Vision 2025 - rapport 2013. Uppföljning av arbetet

Vision 2025 - rapport 2013 Uppföljning av arbetet

Goda resultat och stora utmaningar 2013-10-29

Innehåll 1 Introduktion 6 1.1 Metod... 6 1.2 Förändringar från visionsrapport 2012... 6 2 Sammanfattning 8 2.1 Livsstil och konsumtion... 8 2.2 Hållbara jobb... 8 2.3 Hållbar planering och närmiljö... 8 2.4 Natur... 8 2.5 Inflytande och dialog... 9 3 Livsstil och konsumtion 10 3.1 10 3.2 Avfall... 10 3.2.1 Hushållsavfall... 10 3.2.2 Grovavfall... 11 3.3 Biltransporter... 12 3.4 Cykeltransporter... 12 3.5 Kollektivtransporter... 13 3.5.1 Lokala busslinjer... 13 3.5.2 Regionala busslinjer... 13 3.5.3 Alingsåspendeln... 13 3.6 Energianvändning... 13 3.7 Klimatutsläpp... 15 3.8 Förvaltningens konsumtion... 15 3.8.1 Ekologisk mat... 16 3.8.2 Förnybara drivmedel... 16 4 Hållbara jobb 17 4.1 Sammanfattning... 17 4.2 Grönt näringsliv... 17 4.3 Egensysselsättningsgrad... 18 4.3.1 Miljöcertifierade företag... 19 5 Hållbar planering och närmiljö 20 5.1 Buller... 20 5.2 Närhet... 20 5.2.1 Närhet till återvinningsstation... 20 5.2.2 Närhet till kollektivtrafik... 21 5.3 Nya bostäder utanför förtätningsområden... 21 5.4 Energieffektiva hus... 22 6 Natur 23 6.1 Sammanfattning... 23 6.2 Vattenkvalité... 23 6.2.1 Övergödning... 23 6.2.2 Försurning... 24 6.2.3 Mekaniska hinder... 25 3

6.2.4 Förorenande ämnen... 25 6.3 Ansvarsarter... 26 6.4 Exploatering av skyddsvärd natur... 26 6.5 Ekologiskt jordbruk... 26 7 Inflytande och dialog 28 7.1 Medborgarundersökning... 28 7.2 Ranking... 28 7.2.1 Sveriges miljöbästa kommun... 28 7.3 Visionen som varumärke... 29 7.4 Profilprojekt... 29 8 Källor 30 4

5

1 Introduktion Vision 2025 Sveriges ledande miljökommun, en kommun som präglas av hållbarhet, kreativitet och delaktighet. Så ser fullmäktiges vision ut för Lerum om 13 år. För att försöka ge en bild av hur Lerum lyckas i sitt arbete att nå visionen skapades visionsrapporten. I visionsrapporten samlas olika nyckeltal som tillsammans beskriver hur Lerum rör sig mot visionen. 1.1 Metod Det finns ingen allmän definition på vad 'ledande miljökommun' innebär, och i synnerhet inte någon definition på vad det innebär för Lerum. För att kunna göra en uppföljning har det varit nödvändigt att sätta ramar för vad som skall ingå. Grunderna som har använts finns i Kommunstyrelsens beslut från den 8 juni 2011, 198. Sammanfattningsvis kan följande nämnas: - Uppföljningen har invånaren som utgångspunkt - Uppföljningen har ett brett fokus som rör många sidor av visionsarbetet och är inte begränsad till traditionella miljömål. - Uppföljningen är resultatbaserad och berör endast i undantagsfall enskilda åtgärder. Rapporten är uppdelad i fem huvudområden: - Livsstil & konsumtion - Hållbart näringsliv - Hållbar planering & närmiljö - Natur - Inflytande & dialog 1.2 Förändringar från visionsrapport 2012 Området Livsstil och konsumtion har kompletterats med en liten avdelning som rör nyckeltal för kommunförvaltningens konsumtion. För att med trovärdighet kunna prata om den geografiska kommunen är det en förutsättning att kommunförvaltningen följer även sin egen konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv. Nyckeltalet för FSC-märkt skog i området Natur var ett sätt att mäta i vilken mån skogsbruket utvecklas i hållbar riktning. Märkningen har blivit kraftigt ifrågasatt och det är osäkert i vilken mån det går att dra några slutsatser från den. Innan kvalitén på märkningen är klargjord har nyckeltalet tillfälligt plockats bort ur visionsrapporten. I år 6

