammanfattning Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrautbildningen bör inriktas mer på det gemensamma föräldraskapet än på graviditet och förlossning. Trots utbildningens mammaperspektiv känner sig papporna inkluderade. En majoritet av papporna ser det som en självklarhet att ta ut en längre föräldraledighet. Positiva tankar om att dela lika på föräldradagarna är att få en nära relation med barnet och få en högre grad av jämställdhet och förståelse för varandras situation. Amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi är viktiga aspekter för fördelningen av föräldradagarna. Även könsroller och rollförväntningar har betydelse. Papporna är negativa till att tvingas dela helt lika men är positiva till en ökad kvotering. Slutsats: Att ta ut en längre föräldraledighet och att föräldraskapet är gemensamt ses som en självklarhet för majoriteten av papporna. Föräldrautbildningen bör riktas till båda föräldrarna och fokus bör ligga på det kommande föräldraskapet. Anknytningen till barnet och jämställdhet mellan föräldrarna ses som positiva aspekter av att dela lika på föräldradagarna. Nyckelord Föräldrautbildning, pappaledighet, delad föräldraledighet och jämställt föräldraskap. 2

Abstract Aim: To examine fathers thoughts and experiences concerning parental education and male parental leave during the child s first year. Method: An exploratory qualitative interview study. A target-oriented convenience selection was made and semi-structured interviews with nine men whom had all become fathers within the last two years were carried out. A qualitative content analysis was made. Results: Parental education should be more focused on the joint parenthood than on pregnancy and childbirth. In spite of the mothers perspective during the education fathers feel included. For a majority of the fathers a longer parental leave is a matter of course. Shared parental leave can facilitate the connection between the father and the child, and may increase gender equality as well as the understanding for the other parent s situation. Breast-feeding, the parents working conditions and economy are aspects of importance regarding the divisions of the parental leave. Even gender roles and gender role expectations are important aspects. The fathers have a negative attitude regarding a statutory shared parental leave but are positive to an increased allocation of quotas. Conclusion: Parenthood is seen as a joint responsibility, and a longer period of parental leave is a matter of course for a majority of the fathers. Parental education should be directed to both parents and the education should be focused on the coming parenthood. A facilitation of the connection between father and child and gender equality among the parents are positive aspects of shared parental leave. Key words Parental education, male parental leave, shared parental leave and gender equality in parenting. 3

Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Pappors deltagande i föräldrautbildning 5 1.2 Pappors uttag av föräldradagar 6 1.3 Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten 6 1.4 Effekter av att pappor är föräldralediga 7 1.5 Problemformulering 7 1.6 Syfte 8 2. Metod 8 2.1 Design 8 2.2 Urval 8 2.3 Beskrivning av urvalsgruppen 8 2.4 Datainsamlingsmetod 9 2.5 Procedur/Tillvägagångssätt 9 2.6 Författarnas förförståelse 9 2.7 Dataanalys 10 2.8 Etiska överväganden 10 3. Resultat 11 3.1 Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts 11 3.2 Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under barnets första år 14 3.3 Pappors tankar och erfarenheter gällande en jämn fördelning av föräldradagarna 17 3.4 Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna 20 4. Diskussion 22 4.1 Resultatdiskussion 22 4.2 Metoddiskussion 25 4.3 Slutsats 26 5. Referenslista 27 4

1. INLEDNING Att bli förälder är en stor och livsavgörande händelse. Många känner sig osäkra och det kan vara svårt att hantera allt det nya. Som förälder behöver man tid att själv pröva sig fram för att komma fram till hur man skall hantera olika problem relaterat till föräldrarollen. (22) Detta är en process som båda föräldrarna behöver förberedas på för att känna sig trygga och för att på bästa sätt kunna ta hand om det nya barnet. Ett led i detta från samhällets sida är att erbjuda föräldrautbildning till alla blivande föräldrar i Sverige. Föräldrautbildningen, som normalt ges mellan fem till tio gånger under graviditetens andra hälft, anordnas via mödravårdscentralen (MVC). Utbildningen syftar till att ge kunskap samt att skapa kontakt, gemenskap och diskussion mellan de blivande föräldrarna. Under utbildningen bör hänsyn tas till vad föräldrarna själva vill veta mer om. Det som vanligtvis diskuteras är frågor kring graviditet och förlossning, amning, kost- och näringsfrågor, vikten av att skapa en nära relation till barnet samt frågor rörande den första tiden som förälder. Utöver detta brukar frågor om hur livet förändras med ett litet barn och hur parrelationen kan förändras tas upp till diskussion. Det är vanligt att föräldragruppen besöker förlossningsmottagningen en tid innan förlossningen som förberedelse (21). 1.1 Pappors deltagande i föräldrautbildning Föräldrautbildning innan födelsen är ofta inriktad på mamman, graviditeten och förlossningen och inte på föräldraskap (1, 5, 6). Även efter förlossningen känner sig männen ofta exkluderade från möten och utbildningar eftersom de så starkt fokuserar på mamman och barnet (2). Eftersom dessa möten och utbildningar ofta hålls dagtid är det dessutom svårt för många pappor att delta med tanke på att det i början ofta är mamman som är ledig och pappan som jobbar (2). Många uppger att de saknar specifik information riktad till den nyblivna pappan och önskar också att den övriga information som ges ska vara riktad till båda föräldrarna (2, 3, 5). Mer information om skötsel och omsorg om barnet efterfrågas också (2). Speciella pappagrupper ledda av män kan hjälpa män att hitta sin papparoll (4) och pappor med erfarenhet av speciella pappagrupper med manlig ledare uppfattar detta som väldigt positivt. Sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC) har en viktig roll att fylla i att skapa en värdefull relation med pappan då detta kan hjälpa honom att känna sig delaktig i sitt barns skötsel och omvårdnad (3). Många pappor uttrycker känslor av att vara utestängda från den nära kontakten med sitt barn. De vill gärna delta på samma sätt som mamman, men känner sig förhindrade att göra det. Det 5

