Vision rapport 2011 Uppföljning av arbetet
|
|
- Katarina Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av arbetet Johanna Wahlqvist, Miljöcontroller
2
3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Livsstil & konsumtion Hållbart näringsliv Hållbar planering och närmiljö Natur Inflytande & dialog Livsstil & konsumtion Avfall Hushållsavfall Grovavfall Hållbar konsumtion Ekologisk mat, kommunal sektor Biltransporter Cykeltransporter Kollektivtransporter Lokala busslinjer Regionala busslinjer Alingsåspendeln Bränsleförbrukning transportfordon, fossila bränslen Energianvändning el & värme Klimatutsläpp Hållbara jobb Grönt näringsliv Företag med miljöledningssystem Självförsörjningsgrad Hållbar planering & närmiljö Buller Närhet Närhet till livsmedelsaffär Närhet till återvinningsstation Närhet till kollektivtrafik Hållbart transportnätverk Grönblå gestaltning Natur Vatten Övergödning Försurning Mekanisk påverkan Förorenande ämnen Hållbart skogsbruk
4 Trend och analys Ekologiskt jordbruk Ansvarsarter Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter Inflytande & dialog Delaktighet Uppfattning om visionen Delaktighet i visionen Rankningar Sveriges miljöbästa kommun Klimatindex Lerums varumärke Profilprojekt Källor 27 4
5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att Lerums kommun skall arbeta för att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025; Vision Kommunstyrelsen har i verksamhetsplanen för 2010 gett förvaltningen i uppdrag att starta arbetet för att förverkliga visionen. Denna rapport är den första uppföljningen till Kommunstyrelsen av resultatet av det arbetet. 1.2 Metod Det finns ingen allmän definition på vad 'ledande miljökommun' innebär, och i synnerhet inte någon definition på vad det innebär för Lerum. För att kunna göra en uppföljning har det varit nödvändigt att sätta ramar för vad som skall ingå. Grunderna som har använts finns i Kommunstyrelsens beslut från den 8 juni 2011, 198. Sammanfattningsvis kan följande nämnas: - Uppföljningen har invånaren som utgångspunkt - Uppföljningen har ett brett fokus som rör många sidor av visionsarbetet och är inte begränsad till traditionella miljömål. - Uppföljningen är resultatbaserad och berör endast i undantagsfall enskilda åtgärder. Rapporten är uppdelad i fem huvudområden: - Livsstil & konsumtion - Hållbart näringsliv - Hållbar planering & närmiljö - Natur - Inflytande & dialog Tillsammans speglar de olika vinklingar av arbetet med Vision Varje huvudområde innehåller en uppsättning delområden med nyckeltal. Som exempel kan nämnas huvudområdet Hållbart näringsliv som innehåller delområdena Miljöcertifierade företag, Sysselsättning inom miljösektorn samt Självförsörjningsgrad. 5
6 2 Sammanfattning För ett så brett och mångfacetterat arbete som Vision 2025 ger upphov till är det inte möjligt att komma fram till en enda slutsats, eller ett enda svar på frågan "Hur långt har Lerum kommit mot målet att bli Sveriges ledande miljökommun?". Svaren måste bli fler och olika beroende på vilket delområde man väljer att titta på. Det här är alltså inte en sammanfattning där en, ensam slutsats presenteras; inget samlande betyg ges till Lerum som miljökommun. Sammanfattningen ska ses som en kortare överblick och introduktion till de olika visionsområdena Livsstil & konsumtion Lerum har en del utmaningar främst inom fossil bränsleförbrukning och grovavfall. Samtidigt är det tydligt att satsningen på ekologisk mat varit framgångsrik, där Lerum befinner sig bland de 25 procent bästa kommunerna. Mängden kärl- och säckavfall är också fördelaktigt låg jämfört med alla svenska kommuner, vilket kan bero på att Lerum tidigt infört viktbaserad avfallstaxa. Klart är att materialåtervinningen är större i Lerum än i landet i genomsnitt. Koldioxidutsläpp är en fråga som diskuteras flitigt. Hur detta ska