innebär det ingen större skillnad eftersom det inte har publicerats någon ny statistik över andel FSC-märkt skog sedan den senaste visionsrapporten. Kommunstyrelsen har tidigare uttryckt ett starkt önskemål om att området Hållbar planering och närmiljö utökas med fler nyckeltal. Därför kompletterades området med två nya nyckeltal förra året. I år har det inte skett några förändringar av nyckeltal, men under året pågår ett projekt i samarbete med konsultföretaget ÅF för att utveckla visionsrapporten och hållbarhetsrapporteringen i Lerum. Sannolikt kommer det leda till fler och förändrade nyckeltal inom området Hållbar planering och närmiljö. 7

2 Sammanfattning Vision 2025 har under sina fyra första år gjort ett rejält avtryck i Lerums kommun. Många idéer och resultat har dykt upp i spåren av den aktiva fyraåringen men precis som hos fyraåringar i allmänhet finns det också områden som behöver en del år till på sig för att växa och mogna. 2.1 Livsstil och konsumtion När det gäller området Livsstil och konsumtion är det mest iögonfallande resultatet under året att Lerum lyckades gå emot den nationella trenden med ökad mängd hushållsavfall; i Lerum minskade detta under 2012. En av anledningarna är matavfallsinsamlingen. Inom området Livsstil och konsumtion blir det allt tydligare att en av de största utmaningarna kommunen står inför är att minska utsläppen av koldioxid från transporter. Utsläppen har hållit sig på ungefär samma nivå sedan 1990. 2.2 Hållbara jobb Hållbara jobb är ett viktigt område för Lerum. Inom Hållbara jobb är den mest iögonfallande förändringen för i år att antalet företag med miljöledningssystem fortsätter att minska i kommunen. En positiv förändring är att trenden med minskade andel jobb inom den gröna sektorn har brutits och andelen ökade förra året, om än blygsamt. 2.3 Hållbar planering och närmiljö Hållbar planering och närmiljö visar på fortsatt mycket goda resultat när det gäller de nyproducerade husen i kommunen, andelen nybyggda hus som klarar kraven för lågenergihus fortsätter att stiga. Andra resultat under året är att antalet invånare som störs av buller har minskat tack vare bulleråtgärderna längs E20. Det fortsatta arbetet med att byta fokus i samhällsplaneringen syftar bland annat till att förtäta kring kollektivtrafikstråk, men där är det än så länge för tidigt för att se någon förändring. 2.4 Natur I området Natur samlas nyckeltal som beskriver hur naturen mår inom kommunens geografiska gränser. När det gäller vattenkvalitén finns det ett område med mycket stor påverkan av övergödning; Lerån. Det är det enda området i Lerum som klassas vara mycket påverkat för något av vattennyckeltalen. Områden som har klassningen stor påverkan är Lärjeån (övergödning) och Säveån (mekaniskt hinder). Situationen med mekaniskt hinder i Säveån har förbättrats under året tack vare fiskvägen i Hedefors och kan bli föremål för omklassning. Nyckeltalet för ekologiskt odlad och brukad mark visar att en ökande andel av kommunens jordbruksmark sköts ekologiskt. 8

2.5 Inflytande och dialog I år syns den allra största förändringen inom området Inflytande och dialog. Tidigare har man kunnat räkna på ena handens fingrar hur många gånger Lerums vision nämndes i media utanför kommunen. Sedan ett halvår tillbaka går det inte längre att räkna antalet gånger som visionen nämns i media av alla sorter, både dagstidningar och facktidsskrifter. Den har till och med dykt upp i kvällspressen. Nytt för i år är också att det finns exempel där företag har börjat använda visionen för att stärka sitt eget varumärke. Under året hamnade också Lerum på en mycket hedrande femteplats i Miljöaktuellts ranking, också det en stor framgång under området Inflytande och dialog. 9