påverkar pappan negativt att inte ha en lika nära relation till barnet som mamman. Dessa problem bör barnmorskor och BVC-sköterskor vara medvetna om för att därigenom kunna stötta pappan att våga ta plats. Pappor bör uppmuntras att tillbringa så mycket tid som möjligt med sitt barn redan från början (4). 1.2 Pappors uttag av föräldradagar Föräldrapenning kallas den ersättning som alla föräldrar har rätt till för att kunna vara lediga från arbetet och ta hand om sitt barn. Föräldrapenning betalas ut längst till och med barnet fyller 8 år eller har gått ut första klass. Varje föräldrapar har rätt till 480 dagar med föräldrapenning det vill säga 240 dagar var (23). 60 av dessa dagar är reserverade till vardera föräldern och kan inte överlåtas till den andra. Dagar utöver dessa 60 kan alltså överlåtas till den andra föräldern (9, 23). Att föräldraledigheten skall utnyttjas av båda föräldrarna är de flesta överens om. Den nuvarande regeringens mål är att stimulera ett mer jämställt uttag av föräldradagarna. Syftet är att öka möjligheten för både män och kvinnor att kunna kombinera familjeliv och förvärvsarbete (9). Grundtanken är att mamman och pappan delar lika på föräldradagarna. Problemet är dock att mammaledigheten ses som självklar medan pappans ledighet anses önskvärd och förhandlingsbar. Pappaledigheten betraktas som en positiv möjlighet för pappan som ska uppmuntras och belönas (17). En konkret åtgärd mot detta, jämställdhetsbonusen, infördes 2008 och innebär att extra pengar ges till de föräldrar som delar mer jämställt än de 60 dagar som är lagstadgat (9). Tre av fyra pappor i Sverige tar ut föräldraledighet. Var tredje pappa tar ut fler dagar än de 60 dagar som är reserverade för honom (7) och i genomsnitt tar pappan ut cirka 20 procent av föräldradagarna (17). Den andel av föräldrapenningen som utbetalas till papporna har ökat från 12.4 procent år 2000 till 20.8 procent år 2007. Det är dock få familjer som delar föräldrapenningen jämställt enligt proportionerna 40/60 eller jämnare. Mer än vart femte barn har en pappa som inte tagit ut en enda dag med föräldrapenning (9). 1.3 Faktorer som påverkar fördelningen av föräldraledigheten Hur föräldrarna väljer att fördela föräldraledigheten mellan sig beror på en mängd olika faktorer. En aspekt som starkt påverkar detta val är hur lång tid barnet ammas (1). Med tanke på amningen är det en naturlig fördelning för många föräldrar att mamman tar den första delen av föräldraledigheten. Pappan tar sedan över då amningen upphört eller trappats ner (18). En annan faktor av betydelse är mammans inställning till delad föräldraledighet vilket 6

kan påverka pappans uttag både i positiv och i negativ riktning (13, 15). En av de vanligaste förklaringarna till att pappor bara tar ut en kortare tids ledighet eller ingen alls är relaterat till arbetet och arbetsgivarens inställning (6, 8, 9, 13). Även föräldrarnas attityder till det egna arbetet har betydelse för hur de väljer att fördela sina dagar (18). Familjens ekonomi (9, 13) och föräldraförsäkringens utformning är också aspekter som påverkar pappors uttag av föräldraledighet. När man ökade antalet pappadagar till 60, från de tidigare 30, sågs en tydlig ökning av uttagen för papporna (9). Förutom förändrade regler i föräldraförsäkringen spelar kulturella aspekter och attityder i samhället roll för i vilken utsträckning pappor tar ledigt och i vilken utsträckning de är engagerade (13, 14). Det finns idag förväntningar på pappor att vara engagerade i omsorgen om sina barn (14). En majoritet av de pappor som tar längre föräldraledighet uppger att en önskan om en nära relation till barnet har påverkat deras beslut att ta föräldraledigt (1, 18). Även jämställdhetsaspekten har för ungefär hälften av papporna varit en viktig faktor i avseende att få en ökad insikt i vad det innebär att ha helhetsansvaret för barn och hushållsarbete (18). 1.4 Effekter av att pappor är föräldralediga Förespråkare för speciell pappaledighet menar att det hjälper pappor att anpassa sig till sin nya föräldraroll och de krav som detta innebär. De blir också mer involverade i omsorgen av barnet och får lättare att knyta an (15). Pappor som är föräldralediga upplever det som positivt att vara ensamma hemma med sitt barn (14, 18) då det ger möjligheter att utveckla en nära relation till barnet (14) samt att få barnets hela uppmärksamhet (18). Som en konsekvens av att vara den förälder som har helhetsansvaret för omsorgen av barnet har papporna utvecklats i sin föräldraroll och fått en djupare känslomässig relation till sitt barn (18). Svenska pappor som tar ut mer än 20 % av föräldraledigheten verkar vara mer engagerade föräldrar, arbetar kortare dagar och är mer delaktiga i omsorgen av barnen samt i hushållsarbetet, åtminstone på kort sikt (14). Frågan är om de pappor som tar ledigt blir mer engagerade som föräldrar eller om det är så att engagerade pappor tar ledigt i större utsträckning (12, 16). 1.5 Problemformulering Tanken med föräldrautbildning är alltså att den ska riktas till båda föräldrarna och föräldraförsäkringens syfte är att både mamman och pappan ska få möjlighet att vara hemma med sitt barn. Aktuell forskning visar dock att detta inte alltid är så i praktiken, då pappan både deltar i föräldrautbildning (3) och tar ut föräldradagar (3, 6, 9) i mindre utsträckning än mamman. Med vetskap om hur deltagande i föräldrautbildning och fördelning av 7