följas upp på bästa sätt är fortfarande under diskussion, både på nationell nivå och bland kommunerna. Än så länge redovisas utsläpp av koldioxid för Lerums kommun för el&värme och transporter samt för växthusgaserna N2O (lustgas) och CH4 (metan). Utsläppen från de två första områdena ser ut att minska för Lerum, men det är ytterst viktigt att vara medveten om att en stor del av de totala växthusgasutsläppen är utelämnade. Det går alltså inte automatiskt att jämföra Lerums utsläpp, så som de är redovisade i klimatrapporten och i denna rapport, med officiell statistik på nationell och kommunal nivå Hållbart näringsliv Lerums satsning på att inspirera företag till Miljödiplomering ser ut att ha gett effekt. Lerum har ett större antal miljödiplomerade företag än liknande kommuner i närheten. Arbetet med att skapa ett näringsliv med profil mot affärsdriven miljöutveckling har precis startat, och har en stor utmaningen i att höja andelen sysselsatta inom miljösektorn. Andelen idag är lägre än genomsnittet för både Sverige och VGR och en bra bit från de 25 procent bästa kommunerna Hållbar planering och närmiljö Det här huvudområdet saknar uppgift för några delområden, statistik som det tar tid att bygga en struktur för och som kommer att tas fram under När allt finns på plats speglar området hållbarheten i den byggda miljön, det man som invånare möter när man kliver ut genom dörren. Strategin för grönblå gestaltning kan bland annat redovisas med hjälp av metoden grönytefaktor som förvaltningen utreder under hösten Arbetet med att förtäta samhället följs upp genom en uppsättning nyckeltal baserade på närhet. 6
7 2.1.4 Natur Lerums ekosystem har en självklar plats i visionsarbetet. Vattenkvaliteten är god med avseende på försurning, medan andra nyckeltal för vatten kan förbättras ytterligare. Lerums kommun ser ut att ha en låg, och sjunkande, andel ekologiskt jordbruk; en negativ trend som kopplar starkt till miljömål om övergödning och kemiska ämnen. Positivt är att andelen FSC-märkt skog ökar. Utbredningen av Lerums ansvarsarter, det kanske mest konkreta kvittot på hur Lerums ekosystem mår, är ännu inte kartlagda men kommer att redovisas i nästa visionsrapport Inflytande & dialog Lerum ser ut att ha lyckats väl med att formulera en vision som är förankrad hos medborgarna. Däremot krävs det fler insatser för att öka känslan av delaktighet i miljöarbetet. Omvärldens syn på Lerum skymtar fram i rankningar och i publicitet. I rankningarna klarar sig Lerum ganska bra, men har en bit kvar till medaljplats. Medierapportering om Lerum som miljökommun redovisas i nästa visionsrapport. För att på ett trovärdigt sätt sträva efter att bli Sveriges ledande miljökommun krävs projekt som i någon mening är unika. Vad som är unikt och inte är en subjektiv bedömning, i visionsrapporten lyfts projekt som är väldefinierade och där Lerum är bland de tre första kommunerna i Sverige att införa tekniken eller metoden. För närvarande finns två projekt som kvalificerar, Solbuller och Miljödiplomering av hela kommunförvaltningen. 7
8 3 Livsstil & konsumtion Visionsområde Livsstil & konsumtion handlar om hur Lerums invånare lever och konsumerar. Här presenteras siffror för miljöeffekter som uppstår på grund av dagliga vanor, som val av varor och transporter, återvinning och elförbrukning. 3.1 Avfall Hushållsavfall Mängd insamlad kärl- och säckavfall per invånare Kg/invånare Tak Golv Lerum År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för kärloch säckavfall. 1 Trend och Analys Lerum befinner sig precis bland de bästa 25 procent av kommunerna, och lyckas alltså i större utsträckning än de flesta att minimera antalet kilo osorterat kärl- och säckavfall som varje invånare ger upphov till. Kärl- och säckavfall innebär det avfall som hämtas från hushåll, exklusive det som sorteras för materialåtervinning. En minskning i kärloch säckavfall kan ses som en indikation på ökad sopsortering och materialåtervinning eller minskad eller förändrad konsumtion. 8