3 Livsstil och konsumtion 3.1 Området Livsstil och konsumtion handlar om de val som man som medborgare gör i det nära livet i vardagen. Väljer man att källsortera eller inte? Väljer man buss eller bil, fossilt eller förnybart? Det mest iögonfallande resultatet under året är att kommunen lyckats gå emot den nationella trenden med ökad mängd hushållsavfall; i Lerum minskade detta under 2012. En av anledningarna är matavfallsinsamlingen. Samtidigt som det börjar synas resultat blir det också allt tydligare att det kvarstår en del stora utmaningar för kommunen, en av de största är utsläppen av koldioxid från transporter som legat kvar på i princip samma nivå sedan 1990. Ur det perspektivet är det värt att särskilt notera att Lerums invånare ökade körsträckan i bil, i motsats till den nationella trenden med minskat bilåkande. I årets visionsrapport har förvaltningen fått ett eget avsnitt av området Livsstil och konsumtion. Här finns några utvalda nyckeltal som redovisar hur förvaltningens konsumtion ser ut ur ett hållbarhetsperspektiv. 3.2 Avfall Samhällets förmåga att återanvända och återvinna är ett viktigt mått på hållbarhet. Avfall som uppstår är en kostnad för samhället och att minimera avfall innebär förbättrade kretslopp och minskade kostnader. 3.2.1 Hushållsavfall 10

Diagrammet visar hur mycket osorterat hushållsavfall som varje invånare i Lerum ger upphov till under ett år 1. Det osorterade hushållsavfallet sänds till förbränning, och materialet kan inte användas igen. Om den här siffran minskar betyder det antingen att samhället producerar mindre avfall totalt, eller att en större del av avfallet sorteras och återvinns eller återanvänds. Det leder till minskad belastning på ekosystemen och en effektivare användning av jordens resurser. I Lerum minskade det osorterade avfallet under 2012. Nationellt ökade mängden osorterat avfall under samma period och det här är första gången som Lerum går emot den nationella trenden och visar ett bättre resultat. En förklaring är att kommunen börjat med insamling av matavfall. Det utsorterade matavfallet skickas till rötning och blir till biogas. 3.2.2 Grovavfall Diagrammet visar mängden grovavfall som Lerums invånare ger upphov till 2. Grovavfall är skrymmande eller tungt avfall som inte kan lämnas i sopsäckar eller påsar. Ett exempel är byggmaterial och rivningsmaterial. I Lerum har mängden grovavfall ökat under 2012 för första gången på fyra år. Avfall Sverige (en intresse- och branschorganisation för kommuner och företag inom avfall och återvinning) listar grovavfall som den avfallsparameter där Lerum är minst hållbar i dagsläget. 11

3.3 Biltransporter Bilanvändande ger upphov till flera miljöproblem som buller, utsläpp av växthusgaser och spridning av kemiska ämnen i naturen. Det är också förknippat med ekonomiska och hälsorelaterade problem som trängsel, hårt slitage på vägbanor och stillasittande livsstil. Om antalet mil i bil minskar i samhället innebär det en förbättring av den ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionen av hållbarhet. Lerum arbetar på olika sätt för att minska bilberoendet i samhället, bland annat genom att prioritera gång och cykel i trafikplanering och att satsa på kollektivtrafik. Diagrammet visar körsträckan i bil som varje invånare i Lerum färdas i genomsnitt per år 3. Siffrorna hämtas från bilbesiktningens avläsningar och publiceras av SCB. Det grå området visar de 25 procent av Sveriges kommuner vars invånare har lägst antalet körda mil per år. Linjerna representerar Lerum och snitt för Västra Götalandsregionen. Lerums invånare använder bil i högre utsträckning än regionsnittet och under 2012 ökade körsträckan per invånare i Lerum. Det innebär att Lerum gick emot den nationella trenden med minskade antal mil i bil. 3.4 Cykeltransporter I enlighet med kommunstyrelsens plan för hållbart resande har antalet cykeltransporter börjat mätas på några strategiskt valda punkter i kommunen under 2013. Än så länge har mätningarna inte pågått tillräckligt länge för att kunna säga något om utvecklingen. 12