föräldraledighet ser ut, och vilka aspekter och attityder som är avgörande, finns det möjlighet till förbättring och förändring till ett mer jämställt föräldraskap. Detta kan leda till att föräldrautbildningen utvecklas så att den bättre anpassas till även pappornas behov och att antalet uttagna pappadagar ökar. Det är därför intressant att få djupare insikt och ökade kunskaper om vad pappor har för tankar kring dessa frågor. 1.6 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning och föräldraledighet under barnets första levnadsår. 1.6.1 Frågeställningar 1. Vad har pappan för tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts? 2. Vilka aspekter har betydelse för beslutet att vara pappaledig eller inte under barnets första år? 3. Vad har pappan för tankar gällande en jämn fördelning av föräldradagarna mellan honom och barnets mor? 4. Hur ställer sig pappan till en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna? 2. METOD 2.1 Design Explorativ kvalitativ intervjustudie. 2.2 Urval Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes bestående av nio män som blivit pappor under de senaste två åren. Både förstagångs- och flerbarnspappor gavs möjlighet att delta i studien. I urvalet togs ingen hänsyn till huruvida papporna varit föräldralediga eller inte eller om de hade deltagit i föräldrautbildning. Författarna kontaktade vänner och bekanta som fått barn under de senaste två åren och tillfrågade papporna om deltagande i studien. 2.3 Beskrivning av urvalsgruppen Nio pappor i åldrarna 29-40 år intervjuades. Alla hade fått sitt yngsta barn under de senaste två åren, och sju av nio pappor hade fler än ett barn. Samtliga av de pappor som deltagit i studien yrkesarbetar och sju av dem har eftergymnasial utbildning. Samtliga är 8

sammanboende med barnets eller barnens mor. Åtta av nio pappor hade deltagit i någon form av föräldrautbildning. Sex pappor hade gått den genom Landstinget anordnade föräldrautbildningen medan två istället hade valt utbildningar som anordnats i privat regi. En hade inte deltagit i någon utbildning alls. Sex av nio pappor hade varit lediga sammanhängande i 8-18 månader. Två av papporna hade ännu inte hunnit vara föräldralediga men en planerar att vara hemma i minst sex månader när barnet hunnit fylla ett år och den andra har för avsikt att ta ut hälften av föräldradagarna. En pappa hade inte tagit ut någon mer föräldraledighet än de tio pappadagar som kan tas ut i samband med barnets födelse och därutöver enstaka dagar. 2.4 Datainsamlingsmetod Semistrukturerade intervjuer genomfördes med var och en av de nio papporna. Varje intervju tog mellan 20-50 minuter. Inför intervjuerna togs en intervjuguide fram med utgångspunkt från syftets fyra frågeställningar (se bilaga 1). Följdfrågor ställdes till vissa av frågorna. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan ord för ord. Transkriberingarna resulterade i 98 sidor text. 2.5 Procedur/tillvägagångssätt Papporna kontaktades via telefon. Efter en kort presentation om studien och dess syfte tillfrågades de om intresse att delta i studien. Vid visat intresse skickades ett introduktionsbrev (se bilaga 2) till pappan med en fullständig beskrivning av projektets syfte, frågeställningar och vad det innebar att delta. Därefter tog han slutgiltig ställning till att delta eller inte. Ett skriftligt godkännande av deltagandet lämnades av pappan vid tidpunkten för intervjun. Författarna intervjuade varandras bekanta i syfte att kunna fokusera på syfte och frågeställningar utan att riskera att påverkas av personliga band vilket skulle kunna störa kommunikationen. Intervjuerna spelades in på band och raderades efter avslutad transkribering. 2.6 Författarnas förförståelse Ingen av författarna hade genomfört kvalitativa intervjustudier tidigare. Dock har en av författarna erfarenhet av själva intervjusituationen genom träning och praktisk erfarenhet av att genomföra anställningsintervjuer. En av författarna har två egna barn vilket kan påverka förståelsen de frågeställningar som studien belyser. 9

2.7 Dataanalys En kvalitativ innehållsanalys användes. Dataanalysen skedde i sju steg. Båda författarna läste de transkriberade intervjuerna noggrant för att få en känsla för innehållet. Meningsbärande enheter i texten markerades med olika färger för de fyra olika frågeställningarna som preciserat syftet. Dessa skrevs in i en tabell där varje meningsbärande enhet fick ett referensnummer för att det skulle vara lätt att gå tillbaka till rätt enskild transkribering där den meningsbärande enheten var hämtad. Arbetet fortskred sedan genom att varje meningsbärande enhet kondenserades, kodades och delades in i subkategorier och kategorier (10,11,20). För exempel på de olika stegen i innehållsanalysen, se tabell 1. Tabell 1. Exempel på de olika stegen i innehållsanalysen Referens Meningsbärande Kondenserad Kod Subkategori Kategori enhet meningsbärande enhet Tr1 gul 3 Tr2 rosa 8 Att kvotera dagarna, jo det kanske behövs..rent principiellt så är jag inte emot själva tanken. men jag vet inte om man. behöver sätta gränsen vid 50/50. Det var faktiskt riktigt bra för då blev det inte så krystat som det blev med.blandningen. mellan kvinnor och män. Rent principiellt är jag inte emot tanken att kvotera föräldradagarna men frågan är om gränsen behöver sättas vid just 50/50. Det blir mindre krystat med bara killar i jämförelse med blandade grupper. Positiv till kvotering men tveksam till helt jämn fördelning. Mer avslappnat att prata med killar. Positiv men tveksam till helt jämn fördelning. Avslappnat att prata med bara killar. Åsikter om tvång och valfrihet. Speciella pappaträffar. 2.8 Etiska överväganden Papporna informerades om studiens syfte och hur intervjuundersökningen skulle gå till både muntligt och skriftligt. Det var viktigt att framhålla för intervjudeltagarna att deltagandet var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande om de så önskade. Alla uppgifter behandlades konfidentiellt och det inspelade materialet förstördes efter studiens avslutande. Ett skriftligt godkännande om deltagandet lämnades av pappan vid tidpunkten för intervjun. 10