9 3.1.2 Grovavfall Grovavfall Kilo per invånare Tak Golv Lerum År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för grovavfall per invånare. 1 Trend och analys: Grovavfall är det avfall som är tungt eller skrymmande och som inte passar att samlas in i kärl eller säck. I statistiken ingår både det som samlas in vid fastighet (t.ex. budning eller kampanjhämtning) eller vid ÅVC. Lerum har markant högre mängd avfall än genomsnittet. Avfall Sverige har märkt ut "Grovavfall" som det område där Lerum har lägst hållbarhet. 3.2 Hållbar konsumtion Ekologisk mat, kommunal sektor Inköp av ekologisk mat 40 Procent av totala matinköp (SEK) Tak Golv Lerum 0 År 2008 År 2009 År 2010 År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst siffror för kommunala inköp av ekologiska livsmedel. 2 9
10 Hur stor andel ekologisk mat som köps in till den kommunala sektorn är ett vanligt jämförelsemått för kommuner. Av den anledningen redovisas det här i visionsrapporten, trots att statistiken inte omfattar hela den geografiska kommunen. I framtiden kan fler nyckeltal som handlar om vilka varor som väljs, i kommunal sektor eller hela kommunen, läggas till under delområdet hållbar konsumtion. Trend och analys Lerum ökar andelen ekologisk mat, men ökningen går långsammare än genomsnittet 2. Lerums placering 2010: 20 Lerums bästa placering: Biltransporter Körsträcka i bil per invånare och år Mil / invånare Tak Golv Lerum VGR År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för körsträcka i bil per invånare. 3 Siffrorna avser den sammanlagda körsträckan för alla bilar som använts någon gång under året. De hämtas från bilbesiktningens avläsningar och publiceras av SCB. Trend och analys Grafen visar intervall för översta kvartilen, snitt för Västra Götalandsregionen och för Lerum. Lerums invånare tillhör de som kör mest bil i Sverige, men precis som i landet i övrigt har trenden varit svagt neråtgående de senaste åren. Om Lerum lyckas bygga ett tätare samhälle där det är enklare att transportera sig kollektivt och med cykel kommer det att synas i denna graf. 3.4 Cykeltransporter För att veta i vilken mån arbetet med att öka resandet med cykel lyckas, är det nödvändigt att mäta antalet cykelpassager. Statistik för detta område saknas. 10
11 3.5 Kollektivtransporter Lokala busslinjer Antalet resor på lokala busslinjer minskade med en procent under första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid 4 att redovisas Regionala busslinjer Antalet resor på busslinjer som passerar genom Lerum ökade med 3,5 procent under 4 första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas Alingsåspendeln Antalet resor på Alingsåspendeln ökade med nio procent under första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan 4. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas. 3.6 Bränsleförbrukning transportfordon, fossila bränslen Bränsleförbrukning per invånare - fossila bränslen 650 Liter bensin+diesel/invånare År Tak Golv Lerum VGR Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna förbrukning av fossila bränslen. 3 som har lägst siffror för Grafen visar antalet liter fossila bränslen som varje invånare förbrukar i snitt för att transportera sig. Graferna tak och golv visar den övre kvartilen, alltså den fjärdedel av kommunerna som har lägst förbrukning av fossila bränslen per invånare. Trend och analys Lerum har en högre förbrukning av fossila bränslen än genomsnittet för regionen, men ligger inte långt ifrån de 25 procent av kommunerna som har lägst förbrukning. Trenden är neråtgående. Fossilbränsleförbrukningen har en direkt effekt på kommunens koldioxidbelastning. Om åtgärderna för att till exempel minska utpendlingen, att öka 11