3.5 Kollektivtransporter 3.5.1 Lokala busslinjer Resorna på lokala busslinjer minskade under 2012, en trend som hållit i sig i flera år 4. En av förklaringarna är att antalet gymnasieelever minskat. Gymnasieelever är i nuläget den grupp som använder lokala busslinjer mest. 3.5.2 Regionala busslinjer Lerumssnabben ökar mycket, nästan femtio procent 4. Övriga regionala busslinjer minskar. Totalt var antalet bussresor på regionala busslinjer på samma nivå som föregående år. 3.5.3 Alingsåspendeln Resandet med Alingsåspendeln har ökat varje år de senaste åren. Under 2012 gjorde Västtrafik om sitt sätt att räkna passagerare och därför kan ingen trend visas i år. Klart är att resandet ökar. 3.6 Energianvändning Ett samhälle som använder energi på ett effektivt sätt har en större motståndskraft vid händelser som påverkar energitillförseln. Dessutom innebär en lägre energianvändning också ett klimatsmart och billigare boende. 13

Diagrammet visar energiförbrukningen för el & värme per invånare i Lerums kommun 5. I kommunfullmäktiges klimatstrategi och i energiplanen sätts målnivån för år 2020 till 9000 kwh/invånare. Trenden har under många år varit positiv. Den senaste statistiken visar på en kraftig uppgång under 2010, vilket helt kan förklaras med att 2010 var ett extremt kallt år. Den förväntade trenden framåt är att energianvändningen fortsätter att minska och att kommunen når det utpekade målet inom några år. 14

3.7 Klimatutsläpp Diagrammet visar koldioxidutsläppen per invånare i Lerum 6. Lerums mål för koldioxidutsläpp gäller för utsläppen från transporter och el och värme (de blåa delarna av staplarna). Utsläppen gick upp under 2010, vilket förklaras med att utsläppen från el och värme ökade på grund av en särskilt kall vinter. Eftersom utsläppen från transporter är fortsatt oförändrade blir resultatet en ökning av de totala koldioxidutsläppen för de undersökta områdena. Trenden sedan lång tid tillbaka är just att kommunen lyckas bra med att minska utsläppen från el & värme, men att utsläppen från transporter inte minskar. För att nå fullmäktiges mål om 1,5 ton per invånare och år är det alltså framförallt inom transportdelen som en förändring behöver ske. 3.8 Förvaltningens konsumtion En kommunförvaltning konsumerar stora mängder energi, varor, tjänster och materiella resurser varje år. I det här avsnittet redovisas två nyckeltal som är strategiskt viktiga för en hållbar konsumtion hos en kommunal förvaltning. 15

3.8.1 Ekologisk mat Diagrammet visar inköpen av ekologisk mat i offentlig verksamhet uttryckt som procent av totala matinköp 7. I år landar Lerum på en andel på 35 procent, vilket innebär att kommunen håller sig kvar på samma nivå som förra året. Lerum placerade sig på en sjätteplats av landets kommuner. 3.8.2 Förnybara drivmedel Diagrammet visar hur stor andel av förvaltningens transporter som sker med hjälp av förnybara drivmedel 8. Andelen har minskat de tre senaste åren. För att utvecklas i linje med visionen och för att uppfylla kommunfullmäktiges klimatstrategi behöver den trenden brytas och andelen förnybara drivmedel öka. 16