3. RESULTAT Resultatet från var och en av de fyra frågeställningarna presenteras med utgångspunkt från de kategorier som innehållsanalysen skapat: Pappans tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten (sex kategorier); Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under barnets första år (sju kategorier); Pappors tankar om en jämn fördelning av föräldradagarna mellan honom och barnets mor (fem kategorier); Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna (fem kategorier). För tabell över kategorier och subkategorier, se bilaga 3. 3.1 Pappors tankar och erfarenheter kring föräldrautbildning under graviditeten och efter det att barnet har fötts 3.1.1 Träffa andra föräldrar Att få träffa och prata med andra blivande föräldrar upplevde två av papporna som positivt. De tyckte att det var skönt att få prata med andra blivande föräldrar under utbildningen eftersom alla var i samma situation. En pappa menade att just kontakten med andra blivande föräldrar är det viktigaste under föräldrautbildningen. Det kanske är den viktigaste saken med föräldrautbildning liksom att man träffar andra i samma situation och snackar med och lite sådär (Pappa 9) Någon tyckte att det varit trevligt att få träffa andra föräldrar medan en av papporna inte tyckte att det var givande och att det under utbildningen fanns dåliga förutsättningar att knyta kontakt med andra föräldrar. 3.1.2 Speciella pappaträffar Endast två av papporna hade varit med om att under utbildningen delas upp i papparespektive mammagrupper. En av de intervjuade papporna hade väldigt positiva minnen av detta. Han berättade att det var roligt att höra andra blivande pappor berätta om sina funderingar. Dessutom tyckte han att det var mer avslappnat att bara prata med de andra blivande papporna än när både kvinnor och män var närvarande. Vi satt i en ring och snackade vårt fotbollssnack en stund eller vad det var och sen så släppte allting, då kom allting fram. (Pappa 2) Den andra pappan som varit med om speciella pappaträffar under utbildningen menade att det inte finns något behov av ett särskilt pappaperspektiv och att det enbart kändes konstigt med uppdelningen. 11

Vid nåt tillfälle. så skulle liksom mammorna gå för sig och jag tyckte bara det var otroligt fånigt.jag ser inte nåt speciellt behov utav pappafrågor i det där (Pappa 5) Trots att så få hade varit med om särskilda pappaträffar var det flera av papporna som hade tankar kring detta. De menade att det kan vara roligt att träffa andra som är i samma situation, att det kan fylla en social funktion om man inte har så många vänner som är eller ska bli pappor samt att pappaträffar skulle kunna hjälpa till att skapa en identitet som pappa och att stärka papparollen. Flera uttryckte att det skulle kunna vara bra att bara vara pappor eftersom det kan vara lättare och mer avslappnat att prata med personer av samma kön när det gäller vissa frågor. det är väl alltid bra att separera varandra sådär ibland.i många sammanhang så blir det ju lite annorlunda på gott och ont när man är bara ett kön (Pappa 4) Jag har ju aldrig varit med om det själv men jag tror det kan vara bra för då kanske man vågar fråga saker som man inte tar upp när man är alla. (Pappa 8) En pappa kände inget behov av pappaträffar eftersom han har många vänner som är pappor medan andra menade att föräldraskapet är gemensamt och att även utbildningen bör vara det. jag hade inte gått en sån kurs utan föräldraskapet är en gemensam sak och i min mening bör det vara en utökad föräldrautbildning riktad till båda föräldrarna annars blir det mer nån slags stödgrupp för pappor. (Pappa 3) 3.1.3 Att kunna förberedas inför föräldraskapet Föräldraskap är en konst som är svår att lära ut. En pappa konstaterade att han lärt sig mycket under kursen men att det mesta kommit naturligt när barnet hade fötts. Två menade att det inte går att förberedas på allting och att de trots utbildning och information upptäckte att de ändå saknade massor av kunskap när barnet väl kommit till världen. det går inte att läsa sig till allting sånt där, eller få det förklarat för sig upptäcker man när man väl blivit farsa. (Pappa 7) Det är inte det att man inte saknar kunskapen, informationen sen för det gör man.men jag kan inte riktigt se hur man liksom skulle kunna informera bort det egentligen. den första tiden är ändå fylld av små okunnigheter.det är den känslan utav att det här var jag inte alls förberedd på. (Pappa 5) För ovanstående pappa gav föräldrautbildningen ändå en mental förberedelse inför föräldraskapet eftersom den pågick under större delen av graviditeten. Han menade att han under utbildningen fått en introduktion i vad han var på väg emot och att den största vinsten med utbildningen varit den mentala förberedelsen. 12

Jag tror att den största vinsten var förberedelsen helt enkelt. Att man tillsammans med andra par och andra pappor.fick introduktionen så att säga.vad man var på väg mot. (Pappa 5) 3.1.4 Utbildningsbehov Papporna som intervjuats uppger att det väcker många frågor att få barn. Det finns ett behov av att få svar på frågor och att få ventilera sin osäkerhet med andra. De uttrycker specifikt att information om förlossningen är värdefull eftersom det kan finnas en rädsla att något ska gå fel. Att få veta hur förlossningen går till och att få besöka BB en tid innan förlossningen gav en mental förberedelse och trygghet för flera av papporna. När man fick det förklarat för sig och sedan fick följa med upp och titta på själva BB.så var det ju till stor hjälp.jag kände nu var jag lugn, nu kan jag rutinerna, nu vet jag precis hur jag ska göra när dagen kommer. (Pappa 2) Under föräldrautbildningen bör de blivande föräldrarna få stöd för att kunna hantera det kommande föräldraskapet, enligt de intervjuade papporna. Det efterfrågas mer utbildning om omvårdnaden av barnet och en av papporna uttryckte att en gedigen föräldrautbildning skulle kunna förhindra skilsmässor och barnmisshandel. Han menade att blivande föräldrar behöver olika typer av verktyg för att hantera de problem som kan uppstå men att detta saknas under utbildningen. När barnet kommit upplevde en pappa att det saknades stöd för att hantera vanliga problem som kan dyka upp när det gäller barnet. Han efterfrågar mer specifik utbildning kring exempelvis sömn, kolik och allergier som många barn drabbas av...riktad föräldrautbildning där man tittar på allmänna saker som sömn.kolik. Det finns de som föds med gulsot det finns de som föds med allergier..allting sånt.stöd för den biten. (Pappa 3) 3.1.5 Delaktighet Trots utbildningens fokus på mamman och förlossningen upplever papporna att de blivit inkluderade i utbildningen. De uttrycker att de inte känt sig åsidosatta, diskriminerade eller osynliggjorda. Mycket handlar det om graviditeten och även förberedelser för förlossningen och sånt där och då blir det ju ett mammaperspektiv kanske.men jag tycker inte att man som man kände sig osynliggjord eller oviktig för den delen utan de betonade att pappans roll även under förlossningen kan vara viktig. (Pappa 9) En pappa menar att utbildningen fick alla föräldrar att känna sig delaktiga och konstaterar att det förmodligen är en omställning för personalen som håller i utbildningen att tänka på att vända sig till båda föräldrarna. Han menar att det har skett en förändring i att pappor nu för tiden ofta är lika engagerade som mammorna när det gäller föräldraskapet. En pappa uttryckte 13