12 antalet kollektivtransporter, att öka andelen transporter med cykel och att öka andelen miljöbilar har effekt så förväntas det synas i den här grafen. 3.7 Energianvändning el & värme Energianvändning el & värme kwh/invånare År År Lerum Trend och analys Grafen visar energiförbrukning per invånare för Lerums kommun 5. På grund av stora olikheter i hur och vad som redovisas är det idag inte möjligt att jämföra den här siffran nationellt. Jämfört med 1990 har energianvändningen minskat. Målet för år 2020 är 9000 kwh, ett mål som ser ut att uppnås med nuvarande takt. Åtgärder som ger effekt i denna graf är olika typer av energieffektiviseringar, energisnål nybyggnation och beteendeförändringar. 12
13 3.8 Klimatutsläpp Utsläpp av växthusgaser Lerum kg CO2-ekv. per invånare N2O CH4 CO2 värme+el CO2 transporter MÅL År Sammanlagda utsläpp från direkta källor för Lerums kommun 6. Svart streck visar målet för år Trend och analys Vid alla redovisningar av koldioxidutsläpp är det ytterst viktigt att vara medveten om att en stor del av koldioxidutsläppet uppstår genom konsumtion, både privat och offentlig. Idag finns ingen enkel och allmän metod för att med godtagbar noggrannhet redovisa konsumtionsbaserade utsläpp på kommunnivå. I genomsnitt i Sverige brukar man räkna med att varje invånare ger upphov till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per år om konsumtionen räknas in 7. Eftersom denna del av växthusgasutsläppen ännu inte är möjlig att redovisa för varje enskild kommun lämnas den tills vidare. Lerums klimatmål för år 2020 är satta utifrån utsläppen från transporter och el och värme. I diagrammet ovan framgår hur de här två utsläppen har förändrats sedan Svart streck visar målet för år Fortfarande krävs nästan en halvering av koldioxidutsläppen för att nå målnivån för Utsläppen för lustgas (N2O) och metan (CH4), visas för att ge en rättvisare bild åt det totala utsläppet av växthusgaser. 13
14 4 Hållbara jobb Inom visionsområdet Hållbara jobb redovisas i vilken mån kommunen lyckas i arbetet med att skapa ett grönt näringsliv, ett näringsliv som bidrar till det hållbara samhället. 4.1 Grönt näringsliv Andel sysselsatta inom miljösektorn Procent År Tak Golv Lerum VGR Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst andel anställda inom miljösektorn 8, enligt Eurostat och SCB:s definition. Trend och analys Grafen visar andelen sysselsatta inom miljösektorn* som procent av den totala sysselsättningen per kommun. Emmaboda kommun är inte redovisad eftersom deras värde är tre gånger högre än någon annans och därför svårt att representera i samma diagram. Lerum ligger, med ett värde på 0,9 procent, under genomsnittet för VGR och cirka en procentenhet under översta kvartilen. Om Lerum lyckas med ambitionen att satsa på affärsdriven miljöutveckling kommer det att synas i denna graf. 14
15 *Miljösektorn definieras enligt OECD/Eurostats manual The Environmental Goods and Service Industry - Manual for Data Collection and Analysis. Definitionen lyder: "Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning." Som exempel nämns ekoturism, ekologiskt jordbruk, miljökonsulter m.m. Datainsamlingen sker både via SNI-koder och manuellt. 4.2 Företag med miljöledningssystem Miljöcertifierade företag Antal företag med miljöcertifiering Lerum Partille Härryda Kommun Miljöcertifierade ISO Trend och analys Diagrammet visar antalet företag som är antingen ISO-certifierade (med ISO 14001) eller Miljödiplomerade 9. I framtiden är förhoppningen att det skall vara möjligt att göra jämförelser med alla svenska kommuner, och då uttryckt som andel procent av det totala näringslivet inom kommun. För tillfället är det inte möjligt, eftersom siffrorna tas fram manuellt från olika ställen. I diagrammet redovisas Lerum, Partille och Härryda. Lerums satsning på att inspirera företag till Miljödiplomering ser ut att ha gett effekt. Lerum har ett större antal miljödiplomerade företag än liknande kommuner i närheten. Det kan eventuellt också förklaras med att Lerum har en större andel småföretag. Att den mer krävande certifieringen ISO finns i ett mindre antal i kommunen kan delvis förklaras med att ISO-certifieringen lämpar sig bäst för större företag. Lerums företagsstruktur innehåller bara en liten del stora företag. 15