4 Hållbara jobb 4.1 Sammanfattning Att stimulera ett hållbart näringsliv är viktigt för Lerum. Visionen ska nås i samarbete med näringslivet och företagen och den gröna sektorn ska stimuleras. Bland nyckeltalen för det här området är den mest iögonfallande förändringen för i år att antalet företag med miljöledningssystem fortsätter att minska i kommunen. En positiv förändring, om än liten, är att trenden med minskad andel jobb inom miljösektorn bryts och kurvan pekar uppåt igen för första gången sedan 2006. 4.2 Grönt näringsliv I diagrammet ovan visas hur andelen jobb inom miljösektorn har utvecklats 9. Miljösektorn innebär de företag som jobbar för minskad miljöpåverkan genom en smartare användning av produkter och tjänster. Det kan röra sig om allt från miljömätteknik till ekoturism eller grön IT. Det gråmarkerade området visar Sveriges 25 procent bästa kommuner. I Lerum var under 2012 andelen gröna jobb 0,7 procent vilket innebär att kurvan har vänt uppåt för första gången sedan år 2006. Det är alltså ett trendbrott i rätt riktning, även om nivån fortfarande är låg. 17

4.3 Egensysselsättningsgrad Diagrammet visar egensysselsättningsgraden i Lerum, det vill säga hur många arbetstillfällen det finns i kommunen i jämförelse med hur många invånare som har ett arbete 10. Om fler hittar arbete på hemmaplan stärks inte bara kommunens näringsliv. Det innebär också att färre blir beroende av pendling i bil och ger större möjligheter till ett hållbart resande. Lerum har legat på mellan 51 och 49 procent sedan åtminstone år 2004. I den senaste mätningen hamnar kommunen på en egensysselsättningsgrad på 51 procent. Det skulle kunna innebära en början till en uppgång av egensysselsättningsgraden, eftersom andelen har ökat sakta men säkert de senaste tre åren. 18

4.3.1 Miljöcertifierade företag Diagrammet visar antalet företag i Lerum, Partille och Härryda som har ett certifierat miljöledningssystem 11. Att fler företag får ett certifierat miljöledningssystem är viktigt eftersom det skapar större möjligheter för företaget att lära känna sin egen miljöpåverkan (positiv och negativ) och möjlighet att skapa affärer för hållbar utveckling. Trenden är vikande sedan tre år tillbaka, antalet företag med certifierade miljöledningssystem har blivit färre för varje år. I Lerum har antalet minskat med ungefär hälften på tre år. Mindre än en procent av Lerums företag har ett certifierat miljöledningssystem, så potentialen är stor. Totalt sett har Lerum fortfarande ett större antal miljöcertifierade företag än jämförelsekommunerna. 19

5 Hållbar planering och närmiljö Området hållbar planering och närmiljö samlar nyckeltal som beskriver samhällsbyggandet ur några hållbarhetsperspektiv. Det pågår mycket utveckling av det här området, både i Lerum och i omvärlden för att förbättra och förtydliga nyckeltalen. I år är dock urvalet av nyckeltal oförändrat från förra årets rapport. 5.1 Buller Antalet bullerstörda i Lerum minskade under förra året till cirka 3600, en minskning med cirka hundra personer 12. Detta tack vare de åtgärder i form av bullerskydd som utförts längs med E20. Det minskade antalet bullerstörda beräknas ge en samhällsekonomisk besparing på ungefär 800 000 kronor, i form av minskad sjukfrånvaro, minskat produktionsbortfall, minskad sjukvård med mera. Fler bulleråtgärder planeras inom kommunen, vilket leder till att antalet bullerstörda minskar. Trots åtgärder kan antalet öka igen, om trafiken ökar eller många människor flyttar in till bullerstörda områden. 5.2 Närhet En klimatsmart livsstil förutsätter bland annat att det finns möjligheter att inom ett bekvämt avstånd återvinna och nå kollektivtrafik. Fullmäktiges klimatstrategi och kommunstyrelsens inriktningar sätter stort tryck på uppgiften att göra det lätt att leva klimatsmart i Lerum. En viktig del är att göra det lätt att resa kollektivt samt att återvinna. 5.2.1 Närhet till återvinningsstation Vid årsskiftet 2012/2013 var det femton procent av Lerums invånare som hade 300 meter eller närmare till en återvinningsstation 13. Andelen har minskat något jämfört med förra året men bara på decimalen. Andelen kan ökas antingen genom att öka antalet återvinningstationer eller genom att det sker en inflyttning till områden där det finns stationer. Eftersom antalet stationer är oförändrat 20