att det är viktigt att från utbildningens sida uppmana mamman att inkludera pappan i föräldraskapet då han hört att det i en del förhållanden kan vara så att mamman ser barnet som sitt och att detta kan leda till att pappan känner mindre ansvar för barnet. Han berättar också att deltagarna i den kurs som han gick fick möjlighet att påverka kursens innehåll vilket upplevdes som mycket positivt. 3.1.6 Generella omdömen om utbildningen Vissa av papporna uttrycker att kursen var bra och att de var nöjda med kursen. Något som upplevdes som positivt var att utbildningen både informerade om hur förlossningen går till och om hur det är att bli förälder. Någon uttryckte att det är förmånligt att få gå föräldrautbildning medan en pappa inte tyckte att kursen gjort något djupare intryck. 3.2 Aspekter av betydelse för att vara pappaledig eller inte under barnets första år 3.2.1 Arbetsförhållanden Föräldrarnas arbetsförhållanden visade sig på olika sätt ha betydelse för hur föräldrarna väljer att dela föräldraledigheten mellan sig. Två av de intervjuade papporna hade tidsbegränsade anställningar då barnen var små. En av dem beskrev att hans tidsbegränsade anställning försvårade planering av föräldraledighet vilket ledde till att ingen föräldraledighet togs ut. Den andra pappan blev, i samband med att han skulle påbörja sin föräldraledighet, erbjuden ett arbete som han inte kunde tacka nej till. Han var ny på arbetsmarknaden och anställningen var tidsbegränsad. Sambandet mellan dessa faktorer samt en rädsla att förlora arbetet ledde till att han inte tog ut någon föräldraledighet med sitt äldsta barn. Jag hade bara. korttidsanställningar. så att om jag var hemma. då skulle jag antagligen ha blivit utan jobb Det var.anställningsformen som gjorde att. jag inte kunde ta ut föräldraledighet då. (Pappa 1) I samband med att en av papporna var föräldraledig med sitt äldsta barn blev han arbetslös. Detta ledde till att han tog ut mer föräldraledighet än mamman med barn nummer två. En annan pappa berättar att han knappt behövde ta ut någon föräldraledighet alls med sina yngsta barn då han endast arbetar kvällstid. Papporna konstaterar att en tillsvidareanställning underlättar uttag av föräldraledighet eftersom det gör det lättare att planera. Chefens inställning till föräldraledighet kan påverka uttaget. En av papporna hade en stöttande chef som påpekade att föräldraledigheten är viktig. Detta kan ha underlättat hans planering av en längre tids föräldraledighet. 14

Han (chefen) stöttar helt. Han sa ju att det är viktigt med den här småbarnstiden. (Pappa 6) Även mammans arbetsförhållanden angavs vara en faktor som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten mellan föräldrarna. Flera av papporna har fruar som arbetar som lärare. Detta påverkar fördelningen av föräldraledigheten genom att det finns två tillfällen varje år som är lämpliga att påbörja eller avsluta föräldraledighet, nämligen vid termins- eller läsårsstart. Min fru är lärare så hon kan inte komma in bara mitt i terminen utan man försöker liksom tajma in det där så hon kan börja i början av terminen eller i början av läsåret. (Pappa 1) Att frun vid tillfället för föräldraledigheten inte har någon tillsvidareanställning gör det naturligt att hon tar ut all föräldraledighet medan pappan arbetar. En av papporna uppgav att fruns arbete som egen företagare hade lett till att han tar ut den största delen av föräldraledigheten. Min fru har eget företag så man kan ju inte lägga ned ett företag för att vara hemma länge, det funkar inte så. Därför har jag varit hemma mer. (Pappa 9) För en av papporna löste sig fördelningen av föräldraledigheten väldigt naturligt då hans vikariat avslutades samtidigt som frun fick erbjudande om arbete. Han var sedan pappaledig den resterande tiden av föräldraledigheten. I detta fall var det alltså båda föräldrarnas respektive arbetsförhållanden som avgjorde hur föräldraledigheten fördelades. 3.2.2 Ekonomi Två av papporna som intervjuades angav att den av föräldrarna som har högst inkomst tar ut minst antal föräldradagar. I ett av fallen var det pappan som tjänade mer, och alltså tog ut en mindre del av föräldraledigheten, medan det i det andra fallet var frun som hade högst inkomst. En av papporna menade att det blir en ekonomisk förlust för familjen när den av föräldrarna som tjänar mest är föräldraledig. Man hamnar litegrann i. mansfällan. för om man. är en någorlunda motiverad och. kärleksfull förälder så vill man vara hemma med sitt barn, men då har vi det problemet att jag tjänar.mer än min sambo i månaden så om jag är hemma så går vi back. (Pappa 7) Denna familj hade dock för avsikt att dela lika på föräldradagarna och planerade för detta ekonomiskt. För en av de intervjuade papporna ledde familjens ekonomiska situation till att han endast kunde ta ut några dagars föräldraledighet i månaden. 15