16 4.3 Självförsörjningsgrad Självförsörjningsgrad 250 Självförsörjningsgrad, procent Tak Golv Lerum År Diagrammet visar självförsörjningsgraden vilket innebär hur många arbetstillfällen en kommun har i relation till antalet yrkesarbetande. Gråmarkerat område utgör de 25 procent kommuner som har högst självförsörjningsgrad. Trend och analys Självförsörjningsgraden är ett mått på i vilken utsträckning en kommun förmår sysselsätta sin egen befolkning. Med ett arbete på hemmaplan blir mängden nödvändiga transporter mindre och antalet människor som rör sig på gatorna ökar under dagtid; närmiljön befolkas. Lerum var under 2009 bland de fem kommuner i Sverige med lägst självförsörjningsgrad
17 5 Hållbar planering & närmiljö Området samlar och redovisar hållbarheten inom stadsplanering. Området innehåller både delområden med allmänt accepterade nyckeltal, som buller, och nya vinklingar på begreppet hållbarhet för vilka nyckeltalen kommer att definieras i kommande uppföljningar. 5.1 Buller Antalet invånare som störs av buller är i dagsläget 3730 personer 11. Trend och analys Uppgifter saknas längre tillbaka i tiden. Med genomförda åtgärder förväntas trenden bli positiv framöver. 5.2 Närhet En klimatsmart livsstil förutsätter bland annat att det finns möjligheter att inom ett bekvämt avstånd handla livsmedel, återvinna och nå kollektivtrafik. Detta delområde är ett mått på i vilken mån arbetet med att förtäta bebyggelsen lyckas Närhet till livsmedelsaffär Närhet till livsmedelsaffär, andel av befolkning (%) Inom 300 meter 16,6 16 Inom 600 meter 42,8 43,8 Inom 1500 meter 78,9 77,8 Trend och analys För det här området är det inte meningsfullt att jämföra nationellt. Tabellen kommer på sikt att visa om boendestrukturen förändrar sig i kommunen. Om arbetet med att förtäta de olika centrumen, en målsättning som finns utpekade i både handels- och klimatstrategin, lyckas kommer det att kunna följas här. Andelen personer 12 som har mycket nära till livsmedelsaffär är i princip oförändrad mellan 2006 och
18 5.2.2 Närhet till återvinningsstation Statistik kommer att tas fram under 2012 Trend och analys För att leva en hållbar livsstil krävs att invånarna ges möjlighet att källsortera sitt avfall Närhet till kollektivtrafik Statistik kommer att tas fram under 2012 Trend och analys För att leva en klimatsmart livsstil krävs att invånarna har möjlighet att transportera sig med kollektivtrafik. 5.3 Hållbart transportnätverk Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att reda ut vad hållbarhet innebär inom samhällsplanering och transportplanering. I nästa uppföljning presenteras nyckeltal för hållbarheten i Lerums transportnätverk under det här delområdet. 5.4 Grönblå gestaltning Det pågår ett arbete att reda ut vad uppdraget Grönblå gestaltning innebär. Exempel på vad som kan komma att redovisas under det här delområdet är till exempel Grönytefaktor, en metod som beskriver i vilken mån naturligt vattenflöde och biologisk mångfald bevaras vid nybyggnation. Man kan också tänka sig nyckeltal som handlar om energieffektivitet hos byggnader. 18