sedan förra året samtidigt som befolkningen vuxit något mer i områden som ligger längre från stationerna blir årets resultat något mindre än förra året, men det är en liten minskning (runt 0,1 procent). 5.2.2 Närhet till kollektivtrafik Både antal och placering av hållplatser för kollektivtrafik i Lerums kommun är oförändrat sedan förra året 14. Förändringar av antalet invånare som bor nära kollektivtrafik beror alltså helt på förändringar i boendestruktur och invånarantal. Vid månadsskiftet januari/februari 2013 var det cirka 200 personer fler som bodde nära kollektivtrafik än vid samma tidpunkt förra året. Eftersom invånarantalet vuxit i hela kommunen innebär detta ingen procentuell skillnad relativt hela befolkningen (57 procent) 5.3 Nya bostäder utanför förtätningsområden Ett annat sätt att se om samhället utvecklas i hållbar riktning är att undersöka i vilken mån nya bostäder verkligen byggs i de områden som är önskvärda ur ett hållbarhetsperspektiv. De här områdena finns markerade i översiktplanen. Om många bostäder byggs i områden som ligger utanför de utpekade är det en indikation på att samhället inte utvecklas i den riktning som fullmäktige har beslutat om. Byggnation långt utanför tätorterna bidrar till att glesa ut samhället och öka belastningen på samhällets finansiella resurser och ekosystem. Under 2012 byggdes tio procent (7 stycken) av alla nya enfamiljsbostäder i Lerum i områden som pekats ut som mindre lämpliga att bebygga 15. De bidrar genom sin placering till att motverka förtätning och ett effektivt resursutnyttjande. 21

5.4 Energieffektiva hus Hur energianvändningen utvecklas i framtiden beror till stor del på vilken sorts hus som byggs idag. Ju mindre energi de nybyggda husen kräver desto lägre energibehov behöver intecknas för det framtida Lerum. Därför arbetar kommunen med att p olika sätt stimulera en klimatsmart nybyggnation. Trenden har sedan 2009 varit kraftigt ökande. Ett stort skutt framåt togs 2011 då Lerum lanserade ett system med sänkta avgifter och krav som är hårdare än Boverkets byggregler. Andelen fortsätter att öka under 2012. 15 22

6 Natur 6.1 Sammanfattning I området Natur samlas nyckeltal som beskriver hur naturen mår inom kommunens geografiska gränser. I visionen att bli Sveriges ledande miljökommun ingår att ansvarsfullt förvalta de naturvärden som finns i kommunen. När det gäller vattenkvalitén finns det ett område med mycket stor påverkan av övergödning; Lerån. Det är det enda området i Lerum som klassas vara mycket påverkat för något av vattennyckeltalen. Områden som har klassningen stor påverkan är Lärjeån (övergödning) och Säveån (mekaniskt hinder). Situationen med mekaniskt hinder i Säveån har förbättrats under året tack vare fiskvägen i Hedefors och kan bli föremål för omklassning. Nyckeltalet för ekologiskt odlad och brukad mark visar att en ökande andel av kommunens jordbruksmark sköts ekologiskt. 6.2 Vattenkvalité Vattenkvalitén i Lerum övervakas med hjälp av fyra parametrar: Övergödning, Försurning, Mekanisk påverkan och Förorenande ämnen. Lerums kommun har inte total kontroll och påverkansmöjlighet över vattenkvalitén, men likväl ett ansvar att förvalta naturen inom dess geografiska gränser på ett ansvarsfullt sätt. I vilken mån kommunen lyckas upprätthålla en god vattenkvalité är en bra indikator för hur naturvärden prioriteras. 6.2.1 Övergödning I Lerum finns ett område, Lerån, som har mycket stor påverkan av övergödning och alltså inte mår bra 16. Åtgärden som görs för att komma tillrätta med det här är inventering av avlopp. 23