3.2.3 Amningens påverkan Amningen var en faktor som flera av papporna uppgav som avgörande för hur föräldrarna valt att dela föräldraledigheten mellan sig. En av de intervjuade papporna uppgav att amningen gjorde det naturligt att frun tog ut majoriteten av föräldradagarna. Att mamman ammar barnet leder också till att hon är den av föräldrarna som tar ut den första delen av föräldraledigheten. Detta ansågs naturligt och självklart för flera av papporna. Det känns som att första delen är ju liksom given. Åtminstone första månaderna om man vill amma och det ville ju vi. (Pappa 4) Vi kände, eller framförallt jag kände, att den tiden är vikt åt mamman.med amning och sådär. (Pappa 6) Min sambo tar det första året, det är ju lite biologi och sånt som bestämmer det. (Pappa7) Tre av papporna berättade att de tog över, eller kommer att ta över, föräldraledigheten när amningen avbrutits eller trappats ner. Anledningar var att barnet ska få lugn och ro omkring sig och få amma så länge som det känns bra, men också för att det blir lättare för pappan att mata barnet när amningen har trappats ner. Det var ju lättare att mata honom för mig. Då kunde jag trycka i honom mer olika saker. Hon fortsatte amma men delammade bara (Pappa 9) En pappa uppgav att amningen ger en relation mellan mamma och barn som han inte vill störa, och att detta påverkat att han inte kommer att någon föräldraledighet förrän amningen har avbrutits. 3.2.4 Barnets välbefinnande En pappa ansåg att den relation som finns mellan mamma och barn från början är väldigt viktig och att detta har påverkat hur han och barnets mor har valt att dela föräldraledigheten. Hon är hemma med barnet det första året och sedan tar pappan över. Just den där relationen, den första relationen mellan mamma och barn, jag tycker den är väldigt viktig faktiskt. (Pappa 6) En annan faktor som påverkat fördelningen av föräldradagarna för denna pappa är att barnet vid en viss ålder kan uppleva separationer som extra svåra varpå denna period har väntats ut innan pappan påbörjat sin föräldraledighet för att minska påfrestningen för barnet. Just barnets välbefinnande var också viktigt för ytterligare en av de intervjuade papporna. Han berättade att han och frun valt att ta varsin längre sammanhängande föräldraledighet eftersom de ansåg 16

att det var bättre för barnet att vara hemma med en och samma förälder en längre period och att sedan byta. Det är ju bättre för barnet att det är samma person en längre period istället för att det är en massa hattande. (Pappa 7) 3.2.5 Socialförsäkringens utformning För en av de intervjuade papporna avgjordes fördelningen av föräldraledigheten av att frun var sjukskriven. I och med socialförsäkringens utformning har pappan tagit ut all föräldraledighet. Föräldrarna har alltså varit hemma tillsammans med sina barn. Socialförsäkringslagstiftningen likställer föräldraskap med arbete och det innebär att om man som sjukskriven får barn och då tar föräldraledighet så. blir man då i princip arbetsför igen. (Pappa 3) 3.2.6. Mammans åsikter Mammans åsikter om hur lång tid pappan bör vara föräldraledig kan påverka fördelningen av föräldradagarna. En av papporna berättar att han själv hade tänkt vara föräldraledig i tre till fyra månader, men att hans fru ansett att han skulle vara hemma med sitt barn i minst ett halvår. Detta ledde till att han nu har ansökt hos arbetsgivaren om sex månaders föräldraledighet. 3.2.7 Tidigare föräldraledighet Flera av papporna i studien har flera barn sedan tidigare. Hur föräldraledigheten har fördelats med dessa barn kan påverka hur föräldrarna väljer att göra lägga upp fördelningen i framtiden. En av papporna som varit hemma mycket med sina äldre barn väljer att endast vara hemma ett halvår med det yngsta barnet. Han vill gärna vara hemma, men känner att det är mammans tur att vara föräldraledig den här gången. Jag var hemma väldigt mycket med mina två första barn, mer än mamman alltså. Så det gör att jag känner att hon får gott vara hemma om hon vill. (Pappa 2) 3.3 Pappors tankar om en jämn fördelning av föräldradagarna 3.3.1 Könsroller och rollförväntningar Det faktum att mammor oftast inleder föräldraledigheten kan var ett hinder för en jämn fördelning av föräldradagarna. Mammans önskan att amma sitt barn samt invanda könsroller som säger att det är självklart för mamman att var hemma först kan ligga bakom. För de intervjuade papporna verkar detta självklart och ifrågasätts därför inte. Oftast har de inte 17

funderat så mycket på när pappan ska påbörja sin föräldraledighet utan detta är något som beslutas senare när föräldrarna ser hur allt utvecklar sig. Detta kan göra att mamman fortsätter sin föräldraledighet längre än vad som var tänkt från början då både hon och pappan känner sig bekväma och tillfreds med sin respektive roller. Det tror jag faktiskt är en ganska viktig aspekt, att det är lätt att bara fortsätta. Man blir bekväm och det rullar på (Pappa 4) Mammans inställning är också en aspekt som papporna har tankar kring. En pappa menar att det inte bara handlar om att pappor behöver tvingas till mer föräldraledighet utan att mammor också behöver korta ned sin egen föräldraledighet så att papporna får mer tid med barnen. Även om man mest pratar om att det är papporna som skall tvingas hem så förutsätter man kanske att kvinnorna vill liksom tillbaka till jobbet så fort som möjligt men det tror jag inte heller faktiskt är riktigt sant (Pappa 4) Papporna uttrycker en åsikt om att vissa mammor har svårt att släppa in papporna och att de ibland har inställningen att barnet i första hand är deras. Att mammorna förändrar sin inställning till pappors delaktighet och självklara rätt att ta lika stor del i föräldraledigheten är en viktig aspekt för uppdelningen av föräldraledigheten. Mammor har svårt att släppa ibland och känner ibland att det här är mitt barn men så är det inte. Man är två om att skaffa ett barn och det är väldigt viktigt att mammorna förstår det också att vi vill ha vår del. (Pappa 2) Det finns förväntningar på kvinnor att ta en längre föräldraledighet. Negativa attityder i samhället till kvinnor som tar ut en kortare ledighet kan vara ett hinder för kvinnor som faktiskt vill dela lika med barnets far. Tyvärr så tror jag att många utifrån ser, tittar mer snett på en mamma som går tillbaka till jobbet tidigt än om en pappa gör det och det är ju också synd. (Pappa 8) De ses idag mer och mer som självklart att pappan skall vara delaktig genom att vara föräldraledig vilket underlättar för familjer att dela mer lika. Många män ser det som en självklarhet att vara föräldraledig en längre period med sitt barn. De uttrycker även att män får mer positiv respons för att de är hemma med sina barn än vad kvinnor får. Som pappa får man alltid höra att åh vad duktig du är. Man undrar varför man är så duktig. Man tar ju bara hand om sitt barn. (Pappa 8) 18