19 6 Natur Området Natur redovisar hur naturen och ekosystemen i Lerums kommun mår. Tillsammans ger delområdena en spegling av statusen hos den nära naturen i Lerums kommun och om naturen brukas på ett hållbart sätt. 6.1 Vatten Vattenkvalitén i Lerums kommun bestäms av fyra parametrar: Övergödning, Försurning, Mekanisk påverkan och Förorenande ämnen 13. Nedanstående kartor ger en överblick över situationen och är tänkta att ligga till grund för beslut om fördjupade studier och underlag Övergödning Bilden visar läget för år I de kommande uppdateringarna kommer bilderna för efterföljande år att läggas bredvid varandra så att man tydligt kan se förändringar. 19
20 6.1.2 Försurning Bilden visar läget för Stora delar av kommunens vatten har ingen påverkan från försurning vilket till stor del beror på kalkning. Statusen är god, men kontinuerliga åtgärder krävs för att hålla statusen på den här nivån. 20
21 6.1.3 Mekanisk påverkan Bilden visar läget för Mekanisk påverkan i form av vandringshinder, dammar och diken stör normala vattenflöden och därmed arternas möjlighet till utbredning. 21
22 6.1.4 Förorenande ämnen De föroreningar som mätts är metaller i vatten, metaller i vattenmossa, kvicksilver i gädda. 22
23 6.2 Hållbart skogsbruk Andel areal FSC-märkt skogsbruk 60 Andel i procent av total areal skog Lerum Sveriges Ekokommuner, median År Areal av skogsbruket som sköts enligt FSC (Forest Stewardship Council) 14 Trend och analys Grafen visar andelen areal av den totala ytan skogsbruk som brukas enligt FSC 14, den vanligaste certifieringen för ekologiskt skogsbruk. Lerum jämförs med medianen för Sveriges Ekokommuner. Anledningen till att den nationella medianen inte redovisas är att denna statistik inte finns på nationell nivå. Medlemmarna i Ekokommunerna däremot (cirka 80 kommuner), redovisar årligen denna uppgift på Ekokommunernas hemsida. 23
24 6.3 Ekologiskt jordbruk Ekologiskt odlad mark 90 Andel av total jordbruksmark (%) Tak Golv Lerum År Trend och analys Siffrorna för ekologiskt jordbruk är starkt beroende av den gällande definitionen från Jordbruksverket. Definitionen ändrades 2008 och därför skall ovanstående graf endast användas för att se trenden. Siffrorna är inte helt jämförbara bakåt i tid, men tillräckligt jämförbara för att ge en bild av läget. Som grafen visar har Lerum en mindre andel ekologiskt odlad mark än de 25 procent bästa kommunerna och trenden är nedåtgående 15. Ett ekologiskt jordbruk ger en mindre belastning på ekosystemen genom en minskad kemikalieanvändning och större utrymme för biologisk mångfald. 6.4 Ansvarsarter Lerums kommun hyser värdefulla miljöer för många hotade arter, en del av dem sällsynta i riket som helhet men typiska för Lerum. För dessa arter har Lerums kommun ett särskilt ansvar. Visionsrapporten kommer att redovisa följande två nyckeltal inom detta delområde: Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen Detta delområde redovisar statusen för en av Lerums allra tydligaste ansvarsarter, Säveålaxen Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter Detta delområde kommer att redovisa om någon av Lerums övriga ansvarsarter, förutom Säveålaxen, minskar eller ökar i utbredning eller antal. Siffror för hela detta delområde kommer att tas fram under
25 7 Inflytande & dialog Det här området handlar om kommunikation och marknadsföring kring Vision 2025, till exempel redovisas hur visionen uppfattas av invånare och omvärld. 7.1 Delaktighet SCB genomför årligen en medborgarundersökning bland Sveriges kommuner, Lerum deltar vanligtvis vartannat år. Från och med år 2011 har vi lagt till frågor som handlar om kommuninvånarnas uppfattning om Vision Eftersom det här är första året redovisas endast indexet. I framtiden kommer även trenden att visas Uppfattning om visionen När invånarna svarar på frågan om de tycker att "Sveriges ledande miljökommun" är en bra vision att arbeta mot blir betyget 8,4 av 10 möjliga 17. Det får ses som ett mycket gott betyg Delaktighet i visionen När invånarna svarar på frågan om de känner sig delaktiga i Lerums miljöarbete blir betyget 5,8 av 10 möjliga 17. Det är i jämförelse med de flesta andra frågor i undersökningen ett lågt betyg. Siffran kommer att bli mer intressant och lättare att bedöma när vi har några år att jämföra med. 7.2 Rankningar Sveriges miljöbästa kommun 18 Organisation: Tidningen Miljöaktuellt Fokus: Övergripande miljöarbete Lerums placering 2011: 13 Lerums bästa placering: 13 Antal deltagande kommuner:
26 7.2.2 Klimatindex 19 Organisation: Naturskyddsföreningen Fokus: Klimatarbetet Lerums placering 2010: 15 Lerums bästa placering: 15 Antal deltagande kommuner: Lerums varumärke Från och med hösten 2011 kommer vi att bevaka antalet artiklar i regional och rikstäckande media som rör Lerums vision och miljöarbete. 7.4 Profilprojekt Här listas de projekt som drivs inom Vision 2025 och där Lerum är en av de tre första kommunerna i Sverige att använda tekniken eller metoden. - Solbuller - Miljödiplomering av hela den kommunala förvaltningen 26
27 8 Källor LIVSSTIL & KONSUMTION 1. Avfall Sverige: och och (inloggning krävs) 2. Ekomatcentrum, "Nyckeltal ekomat xls" Eva Fröman 3. SCB, Körsträckor och bränsleförbrukning, aspx 4. Västtrafik, delårsrapport Resandestatistik, dokument "resandestatistikmiljorev.xls" 5. Diarienummer KS , Uppföljning verksamhetsmålen klimatmålen, bilaga 1, sid Diarienummer KS , Uppföljning verksamhetsmålen klimatmålen, bilaga 1, sid HÅLLBARA JOBB 8. UC Webselect företagsregister: HYPERLINK " (inloggning krävs) och HYPERLINK " P0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4G BhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter" CP0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4 GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter 9. SCB, HYPERLINK " aspx" 27
28 aspx och HYPERLINK " 5.pdf" 05.pdf 10. SCB, Sveriges kommuners årsbok, tabell 24, sid 93 och dokument från SCB, "Självförsörjningsgrad för Sveriges kommuner xls". HÅLLBAR PLANERING & NÄRMILJÖ 11. Lerums översiktsplan tematiskt tillägg Buller, sid 45, kompletterande beräkningar av sektor Samhällsbyggnad. 12. SCB, aspx NATUR 13. Diarienummer KS , Rapport upprättad om vattenöversikt, sid a_och_miljoindikatorer (länk längst ner på sidan) samt statistik framtagen av Ulf Svensson på Jordbruksverket, dokument "Andel eko per kommun.xls" från Diarienummer KS , Lerums naturvårdsprogram, sid 47. INFLYTANDE & DIALOG 17. KS , Tilläggsfrågor medborgarundersökningen Tidningen miljöaktuellt, Naturskyddsföreningen, xls 28
Vision 2025 - rapport 2012
Vision 2025 - rapport 2012 Uppföljning av arbetet 2012-09-05 Johanna Wahlqvist Miljöcontroller Uppföljning av arbetet September 2012-09-04 Johanna Wahlqvist, Miljöcontroller Innehåll 1 Inledning 6 1.1
Läs merVision 2025 - rapport 2013. Uppföljning av arbetet
Vision 2025 - rapport 2013 Uppföljning av arbetet Goda resultat och stora utmaningar 2013-10-29 Innehåll 1 Introduktion 6 1.1 Metod... 6 1.2 Förändringar från visionsrapport 2012... 6 2 Sammanfattning
Läs merSEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merVision 2025 - rapport 2014. Uppföljning av arbetet
Vision 2025 - rapport 2014 Uppföljning av arbetet Är Lerum ledande? 2014-09-01 Innehåll Introduktion 5 Kan man verkligen veta att nyckeltalen stämmer?... 6 Vad händer nu?... 6 Livsstil och konsumtion
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Läs merGröna nyckeltal. Kommentar
Utskrift från sekom.miljobarometern.se Gröna nyckeltal Nyckeltal GN.1a Koldioxid från industrisektorn per kommuninvånare inte de industrier som omfattas av handeln med utsläppsrätter. Statistiken har primärt
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merBilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
Läs merVision rapport Uppföljning av arbetet
Vision 2025 - rapport 2015 Uppföljning av arbetet Lerum 2015-09-28 Innehåll 1 Inledning 5 2 Livsstil och konsumtion 6 Är Lerum ledande?... 8 3 Kommunförvaltningen upp till bevis 9 Är Lerum ledande?...