6.2.2 Försurning Problemet med försurning har förbättrats avsevärt sedan man började kalka utsatta sjöar. 16 De senaste åren har försurningen hållits under kontroll i Lerums vattensystem. 24

6.2.3 Mekaniska hinder Det vattendrag som är mest påverkat i kommunen är Säveån 16. Den nybyggda fiskvägen vid Hedefors har förbättrat situationen men fortfarande finns många hinder för flora och fauna i form av kraftverk, en kvarn och annan bebyggelse. 6.2.4 Förorenande ämnen Spridningen av förorenande ämnen räknas precis som klimatförändringar och utarmandet av biologisk mångfald till en av vår tids stora miljörisker. I Lerum följs förekomsten av metaller i vatten, metaller i mossa och kvicksilver i gädda. Vattenområdena i Lerum är allihop inom intervallet liten påverkan-måttlig påverkan 16. 25

6.3 Ansvarsarter Sedan den förra visionsrapporten har det skett en stor förbättring när det gäller ansvarsarten Säveålax. Tack vare fisktrappan vid Hedefors har Säveålaxens lekområde ökat med 55000 m 2, vilket nästan innebär en fördubbling mot tidigare 17. För övriga ansvarsarter har inga större kända förändringar skett. 6.4 Exploatering av skyddsvärd natur Natur som klassas som särskilt skyddsvärd har kommunen ett speciellt ansvar att värna om. Särskilt skyddsvärd natur (hänsynsnivå 1 enligt naturvårdsprogrammet) innebär här naturreservat, nyckelbiotoper, lokaler för rödlistade arter m.m. I tabellen listas antalet exploateringar som gjordes under 2012 i Lerums särskilt skyddsvärda områden. Siffrorna inkluderar nya bygglov för bostäder, industrier, transformatorstationer och liknande. Tillbyggnader, byggnation på tomtmark med mera är inte medräknat. För fullständighetens skull visas också antalet exploateringar i områden med hänsynsnivå 2 och 3. Hänsynsnivå i Naturvårdsprogrammet Hänsynsnivå 1 Hänsynsnivå 2 Hänsynsnivå 3 Antal bygglov 3 8 38 Naturvårdsprogrammet medger exploatering i särskilt skyddsvärda områden om ett antal villkor är uppfyllda till exempel att man genomför kompensationsåtgärder. Att ett bygglov givits i ett område med starkt skyddsvärde innebär alltså inte per automatik att Naturvårdsprogrammet inte respekterats. De bygglov som medgivits i hänsynsnivå 1 är: Hotell Öijared Parkering Stora Lundby kyrka Mast och teknikhus Drängsered 1:1 Exploateringar i hänsynsnivå 3 är till största delen inom området Norra hallsås. Nyckeltal som beskriver exploatering i särskilt skyddsvärd natur har fått ökande uppmärksamhet under året, till exempel i Miljöaktuellts ranking. 6.5 Ekologiskt jordbruk 26

Ovan visas hur andelen ekologiskt odlad mark har utvecklats i Lerum 18. Totalt i Lerum fanns det förra året 128 hektar ekologiskt odlad mark, vilket innebar att kommunen ökade andelen ekologiskt odlad jordbruksmark till fem procent. I siffran ingår både betesmark och åkermark. Nationellt förändrades inte andelen jordbruksmark under samma period utan låg still på sexton procent. Det nationella miljömålet är att tjugo procent av jordbruksarealen ska brukas ekologiskt till år 2020. Lerums kommunfullmäktige har i naturvårdsprogrammet angett att den ekologiska odlingen ska öka. 27