3.3.2 Relationen till barnet Att båda föräldrarna får lika mycket tid med barnet ses som positivt och ger föräldrarna en känsla av delat ansvar. Det ger förutsättningar för barnet att få en god relation med båda föräldrarna. Papporna uppger rent personliga vinster i att fullt ut få uppleva barnets första år. Åsikter om att pappaledighetens längd inte skulle ha så stor betydelse för relationen till barnet finns också. En pappa menar att det främst handlar om personliga aspekter hos föräldern snarare än tiden som spenderas ensam med barnet. De som skulle var är att barnet tyr sig till båda föräldrarna men det tror jag egentligen inte har med tiden man spenderar så utan det är lite mer personlighet.. (Pappa 6) 3.3.3 Jämställdhetsaspekter Om både mamma och pappa är föräldralediga en längre period skapar det förutsättningar för en ökad förståelse för den andras situation. Dessutom får båda föräldrarna erfarenhet av att både vara den som arbetar och att vara den som sköter barn och hem. Detta ger förutsättningar för ett mer jämställt föräldraskap och en känsla av gemensamt ansvar. det blir en högre grad av jämställdhet för att man delar ju på samma arbetsuppgifter på något vänster vilket innebär att man få ju se vad den andra gör. (Pappa 7) det tror jag nog gör att man öppnar ögonen och förstår den anda personens situation. (Pappa 7) En pappa menar att de redan har en hög grad av jämställdhet i hans förhållande varför en jämn fördelning inte skulle påverka dem så mycket. 3.3.4 Arbetsförhållanden En pappa uttryckte rädsla för att det skulle kunna få negativa konsekvenser på arbetet om han tog ut hälften av föräldradagarna. Det skulle kunna innebära sämre karriärmöjligheter eller risk att bli uppsagd. Man kanske få det sämre när man kommer tillbaka, eller om man får komma tillbaka överhuvudtaget. (Pappa 6) 3.3.5 Föräldraförsäkringens utformning Reglerna för uttag av föräldradagar skiljer sig mellan första och andra året. Första året kan föräldrarna välja fritt hur många dagar med föräldrapenning de vill ta ut utan att riskera att förändra sin sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Minst fem dagar i veckan måste dock tas 19

ut år två. Då det ofta är mamman som är hemma det första året kan pappan tvingas ta ut flera dagar i veckan vilket leder till att han totalt sett får färre dagar med barnet. Dels det här med att det bara är första året som man har skyddad SGI oavsett hur många dagar man tar ut det hade känts vettigare om det var samma förutsättningar för båda så behövde man inte ta hänsyn till det. (Pappa 4) Föräldraförsäkringens regelverk ses alltså som ett hinder för föräldrar som vill dela lika på dagarna. Generellt kan sägas att en jämn fördelning av föräldradagarna gör det svårare för familjer som genom att sprida ut dagarna vill få mer tid med sitt barn. 3.4 Pappors tankar om en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna 3.4.1 Svårt att genomföra i praktiken I grunden tycker flera av papporna att tanken om en lagstadgad jämn fördelning är bra och tilltalande men de menar samtidigt att det är svårt att förverkliga i praktiken. Främst är det ekonomiska hinder som framkommer samt hinder relaterade till föräldrarnas position på arbetsmarknaden, exempelvis deras anställningsförhållanden. Man skall ha större flexibilitet. Det kan ju vara så att det finns olika orsaker och så plötsligt låser man in dagarna skapar mer problem tror jag (Pappa 1) Visst, det låter fint låt papporna vara hemma men hur det sen fungerar i verkligheten, det är en helt annan sak (Pappa 2) 3.4.2 Åsikter om tvång och valfrihet Många uttrycker en motvilja mot att tvingas fördela helt jämnt och lyfter istället fram vikten av valfrihet och ett system med en viss grad av flexibilitet. Åsikter om att det bör vara familjens eget val framkommer. Ett par av papporna uttrycker sig positiva till en ökad kvotering av föräldradagarna men är tveksamma till att dela helt lika. Att kvotera dagarna, jo det kanske behövs. rent principiellt så är jag inte emot själva tanken men jag vet inte om man behöver sätta gränsen vid 50/50. (Pappa 1) Många av papporna ställer sig väldigt negativa till att tvingas dela lika. De betonar vikten av att ha både intresse och ork för att vara föräldraledig en längre tid. Att tvinga en pappa att vara hemma ett halvår eller halva tiden jag tror det måste komma självmant. Pappan måste vilja (Pappa 3) Det är en fråga som vi kan lösa själva och jag tror det blir bakvänt om man går in och pekar med hela handen (Pappa 7) 20

Åsikter framkom att det låter som ett ogenomtänkt politiskt beslut. En pappa menar att tiden inte är mogen ännu för ett sådant beslut även om han är positiv till själva tanken. En pappa uttryckte det som ett politiskt utspel för att försöka locka kvinnliga röster. 3.4.3 Jämställdhetsaspekter Förslaget om en jämn kvotering av föräldradagarna kan vara positivt för att underlätta för kvinnor som vill ta en mer aktiv del i yrkeslivet och göra karriär. Papporna menar också att det finns förväntningar på kvinnor att vara hemma länge och män en kort period. Detta är negativt för båda könen men drabbar främst kvinnor och jämställdheten på arbetsmarknaden. Sen förstår jag att man vill ha större delaktighet från papporna för att det skall bli lättare för kvinnor att göra karriär och komma ut på arbetsmarknaden. (Pappa 7) Där finns det nog tyvärr en del kvinnor som hamnar lite i kläm som kanske skulle vilja jobba tidigare, så är det nog tyvärr.. (Pappa 8) De intervjuade papporna ser också att förslaget skulle kunna öka mäns uttag av föräldradagar vilket anses positivt. De anser generellt att förslaget har ett tydligt jämställdhetsperspektiv som är bra och att det är viktigt att fler steg tas för att förbättra jämställdheten inom detta område. Jag tror att det vore bra för arbetsmarknaden för både kvinnor och män att det blir mer jämställt för att det inte skall räknas per automatik att kvinnor skall vara hemma jättelångt och män kort. (Pappa 9) 3.4.4 Ekonomi och anställningsform Anställningsformen kan underlätta eller försvåra för en förälder att ta ut en längre tids föräldraledighet. Om båda föräldrarna har en fast anställning är det mycket lättare medan föräldrar med projektanställningar eller andra tidsbegränsade anställningar har sämre möjligheter att vara föräldralediga. Med tanke på detta kan en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna skapa problem. det är säkert jättebra för alla som har en vanlig fast anställning, då funkar det säkert bra men för dom som inte har det funkar det inte alls. (Pappa 9) En annan hindrande faktor är inkomstnivån hos föräldrarna. Om den ena föräldern tjänar mycket mer än den andra kan det vara svårt ekonomiskt att låta den föräldern ta en lång föräldraledighet. Är man i den positionen att en av föräldrarna tjänar mycket mer än den andra då kanske man inte har råd att låta den som tjänar mycket mer att vara hemma mycket längre. (Pappa 9) 21