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merMiljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad
repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merMiljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merKLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET
KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET Örebro 24 november 2016 Anita Lundström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-05 1 Vad händer på nationell
Läs merMiljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Läs merGapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merBudget 2018 för Tjörns Måltids AB
Bild från Bleketskolan Budget 2018 för Tjörns Måltids AB Beslutad av Tjörns Måltids AB 2017-12-11 46 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Tjörns Måltids AB ska bedriva måltidsverksamhet och på uppdrag av
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merStrategisk energiplanering i Borås Stad
Strategisk energiplanering i Borås Stad Susanne Arneborg Energisamordnare E-post: susanne.arneborg@boras.se My-Linda Lorentsson Strategisk planerare E-post: my-linda.lorentsson@boras.se CO 2 -utsläpp från
Läs merVad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merLIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Läs merÖvergripande miljömål för Uddevalla kommun
BILAGA TILL DNR: KS/2012:464 14 MARS 2013 UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD Övergripande miljömål för Uddevalla kommun Uddevalla kommuns miljöarbete Uddevalla kommun har under många år arbetat med
Läs merKlimatutredning för Karlstads kommun
Klimatutredning för Karlstads kommun Fossilfritt Karlstad Vad innebär det, och vad krävs för att nå dit? Miljöförvaltningen, 2019-06-27 Detta är en 5 sidor kort sammanfattning av utredningen som miljönämnden
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merGrundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merRedovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008
Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter
Läs merMiljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Läs merBällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)
Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merGröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren
Gröna Nyckeltal för Sveriges Ekokommuner åren 2009-2011 Denna rapport ger inledningsvis information och statistik kring själva inrapporteringen av Sveriges Ekokommuners Gröna nyckeltal, för att sedan redovisa
Läs merRiktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem
Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning
Läs merAlternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall
Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs mer- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Läs merSvanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merAvfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion
Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter
Läs merRemiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Läs merVi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merAvfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.
Avfall Senast uppdaterad: 2019-08-23 Avfall i Sundsvall Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Blåberget Vid Blåbergets avfallsanläggning sker
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Läs merSysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171
Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den
Läs merAvisera Miljöredovisning
Avisera Miljöredovisning Vi har arbetat hårt för att minimera vår miljöpåverkan och jag är stolt över att Avisera klarade klimatmålet för 2015! Vi har lyckats med bedriften att mer än halvera våra utsläpp
Läs merEnergi- och klimatstrategi
Energi- och klimatstrategi 2017-2030 2018-01-24 Dokumenttyp Strategi Giltighetstid fr.o.m. t.o.m. 2017-11-07 2030-12-31 Gäller för målgruppen Den kommunala organisationen Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf
Läs merMiljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Läs merUtbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsutskottet lämnade ärendet vidare till utbildningsnämnden utan eget ställningstagande.
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Utbildningsnämndens arbetsutskott 2017-06-01 41 Rapport, mål och aktiviteter för ISO-certifiering (UN 2016.039) Beslut Arbetsutskottet lämnade ärendet vidare till
Läs merFossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Läs merSvanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial
Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs merKlimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Läs merATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merEnergi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs merDET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ. Välj ett Svanenmärkt tryckeri
DET FINNS ENKLARE SÄTT ATT BIDRA TILL EN BÄTTRE MILJÖ Välj ett Svanenmärkt tryckeri Det finns flera olika märken. Å andra sidan räcker det gott med ett. Med den här trycksaken vill vi reda ut det här med
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merVisionsrapport Utvecklingsenheten
2016-12-15 Utvecklingsenheten Innehåll 1 Inledning 6 2 Så här redovisas resultatet 7 3 Sammanfattning 8 3.1 Ekologisk hållbarhet... 8 3.2 Social hållbarhet... 9 4 Ekologisk hållbarhet 11 4.1 Bakgrund...
Läs merStadens utveckling och Grön IT
Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merMedborgarundersökning 2014
2015-01-29 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2015/99-013 Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Resultatet av medborgarundersökningen
Läs merDnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs mer