7 Inflytande och dialog Inflytande och dialog försöker fånga delar av den sociala hållbarheten, hur delaktigheten förändras och i vilken mån invånarna upplever att de har inflytande över visionsarbetet. Under det här området samlas också information om hur Lerum lyckas nå ut med budskapet om visionen, hur mycket uppmärksamhet visionen får och på vilket sätt. Under året har det skett en enorm förändring här. Det går inte längre att räkna antalet gånger som visionen nämns i media av alla sorter, både dagstidningar och facktidsskrifter och den har till och med dykt upp i kvällspressen. Nytt för i år är också att det finns exempel där företag har börjat använda visionen för att stärka sitt eget varumärke. 7.1 Medborgarundersökning Lerums deltagande i medborgarundersökningen försenades under 2013 med ett halvår, varför det inte finns någon ny statistik över vad medborgarna tycker om Vision 2025 och miljöarbetet och i vilken mån de känner sig delaktiga i arbetet. Nya siffror levereras enligt plan i början av 2014. 7.2 Ranking 7.2.1 Sveriges miljöbästa kommun Organisation: Tidningen Miljöaktuellt Fokus: Övergripande miljöarbete Lerums placering 2013: 5 Lerums bästa placering: 5 Lerums femteplats är den högsta placering som kommunen nått hittills på tidningen Miljöaktuellts lista. Viktiga orsaker till att kommunen klättrar på listan är bland annat att kommunen infört ett miljöledningssystem i hela verksamheten och att vi skrivit på CEMR-deklarationen för jämställdhet. Viktigt att påpeka är att rankingen baseras på andra sorters rankingar inom olika områden (t.ex. Gröna bilister, Ekomat etc) i kombination med en enkät och det är inte möjligt att hamna högt upp på listan om inte kommunen har ett brett miljöarbete av hög kvalitet. Enskilda projekt kan alltså inte ensamma lyfta en kommun till toppen av listan. 28

7.3 Visionen som varumärke Under år 2013 har medieexponeringen av Lerums vision och projekt relaterade till den formligen exploderat. I jämförelse med 2012 är det en mångdubbling av artiklar. Till stor del kan förklaras genom den höga placeringen i Miljöaktuellts ranking, men det är långt ifrån det enda som det skrivs om. Projekt som Noisun, den solcellsbelysta ridvägen och Pilot Gråbo får också mycket plats i allt från fackliga tidsskrifter till dagstidningar. Visionen används ofta också som ett argument för att kommunen borde agera annorlunda, och då används ofta sociala medier. Ett exempel är situationen med ekologiska lösviktsäpplen som är den fråga som fått överlägset mest uppmärksamhet i sociala medier under året. Under året har det också hänt att företag och organisationer använder Lerum för att profilera sitt eget hållbarhetsarbete genom att visa att man är leverantör till kommunen. Sammanfattningsvis tyder allt på att medvetenheten om Lerums vision har ökat kraftigt under året och att olika intressenter använder visionen för att stärka sina argument eller sitt varumärke. 7.4 Profilprojekt Här listas de projekt där Lerum profilerar sig som en av få i landet och som fått mest uppmärksamhet under året. Noisun Miljödiplomering Premier för energismart byggande Medskapandegrupp 29

8 Källor 1. Avfall Sverige, www.avfallsverige.se, avfallweb 2. Avfall Sverige, www.avfallsverige.se, avfallweb 3. SCB, http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/statistik-och-data/korstrackoroch-bransleforbrukning/pages/default.aspx 4. Västtrafik 5. Energimyndigheten + egna beräkningar. Från Uppföljning av Energiplan 2008. 6. RUS + egna beräkningar. Från Uppföljning av Energiplan 2008. 7. Ekomatcentrum 8. Verksamhetsuppföljning. Från Uppföljning av Energiplan 2008. 9. SCB, Miljöräkenskaper, http://www.scb.se/pages/tableandchart.aspx?id=324496 10. SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, http://www.scb.se/pages/producttables 7902.aspx 11. Webselect näringslivsstatistik, Göteborgs stad http://goteborg.se/wps/portal/foretag/miljoanpassa-foretaget/miljodiplomering 12. Egna siffror, bullerutredning 13. Egna siffror, statistik från GIS 14. Egna siffror, statistik från GIS 15. Verksamhetsuppföljning, bygglov 2012 16. Vattenöversikt Lerum 17. Statistik för bygglov 2012 18. Jordbruksverket 30