Att tvingas dela lika kan i värsta fall leda till att föräldrarna inte har råd att ta ut alla föräldradagarna vilket får till följd att barnet får mindre tid hemma med sina föräldrar. Ur ett barnperspektiv tror jag det är dåligt för barnet kommer inte att vara lika mycket med sina föräldrar. (Pappa 9) 3.4.5 Mammans önskemål En annan aspekt att ta hänsyn till är mammornas vilja att vara hemma en längre period med sitt barn. Vissa mammor kanske vill vara hemma hela tiden också så man inte glömmer det. (Pappa 8) De menar också att förslaget leder till att möjligheterna att amma sitt barn en längre period försvåras. vissa mammor vill ju amma sina barn i nio-tio månader va och då tycker jag att de skall ha möjlighet att göra det.. (Pappa 3) 4. DISKUSSION De intervjuade papporna uttrycker inget behov av speciella pappaträffar utan anser att utbildningen bör vara gemensam eftersom föräldraskapet är det. De anser att utbildningens fokus bör ligga på föräldraskapet snarare än ge information om förlossning och graviditet. Informationen om förlossningen gav ändå en viktig mental förberedelse. Trots utbildningens tydliga mammaperspektiv har papporna känt sig inkluderade och sedda. Pappans föräldraledighet ses som självklar och delad föräldraledighet underlättar pappans anknytning till barnet. En delad föräldraledighet kan också öka jämställdheten och förståelsen för den andra förälderns situation. Viktiga faktorer av betydelse för fördelningen av föräldraledigheten är amning, föräldrarnas arbetsförhållanden och ekonomi. Dock kan föräldraförsäkringens utformning försvåra en jämn fördelning av föräldradagarna. Vad gäller en lagstadgad jämn fördelning av föräldradagarna är papporna negativa till att tvingas dela helt lika, då de anser att ett sådant förslag är svårt att genomföra i praktiken. De är dock positiva till en ökad kvotering av föräldradagarna. 4.1 Resultatdiskussion Eftersom föräldrautbildning ofta är inriktad på mamman, graviditeten och förlossningen och inte på det gemensamma föräldraskapet (1, 5 6) finns det risk att pappor kan känna sig exkluderade (2). De pappor som har intervjuats har också upplevt att utbildningen har ett tydigt mammaperspektiv, men de flesta känner sig ändå inkluderade och sedda. De önskar 22

mer gemensam utbildning i föräldraskap och mindre fokus på graviditet och förlossning. De saknar också information om vad som kan vara bra att veta när barnet väl har kommit vilket får stöd från tidigare studier då pappor önskat mer information om skötsel och omsorg av barnet (2). Både papporna i denna studie och tidigare forskning (2, 3, 5) anser det vara viktigt med utbildning riktad till båda föräldrarna. De har också önskat information som är specifikt riktad till dem (2,3,5) men ingen av de intervjuade papporna har uttryckt ett behov av detta. De ser inga speciella pappafrågor i att bli förälder utan ser det som en gemensam angelägenhet som kräver en gemensam utbildning. Att under utbildningen ha speciella pappaträffar för blivande pappor ledda av en man kan upplevas som väldigt positivt och hjälpa män att hitta sin nya roll som pappa (4). Vårt resultat visar att speciella pappagrupper inom ramen för föräldrautbildningen är en ovanlig företeelse och ingen av papporna hade erfarenhet av manlig ledare vid dessa tillfällen. Pappagrupper upplevs både som väldigt positiva men även som tämligen onödiga. Papporna har uttryckt att det inte finns några specifika pappafrågor utan att hela föräldrautbildningen istället bör vara gemensam. De pappor som inte deltagit i speciella pappagrupper uttrycker inte att det är något det saknat men att det skulle kunna vara givande att delta. Ingen av de intervjuade papporna hade själva deltagit i föräldrautbildning efter förlossningen. Den föräldrautbildning som presenteras i resultatet syftar alltså uteslutande på föräldrautbildning under graviditeten. Hur föräldraledigheten fördelas mellan föräldrarna avgörs av en rad olika faktorer. De faktorer som beskrivits i tidigare studier stämmer väl överens med resultaten från denna studie, det vill säga amning (1,18), arbetsförhållanden (6,8,9,13), familjens ekonomi (9,13), mammans inställning till pappans föräldraledighet (13,15) och föräldraförsäkringens utformning(9). Föräldraförsäkringens utformning och dess påverkan på fördelningen av föräldradagarna tas upp i såväl tidigare studier (9) som av papporna i denna studie. Dock är det olika aspekter av föräldraförsäkringens utformning som avses. I tidigare studier åsyftas ökningen av speciella pappadagar och dess effekt på pappors uttag av föräldraledighet (9) medan det i denna studie är de olika uttagsreglerna under första respektive andra året som påverkar. Utöver detta påverkar dessutom attityder i samhället. Trots att det idag ofta ses som en självklarhet att både män och kvinnor ska vara föräldralediga finns det fortfarande förväntningar på mamman att ta en lång föräldraledighet. För pappornas del kan dessa motsägelsefulla attityder leda till att de tar ut en kortare föräldraledighet än vad de egentligen önskar. 23